- I Onsdagen den 22 februari. 1907 SS "Samhällets s ungdomsvård "> N om anstaltsliv"' överhuvudtaget och -så längt kan” de; kritiska synpunkterna i många fall vara. överdrivna. Upplever”man ensi- digt intagning. på” iskolan: som ett straff ' och inte som” ett Fam: hällets-. + korrektionsmedel ” Vv för « återanpassning är ett misslyc- kande på. förhand givet. Det. f.nns emellertid också klienter, som själva förstår" att de gjort :sig skyldiga ' till lagöverträdelser som lett, till samhällsingripande och de. ser "detta således som ett resultat av. sitt. ”eget "handlande. ; I många fall har den sistnämn-] da kategorin inte: lika mycket "nej ativt att säga om” ; ungdoms: Effekten” av verksamheten vid” ungdomsvärdsskolorna har vid olika tillfällen starkt ifrågasatts. Man har hänvisat till: den höga och . könstanta = återfallssiffran och dragit slutsatsen att vård- metoderna mäste vara felaktiga. Ofta har man också hört sägas att ungdomar just v:d dessa sko- Jor, lär sig olika brottsmetoder, missbruk av narkotika etc. Man bör emellertid komma ihåg att . klientelet ifråga redan är rela- tivt ; avancerat både, ifråga om brottslig verksamhet: 'och, miss- . bruk av såväl alkohol som nar- 7 okotika när det fas, in där. + ox Det har gätt en tid sedan andra tätorter i "landet råder sam. ma förhållande: . . ma Västernorrlands Allehanda. I KEN på flera. vä Jsentliga områden en politik som bara kan försvaras av. ett kon- servativt parti — av högern. Vis- serligen har centern och folkpar- tiet lämnat fram. 17 gemensam: ma partimotioner. till, vårriksda- gen, men det mesta talar just nu för att de båda "mittenpartierna kommer ' att uppträda söm -> två självständiga: partier ' inför valet 68 — alltså ingen valteknisk sam verkan, Miljöfrägorna har länge fört en ganska undanskymd roll 4 ' den politiska debatten, Det är dags att. de ägnas vidgat intresse om nedsmutsningen ' och den ”lång- samma, förstörelsen av vår natur , skall kunna "förhindras; Här finns | en : . central : och eggande uppgift för "den. unga. pot: tikergeneratio- - Skånska Dagbladet. y| nen. riksdagen diskuterade desså sa-' väl lasskolan, ker. ledning, redogörelse för: "åtgärder . utom skola, - Den fränaste kritiken mot ung- ”domsvärdsskolornag' ”verksomhet "har.riktats' av de Ungdomar som "vistats "där. ' I regel bygger 'den : kritiken; på individuella åsikter Det fnns, emellertid an- inte” minst "på grund av "genomförda utredningar på området, att återigen" penetrera hithörande, frågor, Framförallt är det angeläget få veta vilka åt- gärder regeringen vidtagit eller ämnar vidta på grund ' av: de förslag . som respektive” utred- ningar redan för. länge sedan framlagt, I en interpellation till socialm: nistern ' aktualiserar hr Gustavsson i Alvesta (cp) des- "sa problem och efterlyser” en -resultåtet ; av : vården tvid ungdomsvårdsskolor- 'na respektive .värden. utom $ko- Ja samt. forskning om vård- och "behandlingsmetoderna : vid sko- lorna, Vidare undrar' interpellan- vaten när förslag kan väntas om för effektivare. vård Frod talet; fall | ;Ateranpassning . genom: "vård ' undersökning fastslagits att ;stt re: utsträckning än: "hittills gärder. och it "den i dess olika former "ske. i'första händ den. med:cins tor... och". allmän « opinion satt vi 1 rååsteha och: bör ha råd tu en "nabst vård. som så långt som möj: förslumning av landskapet. som följer 1 jori igt. motyerkar den "bruksnedläggningéns” spår: i : Man beklagar. bara att jord: i bruksutredningen Inte fördjupa- ; .de sig i hur -man skall göra me den nedlagda "jorden; vilka ”möj : ligheter: som .står till: buds, Man inger tydligen, att det angeläget: fatt även skolorna iöjligheter” Satt” "fungera på svolution; skriver P 1 a it s Jour tt ett frihetsberö nde i fler- jär den " sämsta Jös- ningen. har docent Bengt Bör-| Jesson? visat i sin'vetenskapliga | ning som publicerades ]' Ungdomar "under: 217 är ' har "klarat sig: bättre till! en "frihet; På grund av denna” un "dersökning bör: mycket : äv de . hypoteser : 'och- "det personliga ”tyckande” ifråga om -vårdmeto: derna, som; dominerat. den allt männa ' debatten ha 'eliminerats. |] Det ' har. genom dir Börjessons " samhället måste 'satsa på är fri "värden. Denna kommer ; 1. årigt "att "ersätta" frihetsberöva ide ar : också en. förstärkning av; TT ivår- ? Detta : utesluter” självfallet in- te: behovet avi - "nödvändig för- stärkning äv. fesurseri a” (dit hör Sy- kologiska: :behandlingen) vidjung- | Jennifer /Harmon : :som:; dottern, : "I Macaulays - "kriminalpjäs - "The: TAstrakhan: Coat”. - .svenska - landskapet . inte: äp ;n "got, vi fatt. till skänks uta Sn " Bot "som arbetats "och vå ' fråm” av : böndernäå :' under.44 na I e n (utgiven av. arbetsmark-] .s odlade, "stränder här, att ett. reservat där, att lägga I tidsbyar. "här och där — kan a .rig. ge någon totaleffekt. Man måste arbeta fram linjer för en | offensiv på hela fronten, hur de: hundrade”, Det gäller nu. att' fåj .-opiniow' och statsmåkter, att inge, + frågans storlek och; vidde Pi . insatser, — att rädda en” - linjerna nu skall se ut, 4 "De: professionella, praktiska omfång. : , se FINANSMINISTERN HAR STÄLLT I UTSIKT att återkomma med 'vissa för- slag till förenklingar i varuskat- "tens uppkörd "och redovisning. Han har en undersökning 1 gång — väl närmast efter en framställning - från Köpmanna- förbundet — och ger den :anled- ning därtill så är herr Sträng " beredd att se vad han kan göra. Det .kan utan vidare försäkras «att både undersökningens "och N N "löftets resultat emotses med] och emballageföretag i det in- stor spänning av. . åtskilliga] :dustrialiserade Västeuropa, Mas- branscher, : skriver tidningen] saindustrin söker: vidare åstad- Köpmannen: ; >] "komma en ännu större föräd- Detaljisterna ställs inför upp- eQ uppdy- kande kund: dels vilka avsikter denne kan ha med den inköpta varan, dels om varan kan för- väntas ha en ”varaktighet” av " längre tid än tre år, I olika fall utgår nämligen olika skatt att ordentligt säras och redovisas, -' Som ett exempel kan vi ju nämna ått en större pappers- handläre — därtill med bokslut | den 31 mars -— har sju olika omsskattetyper att bokföra och redovisa: 0 procent för sin för- säljning till återförsäljare m, fl., "4,2, procent för gamla avtal från 1959—62, 5,8 procent enligt nu-' reducerlngsregel, procent enligt dess nya efterföl- jare, 0,4 procent för 1 YSEnST enligt avtal från 1962—65, - procent "enligt ' nuvarande all. männa varuskatt och 111 'pro- cent enligt den bebädade nya,” | Att alla skatter av den här typen för besvärliga problem i släptåg är vi naturligtvis på det klara med <- men det måste väl ändå finnas möjligheter att hål- : Ja - paragrafrytteriet : och . krång- let 'nödtorftigt på mattan? gifterna att rannsaka varande” 4 ”akademis-' "ka" naturvårdarna visar ofta en "7 snäv begränsning till: exklusiva, objekt och obenägenhet att vilja se naturvården 3 hela dess stora, ndustrin” kämpar: r att hålla sin, ställning : världsmarknaden.' Svårighe- nå ”är| betydande. Den nyasté ekniska ' processen . fö ällning av. järn och stål” upp: » skattar inte. särskilt: vår. fosfor «rika Norrlandsmalm. Stora .in- . vesteringar - måste göras :för att vdenna. malm: ska hålla sin ställ- ning: + Malmmårknaden '.. håller a också på satt bli: internationell.: Det” stora. tonnaget har sänkt. .fraktkostnaderna så avsevärt att: de europeiska 'järnverken ' kan finha' det ' lönsamt att ita: malm ”t ex. från” Afrika. och: Sydame- "rika. "Vårt försprång som "bestod "i relativt korta transporter, från kelt försvunnit; Den alltmer Sin ternationaliserade . malmmarkna- den har skapat svårigheter inte minst för. smågruvorna . genom att priserna pressats under det” kostnadstak, 'där våra mindre exportgruvor hittills” arbetat. : Vår massaindustri söker i dag . jösa sina bekymmer: med fallan- de' priser: och hård konkurrens från. USA:s "och Kanadas sida, näringsliv. N Rationaliseringen av vårt jord- gång: - Den berör '; " livets . utveckling i snabbhet 'öch . självklart, slutar tidningen. 6,4 JÄMLIKHET ME LLAN : KÖNEN : ” ter: s | Narvik resp, Luleå har helt en- Fi dels genom att själva köpa in. sig i. kanadensiska : massaföre- tag för att ”därigenom' kunna ” följa med och om möjligt på- verka priserna, dels. också ge- nom att köpa in sig i kartong- "ling "här hemma "genom att öka' papperstillverkningen. Struktur.” omvandlingen berör. hela värt bruk är långtifrån. slutförd och inom skogsbruket är den" i full. transportvä- |. , sendet och vår handel,” Allt 'det-, "ta har skett tidigare, Skillnaden i dag mot fordom är att. struk- sturomvandlingen liksom så myc- ket annat nu går snabbare, + Att .; arbetsmarknadspolitiken |. också måste följa med närings- fråga "om effektivitet är när 'det gäller. arvsrätten till kronan vill socialdemokratin in: - te vara ined om. Folkbladet Östgöten förklarar rakt på sak vad det är man är ute ef- 1 ""Soctaldémokraterna, men inget F av de borgerliga partierna, häv- Bland ' de eater i svenskbygd: Vårsäsongen på "Broadway har inletts; och -bland de "pjäser som väckt "största uppmärksamheten så "häri -öppningsskedet ' "återfinns tre; pjäser. av utländska' författa-' ré' rr britterna Harold Pinter och Pauline: ”Macaulay samt , gamle” Heririk Ibsen '-— "medan den : in-' hömska. delen av produktionen do-| Mmineras” väv framgångsrike Neil Simon, ; APA-] Phoen: xo teaterns . ”uppsätt- ning av Ibsens :”Vildanden” :har| fått 'ett mycket. gynnsamt motta- gande.. av.: kritiker:- och publik, - I de "ledande rollerna. ses Clayton Corzatte: "som" Greger " Werle, . Do: nald..Moffat. som "Hjalmar Ekdal, Betty. Miller ';som -fru' Ekdal" och: En; av de mest ”lovördade P erna denna säsong är engelsman. nen" Harold. Pinters: "The Home- Icöjming”.(Hemkomsten) som fram- förs avs Röyatl, Shakespeare . Com- pany, och. i "Petér, Halls .regi; -Hu- vuärollen som' Ruth spelas av Vi-: J vien” Merchant. En" annan; ”ehgelsk framgång på Broadway. är Pauline Till de utlän ska | författarna på Broadway säsongsöppningen kan” också ” fo- gas Peter Weiss,vars "Marat/Sa-. vilken: förra säsongen. vann New. York köitikernas 7 > pris 4 som enkammärriks- ur bedrö ligt illa obelål sa- den hemställan, som riksda- "gens! "bankoutsköott: nu gjort om: 'en teknisk ekonomisk utredning é på: tok för "sent ute. med denna F utredning; Den borde” ha igång- N satts” senast när författningsut-' sredningen. "rédovisade” sitt upp- "drag i början av 1963. "Nu; är ris- ken” 'stor, att' enkammarriksda- "geni. under en "lång provisorietid' Aras med ytterst, besvärliga Warbetsförhällanden i det. 'gamla ' riksdagshuset; Visst kan man säga, att detta är mera, riksdagens" eget. än, re- > géringens', ansvar. Formellt.” är idet, så. Men om regeringen varit "intresserad; Hade den. haft alla öjligheter- att genom" sin riks] ”dagsmajoritet aktialisera frågan ; tidigare, Under, : flera år: höll, ' som bekant, hr Erlarider envist "tummen ner och pratade ivrigt om. det "kommunala sambandet. : (Västerbottens:" : Kuriren): sta dar ' att statschefsbefattningen bör vara tillgänglig för alla kva- ”Nficerade" kandidater oberoende av om de är män 'eller kvinnor: . Socialdemokiraterna vill nämli- . gen avskaffa den ärftliga kunga- "makten och införa republik. En- ” dast på den vägen nås full lik- ställighet mellan "könen i stats chefsfrågan. > 0 ; Ett sälleynt klart besked — annars brukar socialdemokrater- :ha som bekant, i- känsla av att ha en kompakt folkmening emot : sig, tala! så” tyst som möjligt i "den här frågan. Vad tycker par: tiledningen om sådan opassande -frispråkighet? 'undrar. Svens: Ka Dagbladet, för det 'amerikanska teaterlivet, - men” på senare 'år'har' teatern. i USA brett, ut; sig över' landet på Tännu en gång.: Idag finns det' nä- "| teaterhistorien "finns fler profes- he "I Bråadway-enseniblér ' tillsammans, + — den vid Lincoln : Center, : | pool:i' ett hotell, och .byggde sce- -Idan vid fillblivelsen. Bland dessa nl ga nya regionalteatrar som nu » rie-teatern i 'Minneapolis en av de'mest' kända. Teatern öppnade 1963 i en imponerande modern byggnad, med” en: utskjutande scen så att publiken omger den på tre sidor. Bilden från ett framv st on - örande av. Anton Tjechovs "Tre Systrar”. ". sor . 1966 års | bästa pjäs. 'återvände till Broadway. för en kortare spolper riod., - : | Nell” Sim n ”deh förste tea. terförfattare sedan; Avery .. Hop- wood 1920 som haft hela fyra pjä- ser ”på.gång” samtidigt på Broad- way: ”Barefoot in the Park”, (Bar- föta i. parken), "The Odd, Couple” (Omaka: par),; ”Sweet Charity” och" nu senast ””The, Star-Spangled 1 Giv”, en: musical: Dessutom 'spe- las” omkring 15" uppsättningar av hans ' pjäser "just nu ' över "hela världen och : filminspelningen av ”Barfota "i parken” : har, Da avslutats. i Hollywood. ==: New, York; "och framförallt: Bro, adway;” står alltjämt i; centrum! ett sätt. som” man knappast" trod- de var möjligt med tanke på' kon- Kurrensen från film: och TV.Re- gionalteatrar: med professionella ensembler. är 'både resultat, 'av..och har. "bidragit. tll den F markanta breddningen av, kultärlivet i För: enta Staterna. vo. v Ar 1950 fanns det: bara sex te- atrar, med” professionella. ensemb- ler.. vitanför New. 'sYork — bland dem Cleveland Playhouse 'som nu. går. in på sitt ida är.. Tio "år 'se- nare '"hade ::siffrån . fördubblats, Toch 1964 "hade ' en fördubblats, ra, 40 sådana" regionalteatrar." Den- na .utveékling, Harr bl. 'a. lett till att det, f.n. för. första gången i sjonella” skådespelare 1: verksam- utanför. New "York" än ii. alla Art BÖRJA FRÅN. BOTT "De flesta av dössa regionalteat- rar är också repertoarteatrar, och det hade ju dröjt ända till 1964 innan New; York fick en” sådan sta-. dens . nya : kulturcentrum. De 10- kala teatrarna är av ytterligt skif- tahde storlekar — från den impo- i Minneapolis ' till den mer blyg- samma . Front. Street "Theater ' i Memphis;'.: Tennessee, - som 'verk- ligen började från botten. Teater- ligen så fiffiga att de för en ringa penning hyrde en tom swimming- nen "i den «djupare ändan av poo- len och planerade publiken i den grundare delen! .: Front ' Street Theater är numera inhyst i':en gammal biograf i staden och har därmed sitt. på det. torra...” Större delen av: regionalteatrar- na. började. "som -amatörteatrar, men ': det . stora; publikintresset möjliggjorde för skådespelarna att |bli professlonella och ägna hela sin tid åt.teatern. Theater Atlan- ta: i” Georgia inledde i fjol. sin första säsong som professionell teater efter. nio år som 'amatör- scen, '"Mummers”' Theater i Okla- homa City är ett. annat exempel. Är 1964 erhöll den ett. anslag från" ' Ford-stiftelsen och. kunde uppföra en ny teaterbyggnad, Nu är den, på ' väg att bli helt pro- fessionell' efter. att ha varit en amatörteater i 16 år. 1 N ; STRINDBERG IT MINNEA- " POLIS.' NV. n 4 > Andra professionella "regional- teatrar har varit fullt färdiga re- "lär Tyrone" Guthrieteatern i Min- neapolis den mest kända, Den är uppkallad efter -.den framstående brittiske regissören Tyrone Guth- rie som tillsammans med Oliver Rea och: Peter Zeisler , från New York- inbjöds: av staden "Minnea- polis :att komma dit. och grunda en teater. - Teatern öppnade 1963 i en imponerande modern bygg- nad 'med en utskjutande scen så att publiken omger den på tre si dor. Repertoaren är rikt skiftan- de .— från en uppsättning av ”Hamlet” i modern miljö till Mil- lers ”En:handelsresandes död” — och ledande .platser, i ensemblen intas av så kända namn som Hu- me Cronyn och Jessica 'Tandy., I den" gängna säsongens repertoar ingick bl. a. Thornton ' Wilders ”The Skin of Our Teeth”, Sha- kespeares' ”Som ni behagar” och Strindbergs. ”Dödsdansen”, i skådespelare, regissörer .och' annat «| möjligheter ? "vid de professionella nerande . Tyrone Guthrie Theater |” entusiasterna i Memphis var näm- |. verkar! i USA ä Tyrone "Guth. vå "Seattle" Bepértory" Theater hade aldrig några bekymmer med lokal, Den' övertog helt. enkelt en. tea- +terlokal. som ursprungligen: bygg-, des för världsutställningen i.'sta-' den -1982, .1- likhet med, Tyrone Guäthrie-teatern är den en” äkta repertoarteater'; och ; presenterar tre eller fyra olika pjäser, varje vecka, de flesta av dem är klas siska ; istycken..: - ; BORT "FRAN "BROADWAY: Den; äldsta av de fåtörre regio- nalteatrarna är Alley. Theater i Houston, : Texas,: Den. dynamiska regissören Nina Vance. har sedan 1947 "arbetat upp :den till en tea- ter med internationell 'ryktbarhet. Med hjälp av ett anslag från Förd- stiftelsen. och-donationer från: pri- vatpetsoner-i ”Houston':har -man nu. börjat” uppföra” ett” nytt "hem för :ensemblen. En” stor byggnad, Shatri det. här landet; Hushåll inrymmande ' två .teatersalonger, skall: ersätta dens ombyggda . fab-' rikslokal där Nina Vance och hen- nes; skådespel arbetat; sedan begynnelsen. . : Ett lysande ex mpel' på! en ”re- gionalteaters (popularitet är :Play- house ih''the Park'i Cincinnati, Ohio. Där' hår en: tredubbling av publiksiffrorna; lett till .att-- man kunnat. bygga . en ny” teaterlokal har. under "de sista. fem åren ”sti- git "från. 12.000 per -år' till..36.000 och fortsätter 'alltjämt att. ökar (Tendensen. mot en :decentralise- ring av teatern har lett till: en vitalisering” av;. hela, konstformen i USA. New. York. är inte längre: den" erida istaden .i USA .som -e bjuder. stimulerande uppdrag :för' teaterfolk.": Alltfler artister börjar inse: att de. -får :större 'utvecklings- regionalteatrarna' med deras :"om- växlande repertoarer. De ger dem chansen att växa konstnärligt, och med. dem» växer. även publiken — både :i. äntal och ' i förståelse. till teaterns konst! I, av "affärst:dslagen är inte alls lye kad, Den-:är perforerad av. dis- pensmöjligheter :som gör själva lagen ganska ' meningslös, » De många ansökningarna om dispens är dessutom inget annat än ett -Jutslag av : allmänhetens : önske- mål. 1. enlighet med” dessa bör lagen omedelbart avskaffas. Sö ve Sydsvenska Dagbladet, ? Det är genom "den stelbenta: po stadspolitiken "som "tusentals fas- tigHeter, som efter vissa förbätt- ringsarbeten mycket" väl "kunnat bebos i åtskilliga” är till, jämnats med marken. Det har helt enkelt varit en alltför dålig. "affär: att sätta dem i "stånd. I deras ställe nar" på tomtmarken uppförts nyå fastigheter, ? för "vilka '< tagits ” ut helt" andra”. hyror, De mest av- skräckande : exemplen kan man se i Stockholm, men "också : Då ok Småförpuckningar ör ensamstående [:s Det” s birka”-1.200.000 små- om .em' eller två:personer, skriver Fri: Köpenskap. Storförpackning-|' ar -är. knappast något för dem, snarare, då minipack. Tänker . in- dustrin ” på "den: ensamma” konsu: räöenten?' På det lilla "hushållet? : -Nej,:- säger... konsumentupplysa- ren, .- Förpackningar av. bröd, 'po- tatis; etc,. passar inte den” lilla” fa- miljens behov. Industrin” "arbetar > Men? aktum. är: att". livsmedels- fabrikantérna” också tänker. 1 sin gularis, skriver” FK: "Produkter förpackade för "en : eller två 'per-| soner "testas; 'då” och då. YNäson lt efterfrågan har inte'skapats.' Men » marknaden: : förändras, ' Det ::som inte gick för ett: år-sedan- går måhända i 'dag.. Och:det. finns: re- dan "i. dagens'-sb-butik förpack- ningar anpassade 'éfter småförbru- karen, :t,.ex,. 1 kg potatispåse — dock ännu" ej i: alla -but.ker;' .. Det svåraste att. köpa i livsme- delsbutiken är. köttet, En' kund som inte är van: vet inte vilka delar, man ska' ha:.till vad., Ska man få någon upplysning får man | gå till delikatessdisken' där: det är ROR barge manuell betjäning. ” Här - behöver många konsumenter hjälp. < ” sitt : flor, Vasaloppet, stundar! Och : massor av snö. finns på olika håll och väntar på våra: skidentusiaster. Hur: många vet emellertid vilket ålderdomligt '. fortskaffningsmedel skldsäsonigen.: står! deras kära Vår. "kände historieskrivare Olaus Magnus kallade Lappland för skid- finnarnas land; emedan dess invå” nare för. att komma fort fram be- gagnade' ett slags långa och flata träspjälor, .. vilka — framtill” var svängda något 'uppåt i en "båge och kallades skidor. ”Dessa skidor binder: de "på fötterna och tager i handen en stav. att styra "med. Den ena skidan ' brukar vara en fot längre än den andra och den korta -skidan bör hålla samma längd som skidlöparen, Intet fjäll är! så brant att dessa skidlöpare icke skulle kunna bestiga det på em skickligt vald omväg”,.säger simtligen »samme författare. Men när såg då de "första ski- dorna dagens ljus? Säkert långt tidgare än på 1500-talet, då Olaus Magnus levde. Det kan också ha sitt. intresse att veta att ordet skida ' går tillbaka. till fornnordis- kan, där. skida kort och. gott he- ter ”ski” och. att -detta ord nu- mer upptagits i nästan alla språk. I en norsk skrift ”Kongespejlet”, författad omkring 1250, talar en norsk pojke "med sin fader om skidåkning och att döma härav bör skidan alltså vara minst 800 år "gammal, " Arkeologerna har dock nätt än bättre "resultat då det gällt att fastslå skidornas höga ålder. Man känner 'sedan gammalt hällrist- ningar av skidlöpare bl, a, från den. .norska Nordlandskusten, där sådana finns på de berömda klip- porna vid Rgdgy, äÄn mer fantas- tiskt är dock/ Z/det fynd. som en lantbrukare . vid utdikning av en YE gjorde uppe i Lappland är Med sin spade stötte han på nå- got hårt i marken, vilket då han fick upp det i ljuset visade 'sig vara en nästan oskadad skida. ”Jaggar” är?” Denna hade en länga av cirka 1,5 timeter. rätt lika nutidens, med undantag: av att båda ändarna :var spetsiga och” undersidan slät, utan. skåra. | : Denna "skida vittnar tydligt 'om att . konsten att tillverka skidor nått så långt, att intresset vak- nat för experimentering, Man har näml gen. flera äldre fynd, valav några visar övergångsformer, Det tills dato äldsta är ett fynd från Kalvträsk i Västerbotten, Här: fann man 1943 en skida som vid: pollenanalys visade sig vara minst 4.000 år gåmmal. Vad som är sär. | skilt: anmärkningsvärt är att ski- dorna i samtliga fall varit tillver- kade av furu, ett material som numer... anses mindre lämpl:gt. Möjligen valdes detta för. att åd- rorna i träet skulle tjänstgöra som en naturlig regulator vid styrningen, Ne ; I Saxos beskrivning av finn. markshövdingen Mätull och. hans skidfinnar sägs att innan man vet ordet: av kommer dessa svepande nedför backar: och avskjuter svär. mar av pilar, varav man får klä- derna fulla. i so; oh Att Gustav Vasa. åkte skidor i Dalarna vet vi av historien men det är nog inte allom bekant att nämnde kung sedermera även för- fogade över en avdelning "skid- trupper,>vilka snart utökades till flera kompanier 'som särskilt kom till användding I gränsstriderna mot Norge. - I Sverige hölls den första täv- lingen 1877, 1:Norge ägde den rum på Holmenkollen 1892, På senare tid har" även andra ma- terial än trä prövats för skidor bl. a. glasfiber, till och med oli- ka slag av. lättmetall åtminstone £ kanterna ' används ' ofta, Hur framtidens skida kommer. att ge-lö stalta sig torde. det 1 dag vara svårt /att gissa, 'särskilt då man tänker på hur allt. förändrats på kort uid. Sn Tore Leth. : Den : "nuvarande 'utformningén]” efter.ssm dell..standardfamilj! "sy | Sannolikt. behöver : ingen ;lands- hövding , sörja för.. morgondagen, var: han" än/ sitter. Stäten är en god arbetsgivare, ' åtminstone för dem som nått en hövjtsmans ställ- ning, Det” "yppar: sig" alltid nya tjänster av.allehandå slag. Stats- maskineriet :har' if det stycket. en oanåd”; | absorptionsförmåga. a Det, skulle "nog ' kunna. konsumera: en ' hel uppsättning statsråd utan att landshövdingestolarna '' v"- behövde, anlktas.. Det: har / i visserligen” inte skett. i ”månnaminne, Men kapa— : : Därom rådet. inget oiteten-. finns.: tvivel: : der tre timmar tillverka alla slags bakverk; bara” inte : jäst används. En riksdagsman har nu i motion påpekat” att skäl . för "denna : lag, med hänsyn "till "moderna. utveck- Lngsmetoder, numera -saknas, Mo- tionären ' vill: därför” ha” bort in-- + skränkninget.: Det bör Väl ku na 5 ;.D modsungdomar ' 'som grips vid” ”gatukravaller” är. ofta. inte de verkliga -bråkmakarna... + ” Småflic Kör: som får brännvin och tas öm | En "förklaring; till att vu inte får. de” verkliga” ättraktioferna, i återutsändningen skulle"dra. eko- nomiska resurser från! den löpan- . de Produ tionen: Men "något för: svär för. att vi: så ofta! får: :rena fiaskon: eller: likgiltigheter serve- rade två gånger: "kan jag "inte: fin- na. "Här! behövs Ju: ingen hi mr mande lårigtidsplanering; de an- hinna se: programmen an "de: prögramtablän . på ” dess; Programpla- nerarna "avi st ublikr akti nen meter. samt en bredd av, 18 cen-; H Pp ione' : Märkligt : nog var den.” " Radio/TV: st tv presslägs. ninästid I som -är” "bovers : Politik . och" partier; inte. på . mer eller ', mindre t. MNfälliga vänner och sym- Patisörer, ' Hr ' Hermansson kom- | mer, trots allt vad "TV, Aftonbla- det. och andré” gör för att lyfta honom, att'bli ett kort mellanspel . I svensk politi : ale "Nils Holmberg ud, Göteb rg.” feTT. ORD PA VÄGEN "Motorn i min bil hade blivit. så svag, Bilen gick, men det tog tid att komma : "upp iI-näågon :hastig- het. Den -håde svårt satt ta sig uppför backarna; edan en bilmeka |8jort tändstiften: iekaniker. hade , rat brytarspetsarna och-sett över förgasaren, , återvann: den . sin snabbhet : och t | backarna. oc lätt de. bränta "Vad var "de naden? gjort nå, "yj; UT et: som! gjorde" 'skill- "> Mekanikern'. hade : inte got med vägarna. De var fanns "ho SOM ." förut. Skillnaden £ OS bilen) Han återställde '. ess " styrka, så" att den kunde ' övervinna det so! rit övermäktigt. ” På bön. 4 Ber oss kraft: som svar Ön. Vi bönfaller 'om- att'-han ” livet lätt och behag- örut hade va- få kraft”. I stället för vet lätt, . gör. han 089 r, vi blivit starka ge gudomliga kraft, kan > a Jet "söm annars skul- att göra li starka. När ' hetvinga
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.