a : Torsdagen den 23 ”föbruart- 1967 om EL T. Torstagen den 23 februari” 1067, L T= angelägen h etf” - att Indien skall kunna beträda en självprövning och sund arbetsvilja. Fru Indira Gandbi har utan " tvivel vahit en klok och redlig re- geringschef, men hennes makt har mer och mer inskränkts av Kon- gresspartiets högsta ledning, så att hon sällan fått en chans att hand- Ja fast och konsekvent. Inför det kaos, som nu kan hota In- diens framtid, torde det komma "att krävas 'en hårdare hand och "en fastare kurs, än fru Gandhis. Hennes egentliga styrka hittills " har legat i det. faktum, att hon är Nehrus dotter och arvtagare till makten s å s i' hans namn, - När, Nehru gick bort, var en annan 'regeringschef. påtänkt än c Ohsdagen' den" 15 februari bör- jade Indiens 250 milj röstberät- ”itigade väljare sin marsch till val= "urnorha för att utse 521.repre- '; sentanter tll det indiska unionss rlarnentet och 3488 rep ta "ter till de 17 delstats-, eller pro- vinsparlamenten. Definitivt be- sked 'om valutgången' torde knap= '” ' past, föreligga föl än i slutet av! månaden, > - ” . Det har om Indien' sagts, att at är-världens största demokrati, och det tämmer rent siffermässigt sett. : Handlingstrihet som krä man skall kunna tala om en fullör dig kommunal "folkstyrelse, Deras, verksamhet är, i betydande ut- sträckning bunden genom en in- gående detaljreglering från statens sida, : Statens . kontroll och. : styr- ning måste enligt” motiohärerna i ” Kommunerna spelar sedan gam" malt en stor roll. för folkstyrel- ” sen i vårt land. Den kraftiga ut- : vidgning. av den kommunala verksamheten som ägt rum wun- ; der senare år har naturligtvis be- fäst kommunernas ställning ytter-' ligare. Den offertliga förvaltnin- ärer gens göromål ligger nu till om-, många "fall sägas vara så långt- , kring 60 procent hos kommuner- gående, att det önskvärda 'ut- s na. Den kommunala expansionen. rymmet inte lämnas för den kom- | kan emellertid inte sägas ha re- munala demokratin. Till det ne- sulterat i motsvarande" förstärk- gativa hör också att den statliga | ning av den kommunala -sj . detaljkontrollen , är : en .tungrodd, styrelsen, Framförallt har utveck- . "apparat, som medför ext'. bety-. lingen kännetecknats av att'sta- dande administrativt och kameralt ten genom = specialförfattningar ' merarbete för” såväl kommune tna "> och stimulansbidrag i allt större ” som . staten. domstolarna. får för mycket diplo- mati på sin Jott. Ursäkterna”bör : framföras .av landets Tegering, vilket också ' skett. Det är välmo;, - vägen "för | hr . Hermansson ochjtiverat att saken går. vidarey, till” : hans vapendragare, När fick man högre rätt. senast 1 riksdagen vara med om oe en rejäl uppgörelse 'med kommur-| > nisterna efter mönster från tidi-|' gare år, då ledande soclaldemokra- ter aldrig "tvekade att sjunga ut sin mening 'och saker och ting nämndes, vid sitt rätta namn? . Uppenbart är, att den inre svag- het, som socialdemokratien i dag tämligen " öppet demonstrerar, ;I hög "grad är ägnåd "att jämna | Handelstidningen.X varje tratikmissögte har -sina, speciella. ' komponenter: . olyckan kan” vara" bilens eller utrustning- ens fel, det kan vara den mänsk- liga faktorn, det kan vara en ,se- ör', sig, att demokrati i Indien” är. något ganska" väsensskilt från: vad "man i Västerlandet menar med detta ord. Så måste det själv- fallet, vara i en jättestat, av vars Sp era Va utsträck påfört k erna , Motionärerna kräver; att ev ute | 500—600. milj invånare ca den som valdes till posten. Shast- uppgifter, "redritig skyndsamt. tillsättes med 2 ln 006 är rakabelen djupt ”ris verklige rival var Morarji De- . JönköpingsPosten." . Irie av tillfälligheter. som ran in- N idi ift att utarbeta försteg sal, > men han sköts 'åt sidan, Ef- ter Shastris'död ansågs åter De- Z sat ha: fått siry chans, men även |: När hr Frithtofson uttalar miss: i." då. fick han- vika" för en - annan |tro mot militärledningens förmå- kandidat, nämligen Indira Gandhi. ga att bedöma behoven och ifrå- im a har Des lider. tredje gasätter' dess "auktoritet vittnar va ar Desai för tredje ringschef. "Och han; anses vara t en karl av det hårda virke Indien visligen har den. planering. som föreslagits av. den militära. exper- |. nu behöver, - > - Liknande egenskaper tillskrives också -den nuvarande inrikesmi- tisen och som hittills -:godtagits |" av politikerna fungerat som. tänkt var: och gett försvaret ungefär Götern Chavan, . som även -: kän tänkas sikta på posten som rege- r det innehåll man 1962 ansåg det behöva.” Det bör därför inte för- ringschef. Men i sista hand torde Svesrandet av den. frågan ligga våna att de militära yrkesmännen vägrar. att efter: den socialdemo- Kongresspartichefen Kamarajs händer Denne har på sista tiden kratiska ' kovändningen underkän- na sitt eget arbete och dessutom mer och mer framstått som starkt — vilket: hr. Frithiofson vill — m te förutsett” eller kunnat; förutses "0 Värje” olycka” är därför : också en påminnelse om de. risker: som alla - traf.kanter- + ständigt är utsatta för —: och ' som alla'i gemensarat- intresse mäste "begränsa : så långt det. över huvud taget är möjligt. j ar - hu ae är ädala rn + till minskning” av statskontrellen |: samheten blivit av alltmer g över k erna och färmed lg gripande betydelse för medborgar=-"" "en utökad = "kommunal sil yber, - na, Om den I a demo-. ätt, Repvresententer' kratin och självstyrelsen då' skall : för de politiska partierna och kom kunna ' fylla sin uppgift: som ' munförbunden borde ingå i" uti grundval för folkstyrelsen i vårt ”redningen.. Denna skulle också, få land, är det givetvis nödvändigt ' som "uppgift: att vervära "frågan att den bäres upp av levande in«"' om delegering renden i stör- tresse och god aktivitet hos med- ', re utsträckning! än som nu sker.” borgarna, Hithörande problem tas ; Vidare skulle utredningen" försö- " upp i en centermotion "till årets ” ka få fram" garantier "för: avt den riksdag med Torsten Andersson i . "effektiva ledningen och kontrolen. Brämhult som första namn, Mo- ' av det: kommunala” arbetet. Jivgser tionärerna anser det apel att. "hos . förtroendernännen ” och vinte' strävandena inriktas på att stärka 7 hos | tjänstemännen, >. : den kommunala demokratin. Med- + Enligt” (vår. menin borgarnas -aktivitet i'det här av='' angeläget krav son föres frätn I. scöendet har inte den intensitet söm ; motionen; "Åtgärder som kan leda: , på önskvärt sätt svarar mot den ; till' större :intresse,. aktivitet och kommunala Ysjälvstyrelsens upp- ; inflytande när det gäller de kom- -nédsjunkna. i; svält: och fattigdom 2 rande. "med guropeiska. gon ofta ter' sig som " grotesk '' vidskepelse. en "I: bortsett , från detta strista grumd-; läggande faktum ” utgör” Indien trots allt. en patetisk kontrast mot . den "massiva - likriktning och hän-' synslösa” diktatur, ' som karaktä-' -riserar-Asiens . andra” stora land :— Maos röda Kina, Indierna — åt« instone ”de politiskt bildade skik- "mycket stoltå. över sin ska frihet och inte minst över det; faktumy att deras: väldi- . 'ga ond komplicerade Jand leds "förhärskande Kongr allt detta är företeelser, som till: spetsar frågan om Indiens fram- tida existens som samlad stat och nation, Den indiske planeringsmi- ' nistern Metha yttrade också nyli- gen: ”Vi spelar om vårt öde. Om tingen. fortsätter som hittills fem år till, ' kommer Indien inte att överleva”. - Det nu avslutade" valet i hidien ' kommer att bli-ett generalprov för. det "härskande Kongresspar- tiet.' Splittrat i sig självt i ett otal fraktioner och mot varand- "ra kämpande åsiktsriktningar Jö- per partiet risken att förlora sin Vi har: jaktickt. fö fålt en märk- lig. utveckling. : 1- kommunistlän- derna får inga andra åsikter än kommunisternas framföras, I värt land: tycks; en del "mest ha' be- kymmer. för, att. kommunisternas” åsikter tuggas om gång. på gång. a Bestämmer” kommunisterna även . ' 1 vårt land här propagandan. 'skall' skötas i radio" och. TV? i: - proryskt orienterad politiker, och hela Kongresspartiet. har - under hans . ledning” fått en påfallande Moskvatympati-tendens. Kanske övar” ad AEA 8 utan ett spår av uktoritära tendenser." | gift i vår demokrati, hävdar de, s munala frågorna; stärker. demo- Kommunerna har inte. den|: kratin i vårt land. av; "ett helt nytt. läsmaterial i bladen de, genaste månaderna, skriver tidningen Köpman- Den här diskuterade frågan böj emellertid, ”också ses i samband. med tanken på gemensam dag vall till såväl ko la försa lingar "som 'tTiksdage en. sådan” "ordning: ägs. ju, fn. 2 gr denift +. som i början: av 50- "talet. och : bortåt , tre " gånger: så må a skolelever.: Men. proble- majoritet 'i ett' flertal delstater — främst i i det sydliga Kerala, i Ra- .jastan i Centralindien och i Oris- ” sa' och Runjab uppe i.norr. Ke-- -rala torde kunna anses. förlorat på förhand, 'ty. där har etable- rats 'en . kommunistiskt ' dirigerad .folkfront, där det dock ännu är har Kamaraj själv. åmbitioner att få övertaga Indirä-Gandhis post som. regeringschef? I så fall kan man . möjligen . förutse ' en: ännu mer utpräglad prosovjetisk politik i Indien. -Det är intressant att som kon- trast "mot "denna tendens notera, att: den:- "ytterst "Moskvafrälste Sydsvenska, Dagbladet. avstå från att klargöra verkning- arna .av de socialdemokratiska in- grepperi, ” KR . Domen mot mannen som ”kros- sade. fönster på amerikanska am. Pirektor Ingmar. Ström ligen : en färgstark : och +stridbår man,. som” "olika frågor: ådragit : sig Kyrklig, samlings djupa ovilja. : h fär. sig kvalificé- ovisst, om. de kinesvänliga eller nen, Fabriker har lagts ner el Moskvaorienterade kommunister- lyttals: ,eller:- rationaliserats bassaden har rranlett . menings- yttringar, som röjer "viss släktskap Krishna : Menon är FAR Eresö par tiets", kandidat:ii. Bombay. «. Hans Man £. "utsätter. den Ik fö a ; här: överhand, >eller "om "de erhuvudtaget kan: samarbeta;' ] ” nordligare; staterna, ' Rajastan t:ex framträder "däremot: en starkt konservativ; -riktning,".s : samarbeta med. dels absoluta pacifism : är” icke” längre acceptabel ens i. Indien; som" ge-" nömgätt "sin ””kinésiska läxa" och? icke väntar: sig "något 'gott från . Hur som "helst -— utgången av rens:- eget exempellösa , beteende. med "den spritpäverkade” yngling- Det hindrar' inte. 'att man uhdfar om « inte” möjligen domstolen ock: tiklar; ; skall. avgi ritetsbeslut, 'me glidande, , terme! varit' svårt. att: placera, de ; Om: "detta lästs ned orolig | C överraskning” . sde ”friställda”-är-det begripligt. Vad är det för nytt; oväntat och ' nästan 'Okänt som håller: påratt » ske? Har vi tagits ' på "den -be- hagliga 'välfärdssängen med" en så låtit £g påverkas : av hysterin, fast:i andra riktningen.- Atta må- naders fängelse är, ett hårt straff för materiell” skadegörelse, ” låt: ra grov. Man kan idiskutera vad det ' "bör? Kosta” vatt "kränka; främ- mande ; makts . ' beskickning, - «men det är. -inte . Eero ställande att i i ”FRIA-ORD BERETRÄFFANDE DE FÖRÄNDRA- DE TIDERNA . OCH : "GAMMAL, : . FÖRENINGSMAN” Visst: förändras tiderna, häri har '. ”gammal”. föreningsman” så rätt. Detta gäller dock ingalunda enbart animalieproduktionen. Här skall inte ordas om, det lyckliga |- eller olyckliga 1. utvecklingsten-]. 'denserna inom-just”denna .sektor, En sak är dock säker och det är detta:'styrelser 7och" 'affärsled- n.ng i. de: ekonomiska 'förening- arna kan inte bara Sitta och dröm- ma om den ”gamla 'goda' tiden", De måste efter bästa :förmåga-an- passa verksamheten; till nuet och framtiden, ; En fören Es kostnader per kg av en vara är inte: lika vid olika stora leveranser. Därför kan det råda delade meningar om vad som menas med ”lika pris”. Trots det- ta bör såväl små som stora pro- ducenter kunna trivas i. samma förening, De är beroende" äv var- andra, + Då. ”gammal föreningsinan” sä ger, att' de små äggproducenter- na får nöja s'g med noteringen, , Swaträntapartiet, : dels nalistiska H Sangh;» Denna" allians -leds -"av--en 83-årig. f d generalguvernör och medarbetare till Gandhi, Rajago- palacha Enligt 'häns' uppfattning är det nödvändigt att det urar- de indiska valen. är en världsange- lägenhet av högsta rang, Går In- ”dien förlorat i inre kaos”och"upp=” lösning, så :skulle' det "betyda en ytterligare fara för hela malktba- lansen i : Asien ” och .i' världen » överhuvudiaget. >. 4 ön - "dess mivärande sty- verhuvudtaget.. - skall. 4 känna öpprätthållas" och om :lan- enhet "skall "kunna; ber rördiserna, 'Om systemet "skilda". sval; -bibehålles, De många scparatistiska tendei serna, '.deni; religiösa. fanatismen, "landets flerspråkighet. och därmed begynnande kris? Det: kan "då , först och främst: vara "skäl 'att BETE er rada och eler samnimanhängande : | språkstrider, påminna. om att VI under' många Istället för. rikspolitiska delstaternas ”ökand strävan till "är haft likartade fenomen, i lan- dét utan ätt. de vållat något.stör- |- re uppseende och i vart fall inga v Oroskänslor fannat än bland de I direkt drabbade)..1 handeln har det. lagts.ner ;tuséntals förgtags-, q enheter: Man har ssett. det som | strukturomvandling, M inte Zsom kristécken, Det ärsförst..nu när I samma” tendens griper:in på In dustrin och, talen. dätmed,. blir |: mycket . större = »liksom tid: . ningsrubrikerna som "det hela får en allvarlig återklang.: Det är inte alltid 'enbart:”eko- nomtiska faktorer som vållar en oh kris, Psykologiska | kan också pod spela fn: . > NI har påtagliga "exempel från den: svåra lågkonjunktur ' som drabbade Sverige - och 'stora de' lar av världen — USA exempel- vis — I slutet av tjugo. och bör- jan av trettlotalen, Upprinnelsen var. otvivelaktigt av ekonomisk natur. Men krisen skärptes i hög grad genom almmän oro, och all- 1 min brist på förtroende, Det ti . s lades på många håll om en ”fö troendekris”, Mycket starkt för- enklat' såg mönstret ut ungefär kunde” man” inrikta . sig - "självst; else och" rögionala. Med ett ' ställa” mig "framf dig” för att! ta emot de. slag som riktas mot dig, - men jag känner 'att jag är för. li- ten; slagen skulle" hä dig ändå. Men ”jag: vill ställa. mig vid : din sida," och är jag ej stark nog att delta i striden, så kan jag kdnske läka dina sår! och smeka 'din pan- na. Och. kanske vinner du. ökad styrka . när. du. finner en, trogen hand, "som söker din: vid din si da vill jag;stå. 2 Med Kamrathälsningt Poe Din stridskamrat Norrlands- stintan”; Ovanstående ; i stämningsbila.” mer-än' femtio. .år gammal Många stormar har rasat sedan dess och mycken 'snö:har fallit. och även smält bort;'men kampen för idea- len, strävan mot höga och ädlaj mål lever kvar. Den som en' gång satt. sin hand till plogen må ej se sig tillbaka, den som givit Mäs- taren sitt hjärta, sin tro, sitt.liv, får. ej svika. Hänförelsen, gripen- heten är en underbar 'drivkraft: Hur rika våra anlag än må vara, ind an Grund agsbe; dningen borde yt- terligaré: penetrera dessa ' kornise> ; kvenser "för den kommunala de- mokpatin, : fram över fält vor där det. är. .det inte: : vägar? och" gärden, En sådan. dag är. det: gott: att sitta inne i, stu- gans värme, och läsa, skriva eller, samman med de kära; sjunga någ- ra” sånger, Skönt är också att få > | hållas i ladugården och 'ge korna en' extra ans en ovädersdag. Att skriva ett. eller ett par. brev. pas- -|sar bra en snöstormsdag.' Det är alldeles som tankarna dreves fram t av stormen, det går så lätt. att skriva en-sådan där: dag. Jag sit- Iter "med, ett: brev framför mig som kom med posten, H Det är långvägaifrån, Ända. 'upp- ifrån översta Norrland, En :'brev- vän med samma livsideal och livs: mål som jag. Så här skriver hon: ”Käre stridskamrat! "Vinter därute. Brasan har brun- nit ner... Glöden "slocknar! eri och en.: Blott ett litet stearinljus brin- ner på mitt bord och lyser upp hopar. sig i dri- . En: sådan dag D a gblå | e Nu Här” en grupp för socialis tiskt 'såmarbete bildats; och den säger sig” Inom”kort' komma" att ha ett 25-tal' lokala” förankring- |]: ar; ”Den" åberopar ””en ' växande: opinion för. en socialistisk: väns terpolitik”, vilken opinion inte I dagens "läge ””kan ' kanaliseras- - föråldrade - »partiblldningar: med]. en stel organisation. Denna kritik -mot. det- socialde- vi har, GAIA att SS är -lika' åkostat; Och- så "ställer äl "större krav på polis- q mannen, har både polismannen och de, funktioner han har att svara för kommit i kläm mellan olika strömningar, intressen och åsiktsr iktningar. på ett sätt som tenderar” ”att försvåra. polisman- som”: påminner” mycket så här: Andersson som bestämt mokratiska- kret. St kan vi ej uträtta något märkligt, M än 0 MN partiet tyder på: att mör re ormen rasar .utanför ; . då far han vårdslöst fram med ann Man. kunde lika S » en”sven » Kraft, - med : vilken 3 ö ställde hos Pettersson, Petters- sk folkfront i tankarna. rför behövs en. bred | Far är i "skogen och mor ligger |övervinner alla mödör ock trotsar | 25en får. Waldas. medlemmar för | nenning- och -ifflationsdeparte- kvalitetsägg 60 öre per kg över riksnoteringen oavsett Ieveransens storlek, De, som levererar "över 200 kg per vecka, får därutöver . |ytterligare 10 öre per kg. Detta höga överpris kan betalas av två .Jorsaker. Både stora och små ägg- producenter har; funnit det för- delaktigt , att vara anslutna | till Walda.' Sydhallands äggproduce: ter kan producera kvalitetsägg. : Kritiken och . .Organisationspla- |. nerna” , kommer också' sannolikt att medföra att redan inom SAP hörda krav på att ytterlighets- |' flementen inom partiet bör.av- Nösnäs kommer att växa i styr son ,änhiberade : sina tilltänkta materlalköp, materialleverantö- "ren drog in på andra häll — och så vidare I en lång kedja av för- lamande oro och åtstramning, Och oföretagsamhet. Och där- med en skärpning av krisen vi- da utöver vad den ekonomiska och näringspolitiska situationen kunde ha förskyllt. mentet, Kanske' helt enkelt infla- tionsdepartementet? Eller sträng. | kassan? . Eller ' skattkistan? ' Stats- ' utskottet får tänka på saken, : . "Pål Y | Västerböttens-Kuriren.- . samver kan även längt utanför de : rättsvårdande organens egna”rå- - märken, . Den. måste, föregången : äver klar målsättning; breddas till att omfatta såväl myndighe- ter som” massmedia -— de senare har otvivelaktigt en mycket vik- ' tig. roll när det gä iller att påver- på sjukhuset, Mina tankar går till dig, du som kämpar för fri- het" och lycka "och ljus för dig |: själv och andra,.-Oförskräckt. vå- gar du höja din röst i sorlet och stimmet, ' fastän: du vet, att du skall. möta hån" och slag,-: : Jag gläds över att du ej viker tillbaka, när det "gäller - att föra fram en stor och. sann idé, :Du alla faror. Med oss är Gud, med honom ' segrar vit , : . ”Vi står vid varandras sida i arbetets vardagslag. Det gäller att segra och strida och tro på Guds sabbatsdag, Vet, det går lättare att vandra, förlåta de hårda slag, ve 3 när blott vi hjälper varandra. "Partikongre£sen i oktober kan med andra ord väntas bli Hvliga. | re än på. länge,, Dilemmat för Lät oss därför umgås försik-| SAP -är-: uppenbart: ' fortsatt |' Ka" allmänhetens ? attityder ijstår rak, fast 'du. blöder av alla |och lyder kärlekens lag”, Co oc fö oc a tigt med krisrykten. Att släppa| marsch "äl vänster och samärbe- ” fättsfrägor > — folkrörelser”, och de ed får. Jag. skulle vilja . bla Hs. Vallberga den 21/2. 1967. "i [ETT ORD : sädana loss kan vara att lösgö: och "dikta- | andra: opinionsbildare. : Det. hela - Sm 7. Gunnar' Johansson . br Nu | | Fär » föreståndare vid Walda, : ra krafter som man sedan, får partiet Ie- är -en' mycket stor uppgift och PA VÄGEN 4 mycket svårt att behärska, slu- EN öKAD FÖRE ETAGS- - sker kontinuerligt br skuggan av ”alld' uppmärksammade ' ned- | läggningar, noterar Veckans Ett tecken på detta är att ny- bildningen av "aktiebolag ökar snabbt. Efter införandet av ATP 1960. har de ärliga nyregistre- ringarna legat kring 5000, järn- fört med knappt 2000 per år genomsnittligt -under. 1950-talet, Förra året registrerades över 50000 nya aktiebolag, varav 740 inom industrin, Cirka 20 procent var ombildningar av gamla före- tag, varför antalet helt nya in- dustribolag blev 600. Visserligen var många av dem små — det genomsnittliga aktie- kapitalet uppgick till 50000 kr. 2 men nybildningarna var än- då mångdubbelt fler än de 220 der till röstbortfall tin gagn för de tre demokratiska Oppositions-' Partierna, Ett. klart: markérande” av skiljelinjer” åt vänster kan åa ”andrå "sidan" i förmodas. föranleda ett' visst röstbortfall' till kommu- nisterna - oh . ATT. DET SVENSKA . MYNTVERKET” börjat beställa” enkfono ad Finland har uppkallat én kåsör 1 .Jordbrukårnas” Före n i ngsb i ad. till. respektlöst raljeri. kring, allvarliga frågor: ' Det första man tänker därtill jär att nu har vi blivit så dyra att vi inte ens har råd att göra våra egna. pengar, själva. Till och med med detta mäste vi flyt- ta 0ss ut över gränserna för att få ett överkomligt pris. : Då är det inte heller underligt att vi inte'har råd att äta den mat svenska bönder producerar, det: räcker inte med någon ensta- ka. aktion eller manifestation. I den kampen; som måste föras på lång” sikt,” "kan alla” göra en in- sats. - Poa (Svensk Polls)” äver om de gunås' sladdar på ef: terkälken i. fråga om att: öka: rs i bytesbalansen är likväl oroväc- kande. När jag träffar en natio- « nalekönom skall jag fråga ho- nom om det säger honom något att- den "summa varmed livsme- delsimporten i fjol översteg ex- Porten av ätliga varor tämligen precis motsvarar, hela underskot- tet i bytesbalansen, - v - Då svarar han väl som san- . Ningen kanske är att jag tänker galet, att vi naturligtvis skall köpa allt "nyttigt där det kan göras billigast. Sen kan vi här hemma tvätta ' skjortor åt var- ” andra och ta hur bra betalt som helst för det, -" "Då skall jag fråga honom hur länge han tror att vi kan klara oss på det, skriver hädaren i sina, Inkomster, Vårt underskott JF, teg 1 vårt Stockholm, (TT) | s Samerna utgör en utomordent- ligt underprivilegierad grupp. Ett speciellt förhållande träder i hög grad i gagen, Det är deras avsak- nad av förhandlingsposition, Nå- gon som helst sanktion, som skul- le. Kunna jämföras med t, jex. gruvarbetarnas strejkrätt, äger sa- merna inte, konstaterar sameom- budsman Tomas Cramér i en ar- tikel i :Sociala Meddelanden. En strejk från samernas sida, nedläggande av renskötseln, skul- le kanske i mänga kretsar när- mast hälsas "med lättnad eller lö- je. Något maktmedel, någon sank- tion, som skulle kunna gagna sa- merna, finns givetvis inte, Bönderna och arbetarna - är ”hårdvalutagrupper”, samerna, de handikappade m. fl. är ”mjukva- lutagrupper” i-:dagens samhälle. Samerna mäste sträva efter att komma i en liknande situation .som hönderna, Dagens situation 2 Samerna än är ”mjukvaluta” " HN svenska samhälle för samerna är ju till följd av renbeteslagen, att den administra- tiva makten i samhället, regering- en, kan ta ifrån samerna områ- den så fort det krävs för särskilt ändamål av:större betydelse. Nå- gon storleksbegränsning för såda- na undantagna områden' finns:'in- te. "Särskilda ändamål av. större betydelse saknas inte i'den våld- samma exploatering, som nu sker inom samernas områden. Exploa- teringen är till helt övervägande del en statlig angelägenhet. Re- geringen begär av riksdagen me- del för att igångsätta exploate- ringsföretag, t.. ex. flygfältet i Ki- runa eller malmjärnvägen Kiru- na—Svappavaara eller vägbygget Ankarvattnet—Klimpfjäll rätt ge- nom sommarbeteslandet för ren. Samma regering har sedan att be- stämma ersättningen till samerna för de områden som staten undan- tar från samernas begagnande. Regeringen är alltså domare ilatt vi inte vill veta. '' a s egen sak på ett sätt som enligt rättssamhällets' ' principer" anses helt oacceptabelt. . Samerna ” mäste givetvis strävå till att komma i den positionen; att även deras rättigheter under- läggs domstol och att inträng — fö med en särskild tillåtlighetsregel |; — prövas som annan expropria- tion. Ersättningsbeloppen måste samerna själva få disponera som andra medborgare. Nu önskar samerna själva delta | på beslutsplanet när det gäller de- ras framtid. Samerna är inte läng- re nöjda med att enbart stå som rådgivare i förhållande till mäkti- ga administrativa organisationer, som har hand om all beslutande- |r rätt på samernas områden. Samer- nar har inte- glömt tanken på en ”samlisk administration . hos sa- ul döpa eder i Jesu a synders förlåtelse; I såsom gåva undfå den" i Ande, (Apg. 2: 38, 8). , helige nästa steg:skulle. bli. Andes ankomst, vilke de utlovat, tillförde och förtröstan, och vittna för: Kristug och” Jeda and- kärlek Närvarande blan för samma gärning I dag. Bibe Gören bättring, och läten, alla Krist! namn till då skolen Pingsten var en underbar ” dag ör . Jesu ' lärjungar. . örsäkrade Gud dem "om sin kär- lek, och de:gick: från väntan i tiil vittnesbörd, Dessförinnän hade" de kommit samman och bedit i för-' väntan på att något skulle hända, vad deras Den heliga Nn Jesus :ha- dem glädje ' de. började om kunde visa dem a till: honom. -Den helige Ande; sam är G Guäs d oss,'ut. merna” som framfördes i" den |och kyrkan äger sin norska samekommitténs + betän-|den helige Ande. Da genom kande för några år sedan. des: verksamhet Uppenbaras- i de. ras” liv, vilka överlåter si : 32 . . . är bergrieks ledning, Vi kristna : a 'oende av d En hel del okunnighet är med-|1Om vi skall kunna. konce Ande, mma. in i veten okunnighet. Vi vet inte för en nära, daglig ge gl Gud. Då. kar & gemenskap med vi erhålla. kraft - att tföra hans: : gudomliga vilja, , Den . dagen -” mn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.