> val ga TRE förslag. om ätgärder NI , att syftet med Strängs bank är . kartlägga; - "LAHOLMS TIDNING... n den — =LT "Fredage .. Allsidig. na Öde och ' folkpartiet "tar "I en gemensam motion upp nar kotikaproblemet, och föreslår I första hand en" parlamentarisk utredning med uppgift att skynd- samy lägga fram förslag om oli- ka former: av försöksverksam- het på vårdområdet samt för att åstadkomma en organisation för narkomanvärden, I motionen be- gärs vidare att 400.000 kronor beviljas under nästa budgetår för försöksverksamheten och att ett förslagsanslag 'på 500.000 kronor. beviljas frivilliga orga- ”nisationer som vill bedriva upp-| lysningsarbete och annan verk- "samhet för bekämpande av nar: kot | uket. "Den a föreslås bli fördelad så att RFHL får (250.000 "kronor. och övriga organisationer | 250.000 - kronor. - > Mittenpartierna föreslår också "att diplomatiska ätgärder vidtas från regeringens sida "för att åstadkomma en begränsning av tillverkningen av narkotiska och jämställda "preparat med sikte på en Internationell ” kvantitets- | : . kontroll. Upplystiingsverksamhet om narkotika bör omgående star- fas: vid sKolol H och militärför- band, : '" Inom medicinalstyre! sen årbe- tar en. expertutredning för att .- närkotikaproblemati- framlägga : våren ken, . Den avser” = 'en promemorl 1967. ” Centern: och | folkpart: et "anser < det" Nara; nödvändigt att I en: : parlamentarisk. utredning I Utsätts för. att. med bakgrund | : mediclnalstyrelsens - narkö: imanivärdekommittés faktamateri: i ätta "mod problemer. geno ; citet "för ökat risktagande, ,T: " ånte 'skjuta, ”skall beredas inte bara I regen, "ens eget kansli; » behändigt att lita helt och en- : ringens benägenhet att låsa sig skränkningar..: Det .är:q 3 ligt att; strukturomvanglinge medför, stora ekonomiska” ;0£ dnrätta's "MAB? Närlngsfinans”, åkriveria Sv (cp): ; Det. gäller,. säger och regeringen, att garantera k pital till investeringar, som särskilt riskfyllda; Naturligt är detta riktigt. Men, säger: ir: Sträng, kreditmarknaden - sådan. bo den ,nu är har inte någon- kap värr kan detta odksäsvara rik- tigt., Ar. av planlös socialdemo. kratisk' politik” har ju aldrig sk pat något,bra klimat för en v fungerande kreditmarknad.' " På högerkanten: har man .föri slås genast stämplat regering. | - ens. närlngspolitiska . fond, eller. bank som sociallsm och t; o,:m. socialisering. Det är . vårdslöst att göra så, innan hr Sträng) hunnit avslöja sina verkliga, av: sikter, «+, .n. Det. finns tecken 'som tyder på! 'socialistiskt,' men man: bör dock |, innan 'soctalismen stuckit upp huvudet. DET HAR VARIT PRAXIS I värt land'att viktiga frågor. ringens kansli och ämbetsverk utan också genom offentliga ut- redningar, påminner ka Dagbladet. Det har gett oss ett gott anseende som visnu'' håller ,på att mista: I många uppmärksammade fall :har beredningen av viktiga frågor: avskärmats till regering. Det har varit uppenbart, : att” den socialdemo- kratiska regeringen i allt större utsträckning sökt hälla opposi- tionen utanför insyn, Det är så bart till. tysta och hemtama kansliutredare. Det senaste exemplet på rege- inne bakom kanslihusets dörrar är händelserna kring struktur- amvandlingen och närlngspoli- tiken, Enligt reger ingsorganet Afton- bladet skulle regeringen : haft ögonen. på de här problemen un- |. der 'några : månader; Det skulle] närmast ha varit en sport för regeringen att tänka i'så ensli- ga kamrar, att oppositionen inte märkte det. Det är förstås en efterrationalisering. Visst såg väl regeringen, att någonting höll på att hända, Den fick rap- porter om det. Men 1 stort sett blev den fullständigt tagen på sängén. Ena dagen vill den ha en ”näringspolitisk fond — en "annan dag lika plötsligt en ut- .vecklingshank, Så ombytlig är alteå regb-| ringen när den Änte har, någon ; Skåns-r) 2 februari 1967 LT =) rkomanvård pörs | på vad som , kan "göras: för att begränsa missbruket framgent." Efi ; "parlamentarisk ' "utredning motiveras även av att hela nar: kotikaproblemet är av sådan om: fattning att det: 'måste bli frågå om avsevärda: Insatser från sam- hällets sida, heter det, Det' gäl- ler-förebyggande upplysning, vi- "dareutbildning av läkare och so- cialarbetare 'som. 1. sin grundut- bildning, inte" erhållit tillräckli- ga. kunskaper ' på omrädet, sjuk: husvärd. och -poliklinikverksam- |: het. samt. -stöd till frivilliga or- 'av, ' multi | sånte . den. auktoritärt koriservativ- myndarmentalitet, Hans Hot: 0 "ökad ' censur ; finner distriktet l.: motbjudande: "Vidare. opporierar k. man mot TV- :chefen Baehrendtz' E. grammön "efter : tittarstormarnas intentioner. Distriktet. hemstäl- ler till de” båda. cheferna att ta sina: uppdrag under omprövning ; och "hemställer ”till "den" social- -:deémokratiska ; regeringen”"Satt denna "ser: still: att” dessa: båda "tjänstemän" inté: förgriper sig på : fadions . och: "televisionens? obe ju: sr frusklgt« Kunde: fått med 'etiketteri "om smak; ' ingenting. sanna N TV-tittarna har: rätt begär. de, för verksamheten ;, närmäst j' "resonemang att man nog i större |! av en” ningsartister. från, olika .kontinen- 1 ')som redan” I publik, "fkompositören Antonio” Carlos" Jö- ag framträder också ; Ett intensivt diplomatisk arbe” Ingen: fred i 1 Vietnam ännu. i Av fil, lic. Karl Lindegren Sovj kor den ameri- å har ' tydligen sedan länge på- gått i all tysthet för att söka få sjut på striderna i Vietnam, Detta arbete, har” begagnat sig av mån- ga diplomatiska. kanaler och flera ledande -politiker. på skilda håll i. världen har. gärna velat kreera rollen av fredsmäklare; FN:s ge- neralsekreterare U Thant har tyst" men ihärdigt sökt finns Uppslags : ändar för att föra parterna i Viet "namkriget samman kring' ett fö handlingsbord. :. Premiärmini Wilson och. utrikesminister Brown. i London" har verkat för samma . mål "men sannerligen inte undvi- kit publicitet kring sina föreha- " -vanden, ; vid den ryske Tégerings- ! stöd Vietrnamfrågan' "högst på: lis= , tan: av! öve läggningsämnen; "Med ., rätt eller; orätt har. den ryska re- '.geringen. numera ansetts angelä- gen. om "att stoppa” kriget i Viet- . " nam och'-detta utlöste högt spän- da förväntningar om att Wilson” och Kosygin. gemensamt skulle ta ett initiativ, om inte till direkta , rhandlingar ' mellan, de i Viet- namkriget. "engagerade så dock till ; begränsning ' och ' successiv ned-' strappning av striderna; President iJohbsons = "beslut > vatt 7 återuppta re bombningarna följas av ett". uttalande om att dörren ändå stod i Washington antyds att man | förhoppningarna ; om. ett chéfen Kosygins besök i. London ,- kanska ' åtgärden skall öva på- tryckningar på den 'nordvietna- mesiska regeringen för att förmå denna att minska sin stridsaktivi- tet och därmed » bana . väg tv fredsförhandlingar senare, Om finne grund för en sådan optimiem kar den -utomstående inte bedö- ma, men vill verkligen den rys- "ka regeringen söka mäkla fred i' Vietnam har den amerikanska re= geringen inte gjort uppgiften lät- tare » för ryssarna, . Den hårda: -amerikanska attityden ” underblå- ser ytterligare de tvivel på USA- regimens fredsvilja, 'som redan förut : grott på "många håll. Be- ” slutét om:att på nytt börja böm- -ba » Nordvietnam ' kan också. av: fredsmäklarna . uppfattas som: en . örfil åt dem, det gäller både Wil= .son och! Kosygin, U Thant och "även påven, ' : Uppfattningeh att ryssarna: för I närvarande i mycket högre grad än tidigare, skulle vara intresséra- de av, att' få Vietnamkonflikten. "ur. världen härrör sig givetvis ur. ; den allt starkare spänningen mel- lan Sovjetunionen och Kina, Bå- "de USA och Sovjetunionen har "intresse av att förhindra, att Kina växer sig alltför mäktigt, nen det är inte:säkert att. denna intres-, +» segemenskap gör den ryska rege- "ringen mera villig att söka mäkla, fred i: Vietnam. just/ nu. Det: är förklarligt, om den. vill vänta och se "vart utvecklingen inom Kina "kommer: att'-leda, innan den de= a finitivt. binder. sig för en bestämd " politisk linje ifråga:'om Vietnam, [kanska "utlandsprogrammet iora- di "fyller 25 år. den' 24 fepruari. Fö elsedagen; "kommer. méd; ett” två" timniar' länig in fadon Johnson. blånd : dem :som "han kan ihttöducera för lyssnarna, På grammet"? står. framträdanden ”: .rad- ” berömda: -uriderhåll- | i ter. Sångstjärna Li-hau ; från ä [Hongkong,ide ände' = indiske: kompositören och spelaren äv hin- |; | duisk. gitarr; i; Ravi 'Shankar, och den” islanil världens Hrämste- "grammofonart st :Feyrouz. från "Li- [banon7 företfäder”. Asien; Afrika "representeras 2 av" Miriam. Makeba, älkänd'” svensk den; brasilianske bid svarar för inslaget från Syd. Amerika; Europas färger. förs med : densäran av Caterina. Valente..och "ett," jugoslaviskt, jazzband. un- er; "ledning äv Miljenko Prohaska. ”Amerikas röst” konimer: att hö- ;: bokstavligen, ; genom från: Metropolitan ia New York, sångerskan, Peggy Lee och de "inte helt obekanta 'artis- erna" Frank ' Sinatra och : Louis rimstrong. 'Violinisten Isnac. Stern ' DÅLIGA N " :OCH. GOD? :Dgt-;var "mitt: -under brinnande HE Tkr 4 Käl rig: fägan" öm" annädt t dz na Vuändantagsfall gå . till dana inst g kvår: 'på fjället och här och dä : i Det” å nerna. "nog: kunde: göra "en hel: del.för'attihävdå ängs- och" hag: I erna, På vissa. ställen" kan : måh nda jordbruk drivas 1 äld- ; re former. De måste då 'subveri- tioneras.: H gt på flera håll. Fårhjordarna »kan: bli en bety- dande tillgång. Köttproduktion i -ranchstil är något annat att. tän- »Ka på. Uppgifter av detta "slag kan. inte . läggas på "bönderna. semesterstugor och indirekt fri: tidsfolket. över” huvud taget ge- | nom . sina organisationer måste här: träda -till —i "tillämpliga fall genom samordnade. aktioner. :s Man bör, emellertid inte byrå- kratiskt' binda sig: Viktigast är att dörren hålles” öppen för hela "skalan. av initiativ. grundlig utredning att stödja sig på, anmärker SkD, Staten, : kommunerna, & ägarna: av |: ri krig som :VOA. började sina sänd- ningar. Den 24 februari :1942 te "Robert - Bauer" på tyska och iorgio 1 Padovano : på ”italieriska : nyhetskommunikéer: och -kom- ntarer. som ingick i, de. första ändningarha, De två hadei inga go- da nyheter” att komma ' med, ur merikansk' synvinkel; :Amerikans- kä örlogsfärtyg sänkta; amerikans- ka trupper 'retirerar på Java, tys- skä trupper. vinner mark i Libyen; I Nyhetsuppläsarna ” hade ett 'med- delande til" de” få söm råkade lyssna: Dagligen : vid denna tid skal vi tala till: ir om” Amerika Om ett företag . vill annonsera :— och många vill ju det. — och 'Om denna -'annonsör :vänder' sig till en "annonsbyrå": så ' behöver han inte' be lå oms” på de" kli- ,chéer som” byrån "Beställer, I detta -fallär nämligen klichéerna skattefria; jeftersom , "annonsen också är skattefri, :-:: Skulle; emellertid. "annonsören föredra : att sjä älv köpa. sina. kli- chéer: från en, kemigrafisk'” an: stal. så måste han betala oms! "Det har merbemälda: riksskatte- "nämnd högtidligen ”uttolkat.' Det finns enligt "denna" ”exeget anled- ning att förmoda att klichéerna skall. användas .för tidningsan- nonser ing om de köps genom an- .NOnsbyrårr medan "man inte kan "Vara säker på att annonsören "använder dem till andra tryck- . saker . om han förvärvar dem di- rekt från I tillverkaren; vå ån (Köpmannen) - a N ä goda; sellör dåliga. 1a-'oss' till sanningen. . Europa "och i: Fjär: -.Programnieh "sändes era "språk; även under, en' ; på- svenska!” NyHeterna >blev gynnsammare: — kr:get -slutadei Europa, äpner." lade: ner, också 'stillahavsområdet.. > När . kriget väl var över fann man ått. Voice mission”. att fylla son. utlandspro- ö långa -andra' Jänder över. 800 "timmar program” "per vecka och. de går: ut. på"38 språk från :23 studios I Washingto viktigt inslag: är sändningarn lättförstådd ”- och? enkel: "special English” Desnår! miljontals: Iyss- näre världen över och VOA distri- buerar särskilda ordlistor till .des- Sa : program; som; alltså "samtidigt är: en."sorts global. språkkurs, - :Utlandsprogrammet sorterar un- der... Förenta : Staternag,. Informa: tionstjänst. och .. dess . uppgift är att spegla utvecklingen i Förenta Staterna genom nyhetssändn” ngar öch kommentarer, Varje dag kom- mer till :adressen Voice of: Ameri- ca, Washington; D. C.mellan 500 och" 1000 brev från lyssnare i alla delar :ayv världen, Sändningarna går främst från en' station i Green. ville, North Carolina, som är. den kraftigaste 'radiosändarén i. vä världen, Programmen" av relästatlorier I bl. England, Tyskland, Tanger, ' Grekland, ' Li- beria, ; Hawa.i, Okinawa, Filippi- nerna, Vietnam och ' Ceylon." + Så sent som'i november i fjol lade VOA om stil i sina 'engelsk- spräkiga sändningar till Europa, Stilomläggningen har. gjort. pro- grammet mera. lättlyssnat; med rappa :, nyhetssändningar, - snabba kommentarer och korta reportage, VOA sänder "emellertid "också se- rier:av. föreläsningar på hög nivå under rubriken Forum, En rad av: USA:s främsta experter fram- träder i dessa 'serier. Just nu äg: -ihas «en. serie åt rymdfrågor, en annan . behandlar amerikansk -so- ciologi.. och den tredje> språkve: tenskap.. Dessa föreläsningsserier blir senare -vanligen tillgängliga också i tryckt form, , >. VA MUSIK (USA) FÖR / | MILJONER, va Det populäraste "programmet har" emellertid" under. många år varit ”Music USA”; som har stör- re.. lyssnarfrekvens än något an- nat internationellt "radioprogram. Music USA började sändas 1954 och värden för programmet, Wil- lis Conover, har kunnat räkna med att tala till 30 milj lyssnare i ett 80-tal länder. Många ameri- kaner-: som- besökt Sovjetunionen har : fått frågor om Willis Cono- ver, "vars. namn varit fullständigt okänt för dem. En jazzskribent i New York. Times. hävdar. att Conovers sätt att noggrant arti- kulera 'sin engelska, efterliknas av hans unga åhörare runt om i världen så att man nu nästan kan tala om en Willis Conover- accent bland jazzfans i öÖsteuro- pa. När VOA tillkännagav att man var beredd att skicka ett "diplom till "klubbar av: jazzfans som an: mälde sig till VOA fick. mån ett överväldigande gensvar och på två månader hade "1.200 klubbar bil- dats, många av dem i Östeuropa och ett antal. även i Sovjetunio- nen. VOA:s” sändningar till Europa sker huvudsakligen mellan kl;'14 och "23, men man sänder också AX of. America fortfarande” hade en |X . bruk). Fe c Dessutom är det en öppen frå. ga hur pass starkt inflytande Sov- jetunionen äger i Nordvietnam Ryssarnas möjligheter att! utöva påtryckning på regeringen i Hanoi - är kanske inte så stora som man - föreställer sig, Överhuvudtaget 'synes man” i diskussionen ” om fredsmöjligheterna i Vietnam läg- ga alltför stor vikt vid den" håll- -hing regeringen i Nordvietnam in- tar. Man glömmer," att kriget 'i' Vietnam : började "som ebt' uppror av vad som numera kallas: FNL mot den då sittande regeringen i om ett regelrätt militärt angrepp . från .Nordvietnam mot Sydviet-- nam, som den amerikanska pro- pagandan har 'sökt hamra in. Se- dermera har FNL-rörelsen erhållit direkt militärt stöd från Nordviet- nam, men detta betyder inte" att ' FNL:s politiska ledning skulle ta "order från regeringen i Hanoi,. | : Hur. regeringen ' i. Hanoi och FNL:s politiska ledning samarbe- tar och ömsesidigt påverkar var= andra" är : omöjligt att: veta »men det är knappast troligt,' att deras ' politiska målsättningar är : identiskt lika' För regeringen -i. Hanoi är det' väsentliga målet att Soto . en av Nord-' och Sydvietnam, men det "är inte säkert" att FNL "vill - acceptera detta 'mål. Det har inte; saknats ' antydningar - om - att : in- flytelserika kretsar. inom rörelsen vill ; upprätthål!a:-. Sydvietnams . självständighet, : Även , om rege-:' ringen. i "Hanoi som : gensvar på ett :eventuellt amerikanskt . beslut ' att” helt ; inställa? ' bombningarna skulie "upphöra ' med" sin militära hjälp ' till "FNL har man ingen' .garanti för att denna 'skall -upp=. höra med sitt je mot amerika- .] från insyn, gäller. ATP-systemets Saigon, Det var 'alltså inte fråga | | förankrat i hr Strängs finansde- I garna — "diskuterat den socialde" | mokratiska : ! VS "Om "kärnvapen är så farliga att = man inte kan låta små makter ha dem, är det då bra att stora mak- ter har: dem och ensamma kan bestämma över dem? ' t fs Handelstläntngen. | En av de frågor, där regeriigen velat ; hålla oppositionen borta och AP-fondens samhällsekonomis- ka, verkningar," Riksdagen har be- gärt utredning om dessa problem — efter motioner från centern och folkpartiet, Mittenpartierna ' har krävt parlamentarisk ' utredning, Det. vill inte regeringen. Frågan har -därför,; hänskjutits ' till det ekonomiska planeringsrädet, tryggt partement.' Vad som där händer sker tyst. Och det som får mär- kas utåt är också under kontroll. utreda en del, och då har. han bl. a. —' såsom "redovisats. 1 da ' önskedrömmen -- om AP-fondsaktier i näringslivet, Hur skall det nu bli? Skall mitten- pärtimotionen: om en parlamenta- risk" utredning "avslås även i år? Blir ; det. en ny liten" ”finansde: partementspromiemoria' , om ' AP- fonderna, - Skånska Dagbladet pröva. Da. narkotika , .Zal Dokument.—65” bestående av fyra ; program hade: avslutats och-man kunde 'konstatera "att teamet Roland Hjelte—K.A. - Sjö blom=-Ingrid Dahlberg ” nått” sitt syfte att stimulerar debatten: och ge. införmation:utan' att. ge -knar- kandet ett lockånde skimmer, Det: ta framgår av en:utredning," som i dagarna publicerats av RFEMA (Riksförbunde "mot : i Alkohölmiss: "Innan TV-programmen. . sändes mellan den 30:.november och den 14" december I 65 hade 'en 'rad grammen"”: kunde icke-narko- maner:- impulsen, att själva , pröva på, harkotika, ansåg. man; I, syn- nerhet' som TV-] -produkt: onen' inte enbart 'ävsåg”' att visa upp medal- jens - r baksida; / Man ville :- också visa. 'narkotikans förmåga. att, gö- ra människor' avslappnade : 'och ge dem lyckokänslor.: Samma invänd- ning "hade: tidigare framförts av absolutistförkämpar «' SOM 1; argu- ment "mot en, mindre, kategorisk alkoholupplysning vars syfte inte är att "avskräcka utan hand. ätt: informera. or lens: - verkan -- på... gott -och ” ont, När. TV:s. narkot.kaserie 'sändegs, satt 'säledes, inte. bara: de . som sprider. information” öm narkotika på ' helspänn för" att” se vad följ- den ' av: programmen ! skulle”. bli, Även: den, radikalare . falangen av alkoholupplysarna . hade. stort, in- tresse av att” få. veta. resultatet. 2 PUBLIKUNDERSÖKNING | + Det var. sektionen : för : publik- undersökningar . vid .Sveriges . Ra- dio söm beslöt att i "anslutning till narkot.kasérien företa. en: un- dersökning för "att 'se : vilken ef- fekt -TV-programmen , skulle.» ha på .tittarna. Man. avsåg .att-pejla kunskapen om narkotika föré och -lefter programmen. :' Vilka - prepa- rat kände folk till. och vad' visste de 'om gifternas'styrka? Kontakt med narkotika, lusten att själva pröva på det, samt inställningen till' narkomaner skulle också un- dersökas. Då arbetet lades upp tog man hänsyn. till ålder,. kön,. bo- stadsort och utbildning. Två grup- per, på 327 respektive 345 perso: ner deltog." EN i LUST ATT KNARKA . «Det är. först och främst unga människor - som tycker - att - det skulle vara spännande att knarka. En, del. anser t.o.m. att de skul- le få en viss. prestige om de gjorde ' det. Av undersökningen framgår att många av .de -narko- tikalystna ”endast. är mellan 15 och 22 år, . oa vet mellan; kl. 4 och 8 på morgonen. Programmen ' gär ut över 19, 25, 31, 41 och 49-metersbanden,. Hör- barheten varierar starkt ti olika delar av Sverige. Detaljerade pro- gramblad 'kan rekvireras” från Förenta , Staternas Informations- tjänst, Amerikanska ambassaden, Stockholm NO, ord BEI Usis, : läkare" uttalat "sina farhågor, Pro: li ståt 18 "SköltBildr ing. Samma” individ ; vet 'inte särskilt mycket. om Knark, Han eller hon känner :dåligt. till namnen "på 'oli- ka': "preparat. öck,, vet starka. .de, är. De ”Hesta” svenskar är "allmänt negativt "inställda" till | narkotikabruk.: De var det före TV-programmen, och. lockas": av tillvetkare och langåre, Professor. Börje 'Kragh, :konjunk: |]: turinstitutets chef, har fätt ensam” el han. oftare. bor på: landet än it inte hur]. Man "vet redan att ”skolmogna- den” är mer. miljömässigt. och. sö- cialt än blologiskt betingad, vis ket ger 'stora grupper ett handi- ' kapp i utbildningen,' Det händi- kappet skall motarbetas, inte av: gåftsförstärkas. a ; - Dagens "Nyheter. vi Kar i Sverige nio års "oblt- > gatorisk skolgång. Ungdomen, får ” i väsentlig grad sin uppfostran i 'skolan. Om skolan inte förmår ge ungdomen en harmonisk :anpass- ning till samhällets krav har den” misslyckats. '-Förtroende - mellan lärare, .. elev I och mälsman är grunden för: en i egentlig bemär- ' kelse fungerande skola, -Rubbas förtroendet : - inträffar. svära. stör. ” ningar i ungdomens fostran. Utan fast ledning : kan något: av' en oju gelns lag inträda; .. a abosf Fy . Helsingborgs Dagblad. - . Självniordsstatistiken ir dersägligt ” bevis på att” samhället” har ' sina. brister; Anta" : let självmord är nästa lika stort som antalet dödsoffer, i..trafiken. Självmordstragedlerna', är större än olycksfallstragedierna "och "det. ta" därför" att de i. regel. torde, för regås. av, Cårslänga . tysta” lidanden av en. intensitet, som vanliga män- S - egel inte torde kunna När han "åkt? dit; "har han; svårt. att: kravla' sig Jupp, därför "at vi har: ont" om” sjukhus och ' kare som "skulle" kunna hjälpa en” narkoman "(eler alkoholist) : på, fötter. Så : atiser -svensken i' stor. utsträckning efter: att' ha: sett på :”Dokument 65", grammen > sändes fanns det en: del som" avfärdade närkomanen” som ' en : mer "eller" mindré ' slapp kåraktär. Det är'färre som "nöjer sig ”med : det" omdömet efter, att ha sett. reportagen där. narkoma-:; ner, läkare och langare trätt fram och berättat sina, historier. vd ATT HJÄLPA” Da : Och om "man skulle råka träffa en : narkotikamissbrukare som be- höver "hjälp, vad gör man: då? INragan ställdes 'under "intervjuer: nåä' med en. rad:'ol ka” svarsalter- nativ. > Bland : annat. kunde. ' man ta” ställning -till "om. man själv skulle försöka tala narkomanen tillrätta eller -om' det vore: bäst att kontakta någon läkare. eller socialvårdsmaån "direkt? Eftef" TV- serien ' har många . bestämt sig för att- det är. klokare-att. låta en expert (läkare, socialvårdsman ete.) reda upp situationen 'än att själv försöka komma någon vart med en narkoman, ; - Knarkaren , är en sjuk person som skall ha vård, inte straff, Detta var nästan alla på det kla- ra” med. både före och efter: att ha sett reportagen: Men ännu flera var säkra på sin sak efter programmen, -: -Hur många” narkotikamissbru- kare vi har i Sveri ge är oklart, Socialnämnden . räknade - under 1965 in 186 fall. Men enligt de vidaste skattningårna under sam- ma år steg siffran till närmare 5.000 i Stockholm. "”Dokument —65" . väckte . engagemang . och medkänsla, ' Praktiskt taget alla som säg programmet har sagt sig vara tacksamma, över att repor- tagen sändes. 'Debatten har förts framåt — och en klinik för nar- kotikamissbrukare har grundats; På TV-skärmen har visats lyck- liga och olyckliga knarkare, "Tit- tarna har varken velat pröva på att a vara det ena eller det andra Eva Peterson, I stormen faller de stora trär den, de små blir stående, 7 Innan: pro-' > ter?s Nn; egenart, hur går det ' då med avreågerandet? "Är det inte grymt, att beröva 'dessa mänini- skor deras uttrycksmedel? : Stgöta.Correspondenten, 1 "Regeringen håller på att "starta en Utvecklingsbank. Det är själv-. klart,' att även denna ' bank kom: mer. att vara” stängd på lördagar. ' na. Ingen". Miveckling får” störa ö dagsfrident. TT ORD - PÅ. VÄGEN Ty Gud har icke givit. oss' en försagdhetens ande, utan en kraf- tens joch kärlekens och tuktighe! tens” ande, (2 Tim, 1: TY: Från vårt köksfönster: kunde vi Må att man byggde två små. hus. När julen nalkades; hoppades. vi, att vi,skulle få'se husen 'bebod- mänsdtersom ed fanns så många or med bi öv: de bostäder a arn som. behöv valen gick, men. inget ljus” såg ME ag frågade ' byggmästaren, Ma ör husen inte var. bebodda. näe talade om för mig, att husen int det gänslutna till kraftnätet Värme : Te Inget Njus vingen acMkring én "månad senare blév mag vligt; då två stora lastbilar me Möbler Körde: fram.. Famil- jerna flyttade in.. Husen blev: nu 'vändbara; eftersom. skraftförsörj- ningeh var o ordnad, är vi bara € bolär Tr församli OS 0: « | kraft? ps Vi behö från Andens DN Dar vil till n och för Närhet —. År förhärligand ” tt Prydnadsföremål Ing? Fattas det nå- — den helige 'Andes över Muse och. kraften” närvaro 1" vårt" liv. ytta I församling» ' som vi har i vår ds och hans rikes +
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.