' låter ' helt".borgerligt. I Frågs "a 4 , LAHOLMS TIDNING = L T Fördagen den :> Ungdomsleda Den fostrande verksamHet som "ideella ' ungdomsorganisatio- de nerna bedriver har vunnit -all- män uppskattning ' särskilt un- der senare är då ungdomens an- ökad passningssvärigheter brottslighet etc, — stått I debat- tens centrum. Vid sidan om hem och skola har dessa organisatio- ner de bästa förutsättningar att vara - ungdomen till hjälp och framförallt att fånga upp: de unga för posttiv frit/dsverksam- het, innan de hunnit söka sig ” till mindre "önskvärda gängbild- ningar. I den förebyggande ung). domsvården har ungdomsorgani. sationerna sin givna uppgift att ” fylla, : Det samhälleliga stödet åt or: ganisat:onerna har” visserligen ökat men alltjämt är det otill- - räckligt. Många föreningar arbe- "tar ” under” knapphetens ', kalla stjärna, resurserna räcker inte till för en så viktig sak som ungdomsledarutbildning, En Viss aktivisering av; denna' utblid- ning har trots allt kunnat ske men inte tillnärmelsevis. t' den], rutbildningen utsträckning som behovet påc på ledarna inte minst genom att ungdomskullarha, i "den. akfuellå «och föreningslivets "insatser: i ungdomsvården bedöms viktiga "re än aldrig tillförne, I motion har hr Boo (cp) m. . fl, hänvisat till det starkt öka- Te behovet av medel. till ung- ett ”'reservationsanslag " på" tre miljoner för ändamålet, Motto. närerna” erinrar” också ' om” att ett ' sextiotal” slutningar ett” medelsbehov : av närmare 12 milj. kr,tett, nära fyra gånger så” "stort belopp som "nå utgår” L bidrag... Finansminis- tillstyrka” någon ökni ng -av me- . delsanvisningen.. för organisatio- Att satsa på "positiv ungd . verksamhet. är en” god: investe- rings soch. i samh lsekonömiskt .SVACKAN I KONJUNKTUREN . på arbetsmarknaden är” bara” tillränig och jämförlig med dem vi "upp! tevde ' på? 50:tålet; sade' "LO:s. utredningschef, agronom Odhner, vid en ' diskussion : . Norrköping. Naturligtvis hop? pas vi alla att han bedömer rätt, |: 2 "kommenterar "Jordbrukar näs Föreningsblad: ' "Ingen lär ändå förneka ätt den | strukturella: och tekniska omda: I ningen "på skilda . områden för LL forder tid framåt, b "Det egendomliga är att finan: ”mintster- Bträng: nyligen: publigt rat fett. uttalande; enllgt.:vilket: många: 'enskilda. individei råka: te. svårigheter" och söv gångsbesvär, Alla:kollektiva - säkringsformer -tHl "trots. bj Er. ötständsk a! agenda -éget sparKapital; "Kiokt och riktigt.sag! bara 'om ' det "inte-had understrykas ? $kett i ord" ch handling unde de goda "ären” med inkoret är inte minst]. it terrä g- under åsenare "år. . Därvid har: man, särskilt tänket” - sig att landstingen'skulle kunna : vwutvecklas +. till... länskommuner | med regionala Uppgifter. Mycket av värdet: i en sådan reform skulle riskeras om valen till des: "sa församlingar skulle ..ske ! på-- samma dag' som "riksdagsvalet. En: författningsreform innepä rande: gemensam väldag- blir baklängesreform ur: den komm tala "demokratin no Men. mal kan”, däremot 'diskl- är. här "regering ens Sar "sinä? .misslyckan: Bogsta de hejda, . "nanm en. inyckot hög lönesteg: rings- och inflationstakt samti- "digt . som företagens : lönsamhet |. "dämpats," förklar pv vecka affäre slara Samma tendenser gäller. I alla västeuropelska: industriländer, :I fjol började en:tillverkningspro- cess,' som bl. a. yttrade sig i en restriktivale ekonomisk politik. Dess ! effekter ”samimanfallér: nu med tydliga tecken på konjunk- turdämpning 1 en rad iIndustri- länder, För Sveriges. del leder detta till kärvare exportklimat, fler — driftsinskränkningar och ökad arbetslöshet, Men även om arbetslösheten - ökar — till, den lägre än I bl. a..USA, Eng- land, Frankrike och Danmark. Huvudfrågan är när — och in- te om — omläggningen 1i.&r till en mer expansiv :ekonomisk Ppo- tik i Västeuropa skall ge stimu- lans till den svenska ekonomin. Någon ekonomisk kris” är vi inte |- Inne 1 BAKLÄNGE SKE FORM Arbetet med att få fram en | ny författning måste, bli ett kom- promissande mellan skiljaktiga meningar, Parterna måste accep- tera även saker som de finner mindre tilltalande. Det mäste än- då finnas gränser för vad man kan gå med På, skriver Svensk Politik (cp) apropå försla- . get om": gemensam 'valdag för riks- och kommunalval: Den kommunala verksamhe- ten har ju expanderat oerhört ,under de senaste, åren. Det för- "hållandet gör det ännu angeläg- nare att medborgarnas intresse för de kommunala -spörsmålen stimuleras. De möjligheter: för medborgarna att aktivt delta i samhällsarbetet som här ges måste tillvaratas, BL a. måste valrörelserna före valen till de kommunala församlingarna. me- ra än hittills varit fallet inrik- |]. tas på de kommunala spörsmå- Jen. Därvid måste man säkerli- gen använda sig'av olika slags ätgärder men kravet på fristä- ende val. måste, tillmätas en grundläggande betydelse, - Tanken på en förstärkt själv-|. det dubbla: jämfört med 1966 blir] y. :&l€ bygderna'att- bli ;vårt..största ål [. - derdomshem : utan « I vårdresurser, ningen. Motår tmånga- rmännisk + Problemen . IMen” "säkert... sl ser dem, genom planlöshet,' ryc: kighet, : skönmålande :nomföra ogenomtänkta och illd f underbyggda förslag.” Detta har ju: 1I- mycket -karaktäriserat: den » Alltmér: ålderssvaga, regeringen; Det borde: kunna, väntas att pro- positionen: om hågon .månad om :jordbrukspolitikei: beaktar ”ock- " såvvde åldriga "småbrukarnas . "problem. i denna. .omställnings- "och utflyttningstid på "ett . sär- skilt sätt. . ... EN :. Det. bästa ' och: billigaste för samhället är inte alltid att de "med tätorternas ' "redan, ”köande |. "Det talas: ofta i olika, samman- hang” om ' ensamma 7 människor jö -. Och' deras problem, Hur pass År stor denna "ensamhet, kan ' vara” "fick man en skrämmande belys- ning av i' ett nyligen. inträffat . dödsfalla I fjorton: dagar. Jåg en ” människa död i'sin egen bostad : utan .att' någon saknade, veder- bör ande: Och det var ingen gam- : mal människa och inte i någon . storstad,, ',, .. >, Det, inträffade | ger ”ensamhe- - tens. problem. i ett nötskål men "ger ingen anvisning till lösning. "Vi människor, ä är nu en gång så | olika. Många föredrar ensamhe; i ten, finner Jättnad 'och befrielse i den framför jäktet i omvärt den, Ingen aldrig så välutvecklad socialstat kan tränga igenom den . ensamma människans skydds- :'pansar. Här behövs en helt an- ' nan kontaktmöjlighet, "Det be- kallar. ANt. större krav ställs | åldern. är : större än. någonsin |, ”domslédarutbildning' och begår : pngdomssamman: : r -kommande 'bud- » tern har emellertid inte" kunnat f I härmaste” : "tera hursnaå b bt man skall : och. -hjälpmöjligheter, Kvär : blir | ” bara "de; äldre: och .de som av eri H Jigheternaäsgs gräns.” Di | flyttar på sig "och konkurrerar |. Å geln. . SNR I r som styr rå. dant » kan. -väl inte .löna sig? för att tala "med" Martin Ljung, Men så är förhållandet '— eller; i det med Tantbruksför- förresten; fyller 50. år i är, drivs som ett” aktiebolag "som. hyr ut körslokaler: till delägarna och till >andra intrésseråde i mån av: plats, uFå. .sKolor'passeras; av så många kursdeltagare varje. år, 3.500 per- soner. grluggas.. här -året om i det måsta /från”'konferensteknik och modern ,marknadsföring till: ADB- teknik Cch"skogs:PR, för. ur länder. I CER föreningsskola"” som sysslar med ”att 'utbilda människor — så- inte bara tillgång till. specialin: redda-', grupparbetsrum och ge- mensamma samlingslokaler; man har. också möjlighet att få låna bandspelare, filmapparater.” och andra tekniska: hjälpmedel.- i » Skolans status är nägot märk- ligt.” Lantbruksförbundet äger 1o- kalerna,» »men.' från ': 1964 drivs skolan av ett. aktiebolag! med tre delägare:" "Sveriges Lantbruksför- bund," RLF och en tredjepart, bestående av sex större bransch- organisationer, bl.a. Svenska Me- jeriernas . Riksförbund,... Sveriges Slakteriförbund och Svenska Lant- männens” riks EFFEKTIVITET. Detta betyder att organisationen på skolan fått effektiviseras. Någ- ra hål. i intendent' Olof -Lemnes bokningsschema får : helst . inte finnas. ler. Bland "dem: som : utnyttjar Sånga-Säby för' kurser eller kon- ferenser kan iman nämna : AMS, |. SIDA, civildepartementets perso- nalutbildningsnämnd :- och lantmär- teristyrelsen,., Föreningsskolan - är. "uppbyggd kring Sänga-Säby säteri som :1944 Införskaffades.av lantbruksförbun- det. Då inriktade' man 's'g främst på .den 21 veckor långa" vinter- kursen; Man? höll till i. corps de logiet, som nu används: till: rek: tors-. och lärarbostad, 1950: flytta- de . man. till -en nybyggnad «där lärosalarna; biblioteket och dag: rummen . förlades,. Utbyggnaden har sedan. pågått; senast med nya elevbostäder, enkel och :dubbel- rum som kan hysa 120 personer, 1964 "bildades" aktiebolaget... '— Den nuvarande utbildningen bedrivs' främst i: kortare "kurser, berättar rektor :Petersson:-Det kan vara” veckoslutskurser” eller. läng- re kurser upp ; till. ett Par vec- kor Beträ! fande:' våra Vegna” kur: ven år. Många har velat ställa honom 'inför rätta för hans, medlöparroll Sånga -Säby: fr. v. intendent Olof Lemne; kontorist Inger sne -ilhot som föranlett honom "att av- NI agronom Anne. Socher [pch skolans rektor "Thore Petersson. som president Sukärno, och frå- "kom mentde Ingen statschef avsätts 'så ofta gan är. om saken nu' kan anses definitivt avgjord, Han kommer att få. behålla. presidents namn, vilket är ungefär vad han fått nöja sig med under mer: än ett i den kommunistiska statskuppen den 30 september 1965, och an: klagelseakten ligger redan färdig- skriven, Det är "möjligen detta säga sig sina befogenheter," Den indonesiska folkkongressen sam- manträder den 1'mårs och skulle P|iörmoaligen ha ropat på en mer radikal lösning. Det är livligt att : hoppas, att landet äntligen skall kunna ägna sig åt något ytterli- gare än att tänka på Sukarno. - i ;' Handelstidningen. | Mittripartiorna vil sänka skåt- ten och samtid'gt höja statsutgif- terna berättade. hr "Eriksson" I Uppsala (s) för senaten i onsdags, Dokumentation och .bevis för det- ta påstående -efterlystes från' bl. a. hr. Bengtson - Jönköping : (cp) och: Sundin. (cp). Men naturligt: vis kunde inte hr Eriksson: pres- tera "någonting sådant.'— vilket inte förvånar eftersom bevis inte existerar. Däremot är det förvå nansvärt . att: någon , ”nedlåter sig till sådana under bältet-slag mot metståndarpartier i en serlös, de batt. ! EN tr ligt oansvarigt att ställa sig bas kom högerbudgeten — skattesänk-" hs ning för högre inkoristtagare, ök? ning av försvarsanslaget -ete.. som innebär en försvagning” äv statsfinanserna I nuvarande kär va a [ekonomiska läge.” se k an Ung” Center. - Pollsmannen mästé Vara beredd på allt, Ena gängen kan 'det gäl- la nästans liv, den "andra 'gången hans eget. På ett "ögonblick. kan den scert' som är polismannens är : betsfält !växla från vidyll' till” tra-”. gedi, Samma” korta" fråst har, po-. lismannen för att fatta sina bes, slut, . som alltid skall :vara lagli: gen. grundade, I Kloka och väl av. . Svensk Polis. . äv "regeringens. 17 JÄedamöter: = de” blir 18 nästa "vecka '— var det ingen som hade tid' och tlll-' tjälle att besöka. första kammaren under onsdagen, Då diskuterades dock en. av värriksdagens ; "vikti gaste "frågor," nämligen: skattepa-” ketet " och" investeringsavgiften:: M Är det icke statsministern som skall ” leda "och organisera Å ringens "arbete? ; Ett fult ord å yttrades i TV . mä” ord ' har sedan. längliga” tider. funnits:inristat på plank, rymn net I endera. att minska.; Följ- kommer” aftt-kunnä :be- regeringarna” & rekommenderas: att. under: gheterna - för" att. :Upp- ja tillstyrker: emellertid: att Nordiska, rådet skall. rekommeridera égeringarha' "att' ällsid gt. 'utréda: förutsättningarna ett: utökat” nordiskt 'samarbete på operakonstens: område. Ett per- mänentr.samarbete, mellan länder- | na bör inledas” 'genöm en” utbyggd gä föreställnings-, "utbytes-- och turnéverksamhet : baserad. på sre- dan' existerande” permanenta: Oper räscener; "Tillräckliga medel "bör ställas till, förfogande” för denna äremot : att rådet. inte bör :företägä sig något I an- ledning" av. förslaget.; De "främhål-. ler; att. ett :operautbyte; i: mer' ber gränsad omfattning” avseende . t. ex, enskilda solister eller kamrhar- öperaensembler bör kurnä anord- nas: inom ranien för det existeran: de. teaterutbytet...Vid avvägninger mellan alla. de. olika kulturbehov som gör Anspråk : på : ekonomiskt stöd "av." det." allmänna” framstår kriappast medelsanvisning till för- mån: för - en 'turnéopera . som : en méra angelägen uppgift; framhö ler ”reservanterna.: : "Stockholm" "DT. DN 10 miljoner ton" luft per 'år för. brukas i Laisvalls gruva i Lapp- land: där man f..n, bryter 1,2 miljoner ton malm om :' året.” Med dsin kapacitet på ca 700 000 kubik- meter i timmen hinner Laisvall- >|gruvan: byta luft åtskilliga gånger per .dag,: konstaterar Bolidenkon- cernens personaltidning Smältde-l I Laisvallgruvan liksom d alla andra gruvor tar man'in frisk- - luften. genom "schakt" och stig- » Jorter;: äom står '1. förbindelse med dagen.: Luften pressas ned. till ut- brutna; rum. i. gruvan, - Vintertid har "berget i dessa brytningscent- get innan den förtsätter sin vand- ring. Sommartid : är förhållandet omvänt. « I. Laisvall. förekommer en" viss självventilation,.:d. v.s, .en' del av friskluften" vandrar av sig själv ut i gruvan, Största delen måste som . i' andra gruvor till de olika brytnings- områdena, ; 'Eftérhand - som den friska luften förbrukas ersätts den med ny. Den förbrukade luften söker sig. själv .ut mot . andra stigar och åchakt, genom vilka den så äningom evakueras, Fläktar eåsa evakueringsvägar suger ut don och för den upp i dagen igen.” Tr. yckluften som driver borrma- skinerna, laddningsapparaterna, lastmaskinerna, manöverdonen vid tappningsstationerna och . mycket annat produceras vid Laisvallgru- van i en kompressorcentral, som te ligger. gripbara för alla men "som är: nödvändiga för att'föra hövs mänsklig förståelse och styrelse på länsplanet har. vun- . Vänskap: Saker och ung's som in- ' människor ut ur ensamheten, -(Sundasvallis Tidning) ” 10. miljoner 10 ton luft per år har en Kapacitet - "drygt 2 200 000 kubikmeter per dygn och därmed är: koncernens största; Enbart en gruvas ! borrmaskiner slukar stora mängder: tryckluft .— de "minsta 1,2 kubikmeter i minuten och" de största maskinerna i Laisvall 12 6 kubikmeter per minut, odllgen att vi i fram- I TItiDeN rektor "Peter nadvägar, att € en: Tiges.: renaste; förs: H tersson) ”.döljer. sig: bakom. tall skogen,.'endast ett: :stenka skolan; "Med 'en- sådan mil knutarna :torde. alltså . bussen in ti raktiv.' - : KUNSKAPER VIKTIGARE” 24. ÄN | NÅGONSIN, os i Hur. är då framtiden Å skola av , Sånga-Säbys typ, en:-an- läggn ng. som omsätter. en och; en halv - miljon,-. som. genomgäås" av 3.500 personer varje år och som kan sägas drivas: på affärsmässig I q grund? Har den någon funktion i en tid då jordbrukets struktur: rationalisering fortskrider I pett allt snabbare tempo? ln — Det finns ingen som helst tvekan om det, svarar rektor 'Pe- tersson. Nu'är' det : viktigare" än någonsin att dé ' människor" som koncentreras” tll 'storjordbrukeå har förmåga” och kunskap att kla- ra av;de arbeten de är satta till. Här har de möjlighet. satt skaffa sig den kunskapen. Nv Hell 7 Ön: ten energisk dam har” iv sin.” trädgård 1” Rönninge utanför Stockholm. skapat ett blomsterpa- radis, > där tusentals vanliga och ovanliga blommor frodas. ” Redan” att i dessa kärva trak- ter -nå .- sådana odlingsresultat vo- re en prestation värd att' hyllas, Men - Gunnel : Nyblom-Holmberg har inte nöjt sig' med detta. Hon har genom åren tagit 24.000 färg- bilder av. sina blommor och dess- utom - noterat alla sina' erfaren- heter av sådd, plantering och od- ling- av ' för Sverige lämpade ar- ter. : N Som journalist har sedan Gun- nel. Nyblom-Holmbérg i tidningar som” Allt i Hemmet, Året Runt och Husmodern delat med sig av sina -erfarenheter och alltid illu- strerat sina artiklar med egna exakta fotografier i svartvitt eller annan färg. ' Först nu kan man börja få en bild av denna kombinerade od- largärning och blomsterpropagan- da. I en nyutkommen färgboks- serie kallad Bildblomboken (Spe- cialtidningsförlaget, pris" 9:35) har första delen utkommit. Den om- fattar 250 färgbilder av perenner, sommarblommor och krukväxter och Ber i en systematisk register- del svenska och latinska . namn, planterings- "och odlingsråd för alla växterna, JEN VACKER BLOMBOK "I fortsättningen "Skall. en. andra del med rosor och -lökväxter, och en tredje del: med '-buskär. "och stenpartiväxter "utkomna; -Blir ' de lika utmärkt tryckta ' i: fyrfärg och får samma ' enkla systematik, då har odlare och: blomstervänner gar. mig ; vad man skall; hitta” pål: Pp :Idömning. triktig: Dels” "därför .att si raskt 'nedät i Kierärkin, Si rskilt regeringen i årets budget i många avseenden: följt: centerpartiets ti- digåare- intentioner” när” det gäller en skärpning" av: f-'nanspölitiken. otillfredsstäl inde” blir. situationen | en. framträdande; rok livet. Det: kans er Örtagården strängt , taget gen ; "geografisk plats. Taällösa , människoskaror är väl förtrogna" med dé Ensamhetens ' Getsemane; finns en ensamhet som är nästan 'outhä rdlij ; När: man. tycker att och' människor. Den 'sortens en- samhet drar lätt in: människan” i en.s. k. djävulscirkel. Ensamhe- ten gör bitter och bitterheten för- dubblar ensamheten. Ensamheten gör en människa underlig och un- derligheten. gör henne. ännu: mer ensam. Den som plågas 1 ensam- hetens Getsemane :' skall . komma ihåg sångarens bekännelse: "Se före dig är Kristus där”, Han gick en gång. in i ensam- hetens Getsemane för att du och jag skulle finna” honom där, då vi kom dit' — -Honomy den, evigt trofaste," Frälsaren med det stora hjärtat.' Den andliga trötthetens. Getse- mane, Knappast någon människa lär undgå de kalla tiderna, tider- na av torka; ”misströstans träsk”, för "första "gången fått en; 'full! ständig . svensk | trädgärdsflora 4 färgfoto. . : P. M. Det är som alla källor i vårt vä- sens djup vore tillfrusna, uttorka- de eller hur man nu vill uttrycka - saken. Man hamnar i en allmän a [0 La DI a, - den eviga vårens ö. Cu möder S . Hon sitter vid fönstreti skymningen ” : "och sjunger en gammal psalm I ” , hon sjunger en psalm om himmelen : om krona och segerp alm | KRA. 20 oc så lycklig hon är, så upphöjt lad ">. där hon lutar sitt huvud mot bokens blad och sjunger "om glädjen i livets stad CO KAR. Hon sjunger vid fönstret i s och det största är alt hon hon tror på ett liv som ej kan dö" och hon skådar en skara, vit som snö och lyssnar till jublet från dem som nätt N Y - kymningen tror: 0 Rudolf Zetterquist. Vvanmaktskäns minnas: | S Gétsemane, . Den som". hars:varit inne i bönekam- pens: Getsemane vet att den sän- nerligen inte är någon månstråle. idyn utan kamp ' och: brottning,' Om det är möjligt... Per dig icke med min signar mg.v ; Men är du uthållig i i "den kam- pen och ber, du:inte bara om att slippa: det.: mörka. utån att Gud skall, ta: hand: om. alltsammans, föds dig ro dennär visshet är Kristus € a Se, före dig nh, du förstår varför "Mästaren ämpa bönek : la örtagård, Srpins Öm Det har: han gjort för ; rätt” vi skulle. finna: honom där, när vi själva: kommit dit. Han är med Oss i honekampen. I hans närhet upptäcker vi I >böntkampens . ör- tagård "att vi inte segrar i vär bön förrän vi slutat att kämpa, ger upp vår egen. vilja och för- tröstansfullt slår armarna kring vår Fader, Det är din. och min väg från oro till frid, oc ä Fridens Getsemane: F den: stub- en du och jag kämpat oss ' ige nom in i fridens Getsemane kan i "bekänna med -: 'en mun; ”Se; före Jie är Kristus' där”; etsemane slipper ingen av oss ' undan, Men: vi SR .käm« på ' Getsemanekampen ensamma. Inte a är med oss. Han viker rän vår sida för oc Han vakar Därför behöver . vi äldrij Sfruk- ta Getsemane, dess lärd? dess Setrad och ensamhet.” gry, skuggorna förjagas na gesten vändas i frid, seger Yin. : » ly -— före o där, livets furste, NS Fr RN Hur mörkt Ctsomene e än är,t : : Se, före dig är Kris t . Når du ej fan IStus:. där. med honom «vaka, vakar han, 7 Vv Dagen ".
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.