anat vo . " Mändagen' den 27 fobrudrt a 1067 1. —LT- Mändagen 'den 27 februari 1967 > r T: : n "Hemarbetandes sjukpenning " Hr Gustavsson 1: Alvesta (cp) m fl ”krävet i', motion utred- ning av frågan om frivillig till- läggssjukpenning vid nedkomst ' för khemarbetande kvinnor och "kvinnor som arbetar i familjens eget företag. Dessa . kvinnor har möjlighet > att teckna frivillig tfilläggssjuk- penningförsäkring, men denna utgår inte vid barnsbörd. Mo tionärerna finner skillnaden .i förmån mellan dem som är med i den obligatoriska försäkringen och dem som "har en frivillig + försäkring ' omotiverad. . Syftet med dén frivilliga tlläggssjuk- ” penningförsäkringen för. hemar- i betande husmödrar i "eller i fa i miljens företag arbetande "är att ge ekonomisk ersättning vid till- ""fällen? då” deras arbetsinsatser uteblir på grund av sjukdom. Dessa" kvinnor får vid" barns- börd vidkännas ett liknande in- kornstbortfall som den förvärvs- arbetande kvinnan även om det inte. kan” mätas I pengar på samma sätt. " Med hänsyn till numera före- kommande familjeplanering skul- 1e' möjligheten stå öppen att vid en lämplig tidpunkt före ett pla: nerat havandeskap teckna för- säkring : för tilläggspenning för att komma i åtnjutande av till- lägg tU. moderskapspenningen, säger motionärerna, Den belast- ning som ett sådant utnyttjan- de -skulle lägga på. den frivilli- ga tilläggssjukpenningförsäkring- en kunde medföra att den: fri villiga försäkringen bleve 4 . "nad méd stora kostnader. Dessa svårigheter får inte va- ra” avgörande för . "inställningen ra gruppers 3 rätt. att erhålla sam- ma "ekonomiska, ersättning som "förvärvsarbetandé' kvinnor svid inkomstbortfall' i . barnsbörd,-. Spår Br BLIR STRID I RIKS ., : '., DAGEN OM "FÖRSVARET IF - insoeh frågan "är "öm" anslags- "v'minskningen' funebär en allvar: . t lig försvagning 'av vär. förmåga att bevåra. frihet och självbe; |” stämmariderätt, skriver Jo rd: brukarnas: Föredings: pHlåd: er "> Det är: med försvaret 'som när : vvekonomiskt” försvar: ;'gon sade om parfymen: Det är '. synd att det ska behövas, men |' » det är bra. att det finns! Fortfa- "" rande "måste på ' vårt militära försvar ställas kravet att: det ” skall vara så starkt att det verk- ligen. avskräcker från" angrepp + > mot oss. Det är. ju så vi hoppas. r att. vår i bokstavlig mening på "jämt. skall”verka. fredsbevarande 1 -Unje med”yår ' neutralitetsp: li Åke Söp tee tre » Utgifterna' för det - svaret är emellértId” neningslö- | sa utan 'att "vi. i ändå & »Därförutan kan: "vi. Mo hamna. i utländskt "beroende. En > terns 25 procents ' investerings- lementär: sanning » därvidlag är .; att ; livsmedelsförsörjningen ' är as det viktigaste av allt. Lyckligt- . 'vis har det - också gått att upp- nå » praktiskt » taget ' enighet . om att vi; måste ha ett jordbruk som «med kömpletterahde lagring kan " trygga ; försörjningen : även, 'un- -- der em lång <krigs-, "eller avspärr-: 3 3 ningsperiod- Om avvägningen är » meningarna delade,: men' -man får ändå vara glad över att prin- ; cipen är så klart godtagedi. . "krävet på tllfredsställande" jord- - bruksbergdskap. t kl De I söglaldemokratiska "kom munalriksdagsmännens ”revål tionsmotion mot | finansminis- ,skatt blev lätt nedvoterad,. skri- "ver Dagens Nyheter. Sammanlagt femton socialde- mokrater, fyra i första och elva 1 andra kammaren, hade under- | tecknat motionen med krav på "attt . kommunala ' investeringar skulle undantas från avgiften. Under den senaste tiden tycks '”dock insikten om att detta' kun- de rubba regeringens förtroende för riksdagen ha återställts hos " de: flesta av motionärerna: ing- en av de fyra i första kamma- ren stödde sin upproriska mo- tion när det kom till votering — 1 andra kammaren vidhöll vis- serligen de fyra kvinnliga leda- möterna sitt motstånd, men de- "ras sju manliga kamrater åter: gick. frivilligt till ordningen, - Revolten var kväst, solidari- teten var återuppriättad. Dess- utom röstade kommunisterna med majoriteten, medan högern " lade ned sina röster, En hand- lingskraftig regering kunde dra sig tillbaka efter en ny seger. " Uppslutningen kring det kom- munala ”sambandets ideal kunde inte ha fått en vackrare illustra- tion, anmärker DN ironiskt. UNDER SKATTEDEBATTEN väntade Bohusläning- en på en självklar fråga, som aldrig kom: Varför tar det "åratal för hr Sträng att få fram en skattere- form, — en vidlyftig utredning har ju redan gjorts — när det bara tog honom nägra veckor "vv ätt. utan. föregående utredning .. "svänga ihop” en statsbank med fem miljarder att disponera? Förklaringen är förstås att hr Sträng ville ha fram banken snabbt för att på ett Marxi be- |. hagligt sätt försöka nagga kapti-)- talbristen 1 kanten, «"En mervärdeskatt är inte rik tigt lika rolig att syssla med —1:- den är ju i och för sig inte ett «. dirigeringsmedel. Nåja, nu lär hr Sträng bli.så illa tvungen att sysselsätta sina ”skattepojkar” (politiska kusiner till hr Erlan- ” ders sambandspojkar) med en skattereform. Det svenska nä- ringslivets, svåra situation, då 1 » synnerhet ” exportindustrins, lär , : - försvar inriktade 'krigsmakt allt-|: samtidigt har, ett I inte. ge så Jångt. andrum. : När "enligt "hr Strängs ' egen - utsagö . underskottet I varuutbytet med utlandet gör. "det. omöjligt att öka anslagen "till u-hjälpen” lär det väl inte vara svårt för,sam- me hr Sträng att leda i bevis, att "exporten behöver stimuleras för. att utjämna underskottet, Och: si — en mervärdeskatt ger utomordentliga . möjligheter "att ge en sådan, stimulans S "tigt" 'upphö "aldrig att förbrylla den stackars” allmänheten. skri- r Säffie Tidning: Vår” "goda: sj - joch stapel ad tvärs över Vänern — Lidköp: ng —' har liksom :Säffle" drabbats av: 'en.« utställning 'av' s.k. i multi: konst. Bland utställningsföremå-' .len där låg en något rostig järn- "bult: "som. "de , västgötska , konst-. Kännaärna beundrade; "och :kolle. gan Skaraborgs. läns Tidning tog. den med i .sin:recension. -+.- ' Så småningom avslöjade. dock intendenten på, stället att skru- ven var en kupp. Och. därmed upphörde t£.'o.:m. de förut 7 prisa- "de, rostfläckarnas , sköna -lyster. . Skruven blev vad den alltid va- "rit — -ett bedagat nyttoföremål., Om”: mån skrattar - i Lidköping. -så Beror. det inte” enbart, ipå att Har ni fått en 'räkning på en annons I Efta-kalendern? Om ni "inte har fått det så har det kän- ske kommit 'en sådan på infö- | rande i.Svensk Industri & Han- delskalender? Även ett tredje al- . ternativ. i. sammanhanget före- kommer, Skandinavisk Handels- & Industrikalender. TEA ” Det är nämligen rätt: "många som har fått en, sådan räkning. Och skulle ni vara en: av de lyck? liggjorda: så tycker vi "bestämt att ni skall låta bli'att betala; . Uppenbarligen 'skickas räk. ”ningärna ut i den optimistiska förhoppningen att kontrollen på någon punkt skall mankera åt- "minstone i några företag, räk. ningen dymedelst hamna' i-kas- "san och slantar komma med po: ten. ' St Eller bankgirot. De "Ener på annat sätt, huvudss - ken att de kommer." . Även den som möjligen I oför- stånd: har. beställt en annons, i det affärsmässigt helt värdelösa ”verket” med de många titlarna — räkningar sänds även till and- "ra — , behöver inte, ha någon större brådska; » Det, förhåller sig nämligen. så att "kalendern ännu ' inte har ” kommit utv NV Fast ackvisitionen "har pågått i ungefär tre år ne t Dumt folk berömmer ett gott hjärta På samnia grund, söm lig garn frikostighet! "| Vägen till socialt framåtskri- dande är" och niåste vara strödd med brutna vänskaper. po till .hemarbetande: och -Jämförba- , "I'digt. mellanfönster . fanns. i. > inför ' rådhus. finns ett : konstverk "som fått namnet Riddarsgpelet. Det. består av dels ". | minnestavlan , med . två sittande . 'symboliserande - kvinnofigurer, Danmark". och Sverige, som räc- Ker varandra handen till tecken på vänskap, och dels ,bakom den- na "två hästburna riddare, sets sessionssal, ' kl. 12"och kl, 18, då minnestavlan höjer sig som ' en? ridå. och rid- darnä: ljudligt. bankar på: varand- rå. med sina svärd, Ljudet kom- mer :från "ett klockverk på ',råd- husvinden..:På minnestavlan syns vidare en duva med. fredens olive- kvist: i :sitt näbb samt två kn "I höjande. pager « sor håller. 'sk dar, med de danska och de sve ska' färgerna. Konstverket är ska- pat” av: sKylptören Stig :Blomberg och är; en; gåva av Lagaholmssp len tl Laholms” stad år 1942, : Eftersom ' dessa bälda' /ridders- män nu "kämpat .oåvgjört med var- 1.25 år,;kan det" kanske Riddarspelets tillkomsthistoria. ' Historiskt intrésserad "som ' fag fortfarande jär; fäst mig: : vid - att i:Grimberg: i 'I”Svenska folkets. underbara öden”; del. .I. urider rubriken ”Riddarliv” anger. Laholm som platsen för. ett Möte" mellan den. dariske kungen Erik” Glipping 'och'.den «svenske Magnus: Ladulås år. 1278, vid. vil- ket möte. också. förekom en tor- nering ' mellan en dansk. "riddare, Magnus Dysevald;' och:en :svensk, Erengisle Plata; Denna kamp ha & sin. tid blivit så” beryktad att" den' blev: omtalad i den: svens ska Erikskrönikan från omkring år "1350; Där" nämns: dock aldrig Laholm eller Lagaholm vid: nämn, utan :platsen-' anges mera ' vagt med uttrycket ”vid, gränsen”, d. vi s, den dåvarande riksgränsen mellan” Sverige" och "Danmark, : + Jag gick: länge "oc .' funderade på hur-denna' händelse: lämpligast :| skulle kunna få sitt minnesmärke i öch . kom till ' det 'resultatet.-att Rådhuset vore. bästå':platser. "och "Tett klockspel: med ”levande”- figu- rer. den .. «intressantaste .formen. Bra plats på byggnaden fann jag på södra gaveln, där 'ett' onö- = Vid: ett. av mina 'sammanträf- fanden. med Stg Blomberg --år : .]) 1940, utvecklade jag min plan och han blev" eld "och -lågor. Genåst :.] började han arbeta med konstnär- liga, visioner, I ett' brev 'till mig deri 27 juni, 1940 föreslog han att — för att än mer accentuera den södra 'gavlen , — flytta - uret på rädhusfazaden dit, vilket jag dock avböjde." Den 10 juli fortsatte vi i Laholm våra överlägghingar. Blomberg var .då ännu ej riktigt säker": på "den lämpligaste. place- ringen och framhöll hutudfasaden som 'ett bra alternativ, men jag höll på min ursprungliga idé, Han började: då att på allvar arbeta med: - 'gavelalternativet,' « byggde hemma i sin ateljé upp en modell av: den södra gaveln och fogade där -in'ett förslag i den öppning som -.det - borttagna ”mellanfönst- ret lämnat: Den 1 oktober 1940 sände han mig "denna modell,' som jag med spänning packade upp. Han hade. då ännu ej helt släppt tanken . på rådhusurets förflytt- ning - till gavel, : utan ' till "och med ökat ut den med sidour, som skulle visa datum och månad. Denna ' utsvävning- resonerades dock snart bort. Rädhuset fstod /vid denna tia en genomgripande . inre restaurering och — om ett Rid- darspel "skulle :kunna sättas in i det sammanhanget — måste det beställas omedelbart för att kun- na vara färdigt på våren 1942, då restaureringen skulle : vara slut- förd, :-Blombergs -”prig var kr. 11 500: '—, vartill sedan skulle kom- ma kostnaden för den tekniska . utrustningen och för :konstverkets infogande" på sin plats, Men en- dast cirka. 5.000 kronor fanns för ändamålet disponibla 1 lagaholms- spelskassan. Jag skrev dock opti- mistiskt' till Blomberg att ”denna summa beräknas. kunna ökas -ge- nom fortsatta: Lagaholmsspel”. På basis av denna förhoppning före- slog jag "Blomberg att 'vi, skulle ingå något som på juridiskt språk kallas Säventyrsavtar”, enligt vil ket han och jag åtog oss att — om de nämnda förhoppningarna gäckades —- svara ' med hälften var”av den 'slutliga bristen. Detta avtal undertecknade vi den 1 no- vember 1910 och Blomberg bör- jade därefter”att' på allvar syssla med" uppg.ften. | Den första riktiga - skissen till Minnestavlan upptog de två sit- t + UPå gå fat | gaveln” til "Laholms . . edan 25 år tillbaka - "som". jämt är synliga "inifrån rådhu: - men utåt visar «+ sig "endast två gånger 'dagligen, - Jett brev "den 24' november 1940 vara ”äv intresse att höra lite omt | na påminde "mig om jugend: -stileri, hade” jag | sättas, ih. i: stjärnmönstret,: utan -vapnet 'i. "bilden. . Då "de; två” kvin- ” Vid högtidsfesten i lördags t' Laholm med S:t : Knuts gille höll. 'f. " borgmästare Axel Malmquist. ett ' intressant anförande " om' Riddarspelet I Laholm och dess tillkomst. Det. har nu gått hela 25 år sedan spelet 'sattes upp i Rådhuset till förnöjelse" för. urinvånare "och turister. ".. NE at oh a tande” kvinnofigurerna. och , de på da pagerna. med. sina attribut: lu- tan och jägarhornet:” Mellan. kvin- nornia” satt ' en pudel, Bakgrunden var stjärnströdd och ovan damer. ha,” som ” höll, blomstergirlander, hade placerats' i en triangelkom- position Nordens tre kronor. Text- bandet innehöll ;upplysningen att tavlan skulle minna om. ”tornejen mellan Erengisle” Plata, och : Mag: hus” Dysevold.. i. Laholm 1278”, .1 kritiserade: jag rätt ingående tav- lan. "Jag. framhöll att -— eftersom vi. hade riddarna... bakom” tavlan — gå. borde, minnestavlans text minna om kungamiötet. Girlander-' som” "jag inte var: vidare, förtjust i-ogh, de tre 'kronorna borde inte, på en. tänkt slät; bonad bakom kvirinorna. Jag ville också ha in det, danska' och det" svenska riks- norna börde symbolisera Danmark och Sverige — på skissen satt de som "åskådare till kampen mellan riddarna ) — skulle 'de, förses med lämpliga "attribut: som. förde! tan- ken in på denna symbolik. Jag fö-. réslog - därför - att Dana. d. vi 8. Danmark: skulle "utrustas , med: en sädeskärve och. Svea med en, skål med. äpplen. ', Om . pudeln: skriver Jag att dexr.är ”bra och, Justig -— äkta . Blombergsk;' kommier ' kriti- ken att säga — och att" det inte skadade "med en” "sån där. trevlig, överraskande. detalj”, I. nästa skiss hade konstnären ändrat bil- den helt efter denna kritik. ”Men”, frågar" han, ”vilka riksvapen skall yi 'avbilda, det ."som"' gällde .1278 eller, 1940”? Frågan avgjordes ge- nom att: vapnen '”' slopades : och sköldarna ””indelades'. i fält. med de "danska och; svenska färgerna. "En detalj i.den nämnda skissen hade" han dock: -ändrat av ..sig själv och i.ett: kritiskt brev .den 12 "december . frågar'' jag,' ”varför har du tagit bort: pudeln?” Det tyckte jag "inte om därför att den var :en lustig "detalj som "borde väcka "diskussion! Dock :skrev. jag att saken finge' han "själv avgöra och -— om pudeln skulle bort — borde en fredsduva med 'olivekvist sättas i dess ställe, Jag 'oppone- rade. mig också mot att de båda "attribut: lutan' och jägarhorn Jag före- slog att dessa .skulle: bibehållas, eftersom” ”de -gav fantäsien ving- ar» genom "att lutan -erinrade om medeltidens balladdiktning och jä- garhornet öm ' den. tidens vilda jaktem”,-I' detta ' 'sammanhang : fö- reslog jag den text'som blev den slutgiltiga och lyder "så: ”Af:1278 möttes Danmarks "och" Sveriges konungar i Laholm”,- Texten" av- såg "att "helt enkelt vara början till en berättelse om kungamötet och riddarnas tornej. Samma dag konstnären fick detta brev skri- ver han, att han tagit bort pudeln därför att han befarat att, den skulle föra tanken på drift med det stolta "svenska lejonet, ” och att idén med. duvan vore en god lösning. Så blev det också, pudeln kom "väck ' och , ersattes. med, en fredsduva och Pagerna fick, behål: la. luta och jägarhorn. . Vid denna tid hade det uppstätt tvivel hos: mig om huruvida kungamötet' 1278 : verkligen ägt rum i Laholm. Det. hade ju .va- rit förfärligt om sakkutäskapen. -— sedan konstverket blivit färdigt — påstått att händelsen ägt rum på ' helt annan. plats. Jag skrev alltså den 27 januari 1941 till d:r Grimberg och framlade mina tvi- vel och han, svarade i ett brev av den 31:i samma" månad att ”Det finns inte skymten -: av ”an- ledning att betvivla Laholm rätt att räkna sig som skådeplats för kungamötet 1273 i synnerhet inte efter professor Pippings filologis- ka granskning av akterna”, Blom- berg, som känt till mina tvivel, underrättades om bekräftelsen och skriver den 17 februari, att detta gladde honom ”därför att vi nu ej behöver söka en annan för- klaring” till vårt Riddarspels fö- rekomst på Rådhuset”. Han.upp- manade mig att komma till Stock- holm och titta på. riddarna, som nu stod färdiga i gips. .Den ene fa fira snart sändas tin den 'utomordént- "lige. koppardrivaren, Myrsmeden för att få sin slutliga form i kop- par... Blomberg , framhåller . attl ”Rustningen är gjord. efter nog-|: granna studier av rustningar från den tiden. Han .bär en -brynje- skjorta liknande den som bäres av.. den. heliga ' Birgittas ' pappa. Han, Birger Persson, finns avbil- .dad i Svenska' folkets underbara öden, del. I,: sid. 388”.. Bilden är : från. Birgers : och , hans makas gravhäll i Uppsala" domkyrka, ; Dn . Men inte förrän i maj 1941 kom jag att se de båda vita glipsrid- darna i Blombergs dåvarande ateljé, : Kungsholmsgatan - 13 A. Aldrig "glömmer: jag. den synen. Jag stod. där häpen. och förstum- mad och gladde mig över att en konstnär 'kan forma ett motsträ- vigt material: och i, det" ingjuta en: levande ande, Jag var sålun- da mer än. nöjd, jag var överväls digad. " I oktober 1941 kom frågan upp om hur texten på bronsplattan under” de båda! riddarna "skulle formuleras.” :Den $ november” sän-, de jag den av mig'i krönikeform' författade. tes ten, så lydande: TRungen av v Sverige till” gr nsen här. i Laholm. de- må ttes- til fred. Då kämpade festligt: vän emot vän, danske : och . uppländske: ridders- män; AA i ett -tornej: som vi minnas än”. > Versen fick! bra Betyg av Blom- berg i ett brev den 12 november. I samma brev skriver .han att han varit hos koppardrivaren och :'att gruppen -sett. ”festlig ut”, Till. ny- året 1942:beräknade han att grup- pen 'skulle : vara : helt. färdig.: I ett postscriptum frågar han mig var- för inte” jag 'i egenskap: av: idé- givare och författare signerat yer- sen och 'det blev anledningen till att. författarnamnet: sattes dit, 21 börjar "av: år: 1942 förberedde Svenska Slöjäföreningen > en " ut: ställning, :k Had: ”Svensk' form”' i Köpenhamn," - och ' arrangörerna vände sig: "tilN Blomberg med en förfrågan om nte, hans ' båda rid- dare kunde "lånas ut till den ut- ställningen: och Blomberg kontak- tade mig. Många faror tyckte jag kunde, hota” konstverket:;' Tyskar- na kunde lägga" beslag: på det och transporten över ett isbelagt Öre- sund : kunde 'vara : vågbtam, Men sedan det ' framhållits" att Riddarna skulle' stå som en symbol för fri- heten och för samhörigheten mel- lan danskar och svenskar, lät jag betänkligheterna-> falla, : Så: blev dessa två figurer,. som snart' där- efter... infogades. 1! vårt Rådhus; helgade, i Köpenhamn som ett-tec- ken på den vänskap 'som förena- de dansk och svensk” -under. ocku: pationsåret ” 1942, + Den :.21 : april skrev: Blomberg. att; han . fått en massa r -tidningsurklipp » från den danska;: huvudstaden; om :: detta konstverk,: som .där väckt :en 'gil- hett och .. rörande uppmärksam: et. "I samma "månad blev "Rådhuset med undantag för . sessionssalen färdigt efter den . genomgripande restauréringen.: I maj. var'riddar- na på 'väg från Köpenhamn til Stockholm. "Formella skäl: hindra- de en direkt transport till Laholm och jag drog en lättnadens suck över att det danska” äventyret fått ett lyckligt slut. Äntligen den '1 juni 1942 kun- de Riddarspelet , monteras in på gaveln och :den 6 ' juni, 'då hela Sverige flaggade; — det var Sven- ska flaggans' dag — ställdes de båda riddarna på den plats där de alltsedan dess stått. Den dag då vår åldrige monark, Gustaf V, fyllde, 84. år provades Spelet för första gång och” fungerade per- fekt. Det var den 16 juni 1942, .- Fjorton dagar, senare talade jag med landshövding Kjellman, Hal lands dåvarande hövding, och bad honom försöka få Kungen att in- viga Riddarspelet, vilket var ut- satt. till den- 1. augusti. Besked kom att, om Kungen. blev utsla- gén i Båstadstennisen, så skulle han troligen komma, annars ej. Den 27. juli ringde Kjellman mig och meddelade att: Kungen inte kunde komma, Men jag gav mig icke. Jag skrev till Kabinettskam- marherre - Keiller: - och bad ho- nom fråga 'Kungen om denne in- te ville komma och titta på Rid- darspelet innan det officieht in- vigdes, Det ville Majestätet och den 30 juli anlände han följd av. sin uppvaktning.” Han signerade då det porträtt som Stellan Mör- ner tecknat av honom och som nu hänger på Rådhuset. Riddar- spelet såg han och beundrade av dem — den svenske — skulle + komm of entar: Det finns mänga anledningar till att nu inför de slutgiltiga be- sluten om svenska jordbrukets framtid' radikalt omvärdera mål sättningen. Det är faktiskt, ingen skam att ändra sig, om bara änd- ringen leder till något vettigare. tills föreslagna för effektivisering av jordbruket, vägar som, på lång sikt kan gagna både konsumenter och". producenter - här hemma och människorna”, i u-länderna; Och givetvis bör dessa . vägar, också om möjligt leda fram till porten för en gemensam europamarknad. . Vår, Näring." "Att oppositlonspartierna i stort accepterade I regeringens - förslag till” skattehöjningar” i.det sik paket - som "riksdagen. behandlade 1: onsdags, betyder inte att oppor Isitionen sagt ' ja också till" rege- ringens politik. Innebörden av op- positionspartiernas. ställningsta- gande är, som en. talare riktigt uttryckte, det, att man nu måste vara med om. att söka ställa till rätta det som blivit skevt genom regeringens "felaktiga politik... > Helsingborgs Dagblad. " N Den borgerliga ” regeringen I Norge. har gjort upp ett flerårs- program. Något för hr Sträng att ta efter! Men han räknar kanske inte med att sitta kvar så länge, att han. får någon, nytta av en flerärsplan.: : "En "minskning | av vår försvars- kraft; ; kan; ha. en negativ. "effekt på hela: den säkerhetspolitiska be- dömningen i Nordeuropa, som kan vara. större eller mindre | nöden reella : försvärsminskninigen,:- men i båda fallen stor nog för att va- ra "allvarlig? 'Det' har. också redan på, sina. håll. 'visat Sig en "oro i framför alt "Danmark. och Finland över: de" nya: -svenska ” planerna, Mån fruktär; att”å ena'sidan At- Då han utifrån "sett ridån gå ner efter Riddarnas kamp, vände han sig till mig och sa: som hittat .på. det "häl kunde. sanningens. namn. neka. Ett par "dagar 'senåré "eller" den 1 augusti , 1022 blev 'så Riddarsper let invigt. . närvaro : av bla. landshöve? ngepanet -. Kjöllman: skulptören Stig Blomberg och ton. sättaren' Ivar. Widéen, Senare .på dagen ', firades ' Lagaholmsspelens 10-årsjubiteum . med "uppförandet av” lagaholmsspelet gästabud”. inför en tusenhövdad publi ., Det fyllde vår' kassa så att., vi” kunde”. betala inte: bara Blomberg utan även alla dem som levererat klockspel. och. annat till Riddarspelet, ' + . Någon tid senare skrev jag tin Blomberg och frågade honom om han .vid någon tidpunkt ångrat sitt ” "äventyrsavtal” - med mig och han svarade i ett brev den 24 augusti: ”Nej, jag har aldrig ång- rat äventyrsavtalet med dig. Du har alltid varit den bäste arbets- givare och 'därför gläder jag mig nu åt. utsikten.-att. vi kanske ”, och jag inte beta. ”Sagan om Hästen” " "skall vi fundera. på”. : . Drömmen om ”Sagan- om H S- ten”. resulterade i Hästbrunner;. på "Hästtorget.' Vandringen fram till: målet .tog "dock' tio år. Först vid sitt 20-årsjubileum”' 1952 kun- de kommittén för Lagaholmsspe len överlämna den gåvan till sta- den, Men? det är Jr en annan "his- toria, 2 Att jag här i kväll uppehållit mig: vid "Riddarspelets' tillkomst- historia - är inte uteslutande av skälet att det i år funnits i 25 år, utan även därför att det i' viss mening är förknippat med -: vårt Knutsgille, Då förberedelserna för detta Gilles återuppväckande in. letts och' fråga blev' om hur 'vi skulle "utforma Gillets ' regalier, föreslog jag: att vi skulle! ta bil- der från Minnestavlan. som förla- gor, "så 'att :duvan skulla läggas till. grund för : Aldermanstecknet och de båda. sköldarna med de svenska och 'de danska färgerna bli stolsbrödernag - emblem. . Den duva.” jag nu som ålderman bär, är en stiliserad och moderniserad form av Minnestavlans fredsduva och sköldarna —:till höger - om mig i blått och gult och till väns- ter om mig i rött och vitt — som Gillets stolsbröder bär, är hämta- de från samma tavla. Dessa tec- ken knyter alltså vårt Gille på visst sätt samman med det dansk- svenska fredsmötet i Laholm är 1278 Sn förenar vårt Gille med den tid då Halland var en integ- rerande del av Danmark, varifrån vårt Gille. härstammar och med vilket rike vårt landskap har en läng och märklig historisk verk. lighet gemensam, a först inifrån och sedan utifrån, med Gäligt exempel, . Gubbar älskar att . moralisera för, att trösta sig över att ' inte längre vara-i stånd. att.: föregå Det finns andra vägar än de hit-[| är det du” Nyköpings |: framdeles Skall ytterligaré samar: j lantpakten, & den andra. Sovjet, ska räkna med att de svenska försvarsnedskärningarna "kommer att skapa ett ”vakuum”, vi kerna, som mäste förkyv tiskt beyllas på”. : Docent, Kurt. Sainuélsson: Om Palme' skall kunna hålla ”vägmaåt- tet”; är .det nödvändigt. att han värnar om .väganslagen vid den stora fördelningen mellan. depar- tementen - och motverkar . efter- släpningen för vägväsendet samt sér till: att. varje bilskattekrona går - "största: möjliga vägmått. ' 2 ” Svensk - "Motor "Tläning, KAr | "Av hägon.. anledning kan. vi var. ken rysa 'eller "fröjdas över nyan- vändningen .av gamla ord. Våra kära små' kan Rydbeck inte skyd-. da, ty redan förskolebarnen -— - nar flitigt, sina" tungor. på dessa ”ättfärdiga” :ord.' Skådespeläre som Oscarsson. och andra ' kan möjligen lära de späda tungorna en renare diktion, men vi, kan inte finna den "pedagogiska upp- giften särskilt angelägen. as Dö Arbetaren; : ' Clartéisterna' små” vara a ; Unga, men de trampar i gamla spår. Indignation utan' kunskap, hän”, förelse och" viljeutlevelse på en botten. av. godtycke, här -har. vi den politiska galenskapens -psy- kologi. ' Man skall vara. en poli TV:s programserie 'om snarko i- ka "”Dokument 65”, hade. en ”posi- tiv. "effekt: på tittarna,” enligt, vad som avslöjas av.en undersökning - alkoholmissbruk, ' "Tittarna lät, informeras om -narkomnanin, utan narkotika si: praktiken, + Serien medförde” därjämte” eri" märke ad attitydföränäring hos”allmänheten karen som en karaktärslös indi- vid utan, som nu i större utsträck- ning” betraktar. honom . som "en sjuk mänhiska i "behov av vård. - Denna. effekt av. den ”utomordent- ligt, gjorda "programserien är gläd- jande' och "uppmuntrande," Det är bara att hoppas att liknande sam- fördomar” sönd ersmulas. , de : flesta: fall: skruvas : sju även mycket avanceradé "alkoholvanor ne "avsevärt i "samband med: fa- miljebildriing | 'eller andra föränd-' ringar; i' livsföringen. "Det sker dock inte alltid och "det är -undani- tagen: "som 7 utgörs ett allvarligt socialmedicinskt problem. Fördju- pad. forskning kring. .ungdomsfyl- lériets' orsaker och följder ock en 7 socialt och Psykologiskt. ner ge. -nomtänkt rn miljöplånering oc kan kanske reducera problemet väsent-, ligt. . Under alla förhållanden mäås- te det vara bättre ätt försöka möta ett" "problem ' där "det upp- står, än att. tvingds: bygga tipp väldiga. Värdnadsorganisationér, . 7 Västerbottens-Kuriren. = fe "TT ORD: PA: VÄGEN Men när han kommer, sanningens Ande, leda 'eder fram till hela sanni ing- en, Ty han skall icke tala av sig OM ånhRan. skall taga av mitt örkunna' det 16 1 15) för eder, Joh. En nära vän till 3 mig är: intresserad av att göra ärgcket tagningar, . Han spelar in: allting. från fågelläten och: brandkårssl-- réner ' till kyrkoandakter, »» Hans band är av: mycket god . kvalitet, ' utan störningar, och man hör ba. ra de önskade ljuden. Och ändå: som är Jag frågade honom, klarade av detta. Andra nea Me nande- utrustning "lyckades :inte' all; anse bran med sina > upptagning" ' spelaren, den helige tankar ' och leda oss fra; Om sanningen t Ande övervaka. våra handlingar. Han vill nm till större kunskap » SÅ skall vi bli met Joch ; mer lika Vår, Mästare, . | " kommunikatisisminister : företågen” av " Riksförbundet” "mot ! då "skall han : de stockholmska i- "varje, fall —' trä. att - själva "jockas' att” pröva: på | hällsprogram” skall. följa och" fler . ,-. som inte:” längre savfärdar knäar. är hang utrustning inte dyrbar, Fv
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.