, oc vi inte blivit, säger byrådirek: -— kronor, den största satsningen i det- N = > andra” ökat, Toppökningen | är i Procent..: ” liga andra insamlingar säger annars N dersökningen "gäller, 'hela' Jan: | undersökningsträdara i ” gjort 'en snabb bearbetning a av + ? och ' dem finner Ni IC pris NYHETER LAHO LMS TIDNING LMS T DN MANDAGEN DEN 27 FEBRUARI i +] SKROT av alla slag samt metall och lump uppköpes - till högsta dagsprås, : Begagnat Järn, balk; räls, plåt,, nya: rör till stallinredningar säljes, "OLLE PALSSONS SKROTAFFAR EN Lilla 'Tjärby, Tel, Iaholm, 109 90. Samarbete mellan "småföretag "och. jordbrukskassan' önskemål — Även de mindre. företa gen i vårt land har en given och viktig. roll. i vårt framti. da näringsliv och . måste där för naturligtvis få sin beskär. da del av det aktuella närings- livsstöd, som ställts i utsikt framhöll ordföranden I Svenska Företa- . garkassan (SFK) ingenjör O s- "car Arntyr i spetsen för en delegation.'som i. dagarna uppvaktat finansminister Gun: från statens sida, når: "Sträng. - . — Kraven. på. teknisk, och strukturell. rationalisering in: om värt näringsliv mäste själv. ande importintressen - och som "portindustri. : För : att ge" de . mindre: . företagen ', önskvärd "konkurrenskraft krävs teknisk | : upprustning - samt ” mera, av -”samarbete '.'och .: samverkan egenföretagarna-.emellany' gär. na. i kooperativ. form, .. — Ytterst är : ;småföretagens rationalisering - emellertid -en fråga om kapital.” Under pe fallet "också gälla . de" "mindre företagen, som bar stor bety- delse både för att tillgodose -| en priskonkurtens på hemma- marknaden gentemot påträng- underleverantörer till vär. ex- komm er. mänhet starkare känning av "Småföretagen bör ' därför samarbeta : mera I kapitalför- I sörjningsfrågor "efter . jord- brukskasserörelsons model "och: ; helst ; 'samårbete > med denna. Det, bör nu ses som ett ”ållmänt intresse. "att 'under- stödja sådana .strä anden, Negrerna utgör en | tHondel av USA:s. befolkning. ' Elva ' rer. . Men. deras ' andel av 'stu- pade 1 strid :är. 17,8 Procent. "tid än, folk har. inte - Försvarsdepartementet :, har offentliggjort en statistik för perioden +; januari—november 11966. , Vapenigren "för "vapen" ög då fgnesafa USA- av. de, amerikanska! soldaterna i Vietnam. är neg: ] "negrer i V gren visar det. sig. att armén har 14 procent: negrer: bland vilka - 22,4 procent: av: förlus- terna inträffar, ' Flottan ' har. > BOX "procent " negrer " "stupade. I flygets personal in: går. 11,3; procent: negrer. På ” den: gruppen. kömmier : endast 14. procent. avy fö Justern: Har vi blivit. sjukare "etter reformen med: de: två: slopade "karens ag rhå ” Riksfö 10 januari och 30. februari "med 'anmälningarna'|- under 'sanimä tid I fjol" Un: det. Uppgifterna. har . hänitats "från försiikr Ingskassn Iokalkontor, | s - — Nej, mycket. slukare” "har Lör tör . Ake Blom, som hållit, å materialet, Da Resultatet får med én in i. det nya "system mens effekt kan ' man inte gissa sig till.” i Fopgifterna från olika orter varierar mycket. kraftigt., Som: Jiga kassor rapporterar. mins- kat: ntall sjukanmälningar, "ännu « hålla, "I Vi: har. bara spm en "inga |: is MM + 3 Dt HR ANS — I :(M|M: and Otticerskären bar 2,5 procent negrer: "Två > negerofficerare hår dödats ' Jämfört med 470 vita officerare, =" Y Rapporten. har Jagts fram ' sedan negerledare: i USA har - klagat över att deras rasfrän- "der; används" som kanonmat i soldatérna, ; 1) Många negrer, har för. dålig kolning, för att. kunna: :tillde- las" svåra tekniska . och "måste" dä som: vanliga infar :"- 2) De anmäler. sig: i alln het: till elitförband som spe- eller: laftburnå > trupper” på” grund avi högre |; ”betalning' och. stör re” prestige. '. "rioder av. kredittestriktioner - erfarenhetsmässigt » småföretagen ofta;l kläm. De har i.regel mindre väl etable: "rade bankförbindelser än stor. företagen och får därför i all- ”kreditrestriktionerna än dessa. Ei anträktbar | släpp. skatten: STOCKHOLM (TT) N - En 'miljonär och jordägare in - en kommtin'-i närheten av' Stockholm har undgått höjd i ö + . pr I oden. genom att inte vara an-.' träffbar för taxeringsintenden- -' «ten. Ettersom delgivning .inte. skett ansåg sig tämnden inte kunna ta upp intendentens ta- lan till prövning. Nu har rege- ringsrätten underkänt: : pröv ningsnämndens beslut; : . : ' Jordägaren hade för några år se- bruksfastigheter till ett av honom senaste, gången för 15 milj Dei gällde mark. "där enligt bygg. "hadsplan skulle ;/ avstyckas' ett par hundra, villatomter och :témter för kedjehus. Någon . beskattning för inkomst av” jordstyckningsrörel= så blev det dock inte. + Intendentens talan gick ut på att sådan:: taxering skulle ske . med drygt 075 milj kr. '. a a Att - hinder" delgivning mött skall inte. utgöra hinder. för 'pröv= ning, förk'arar regeringsrätten, dan vid ett par tillfällen sålt jord-' och hans. minderåriga barn helägt k bol Skolstyrelser ute i. kommu- nerna! Sälj inte alla de gamla tomma bygdeskol I Ännu samlingslokaler fö Ini att 8—10 ungdomar i. tonåren ör skulle känna någon trivsel vid en st i en sal s sor rymmer by finns det en hel del ungdomar kvar på landsbygden, som är ' i behov. av oömma, mindre 1o- .kaler för sina 'sammankomster. Halland intar tetplatsen i 4H- verksamheten ' bland . samtliga... - mycket besvärligt med Jokaler” för sina sammankomster och sin - verksamhet. Om vi nämner, att: det av länets 74 klubbar finns - åtskilliga, ' som u der förra året . . hade 'mer än etthundra ' sam-' mankomster, kanske man får en” uppfattning om betydelsen äv lokaler, + > "Försök inte årskulda er med, att ni byggt ett nytt medborgarhus i kommunens centralort, Går ni med på att klubbungdomarna anordnar kurser i växtfärgning 'i det nya marmorpalatset och med 'säkerhet spiller färg på parketten? Eller tror | Läget på den in ernationella ver temarknaden har de senaste åren förändrats "påtagligt... , De .. stora överskottslager. av vete som .fanns i början av 1960-talet har försvun- Kit, i I "USA," världens" i" särklass. största”. veteexportör, har: lagren nivå som" anses ur "beredskaps- ' första" gången se- dan början ' av "1950-talet står-värl- den inför -en: gtuation, där 'véte- lagren: kan" visa - "sig "otillräckliga för att: möta” behoven, om några av. de stora. veteproducerande län- derna ' skulle: råka ' ut för miss- växt, : konstaterar . Svenska : ”Han- delsbankens ekonomiska "INDEX? SN . SL -Övergångölagren: av. "vete, d.:v. baren T från tidigare? års skör- S, effekt, antalet sjukanmälning: jukfallens” längväri ig het har :vi inga: siffror. Vi vet ”inté heller+ onr; sjukpenning- faller "ökat — . troligen har de . det, "eftersom ssjukanmälning- i arna 1 år i högre” grad , leder |. + till: ersättning. Om: beloppen |: "vet vi dock ingenting i dag. "måste, när "man ser på amlade. uppgifterna" ock" medan: få « andra , krympt: T Stockholms Kin bor xnanderat: 4 + ex. mycket "mer dolk Å år - Så "småningom skall under: sökningen göras om deltvågor | ste tas med en stor nypå salt, är: bys ' rådirektör' "gärna vilja vara med för ett ända- i instmlingen om mot cancer. | Riksinsamlingen mot cancer” går in i sitt shitskede och skalt vara avslutad med utgången : av nästa månad, Syftet är ju, att i" ge den erkänt I tå «. nöjligheter att för några år framåt "torna. Cancerforskningen och dess tacka för vad som redan vunnits "sjuka. En tredjedel av alla nya "sa men vi måste mycket längre. 20.090 nya fall årligen, I ”cancerforskningens ' krig > mot Sjukdom, I och smärta fordras pengar, stora » Det är vad insamlingsledaren i Halland, — f . landstingsdirektören Einar Restad säger när vi frågar honom om insamlingsläget. Han er- inrar om att målet är 50 miljoner ta land mot cancern, Det: är ett elarmerande faktum' att ett bra stycke än är ' kvar till målet och nya bidrag är därför angelägna. Den insamlade summan är uppe i omkring 24 miljoner varav för Hal- lands del omkring 430.000 kr. Det halländska bidraget motsvarar 2 kr och 35 öre pr person, ett påtagligt - stycke under riksmedeltalet, som är 3.07 kr. Erfarenheten från åtskil- att hallänningarna villigt och gene- "röst brukar 'svara upp till huma- nitär medhjälp och nog måtte man mål :som detta. Finns det någon som inte på ett eller annat sätt fått se eller erfara vad cancer är? Vill någon egentligen ställa sig likgiltig till ett. bidrag för dessa sjukdo- mars utforskande? Så frågar hr Re- stad och fortsätter med att upply- sa att Sveriges ungdomsorganisa-. .cancerlor "ekor.omiska - gå i närkamp. med ”cancergå- praktiska tillämpning har vi”att av lindring och bot för cancer- cancerfall kan återföras till häl- Det gäller ju en sjukdom med sådana. ”cancertior”, ett kvitto s som Ir manså jer genom ungdomsorganisationer-. nas medlemmar och redovisar till" insamlingen, I Halland går 'ungdor, mar ur alla läger, politiska och ide- ella,' på sina distriktssammanslut-: ningars rekömmendationer ut med ”eancertiorna” till allmänheten. Be-- redvilligheten till denna insats har varit stor och allmän och länskom- mittén hoppas att ingen. försummar det nya tillfället att med en slant ' stödja "insamlingen eller sända sitt bidrag genom postgiro 90 1951., "EN LITEN” SKOLFLICKA' i kommer hem från skolan myc- ket glad.' Hon är som alla andra förtjust i sin. första fröken;”.som är ganska stor och tjock: Hon be- rättar för sin. mamma, så fort hon kommer inom dörren: --— Mamma, «nu: vet jag varför fröken är så snällt -. — Jaså, varför då? frågar mara- ma... — Jon för ätt "hon är "så tjock så det får. plats så mycket snäll het i henne, NIE tipner' nu ställer. sina” krafter till "I Man, bera tens ”Mandikap DER (SHR) "och hö- gertrafikkommissionen (HTK) för fiksäkerhetsinformationen"'' "med: särskilda informationsåtgärder av-. «seende de. handikappade... Efter. "framställning av handikapprådet har. HTK anslagit .600 000: kronor för: ändamålet. En detaljerad in formationsplan har btarbetats av; de 600 000 'krönorna - skal 200 000 kronor användas för infor-i mation genom radio/TV och 30 006 PR TAG "I kronor för: information till spe! cial-; och .särskolor.:. Återstående 370 050: kronor går, till informa- o tionsåtgärder' direkt till -handikap-.] pade' genorh, deras egna, organisa-, tioner, : i nar att. antalet. han-; dikappade 1 produktiv ' ålder upp går till. ca en halv miljon. .Till: detta .kommer'ca 30 000 svårt han= dikappade barn och den stora an; del: bland de 870000 ålderspen; sionärerna som, lider:" av. handir Kåpp. | : HANDIKAPPVÄNLIGA Vv: GATOR I 50 .Det största problemet "att In [formationsvägen nå dessa männi skor är att handikappet är så oli- ka: hos olika människor, framhål- ler ' generaldirektör. Richard Ster- ner I” ”handikapprådet. "Det sätt varpå. vi kan: informera de hörsel- i jskadade passar ju inte på de blin- da,'.de : rörelsehindrade, behöver utvecklingsstörda utgör . en ' sär- skilt svår grupp. Från sär och spe: cialskolor försvinnen de ut i-”folk- havet utan att vi överhuvud. får ver vet utan att vi överhuvud får ve- ta någonting om .dem.- Föräldrar och andra vårdnadshavare är, i ganisationer, oa ses i — Vid de många. och kostnads. krävande väg- och gatuomlägg- ningarna vil! vi gärna se att man Passar ” på : ått : göra trafikleden mer handikappvänliga. Några sär- skilda "medel härför . har inte an- slagits från statsmakterna. ” ALLMÄNHETEN — Ett viktigt led i all vår in. formationsveriaan ka är att göra också allmänheten uppmärksam- mad på de mänga problem som möter ' handikappade -i trafiken, "betonar generaldirektör + Sterner. Ofta är-det svårt att upptäcka handikappet, men ser man t.ex. att en "människa går onormalt sakta på ett övergångsställe” kan' man räkna med att han/ eller hon lider av ett handikapp även om det in- »|te syns. Det gäller i hög grad de utvecklingsstörda för vilka någon inlärning om de nya trafikregler: att. komplettera den reguljära tra: regel .inte medlemmar i våra or: . Å AKTIVITETER. nder ”omställningssKedet ' Kom: mer :TV; att 'sända-'en 'serie fem minuters 'spots för döva utan bak- grunäsljud . men; med. tolkning på åtbördsspråket. Ett. dylikt -pro- gräm”sändes' under: julhelgen, och .uppskat ades' mycket av de hörsel- "skadadel spur met 4 "Radion / blir inforniationsmediet r de synskadade, Det. blir vida- ett '20-tal' korta "upplysningar till” allmänheten om de handikap- pades' situation I trafiken." : "sx! "Til de åtgärder" som ' vidtas di- rekt genom haridikapporganisa- tionerna' hör ' specialartiklar i De Blindas Veckoblad och 'i 'taltid- ningar. För de döva anpassas film ; och textunderlag, vilket användes "av föreläsare "inom ''en: speciellt upplagd mötesverksamhet för dö- : Va, . Hörapparatbärare' kommer att erhålla en särskild folder, - + ”- Denna: folder : distribueras : apotek och andra inrättningar där! höråppärater kan anskaffas. Man räknar med "att de .hörselskadde någon gång under"tiden före da- gen H behöver byta ' ut batterier ete till sina apparater, Då får de samtidigt foldern i sin hand. Den stora gruppen utvecklings- störda 'söker: man "att: nå . -genom specialnummer av : FUB-] -kontakt, en:tidning som går ut till föräld- sprides' genom landstingens värd och särskoleorgan. . - Genom mötesverksamhet, - som anordnas runt om i landet kan. de rörelsehindrade få ta del av ett speciellt! mötespaket” vuv - UPPSÖKANDE tt +: VERKSAMHET - : Från HTK:s sida har man sökt att engagera hela Organisations- Sverige .i informationsverksamhe: ten. "På det lokala planet har man bildat -: trafiksäkerhetskommittéer som man. satsar - hårt på. Dessa skall i samarbete med olika orga- nisationer - och myndigheter," i första hand de olika: handikapp- Organisationerna, genomföra. mö- tes- och informationsarbetet så ef- fektiv som möjligt: Ett viktigt ' inslag i de lokala "aktionerna är. den ' uppsökande verksamheten. Man bör. invente- ra behovet av upplysning i kom- munerna, söka upp särskilt de människor som finns i mer isole- rade - miljöer såsom :rehabilite- ringshem,X ålderdomsheri = etc. Transportfrågan måste Ordnas för att dessa människor ska kunna komma till möten som anordnas! :Kontaktman i alla dessa frågor är "konsulent Anders Arnör i: De Blindas "För ening,: 08/22 4160. . see Ch Nedgången = rar till utvecklingsstörda och som | dar, i de åtta "ledande vetbexpor: terande länderna" uppgick i augus- | ti. 1966 "till "31 milj ton.:De var därmed. 13 : milj ton” m.ndre än ett. år tidigare och bara» hälften så stora som vid. toppläget 1961, har: varit. särsklit kraftig i USA — från 38 milj ton 1961: till cirka-15 milj ton i: fjöl. Lagerminskningen , är" delvis: jen följd av de produktionsbegränsan- de, åtgärder som. vidtagits :i proi:; ducentländerna, ': framförallt > i USA, - men "först. och 'främst "av en starkt ökad efterfrågan på ve- te” i underskottsländerna:” Dessa länders” import. av" vete .uppgick under ,1965/66 till :62 milj: ton och var- därmed 11 milj ton störr än året förut 'och 17 "milj ton större än -genomsnittet för .femårsperio- den 1960—1964." no Felslagna skördar . har medfört alt framförallt Sovjetunionens; In diens och Kinas importbehov ökat kraftigt. de senaste åren. .Under 1965/66" importerade. Sovjetunio- nen och "andra östeuropeiska län- der cirka 20 'milj ton. vi e eller 8 milj ton -mer än året förut, Indi- en' importerade 1965/66 cirka 11 milj ton - vete" mot 6,6 milj :ton vete” närmäst föregående år. Kina har de "senaste åren importerat 5 å 6-'milj. ton: vete: per års ocfe sn UT ots den starka ” Jagerminsk- ningen föreligger fi n. inte någon omedelbar ' fördel -. för en global vetebrist, Veteskörden - i år vän- tas slå älla t digare rekord. Enligt senaste uppskattningar ' beräknas veteskörden i världen, exkl. Kina, under 1966/67 uppgå till 261 milj ton; en ökning med drygt 20 milj ton jämfört med. 1965/66. En sär- skilt kraftig ökning .av vetepro- duktionen väntas i Australien 'och Canada, men även: Argentina och Sovjetunionen räknar ', med :en mycket god skörd. ett På något längre sikt framstår dock ". världens försörjning ' med vete som ett mycket bekymmer- samt ..'problem, . Överskottslagrens |' försv' nnande är en. allvarlig tan-' keställare. framförallt för utveck- lingsländerna, Mycket tyder på att Jde stora ' produktionsöverskottens tid definitivt är förbi och att un- derskottsländernas -importbehov under. de, närmaste - decennierna kommer att öka. väsentligt," Ga- pet. i-utvecklingsländerna. mellan befolkningstillväxten : och . ökning- "len av spannmålsproduktionen hål- ler på att vidgas och denna v:dg- ning kommer. säkert , att: fortsätta under, en lång Hd: framöver; N "Det: är. mot :denna ' bakgrund man får se den omläggning ' av jordbrukspolitiken . "som nyligen :]skett 1, USA, Etfter-att i många år ha. försökt begränsa + vetepro- duktionen har "den: amerikanska regeringen. nu beslutat” att: vete- arealen skall" utvidgas med; när- mare en tredjedel, rs län,. men klubbarna . har det :- 200 personer? i "De gamla bygdeskolorna har re; ”äla trägolv, slipade av decenniers skurning och väggarna har fått åt- skilliga törnar; av kavata skolpoj- kar, Det är just en sådan lokal vå- ra klubbungdomar . behöver för att kunna "syssla 'med .det;..som intres- serar dem och dessutom få dem att trivas Skolan ligger .dessutom of- tast en bit från annan' bebyggelse, inga grannar blir störda om röstlä- get råkar skruvas upp er bit-vid en intressarit diskussion, Och sku- rar . och ' sopar gör ungdomarna själva och vill någon vänlig män- niska ställa ' dit ett par färgburkar och, några penslar, så nog kommer skavankerna på väggarna när ung- domarna - hållit " till: där ett "par kvällar, : ve . .' STÄNDIGT NYA : DELTAGARREKORD :' " Halland ligger som nämnts främst |”. i statistiken för 4 H-verksamheten | : och dessutom slås så gott som varje år nya rekord i ' deltagare. ,Ung- domskonsulent Bror Jörnlid omta- lar, att förra året var antalet ung- domar, som" deltog i verksamheten |: 1.849 mot 1.702 år 1965. Medelåldern var under 1966 13,9 år. "Och vad sysslar då dessa ”ungdo- mar med? Ja, förr hette det klubb- odlare och den huvudsakliga verk- samheten : utgjordes av ” odlingar, mest. köksväxter eller 'specialodlin- gar som gurkor; bönor och liknan- de." Ser man på sammanställningen: över det, gångrfa' årets verksamhet, framgår. det: att: endast 422 sysslat med. odlingar: av olika.slag och på en sammanlagd areal av. endast 12 hektar.: Däremot ! har. inte mindre än 910: sysslat. med. djutuppfödning och 'där' tar. gödsvinen ledningen med 286 företag, som. sammanlagt producerat 1.114 djur. På "andra plats" kommer kalvuppfödning, 262 »deltagare> och--därefter.; gäss :.med 117. deltagare. Omskolning av gran- plantor och. skötsel av 'plantskolor : cv har. sysselsatt 126 ungdomar och 12 pojkar har ägnat sig åt skogs- röjning. Inom gruppen hem och hus- håll har 105 ägnat sig åt skötsel av prydnadsträdgården, 69 'har haft färgen ' att snabbt täcka de värsta |. 4 H äre" ; I | hushållsvebka och 147 har deltagit i klädsömnad, / Vid sidan om denna praktiska verksamhet har ett flertal studie. cirklar. varit i verksamhet. Detta gäller främst de ungdomar, som sysslat med sömnad samt vilt: och naturvård. ' Kursverksamheten betyder myc- ket för att stimulera intresset" och varit anordnade och idessutoni två premiekursér ' och en: klubbledar- träff. Vidare bjuder slakterierna i | Varberg och Halmstad på premie- ' fest för de ungdomar, som levere= rar, sina djur till dessa båda slak« terier. ,. Fem” 3-dagars' läger med ”sam- anordnade under året "och dess utom har 167 medlemmar, deltagit 1 rikslägret i Lidköping. vid detta ' läger . utgjorde" ballänningarna en "så stor procent av deltagarna, att. "någon frågade om”, det möjligen "fanns någon där, som inte var hal- NYTT ÅR, I NYA TAG - | Denna vecka har ledarträffar va" rit anordnade i de fem hallandsstål derna och därvid" har" riktlinjerna för årets te "dragits upp” i':stora drag. På vissa håll har man"pros blem 'med ledarfrågar, vilket. gi- | vetvis inverkar ” på . respektive klubbs” aktivitet. . men" konsulent Jörnlid. förklarar, att ledarproble- met inté på långa” vägar är så akut, . som -exempelvis inom idrotten” Där åker klubbens "aktivitet" upp ome- | delbart och Jetta. sporrar till nya | tag, som fostrar nya ledare. | - I sommar. gör" man den ff tänd ringen, abt man anordnar ett läns- läger, vilket blir för'agt till Plön- nirge . under : högsommaren . Detta och har den fördelen, att ung omar. från hela länet hår möjlighet att” träffas . och stifta bekantskap, ut« byta erfarenheter av 4 H-arbetet - och ha trivsamt tillsaramans ning. som, inte kan förvilla förvillad Själ - VAR MISSTÄNKSAM. MOT | FRYSFACKSFÖRENINGAR! - "Man bör vara "misstänksam motfanns 'att det säljande "företaget . frysfacksföreningar, är - kontentan av: en artikel i -Konsumentinsti- tutets. tidskrift Råd. och Rön, där jur. kand, ,Ulf Magnusson redogör för ett' fall 'där det som till! sist frös inne var konsumentens peng- arv. En förening” bildades” som” köp- te en frysanläggning på ' avbetal- ping. "Varje "medlem fick gå i borgen för hela föreningens" be- talningsskyldighet. Den som träd. de. ur måste: erbjuda: föreningen att lösa in 'andelen — vilket före- ningen däremot inte. hade nägon skyldighet att : göra, När "sedan en del' medlemmar inte längre ville” vara ' med be- gått i konkurs och att det inte utträdande att.återfå några pengar, Å andra .sidan. har. hittillg inga krav riktats. mot dem på grund av borgensförbindelsen, -, i... Förbindelser av den här typen kan innebära; påpekar artikelför- fattaren, att en medlem kan bli tvungen att betala hela "-anlägg- ningen själv, ; utan att ha en chans att få ut något av meddel- ägarna, Den: som flyttar kan' få, se sina pengar låsta för tid och evighet på en plats där han 'inte längre har nytta: av "dem. Och vad värre-är, han måste fortsätta med avbetalningarna! "Folk i allmänhet: . — och t 'o. m. ekonomer — glömmer: ibland att arbetskraft är en lika viktig produktionsfaktor som land : och kapital, Medan befolkningen i ar- betsför. ålder: beräknas stiga med cirka 30 procent i USA (invand- ringen oräknad) och håller. unge- fär samma 'takt som den totala befolkningsökningen, . väntas den inte alls öka i Sverige, där an- talet aktiva medborgare dessutom väntas minska med cirka 2,5 pro- cent, framgår det. av en detalje- rad översikt i den ansedda - brit- tiska. nyhetstidningen . Economist, Nu (1965 års ' siffra) går det 7 > Övergångstagren av vete I de ledande S UN vetsexporterande länderna t :Milj. ton . 75 3 : 50 25 ungefär 1.080 inaktiva svenskar ' i arbetsför: ålder På 1.000 aktiva. Denj siffran kommer 'att stiga till: drygt 1.350 "fram till 1980, fram: går det av "översikten, som "base: rats på siffror från en nyutkom: men OECD-rapport, Sverige är det enda Tand i övär- sikten där antalet aktiva i-arbets- för ålder väntas sjunka, USA: Ie- der. i ökning med nära' 30 pro: cent" före Schweiz och: Holland (18.' 1/2). :-Sedan » följer — Eire, Frankrike, Spanien, Norge samt . England, Västtyskland. och Itali- en, "de senare... tre med . mycket ga siffror mellan. 5 och 1,5 pro: en Även om den "svenska tillväxt- takten ifråga om aktiva männi- skor i arbetsför ålder. alltså är obefintlig, är de Overksammas. an tal i förhållände: till 'de verksam- "mas förhållandevis tet) Där lig: ger .Hollana i d 1.700 särklass högst me inaktiva på 1000” aktiva 1965 och en beräknad siffra av drygt 1.900 år 1980, +) oc I fråga. om 'den” totala pefolk- ningsökningen leder. USA, som år 1980 beräknas ha' 243 miljoner in” vånare. : Hollands befolkningsök- ning (invandringen' oräknad); sti Ber lika brant och den beräknar de? befolkningssiffran för 1980 är 25 miljoner. England väntas ha 50 miljoner, Västtyskland 62, Ttar Hen 58 och Frankrike. 53, " Proportionen mellan antalet ak- [tiva och antalet inaktiva är 1 all ränhet. en funktion 'av den ut ' äckning'i vilken betar g kvinnorna ar- satsen att kvinnorna i Sverige 3 ge. r ganska! aktiva, :-mMed europeiska mått mätt: Sifffan för: Sovjet von -Te intressant, säger. Economist,, under” året har sexton ledarkurser ” manlagt ' 1.373 deltagare har ,Varib ' man en gång. fått duktiga" "ledare" : fanns” några möjligheter . för. de Av detta kan man dra slut--.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.