Mo RA Ske Tisdagen” den '28 februari 1967, ” rade byggda” trumfades, igenom - av riksdagen." Av de, "femton re- "volterande socialdemokrater, som "motionerat om undantag från avgiften för kommunala investe- a ringar; var det bara fyra tapp- " ra tennsoldater (kvinnliga!) som vid den .slutl; ga ”voteringen vä- gade' stå för sitt förslag, Så ha- = de 'den 'socialdemokratiska par- " tipiskan alltså återställt” ordrning- en 'hös 'söclaldemokratin. En ny seger kunde noteras av regering- . ” hand (lings)skraftiga jdta ”kraftåtgärder”. ” cent E vitt: taxeringen. i. ”dubbelkommando” s marknaden: ” 1 detta: "dubbelkommando "blir :ad- v ministratiyt: ; ..enkelt, 1 Sträng. menar - med "enkelt är /0> svårtvatt begripa.” Den som; vill Feer den 'bBegatt "på hela bygg- ' -nadsmarkiiaden: Läget" har' blivit =: ohållbart ”ch"återstår såleäes att : ft? I "realite- ”-ten? blir "avgiften med, 25 -pro- "äv 'byggnadskostnaderna ” inom den "oprioriterade sektorn eefi Vväsenuigt "härdare befastrithg r. 'eftergom den inte är avdragsgill Samtidigt" har «+ man. kvar. byggradsreglerihgéri, + ++ Därmed. har, vilket: hr' Sundin f (cp) påpekade I första kamma |. I ren, hr :Sträng skäffat s'g" ett över : bygg: ov I propositionen heter det att samhällsmedbörgane "blir. a 17 alla” sakfrågor, att 'ställa'7 informationskrav . såväl statliga som kommunala FN Ara Sa ende myndigheter,” Ett : område ;utnyttja " detta inte” "något su Hättbegriplig material. Pp - Område, co. (ra > >: Vi har: ett TV-mohopo det. borde vara: enkelt statliga "myndigheterna att lämpliga tidpunkter” lägga" små Informationsprogram « sträckning tycks myndigheterna förlita sig till att tidningspres- | "sen : gratis skall informera om | . "de förändringar som då och 'då i görs, Det vore rimligt att man ” utnyttjade 'annonsvägen för, att Vv sprida sådan information. Däri- « genom. skulle man också kunna få en motiverad och rimlig ' an: «ledning: till' ett presstöd.' Kommunala myndigheter bor-]/ . i dagligen: behöver för. att” kunna t . fungera =, hå son” människor; , och B läge "är" det absolut :nödvändigt - fortlöpande - behövs gäller. möj. | sociala en för dem som drabbas av oli I om olika saker, och bestämmelser. i vårt: samhälle; I. alltför- stor ut- Pygga. inom. den oprioriterade sektorn har först att inhämta igångsättningstillstånd hos : ar- betsmarknadsmyndigheterna. Se dan gäller det '— om Igängsätt- n.ngstillståndet ska utnyttjas — att i ett par omgångar inkomma med ” deklaration : och kostnads- uppgifter till "länsstyrelsen ' för investeringsavgiftens skull Mind. för myndigheterna, Både arbets: marknadsmyndigheterna " : och länsstyrelsen skall vara' inkopp- lade på varje ärende. Hur. kom- munikat' onerna' avses ' att i fun- gera mellan, dessa ' har det inte . sagts något: orm, ” Däremot. h -'man påpekat angelägenheten” att. dispens -ges .då 'detta är Pp kallat av "Iokaliserings-' eller sys | selsättningspolitiska skäl” I och för sig, finns "det. inga inv d: » ningar att göra mot detta.: Men självfallet innebär ju. också det ökat administrativt krångel, Nog ”skall" det mycket” till för: att” sår sor Sträng "kalla detta enkelt." " Med? byggnadsregleringen "och i igångsättningstillständen hår : re geringen” redan det "instrument som behövs för, att" bromsa byg- gandet inom: "deri- opriöriterade "sektorn Vad är då: yttersta ' av. I "sikten med invésteringsavgiften? Jo, den" kömmer att betyda . att slumpen: avgör. . Byggnadsregle- ringen" tillåter genornförande av projekt , som anses” särskilt 'ån- gelägna:.—- investeringsavgiften har: ingen sädan. surskiljningstör. måga... EN Det, vi snngaste & rioga "över. Och . -det|, kan hand (lings)kraftig " stås behöva.” "muren; men. många” "berättigade klagomål: lär "ändå aldrig kom- .ma fram, på: grund. av den: rek: törre våruktinskap med janide bättre.”omdöme: i gonblicket är väl det 'm: fll sonligt "råd inför 'ett' större, köp '-=. . lippa . att: ensamma” ta”. ställning” till örsäljarens. olika. argument, .En frysbox: vete, te är avpassad för familjen som använder den, kan: inté, utnytt- jas, ekonomiskt till” 100 Procent. Den blir” kanske så” småningom ett fall fi .reklamationsnämn- den. . Egentligen är det fänlkömiist orimligt att .sämtidigt: med” att de: också I större utsträckning ; + vi. får den! efterlängtade klago- ' uppmuntras att informera nyin- "flyttade 1 olika delar av: landet, "Tyvärr: är det. förenat med: ans | kar stora svårigheter att 'bli väl "» informerad I de 'kommuner som > man flyttar in till och det tor-]: | de vara" ett fåtal kommuner som informationsmaterial har eget att dela ut till” nylnflyttåde.. "HUR VORE Dev: om . våra -Handelstidningen: Inte heller på torsdagen nåd- de de fram till en uppgörelse, fastän partierna 1 sak nu tycks ha kommit varandra mycket nä- > De "återstående problemen » förefaller främst vara av tek: » hisk. natur; -Nu ryktas det om » att beredningen möjligen .» kan I besluta. sig för. att lägga fram l; » båda de aktuella förslagen till -' Välsätt, Det skulle innebära att |. Inte -: lyckats -klara : sitt uppdrag... Ti. | +. den. 'är mycket knapp, om en » proposition skall kunna förläg- |: gäs 1968 års riksdag. Om bered- « > nihgehs ledamöter nu:inte kan] - - Nå. en.. uppgörelse efter livliga sina : partiled- | : ningar, när skall kompromissen ' då "kunna "träffas? "Har betän- |. -+ kandet väl lämnats; lär Ppartter- na känna sig ännu mer bundna vid sina alternativ. Och fortfa- |. statsministerns |- Jord att'en författningsreform från ett doiminérånde flertal 1; riks- Trav =: beredningen. i realiteten " kontakter: med : rande gäller "mäste. vinna anslutning dagen. en - Denna -reforms , "historia "tynga "av sorglustigheter. - " gens" läge kunna aspirera - 9 första priset. 1 grundlågsberedare : I skö ärpte sig en smula, 'skriver är Men » med hänsyn till omständigheter- na skulle två: förslag till teknisk , utformning . av, 'valsättet r da. 'på muren, hotet finns att så många dugande lärarkrafter inom kon- " sumentkunskap” tas "bort eller utnyttjas" ofullständigt SKALL DET GRASSERAND i RIVNINGSRASERIET -gå ut också över riksdags ur set?, Nog ser det en:aning hot- - fullt ut. Experter har redan”va- "rit framme och "lekt med fanken » att lösa den : blivande ' enkam- : marriksdågens. lokalfråga på ett sätt, som. skulle innebära, att ».en 'om- och utbyggnad på Hel geandsholmen inte längre vore aktuell, noterar Jönkö pings- Posten som ställer sig Kritisk till Planerna: . Det bör. .uppenbarligen, finnas ; goda möjligheter att bygga om det nuvarande riksdagshuset, 'så |: att det kan härbärgera även: en enkammare På - 350 : ledamöter, om man nu nödvändigt skall ha ; en så stor riksdag, Sverige hör, -som -bekant, ingalunda till jor- -dens. folkrikaste länder och det är mycket som talar för att vårt k ruerade - parh ban: tades: ned. i 'varje fall till stor- leksordningen 300. Därmed skul- le Iokalfrågan inte behöva. för- orsaka riktigt samma bekymmer. Men tyvärr synes avgörandet 'be- . träffande den nya enkammar- riksdagens numerära omfång re- dan vara ett. politiskt faktum; "Med hänsyn därtill återstår en- dast att konstatera, att det även ” med en så kråftigt tilltagen folk- representation som' 350 ledamö- ter bör vara praktiskt möjligt att sörja för ,en ' ändamaålsenlig lös- ning av lokalfrågån inom det nu: varande 'riksdagshusets ram...” . Rivningsmanien bör definitivt inte tillåtas drabba” Helgeande: holmen, anser J-P,. 4 re krångligt .blir det. inte hellér K ex; storlek' in: |” en större geografisk är I Det är; ett omvittnat faktum att missbruket. av narkotiska me: del i vårt land har stigit. oroväc- kande snabbt -undér' de allra' se- naste ären. Dels har det totala an- talet. missbrukare: ökat, dels har spridning skett, Tidigare ,var missbruket främst” Iokaliserat till .storstäder- na — nu inregistreras det även 1 städer och samhällen ute i lan- Det”senaste beviset på detta + den : .narkotikacentral, .' som sprängdes, av polisen. i Karlstad DEt svenska intssbruklet & av nar. Kotiska medel är koncentrerat till centralst mulerande. preparat av typs Preludin och Ritalina, Detta är, ganska... unikt [ sett. I iItällen exempelvis är dessa preparat receptfria och något miss- bruk förekommer snart sagt inte medan däremot missbruket av he- röin; "internationellt smorfin ete-är omfattande. nö intravenösa metoden för miss- De Bruk, som är dominerande 1 vårt land,.. är... också ” ovanlig interna- tionellt sett. Denna medför. ofta sekundära sjukdomar, exempelvis gulsot, gien. und 'ä bristfällig hy. ”LöÖNANDE AFFÄR ll : kade missbruket har lett till. satt det: blivit synnerligen .1ö- nande att sälja narkotika på den svenska ++ marknaden, : raskfigurer.som: sysslar med.den- na verksamhet” gör. också” allt för att. sprida: missbruket: och. göra sin marknad större. För att kun- na finansiera sitt : eget: missbruk uppträder" även 'mänga' narkoma- ner som langare och lockar på så sätt” andra människor ve. Oftast ungdomar . - Narkomanin "har. alltså .en -”smitt- sam” otvivelaktigt brottslighet! Då dags- I förbrukningen. för en narkoman De '. skunr in: i. missbruket. "karaktär ; och: förorsakar "Av: socionom i Ewert Bengtsson NA ee ; lea fstär var ”öch en att det är nära nog. omöjligt att skaffa pengar på legal väg, Ungdomen är utan tvekan” den grupp ' som "är mest 'utsatt för risken att bli missbrukare. Detta ur flera synpunkter, Dels har ung- domen — i första hand tonäring- arna — generellt sett: inte den sociala motståndskraft som egen familj och flerårig irsats i arbets. och offentligt liv:kan ge: Dels kan man utgå -från att ungdomen lättare påverkas. av de modeföre- ställningar som ' från : vissa håll skapats kring preparat av detta slag; Tidningar och övriga mass- media' har ett stort ansvar här- vidlag liksom den ogripbara grupp som utgör idoler' för - ungdomen: Det snabbt inträdande beroendet gör, också narkotikan avsevärt /far- ligare än alkoholen för ungdomen. Schematiskt kan man uttrycka det så, att det tar 10 år att bli alko- holist medan det tar, 10 dagar att bli "narkoman. ” - BEGRÄNSADE ATGÄRDER 2: och 14 De samhälleliga åtgärderna som vidtagits. föratt komma till rätta med 'narkotikamissbruket har' hit- tills varit synnerligen begränsade, Man kan säga att myndigheterna ”tagits på sängen” och" inta haft vare sig metoder eller 'resurser. Inom medicinalstyrelsen har. dock tillsatts" en" expertutredning: som ska kartlägga situationen, . Denna avser ' att framlägga en redovis. ning våren 1967. vilken måste — som mittenpartierna bl. a, fram- håller i en gemensam partimotion till årets riksdag — omgående föl- jas upp-av: en successivt 'arbetan- de parlamentarisk '. utredning.” Att en parlamentarisk. utredning : för- ordas'-beror närmast. på att: det måste, till avsevärda .ekoriomiska insatser ..från : samhällets , sida, för att. vi: ska: komma till rätta: med narkötikamissbruket, - ofta! är”.100 tabletter å'2" Kr, för-! hela "dem: "vanvettiga, rotidsenliga kärusellen har "åter /satts igång.': Ai en av”vårens 'modé," och världens :modeskribenter: har att.:bedöma . den mängd ' "av klär der, . som kommer ; att inspirera över. .Modehusen "visar iår lande. enhetlig linje” med d: j larna Kommer : även I årså ätt: ki "Samtliga hus hår Ar Modern; icke. . föreställande könst, är grund och "botten så ' satt” de. flesta "vuxna, som har för många förut- fattade meningar. Mycket: i den moderna könsten" är" dock mys- , omger modern könst” med” 'en nimbus av. "intellektuellt hokus använder. en: vokabulär” "huvudsak glosor! som är "synonymer "och som är avsedda sratt ge intryck: av genomträngan- de: analys och gräns sakkun- skap. Deras helt subjektiva . vär- "dering: kunde: göras med ett. en- kelt. vardagsspråk. Konst är in- "get frimureri. ' .: Som jämförelse kan man stäl- la prästerna, som. förr i världen använde latin för. en :församling, å "pokus; ..som var analfabeter, eller gårda- . gens läkare som förklarade sjuk- -domar för. folk på ett språk som >, I dag tälar. läkare och präster språk: som alla' förstår, kan- i : ärför att 'okunnigketen är "borta «+» Morgondagens "männi- "ska "kommer också 'att "uppfatta - det vi t dag kallar modern konst "för, något helt naturligt och dejl- som gör värderingar kommer att «använda ett'språk, som alla för- står därför att alla då inser vad : denna "konst verkligen är: en via "färg och form” förmedlad upple- ' velse "och: 'absolut' Inget ;a nnatt. ie - t " Det - ihåliga ordsnickeri och ; svammel som nu :förekömmer 1 dessa sammanhang kommer. då vatt framstå: i löjets dager: Men »kejsarens” våckra ' kläder " kom- väl alltid att.existera. :” I med” byxor” < brättad ha exotiska färger, och mönster med tydlig: ihärstamning från Afrika och Latinamerika; » För den spor: tiga ” rekommenderas ' safaridräkt eller hyxdräkt, ' bred- > samt? höga ' stövlar. Dräkten är mycket! strikt med fy- ra påsydda fickor,j och" man bör även ha strumpor. plaggets "färg I för: att uppnå s. total -look: På kvällen byter mad stil men: är mn] fortfarande; "Afrikainspirerad som färgsprakande - infödingskvinna i starka' klara färger: och stor djär- ste +. MARIN: OCH VITT : Bland + allt det ; märks, doc! behålla de” mella värfärger- nå marin och vitt, De'förekom- mer .1 "fräscha! ofta. kritstrecks- | randiga" kreationer), och ; de: har den fördelen,: att de passar alla kvinnor, oavsett ' ålder" och "utse. ende,” Vita,:- snälla" kragar, som visas. mycket i år, har alltid haft förmåga att öka en, kvinnas, frå schör; åtskilliga grade Deg FRISYRER | MED. HöjD” 2 OCH LOCKAR >. Årets. frisyrer har ” också fått en omisskännlig" Afrikaprägel, 'Al- da” möjliga och omöjliga” uppsätt- ningar är ”inne”, ju högre. och fantasifullare" desto bättre, För dem, som inte har eget långt hår, rekommenderas 'posticher och and- ra hjälpmedel för att erhålla den lertid inte i: denna strama, krä- vande ' frisyr, men. de bör. inte misströsta: .Det är minst Jika mo- dernt med” lockfrisyrer ' it Paris denna "vår. Även . där ”kan' den, som "vill och har:råd, använda sig' av postich, och helst bör man ha': riktiga. gammaldags : kork: skruvslockar, : NEONFÄRGER OCH CHIF. =", FON PA KVÄLLEN. ": "På "kvällen ska kvinnan siå' ut som . en . färgskimrande :blomma. Lätta och fluffiga tyger som: chif- fon, organdi, crepe och helsiden är högaktuella. Färgerna är star- kå och lysande, Skarpt röda, gu la; gröna och lila färger, s,:k. vårens modeplagg, och rött och orange tycks vara mest 'populä- ra.” Vitt är: också en stor mode- färg, svart förekommer knappast alls. Aftonklänningarna har i all- mänhet stor vidd i kjolen, vilket också gäller för många korta kjo- lar, som ett alternativ till: den snäla " kortkorta kjolen. | Paris modediktatorer' har alltså sagt sitt för den här gången, Na- turligtvis kan vi-alla inte helt följa deras intentioner,' och det är väl heller inte riktigt mening- en. Det lyckligaste är säkerligen, om varje kvinna plockar ut de detaljer, ' som passar /just henne, och sedan anpassar dessa efter sir egen smak och sina egna be- hov. . 'De. esta” "män, som" talar illa om kvinnorna, talar illa om en :; (Veritas i SDS). bestämd kvinna, - 1 ätt: komma åt fullständigt och en- o-| da sättet är att söka åstadkomma "Det mest trapp ande draget - il vårens =visningar. är: inslaget. -av | Till de många ätgärder som Y den föreslagna kommittér, bör övervä- starta upplysningsverksamhet i skolor. och. vid militärförband i narkotikafrågan. Vidare. bör; fort- bildning på detta' område erbju- das läkare och socialarbetare och avsevärt utökat stöd ges till RFHL (Riksförbundet för hjälp åt läke- medelsmissbrukare) och till and- ra frivilliga organisationer: Mct ökad upplysning har än- vill : pröva ' narkotiska preparat, Opinionsundersökningar som före. tagits 'efter Roland Hjeltes-m, fl. TV-serie om narkomani visar. att dessa farhågor är ogrundade, Un- dersökningarna , visade dels ' att människor blir allt mer obenäg- na att pröva narkotiska medel ju mer. de får veta'om deras verk- ningar, dels - att förståelsen för missbrukarens situation och /vil- jan, att. aktivt bidraga till hans återanpassning : ökade med ökad kunskap om narkomanin, BÄTTRE VARD > de förbättras, , Endast . en ; polikli- nik finns för närvarande i Hela landet ...och- den , rehabiliterande och terapeutiska” N verksamheten saknas helt. "En ökad forskning är / nödvändig liksom. epidemiolo- giska undersökningar för att yt- terligare . kartlägga ' missbrukets uppkomst, och spridning. serna är också av betydelse; För närvarande är det snart éagt omöj- ligt att "komma åt 'storlangarna. Det bör övervägas om inte en upp- mjukning av'lagen för 'husrann- sakan '— just när: det gäller nar- kotikahandel -—. bör ske; 'Andra straffrättsliga problem är om det i fortsättningen ska betraktas som straffbart att inneha narkotika för eget" bruk, . Denna: bestämmelse kan ha sin betydelse för att kom- ma åt. langaré, men avhäller san- nolikt åtskilliga missbrukare från att: söka. läkarvård. ”Smugglingen” "slutligen" är svi en -;'internat:onell .:kvantitetskon- ; [troll av tillverkningen, Ett svenskt initiativ:i FN är här.på sin plats ga — och :det snabbt -— är attl- förts att den kan göra att fler]: : Värdsituationen måste: omgåen: | +. En: Översyn av straffbest mmel- 1l.ksom.: diplomatiska: framstötar SER | tillverkarländerna, 7 M Da Någon har sagt, att dej / mycket omfattande och starkt ökade ned: läggningarna av industriföretag är ett hälsotecken. för vår ekonomi. I så fall lämnar väl jordbruket med 15—20 nedlagda - företag per dag året om ett utomordentligt bidrag - tin folkhälsan? a kol Fordbinkskasserörelsen d När ATP-systeniet på sin tid be slutades underströk man energiskt att ”löntagarnas pengar” inte skul- le användas till nägra 'ekonomiskå risktaganden. "även om det inte gått många, år sedan” dess 'är ton- gångarna nu relt annorlunda, AP- fonderna; potentiella maåktresurser. i. samhäl- [let och kommer: "uppenbarligen — nn med eller utan en investerings- bank:— att: på olika sätt aktive- ras. På sikt betyder detta att. den ékonomiska makten mer och mer samlas, på ett fåtar händer, Det är en händelse . som ser ; .ut. som. en tanke 'att dessa händer befinner sig]/ antingen ” i eller" f£' närhete kanslifiuse to :representérar . enorma ' Oroande är att regeringen 1 sitt trängda läge synes vilja falla.till- baka på att använda direkta reg- leringar. Den "25-procent:ga: inves- teringsavgiften. "på. vissa "bygger; som oppositionen energiskt bekäm-]- pat;- är: ett illavarslande belägg pål. detta; De "praktiska erfarenheter, som -efterkrigsskedet hittills" gett, boörde'ha' övertygat regeringen om att detta Ånte är, någon bra metod ; Sr Sportfis! et--har blivig-allt 'me populär och nu: för : tiden: ser man ' hur "alla kategorier av män- niskor "ägnar, sig, åt sportfiske, Kvinnor såväl som män och även barn' har denna trevliga hobby... CI över tjugo år" har man ägnat sig åt ' sportfiske vid! Hovs. Hallar. Riktig ' fart tog fisket, där : urider krigsåren, då köttbristen vår över- hängande:, Man” kom från alla: håll kan även fiska ifrån båt här ute. Man. sitter- lugnt. och bekvämt i båten och rycker i, linan, -Pilken skall. röra sig .just över botten. Men det är 'som: ett. lotteri, Hela timmar. - kan - gån utan i et men . vid andra :tillfäMen.' ;tvången "att avbryta fisket, för man »vet , inte. var: man / ska . -göra l' en-30—40 kg fisk! på en dag. Man |; + | hållariden, "Id för; att” dra" fisk" vid” klipporna. Särskilt "på": hösten;:- då / torsken gick: till, vimlade -det- av "fiskare på klippavsatserna.” ”Ätt: dé inte idkade: sitt "fiske förgäves: såg av all fisken; torsk, makrill, horn” ag "gädda, - länga; öch 'vittling, ... . Gunnar... Svensson.” önskade höjden. Alla passar emel-. neonfärger,; går igen i många av | inhehållet: . |förtäljde”. lukte NL. gränstrakterna - les intill berget. , Nordsjön, ” me, . inte alls, så lite diplomati man tydligt : då de var: på hem- färd, mot sina” : respektive: orter, de. bar på stora: fiskknippen; med fiskar i'alla storlekar: ' Man und- nästan hur "de kunde klara ig uppför - de” branta” klppöorna med. sina :stora tyngder, En del hade': fångsten i :säckar-'och. vad in säckarna utgjorde - klippkust : mellan , Halland ..och Skåne är.som gjord för fiske med kastspö. Men. fisket. är riska- belt., Då man . står så: nära det skummande, havet, satt vågorna wä- ter ens 'stövelsulor, har: mån "bråd: |)” djupt rakt. under 'sig,. Man kan se hur branten stupar rakt ner i det klara, blågröna djupet, Man kän- ner. nästan svindel., Det , berättas om. djup ' på 20—25 meter. allde- Man . måste . vara försiktig, då man kliver omkring" på knallar- na,' Av vätan blir de hala, och man kan lätt ramla i. Det är ald- rig ren 'stilltje där ite, Vi har inloppet”. till "Öresund, där. obe- - räkneliga strömmar kommer mel- lan ' Östersjön. och ' .Kattegatt-- På. sina "ställen bildar berget liksom avsatser. eller ; hyllor, på vilka man med havet rakt under sig bekvämt kan stå och kasta. För övrigt är det gott om. utrym- man behöver inte stå och trängas. Från Kattvik och ända ut.. till Hallandsås västspets är det gott om bekväma fiskeplatser, Denna sträcka lämpar sig: mer eller mindre för kastfiske, den är därtill fri Fiskekort förekommer Torsk är den "vanligaste, fisken |här- ute, den, finns där hela året, men anses. vara bäst på höstkan- ten fram mot jul; På sommaren | när - solen - glittrar i. havet och vattnet är varmt är det naturligt- vis roligast. att vara där, då kom- mer även makrill och horngädda fram och nappar på kroken, me- ra sällsynt kan!man :få vittling, kolja, gnodind, långa och lax. En sorts fisk som ällmänt kallas för bleka får man ofta, men den är mindre efterfrågad och kastas of- ta av fiskaren, Även stora tore- kar nappar ibland, bumlingar på 10—12 kilo: Men det fodras inte för att få upp dem 'i dagsljuset. Man får lirka både. länge och väl med. dem, Släppa ut lina och ta hem igen. När fisken kommit upp mot ytan förlorar den sin.:kraft. som om luften gick ur. den, Det är ”Under'e en ? påus dansövningar- I Knutsgillets” högtidsfest ; passade gillets, ålderman; ;£. borg- mästare "Axel "Malmquist "på.' att .våfaldige', ' Fågelkungen önsson "genom, att tilll" överlämna ” den, nedlagda ”"papegojan: d rare ' besiktn: ing ra en djupfryst. "kyckling." '. Gillessekreteraren .- Karl. Axel Klinker, hyllade Fågelkungen med en dikt, som ålderman dock ;kun- de avslöja som skriven 'av .signa- turen” C.. L., vilket. betydde Carl Lindholm från: Tumathorpsgillet. Då denne som" sitt gilles repre- na, kallades han fram och hylla- des med. en” lagerkrans s som ”Ös- terlens- skald”, Vidare” tillkännagavs | att gtlles- rådet vid extra: sammanträde. be- slutat' utdela '”Det ' röda hjärtats orden” till Christine Larsson -och Nils-Olof Nilsson, som sedan förra Knutsfesten växlat ringar: Dessa ungdomar fick nu mottaga ordens: tecknet, ',. +: 1950-talet hade vid denna fest gjort sitt inträde 1 gillet genom Ingrid Klinker, som: under 1967 skall fylla 17 år. Ingrid fick nu som yngsta knutssystern överläm- na -en blosterbukett ' till. äldste knutsbrodern Henry: Söderström, som också av ålderman hyllades som uppfinnargeni,'/ : =: "Ålderman erinrade om den: of- ta'l tidningar sedda frågan ”När gav ni er. fru en blomma sist?” och "uppmanade den bland när. varande gifta" herrar som inför det spörsmålet kände sig ha det svartaste samvetet, att med hand- uppräckning ge sig tillkänna. Tju- som för sitt mod belönades, 'med genast" ”chevalereskt överlämnade till fru Inga. > oo. Längre. fram : på. kvällen före- drog ålderman en dagsfärsk La- holmsonett nr. XXL av knutsbro- dern 'f. rektor Edvin Nilsson, som själv var hindrad att delta i fes- ten.” Sonetten bar titeln. ”Riddar- spel”, ND nå på Gröna Hästeri i Laholm vid'. sentant befann, sig bland: gäster. : gofem ivriga armar sträcktes upp, jä men först blev Folke Willstrand, ö en bukett gula tulpaner, som han (ä a ER om dar handlag. - Den som 'skall' forma ' soclaldemo- krating näringspolitik borde någon gång iha varit verksam utanför högskolan. och kanslihuset 2 1 Däla-Demokraten (5). i i - : Olof Palme har varit tyst när det gällt u-hjälpen. Just nu skild- rar. han" inte. nöden, Han finner sig I att 'det svenska ,biständet hålls” nere: på en oförsvarligt låg ' nivå 'och har inga invändningar mot att whjälpsframstötarna d riksdagen spelas bort. Men. till, första maj har :han" 'säkert « åter- ” hämtat sig; Då är det dags" att'ska- 7 ka '0ss gen, Retorik kostär inget, . ; Eskilstuna-Kuriren . & Det vore mycket värdefullt om. i varje fall de sydsvenska” hushåll- ningssällskapens H praktiska. för de "bevaras 'och helst; samordna efter den. "stundande "omorganisa- ' tionen,- Mycket talar för. att -det skånska .samarbete,; som nyss: av- talats, Kän' utsträckas även” tll Halland, De" tré sydligaste jord; brukslänen har 'så mycket gemen." samt och 'så mycket att lära av varandra” att en "sammanslagning | Situationén med. narkotikam. s5- brukets utveckling Å Sverige une der. senare "år han” "skapat en” "si är nödvändigt tt snäbbt:. "starta en ge om” missbrukets ; "Orsa redan; innan. old föreNgger. bör flera Försök I det nödv indigt att "bygga ut: poliklin; kverksamheten;,: och möjlighet. till. sjukhusvård EE fanns en eställning om att män- Niskörna'” skulle: bli: bättre genom bättre sociala och: kulturella för Spädomen” Uhar pi synslöshet + och. 'skrikighet högre. iv kurs; på r blivit en. rsport. tarrörelsens : gamla. > solidaritets- Sy är. betydligt; överdrivet, en ”pro- dukt inte äv turistreklamen” men väl: av några filmpröduoenters oc och författares läst att 'chocker. eg sam- ma. lust. som "kommit; ; vissa ytt- ringar av försenad , pubertet att explodera i TV." östeöta Correspondentör. ferr ORD PA VÄGEN I Kommen. låtom tillbedja öch nedfalla, låtom OSS knäböja för Herren, vår skapare, (Ps, 95:-6).' . Det är karakteristiskt, att Jesus fbörjade - saligprisningar” med: ”Sa- liga äro de som äro fattiga i an- den, ty dem hör himmelriket till”, Senare förkunnade han under sin gärning, att. den" som ville följa honom måste förneka sig själv. 7 Bibeln, de kristnas: vittnesbörd - mjukhee dande sanning, ukhet. är det: första det nya livet i Kristus. rie il Til 0Ss själva sådana" som :; Ne ser som syndare i behov av. Kristi frälsning — befinner vi hopplöst, förlorat Slgtändr : = P . ” bjuda» ho- den; ende: Augustinus tr han sade: nom välkommen, som som är Gud för oss. hyde alldeles rätt; nä ”Vad'äridet.” första i religt Det första, det andra, det tredje, la, allt är Bärjukhet.” : " minstöne som ”prycelev. cv er (s söksverksamtet; på gårdarna kun. e av resurserna förefaller r naturliga | raka motsatsen till: arbe- N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.