— 4 Sr v "en våt "stanken på; svenska - atomvapen, URJame av: : kärnvapens.: skulle I pa —=LT. Den; totala” effektiviteten hos. den äldre arbetskraften är betyd- ligt större än vad som i allmän- , het. antages, förutsatt att det inte "gäller arbete som kräver mycket stor fysisk styrka, "hävdar riks- i dagen. Det. finns många" arbets- uppgifter, som äldre arbetskraft i - : allmä het har förutsättni att i klara lika bra som yngre. En I minskning i i arbetstakten hos äld- ite personer kompenseras ofta av ten. förbättring i fråga om kvali "tet - och- precision. Värdefulla "egenskaper som ofta är utmärkan- de för" den äldre arbetskraften är "metodiskt arbete och noggrann” het, i e = Onsdagen den 1 mars 1967 - om olika områden. av näringsli- " Det finns åtskilliga andra syn punkter; som talar för att frågan om" den - äldre ”arbetskraftens - ut-- -nyttjande efter uppnådd pensions-' ålder bör utredas i hela sin vidd. Här: kommer även beskattnings- problem m m in i bilden. Riks--; Dahla i en interpellation i riks- + dagsman Antonsson efterlyser «I 'sin interpellation till socialminis- tern om denne är beredd att un- der "medverkan - av, parlamenta- riker, arbetsmarknadens parter "samt representanter. för pensio-, ' närerna. låta "utreda frågan om meningsfylld sysselsättning för - pensionärerna, ,bl a genom "ökade ,” möjligheter till deltidsarbeten in- . vet. Det bör / statsrådet vara, och: förmodligen är. inte minst många i intresse- Dessd : mer med / verkligheten, . Det. är över rade av det begärda beskedet. ' även på « det sättet att många män- ” "niskor som" nått 'pensionsåldern "gärna vill fortsätta att arbeta, dels ' "därför att de finner intresse däri och dels för att inkomsterna sjun- 'ker allt. för ; kraftigt vid över- gången. till” pension. Ofta önskar . de. emellertid - kalvtidssysselsätt-" ning, vilket samtidigt betyder en - avsevärd lättnad jämfört med tir : digare. arbetstid, co : : Riksdagsman Antonsson bely-- "ger frågan även ur 'aridra. aspek- -ter. Pensioneringen' kan faktiskt . medföra 'en psykisk - påfresthing för människor som befinner sig i . god: fysisk och psykisk kondition och försätts i påtvingad. sysslo-, löshet. "Dessutom kan ett stort. . samhälleligt: värde tillvaratas ge- nom;att utnyttja erfaren arbets- " kraft inte minst i tider då stor ' efterfrågan "råder just på yrkes-"' »kunnigt folk, Utbildningstiden blir "även allt längre och minskar där- med. den. samlade : arbetskraftens volym? Mer , kvalificerad 'utbild> ” ning kosta "också mera; vilket ta-' Jar för; att den bör. utnyttjas ef- ', fektivt för, ätt 3e högsta räntas Jag är . oerhört! skeptisk ai till säger”. centerns "försvarsutredare riksdagsman Lars Eliasson. i, en Intervju dr SvensK. Politik " (cp): ans a "Iett' stormaktskrig; där Sve- rige blir indraget, 'betvivlar jag att våra kärnvapen ' skulle ha .. någön avgörande betydelse med, » tanke på supermakterna: | kapacltet"”-När . viv$tår:; inför . möjligheterna" till: ett förhud mot vara 'ett- allvarligt misstag ; erige .som "neutralt land ' skulle -satsa, på con: RSA "avi kärnvapen; me » + Slutligen — och det.änser/jag. a Z : Vara en” mycket viktig, frågas] värdet. möjligt. för- oss” ratt. Satsa -2—3 miljarder på ”"”kärnvapent utan att-detta "medför, en' be gränsning av anslagen. till .ar- «mén marinen och. flygvapnet? er mig framstår -denna.:Fisk' "som ' mycket 'uppefibar; ”Terror: : balansen” har ökat det, ”kon- ' ventionella” : försvarets betydel- "se och det vore enligt min me- "ning en "allvarlig . felbedömning |" valt -uvholka detta! försvar «till "för mån för kärnvapen. ' Låt 'mig' tillägga, att kärhva. ” penfrågan måste: bedömas ' från allmänna 'säkethetspolitiska syn- -:punkter och inte, enbart utifrån "rnilitära Wtgångspunkter: KNIV 1UGG. I. RYGGEN” har socialdemokratin altid "ratt mottaga av” komraunister, Och knivhugg 1 ryggen är det när bolsjevikerna ställer "upp 11 ts, där man på förhand vet att man ej "kan få mandat «och där: en ", soclaldemokratisk förlust till de borgerliga hänger på ett mindre antal röster, 'skri- ver SSU:s' tidning Frihet: " Med : nedärvvd 'fräckhet; Bon- , Mlerpressens benägna bistånd o. » den "portion; tur som alltid er- " fordras för att äventyrare skall ' lyckas I tillvaron går Hermans- -'son . och kommunistpartiet . att f-utföra "sitt. hantverk, Antingen män begriper det eller inte ris- ' kerar ' man allvarligt att byta "den = socialdemokratiska Tege- " ringen .mot. en borgerlig. Det är elt tungt ansvar som åvilar SKP. För vår del har vi aldrig inbil- 1 . lat oss att kommunistpartiet var moget att bära detta ansvar och upphöra med sin verksam- het. Sveriges löntagare får va- ra beredda att en dag betala N räkningen; Nu talar .kommunis- terna om demokrati och 'om |. samarbete och sammanhållning |" inom arbetarrörelsen. Vi kan , inte uppfatta detta som annat "än ren .smädelse, Den socialde- ! moökrätiska ungdomen har ingen +; svårighet - att anvisa sådana : ”samarbetsinviter” deras - rätta plats — Papperskorgen, ! " Ju snarare och starkare soci- : aldemokratin ' markerar en tyd- : lig gräns mot vänster — desto bättre! "menar Frihet. ' POSTORDERHANDELN FI. .. RAR I ÄR 70. -ärsjubileun men majorite- 1 ut: den: passera tagen har startats under etter: : affärer i: a Ser deln > har ' utvecklats - "har textilier. och . möbler ökat. .sam "framtid för» nya marknader, Genom, sina ra kan ”postorderföretagen dess- utom hålla .låga: priser, ''Det " störstä problemet är de: 12 mil- joner. katalogerna, som varje. år kostar; hela ,60.mkK Behovet, 'att .' sö : kostnaderna; kommer; | katalog ”Föreningsbla +. Vi har ju en: "biocerfisur. i Jan det, "sorh” även "klassar" filmerna "såsom barntillåtna' eller bårnför- bjudnä eller: tillåtna för ålla som ärvelva år och äldres va SDYE: Stillåten i själva” "verket är: ”limp- lg” för barn”.-Omvänt kåh” man . tänka sig /dtt ' många: barnför- - bjudna: skulle. kunna. tåla. att an;; våda: visas” för "barn; det Den: brutala, filmen : vär man Flinta” ockrar enligt. barnfilm: kommittén” hänsynlöst.. på, Flinta; . familjens”, popularitet," och" den beskedliga. «hiocensuren , har: Jå- Barnfilmkom- itténs” vi Kthåällning behövs och "Av de: 1221 "valda" delegaterna vid” årets: Secoriksdag"' ”Erik "67 är hela 15' flickor, motsva- : rande ta 12-13 procent av he: Ja antalet Kötisfördelningen vid just. elevriksdagen kan ses som en bagatell; som typexempel 3 standardfall är den: mer betänk- lig. Den tyder! på att de. unga i ”Seco i. illämpade .rollfördel- : ning mellan könen rör sig med, > ungefär” samma” mått . av. för domsfrihet 'och radikalfsr 3] sationshemmet, RN tv Detta är bedrövligt.” Att. upp: "häva. . diskriminerande inslag” 1 "lagstiftningen "och . undanröja ekonomiska: och "sociala; köns- ” skillnader: ys rkeslivet kan ta "sin tid och räva en del besvär; - men det är ojämförligt svårare > att: :reformera' de. attityder och , det: envisa vanetänkande .som I befordrar. och befordras av de - mer» konkreta: hindren. Enklas- "te, 'kansk . enda, sättet" att: un- ”danröja” orättvisorna . är att. så tidigt som möjligt sätta in en .S0- » Cial. fostran till. jämlikhet mot de: könsbundna- konventioner som fortfarande” reglerar. stora .omräden av samhället, Och sko- ten av de ca 850 . Postorderföre- 2 ” I lan är givetvis! det viktigaste in- l LT mo Sysselsättning för. de äldre | NN krigstiden, noterar V e ck a ns . Branschen omsätter drygt 600 mkr, vilket kan tyckas vara" li: tet jämfört med detaljhandelnhs in "300 miljarder. Men Ppostorderhan- mycket ” snabbt, .15-—20 . procents försälj- hingsökning per år under första hälften ' av .60-talet. Allra;. mest - Trots det "bakslag som. 'skedde 1965, med stagnation i: försälj- .ningen och flera. nedläggningar, «Kan man "räkna med :en gynn- postorder, . Mihskningen -'av ”glesbygdsbuti- kerna och en fortsatt ökning av intresset i' storstäderna. skapar stora möjligheter att: rnekanise- d Pr kg ägg,:än: den som levererar | "I tar fig säkerligen” +, I nadei : fen "Isina 5.000 höns: kan, han fråga :| sol. eller "måne :lysa.” Aldrig”. mer komma ut.i Guds fria, natur, ald- -Irig få plocka i'sig av' markens +. 1 ett uppfriskande: sandbad.. Kunde ri sina vuxna” förebilder i. 'organi- -Tedovisning som nyligen :] lämnats "av jordbruksnämndens : inkomstgrupp ; "beträffande arbets- ilinkomsterna” i" jordbruket jämför- da" med ; motsvarande inkomster :Hför industriarbetare: Kar utveck- lingen belysts' bl, ' a; från "1964. sj Beräkningarna , grundas 'på :' nor- :) malproduktion inom jordbruket, varmed" avses" att man rensar bort effekterna av säväl ovanligt goda som . ovanligt dåliga 'skör- deresultat. Den utförda ' analysen har - visat "att ' en betydande för- bättring i jordbrukarnas arbets- inkomster ; har : inträffat mellan 1964: och 1966, som är' det sista år, 'för . vilket. gruppen sökt be- lysa inkomstutvecklingen. Den utomordentligt :. starka inkomst- höjningen" ' på 'Industrisidan gör emellertid "att. skillnaden ' mellan inkomstnivån för' jordbrukare |i 'ämförelse - "med + industriarbetare kvarstår. , ' Industriarbetarens inkomst (het årsarbetare) har "beräknats till 17300 kr. 1964 och 20 640 ” kr. 1966. Detta betyder en ökning med: 19 "procent, under två år. : Brukarens' - arbetsinkomst . I jordbruket har beräknats för två storleksgrupper, nämligen '25, -ha respektive, 40 ha - inom - -slättbyg: dernai För: brukaren ' på - gården K ha' steg arbetsinkomsten nräknats "ungefär 1/3 av kapitalinkomsterna-. som: anses motsvara . - inflationsvinst) .- från 11 700i.kr. 1964 till 12 670 kn.:19G6. Det är en. höjning. med åtta pro- cent. .bå två år, . rukaren på”. gården / "med 40: hå stég”arbetsinkomsten' be- räknad på',motsvarande sätt från rs 1064 till'.19750..1966. höjning med tio” "Pro: I sammanhänget. må nämnas att Hela familjens arbetsinkomst . in- om jördbruket' ökade med tolv 'proceht+i- båda de nämndä. stor-| leksgrupperna; Att höjningen av] jordbrukarfamiljens - . arbetsin- komst -blev högre” än: enbart bru. karens beror på att man. i dessa kalkyler. förutsätter att: brukaren betalar . avtalsenliga, timlöner” för de” arbetstimmar, som . utförts ' av | familjemedlemmar. — dock sedan arbetsprestatiönerna ; omräknats:. i s, '"k..-mansarbetstimmar.: Efter- som. dext totala 'arhetsinkomsten 1" joräbruket inte ,varitv tillräck- lig & för att motsvara utveckling. en inom andra områden, är det självklart att man vid:'detta be- räkningssystem erhåller en' lägre lyftning av arbetsinkomsten för brukaren själv "än för hela fa- miljen, .. + Det kan utan vidare konstate- ras; att om industriarbetarlöner- nas höjning hade hållit sig inom en 'ram, som ungefärligen hade sammanfallit med ,produktivitets- ökningen i samhället, hade jord- brukarna kunnat följa med i ut- vecklingen. --Det.;'kan -:sägas att höjningen av arbetsinkomsten till brukaren ungefär motsvarar pro- duktivitetsutvecklingen "under de två åren, medan. industriarbetar- lönens höjning, är ungefär dub- belt. så stor -som produktivitets- ökningen, Visserligen hade de in- dexserier, som.1i viss mån styrt prisutvecklingen ' på jordbruks- produkterna, inte. utvecklats : på samma sätt. som nu varit fallet om lönehöjningarna . varit mindre. I sådant fall hade emellertid även kostnaderna inom jordbruket sti- gåt mindre . och + troligen hade jordbrukarna "under en sådan ut- veckling ' haft ' större , möjligheter att tillgodogöra sig de höjningar i gränsskyddet som gjorts på grund av" kostnadsutvecklingen. Därför hade troligen - jordbrukarna kun- nat följa med i. en inkömstutveck: ling på industrisidan som ' skulle ha ungefär motsvarat (eller inte väsentligt överskridit) . produkti. vitetsutvecklingen '— lät säga -nä- gontirig mellan 4 å 5 procent per år, Nu har det vemellertid varit omöjligt... : Det kunde tyckas som 'om det skulle: vara; lätt” för jordbruket att "följa med inkomstutveck:- lingen : under ';år.. med :; fallande penningvärde då inkomsterna in- om” olika grupper, nominellt ökas starkt och då köpkraften till /sy- hes ”skulle” vara "god. Så är: det dock inte i verkligheten. Ett. vill. kor för att 'detta skall; kunna ske- är att jordbrukarna "kan åstadkomma" samma " produktivi- tetshöjning "som inom andra” nä- ringar samt 'därtill erhålla ett, in- flationsskydd. i form av. höjda pri- ser på produkterna, som motsva- far” inflationen" i samhället, Man kar uttrycka: detta. så att jord- brukarna «.behöver ha. en . oför: ändrad iköpkraft för” de" pengar JOHANSSON OCH "THORSTEN Lövö I JÖNSSON! TY. " Gammal” f veningsman , får: Här- med tacka: föreståndare. hr -Gun- nar Johansson för den upplysan- de insä ndaren' i Laholms Tidning den. 237 februari," 'varav framgår att Mitt "pöästående var rätt: Stoji- Producenten, erhåller; 10 öre” mer, ägg "från. endast något hundratal höns, i 7 Ä Hr Thorsten älv Jordbru- kets,j ekonomiska ' föreningar! i Kla- t sitt .fortbestånd på: ett rabräk. kött” på. sedva ij En söm några : storproducentér av Wrängarps..' storlek "saknas. Storproducénterna kan' nu ' profi- tera på 'att flertalet av jordbru« karna . är: konservativa nog. att hålla fast vid hävdvunnet bruk- ningssätt” och" i' övrigt, har. sam” ma, åsikter. "som '”Gammal ;förei ningsman”. "om." jordbruket.' Hur skulle” det” gå, om flertalet "jord: Brukare: överginge till att'blistor: producetiter av ägg och fläsk? 'Jo, överproduktion, och 'man kan tän- ka, sig” priserna,:. då" överskotten skäll dum; as ut, på utlandsm: rk- +: Läs? PKris på äggens | ' världs: marknad” 1: Jordbrukarnas Före- ningsblad "nr: 7 :den '18/2 67 och ”Slopad likabehandling” : i samma tidning: nr 8 den 25/2 1967. Då. hr Jönsson. resonerar; med dem, hur det känns att sitta som livstidsfånge . i en "trång bur, utan att någon -mer .gång i livet få se späda grönska, eller få njuta av hönan fala skulle det varit myc: ket: intressant ' att” höra. hennes. åsikt, -, « Om "något annat husdjur . 1 lik- het med hönsen inspärrats i små Burar 1 ett hus utan fönster för hela: sin "livstid, . skulle säkerligen djurskyddsnämnderna ingripa: 2 ” Gammal föreningsman . APROPA WRANGARP . «är många av:den .uppfatt- ningen, : att Wrångarp med. Syd- hallands . bästa jord skulle vara, som: det nu heter, ett bärkraftigt jordbruk utan ägg- och ' fläskfab- TP ;skogsbygden, - där 'det finns sten. i stället för lera i jorden, skulle det vara mera på sin plats med höns- och svinskötsel, men var. och éen:har rätt att driva sitt jordbruk, som han finner mest lönsamt, . Varifrån skall "man 'få mjölk till de nya dyra mejerlerna?. På slättbygden säljer man korna för att driva kreaturslöst, och 1skogs- bygden tvingas man sälja korna, ör mejeriet hämtar ej mjölken, get: lönar sig. ej... H. strumentet för denna fostran: det är 'där eleverna måste trä- nas till observans mot fördoms- fulla föreställningar och' tradi- tionellt. tal om könsburidna an- Jag och fsenskaper och uppgif: <|-nåde Lovvärt initletiv- | för kandikappade bundet för" cp-barn organ'sation för barn och ungdom med: cerebral pares' eller likarta- de rörelsehandikapp :-—' anordnar .till sommaren :en.' internationell fölkhögskolekuté för' handikappat de i Västerhaninge folkhögskola i närheten:' av ""Stockholm.':- Skolån har > 'elevbostädei i. enplansbygg- då ch anses därför .synnerli; ge lämplig - som förläggnings: plats rr rörelsehindräde; AKursen. hålles - 26/7—17/8- och man. räknar med minst 40 delta- Md gare. och: 20-tal vårdare: för dem. handikappade '' ungdomarna kommer från samtliga "nordiska länder "samt England, Frankrike, Holland "och Tyskland. : Program: met omfattar 60—75. föreläsnings- timmar "samt .. diskussioner och grupparbete, Huvudtemat för kur- sen blir ”Svensk: sociallagstiftning rörande ' de. handikappade”. Vida- 're: kommer föreläsningar att hål- las -om ' svenskt ' samhällsskick, svensk ' kultur, modern konst och åtgärder: inom +svenskt .undervis- ningsväsende .samt arbetsvårdspor- litik för de handikappade.” I. pro- grammet ingår.också utflykter till olika ' 'sevärdheter ' i”. Stockholm och dess omnejd, Avsikten är ock: så att eleverna, däribland deras vårdare; skall inbjudas till” svens: ka: familjer. 504: o« ;. En' internationell. kurs av” delta slag är självfallet. av utomordent- ligt. stor betydelse för de ungdo- mar det gäller, .De- har: i' regel |S mycket "begränsade — 'elleri inga alls — 'möjligheter' att få kontak- ter med ungdom från andra län- der, För. Sverige har det sitt givna värde "att. ungdomar från aridra länder ' får kännedom om förhål- landen. här på olika områden, :. "”Arrangörernas "förhoppning är att initiativet ' skall: följas upp. i de länder :som blir representerade här: och att svensk" handikappad ungdom ges möjligheter att kom- ma på liknande kurser utomlands. > Meningen är att kursen och in. ackorderingen skall bli gratis för de deltagande eleverna. Riksför- bundet för. cp-barn har vänt sig till landstingen och de landstings- fria städerna med ansökan om be- hövligt bidrag, Kostnaden per elev beräknas till 1000 kronor. Det vo- re högst anmärkningsvärt om den- na vädjan inte skulle hörsammas. som skall användas till Inköp av produktionsmedel respektive till inköp av varor och tjänster för privatförbrukning, De villkor man här k fram till, nämligen att jordbruks- produkterna för att vid angivna förutsättning få det hela att gå ihop skall stiga i pris i takt med varor och service, medför prob- lem, Jordbruket får under en så- dan perlod svårigheter att ta ut de priser som gränsskyddet med- ger, Detta har framgått 'klart under 'den - långa . och starka inflationen, — Inte ” minst ”:un- der den senaste tiden har 'dessa svårigheter gett sig till känna. En jämförelse mellan jordbruksnämn- dens s, k. producentprisindex och utvecklingen.av de prisindex, en- ligt vilka 'jordbruksprodukternas priser avses bli reglerade vid nu- varande system, : ger vid handen” att .jordbruksprodukternas priser släpar efter. De s, k. marknads. mässiga - betingelserna , gör. - sig starkt påminda, -då. Jördbrukets priser behöver höjas. : Till bilden . hör även att jord: reteelser. som bl, a, har sin grund |. i 'att: producentpriserna på livs. medel inom landet och dessas ut- veckling ständigt blir föremål för Jämförelser "med världsmarknads- priserna;' som "inte "följer - :priser- na "inom de olika länderna. Det höga gränsskyddet är. en” stän- dig: belastning . sett ur dessa syn; punkter, : "Även' "den goda köpkraft, som vid "ett ytligt bedömande, skulle kunna tänkas föreligga hös kon- sumenterna, kan under tider med stark prisuppgång vara en illu- sion, När olika grupper av män- niskor räknar: med stora ' nomi- nella” inkomsthöjningar inträffar i många fall "att "man binder "sig för. nya fasta utgifter: som "kan synas : möjliga med hänsyn till den nominella inkomsthöjningen: När : det . progressiva skattesyste- met fått utöva sin verkan, 'sjun: ker” emellertid '' den: kvarvarande delen”: av ;' inkomstökningen' : I många + fall till väsentligt ; blyg. sammare - belopp. än vad inkomst: tagarna tänkt sig.. De -utgifter man "bundit: sig "för i: form" av olika " nya ” åtaganden står :emel- lertid fast -och de inköpsmöjlig- heter som härvid kommer' i kläm blir tvivelsutan :i många. fall, ut- gifterna för livsmedel: kläder etc. > Därför "är. den "ständiga: sax: ningen: mellan : löner och "priser som -' kännetecknar en starkt: in- flationistisk :' period" en'.' mycket ogynnsam” faktor; för- jordbruket: Det är riktigt att inflationen: kan gynna , och i vissa fall. t' Oo. m. rädda "en jordbrukare, 'som . ny: startat ett företag med stor skuld; sättning; "Många har” dock" blivit stjälpta ället -för hjälpta ge- nom ' ett" för" djärvt "handlande med . inflationstanken som grund. För jordbruket i dess helhet lik- som : för, de flesta andra i:sam- hället "är . inflationen ”.en allvar. lig. belastning. Detta belyses” på ett markant sätt i de nu offent- liggjorda ; och. ovan”: refererade beräkningarna", över :' inkomstut- vecklingen "för .Industriarbet re bruket möter de psykologiska fö-1" t " Meddelandet om räfsten' bland rödgardisterna 1 - Kina är. sensa- tionellt, men om det betecknar slutet. på oredan får man först så' småningom se. Kraftmätnin- gen mellan de olika grupperna försiggår på många fronter. De diplomatiska förvecklingarna har de redan tidigare dämpats. om det var Maos. avsikt att provo- cera -en fullständig brytning med Sovjetunionen 'sä har han inte lyckats. Det är 4 andra sidan in- te troligt "att någon helomvänd- hing i:'försoningens tecken” nu förestår. Förpindelserna mellan Sovjet : och Kina var minst 'sagt dåliga långt innan Mao' sådde sin Senaste draksädd. -.. SÅ Handelstidningen: ej ri S i f HH "Med Hänsyn till: "den roll: de ter mellan - Västeuropa och, Öst: blocket, vore: det 'onekligen nå- got av en ödets ironi, om franskt motstånd mot att släppa in Eng- land i EEC skulle resultera i ett starkt utbyggt handelssamarbete inte 'mellan Sovjet och EECy' dit Frankrike hör, utan" "mellan Mosk. va och London (och Eftaländerna i övrigt). Utsikterna till. en så- dan utveckling kommer utan tvi- vel 'att spela en stor roll 1 dis- kussionerna i Stockholm — i var- je fall: lär de deltagande Efta- journalisterna inte försumma att pressa . de. brittiska delegaterna på närmare ; besked, ' om..det. lig- ger: något. verklighetsunderlag bakom” uppgifterna' om” en: så re- volutionerande .ny' giv - - mark: nadssamarbetet, SS Sydsvenska Dågbladet. ” sh Rekryteringen ', till jordbruket öch företagsformerna”, för jord. bruk? framti r problem som snarast bör tas. upp, både av jordbrukets organisationer .och de statliga myndigheterna, En annan fråga ”-som brådskar är. ersätt- ningsnäringar när -jord- och skogs: bruk :. krymper, .. .Om inte" detta skall leda till:att- al bosättning i vissa "regioner net, mås skapas. Politiskt kommer den nya väns- tern” troligen inte att få någon e gentlig effekt, Möjligen ”kan. det tänkas, ; att ungdomarnas, revolt i 'vänsterpart: erna kommer att” ha respektive: jor dbrukare. till följd att dessa ; partier .radi bete"i de länder, vilka i, vår gar, går: under: nammet ”u-länder”, Skolor: och .:sjukhus "har." byggts och människorna” har” lyfts "både materiellt :och kulturellt i de byar och 'städer "där . missionen: verkat. Och” missionens ' verk” fortgår. . När -/ Förenade nationernas landshjälp kom till stånd för:en del 'år : sedan, talades "det 1 värt lahd : stora: ord- om "att storverk skulle uträttas. Man talade -om ”pionjärarbete” . i u-länder; Myc- ket gott, arbete” har utförts : och utföres” än, ' men : överorderi ' om pionjärarbete, som hade. en ,un- derförstådd adress. till. missionen att träda:tillbaka, har man, måst ta tillbaka, "i: osue os : ” Missionens . : arbetare: "känner människorna i uländerna, under ärtionden » har 'de levt: samman med dem "och, har därunder lärt känna" deras vanor och tänkesätt och : därjämte vunnit deras. för- troende. Drivkrafter 1 missionär rernas gärning är 'tjänande, kär- lek, tänd -och uppehållen av: kär- lekens Gud, Kärleken förmår gö- fa underverk och det har missio- nens verk bevisat. Missiohärer- na arbetar inte för att förtjäna utan för att tjäna.' i Det höjes i dag” starka. krav .jga slutsatsen:. Låt de statliga in: . |tressena koncentrera :sig på de proceht: av vär: nätionalbrutto kömst;; till 'u-landshjälpen;: Gärna sionen. : Missionen.. uträttar mer, får” ut mer av de penbar; vi 'ger till den! "Jag "hår "alldeles nyss läst en” artikel "i "Sunt -förnåöft”, jälporganisation: för jälp bygger. barna; och - mödracentral:.,och vårds- : bygger: fullständ” gt 'sjukhus” i” u- land.. Sidas bygge blir," försiktigt räknat; i: förhållande till. storle- iken, tio: gånger så dyrt som. stif. telsens:: Bara - projektering, resor och” traktamenten går för Sidas del till praktiskt taget lika” -myc- et: som: hela Evangeliska” Fos- terlands-Stiftelsens sjukhus! ”Sunt förnuft” drar :' den: rikti aktiviteter av typen familjeplane- ring, där" privata organisationer här. svårare agera. I: övriga ' fall får : man : mer 'u-landshjälp ' per krona genom :'missionsorganisatio- nerna, Det är så "sant som :det är sagt. :Välvilligt ;räknat ur: sta- tens synpunkt är säkert - varje krona som ges till missionen värd lika mycket som .en tia på skatt. sedeln, ; iJag "ger med . glatt ' hjärta . till missionen och hundratusen med mig gör "det. Glädjande. är att oo SS (Forts. å sid. T) i. på att vi i vårt land skall ge en Pi KR rt N och vara mycket allena Allt blir så annorlunda 1. mot kvällningen or ej mer igen: . - en postavi i lådan ": lämnar mig oberörd — >> Den tysta vägen iso Så mycket fåfängt blir - tryckt och sagt: i | 'vi smickra, beljuga, förklena” : vi behövde gå bott till en öde frakt" "Vägslut -. | MS oe det är som kändes världen se . kan pengar ' glädja kornet | som vitnat har till skörd —; > ' det sista m Nn. 5 tt är jag beredd alt 1a i dag, i natt: i morgon "Det enda vissa Det enda vissa är försvinnandet en dag: från. livets skådobana” - det enda trygga är förlitandet” ” Treeta ej på ett drömlöst, tomt nirvana vi nm men att det väntar Någon som kan hjälpa mig förbi . oo Db > det stora språnget” ut - "djupet -— - + a örka stupet ker proportionerna dem, som . försöker. orientera, sig Gaulle spelat för vidgade kontak-I > gängse uppfattningar: om: ”"låtgärders ”effekt” "kommer i. riskzo- . G gen : det! Men vi får inte glömma .mis- |. Evangeliska Fösterlandsstiftelsen | kaliseras, A Sandra sidan mäste revolten betyda en- splittring och försvagning av just "dessa" "par: :, tier.''I kulturlivet I övrigt är den, nya vänstern 'egentligen' icke ny." Den” är bara en fortsättning ' på n utveckling, som länge pågått. Någon folkrörelse 'kan' den'sald- : ig. bil." På ' sin” höjd ett tunga målstalande mellan :dem som "åf er 'sig invigda i'viktigpetteriet. De verkliga kulturbärarna kom” mer att gå sin egen väg som tidl- gare. En viss fara kan' det ligga. att tungomäålstalandet” och” ef- ektsökeriet, förvillar och" förtryc- många" av det moderna. samhällets förvir- rande mångfald av, idéer och kul: : |: töryttringar, Växjöbladet. e det optimism i Helt: viss överkant" att tro att det i och: för: sig värdefulla -- utredningsarbete som nu. startar till” sist skufle kunna ge anvisningar. på några hittills oupptäckta "tumregler 4 att" minska . alkoholkonsumtlonen och dess” snart sagt alla länder: holförbrukningen "med, välstånd, Vi har. ingen. 'änledning att vänta att. vårt. land skall. inta någon särställning. Något" "revo- lutionerande lär stadkommas ligger inom gränsen för.” "det, po litiskt - möjl:ga, Mei utredningen |: kan . vidga "kunskaperna: om alko- . holfrägan och" ge sanvisningar; för skadeverkningar. inte. . kunna ' & med” metoder som om skingra partlellå” "reförm vackert 'så.. ee nerna oberdende och självet ga: "Målet har vårit inhemska? rikanska kyrkor; ' självstyrande, självunderbållande. och självutbre- dande. or jo Bäst har vi i lyckats i Tanz | Bisköpen ock präktiskt” taget la” kyrkoledningen "är. afrikansk.” Administrationen; fungerar, bök- : föringen. sköts ordentligt, och ute i församlingarna "ligger allt i;h arbetande. och "växande" "Kyrka. Ännu klarar den” bara en. fjärde- del av, de egentliga kyrkliga, ut gifterna och: ännu mindre av: sin totala budget," men. de egna bidra- ökar. stadigt. . finns"'det” "också ,svår igheter" 'och svagheter; men nägra. verkligt all- varliga” bekymmer "inger de icke, icke" en” "läst: Politik « demokratisk” ”ktaftdemoöns TV, är, bästa sättet att hälla” tyst, om en TV- -kamera skymfar MNärs heten och om "en TV-man . begär ett .:uttalande” , om. världslägét. Skall ni. nödvändigt säga något, så: säg: bara att världsläget" ä bilt! Det läter så: sakkunnigt, ; "Gud är. Caride; «och de som bedja honom måste” tillbedja'! i e och. sanning, (Joh. :4: 24). N är: en . ös: " mn Nn religiös : upp med : Gud. Den . förser no; n sm , vilken. hon, lever. och still Både! énsk bedjan” ä börjar dagen me d Gu 1 - utvilade till kropp o sa når - naner hela dagen att-bli ännör- lund; 12. I skall finna, att vi bätt- re förstår, hans vilja. Som en del aut randjan, hjälper bönen: 2085 andaktsfullt Sätt cr rö lär vär vi själs. djupaste behov. mäter vå I Bibeln och bön Ch viktigaste h: jälpmedlen "1 soöek jan. Vi han också an : Psalmer och ;-andra Rudolf Zettorquist i en Sy tal "skyddat! i förmån att leva"i ge kar 'alko- ” stigande ” 4 derna på de svarta. Det "är ”én | Naturligtvis - a med den näring ge- . . en är de främs- : NA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.