Nn i ae : d . Det grundliga r ", i beslutsprocessen inom - svensk ; styrelse och förvaltning har sä- ' li verksamt I git till det "de pen strävan vara att reducera krånglet, dbri "tiden "för remissförfa-" goda "anseende vårt utrednings- : ionellt ” Man har varit angelägen slå vakt "om den" "grundliga! .behandlingen : äv viktiga ärenden för att därmed '” . skapa största möjliga garantier för ' Dessa ' . väl . underbyggda . beslut. ' ambitioner: markeras särskilt 'av den starka, reaktion, som en av- vikelse frår gängse remissförfa- '; fande väcker, Detta har inträffat. ” då regeringen tagit sig. för att Denna strävan bör vara genom-, . gående vare sig det gäller” mind « te eller större ärenden. De mindre ärendena berör ire-, "gel enskilda människor, som ge-: nom onödig tidsutdräkt alltför of-; "ta kommer i kläm i' processen: ” Allt efter' som olika. lagar och be. stämmelser: kommer till ökar r åck nn så dessa olägenheter. Centerrik ” hör " utarbeta förslag med :' vittgå : konsekvenser, och utan att höra berörda . myndigheter lägga fram : dem för riksdagen. Det mest ak- tuella . exemplet är den i stats- . verkspropositionen aviserade s k' näringsfonden på tänkta 500 milj . kr, som hux flux formades till en : : mäktig statlig investeringsbank. "I nämndå fall liksom i många andra har det föregående utred- ningsarbetet bedrivits inom kans- lihusets väggar, utan: insyn: av utomstående, En utveckling mot allt. fler, ensidiga, ”hemliga”, ut= -' redningar av detta slag:är inte "önskvärd och minst av allt ägnad : . att” upprätthålla det förtroende man här i landet önskat skapa. för, björn Fälldin aktualiserar i' en "interpellation till inrikesminister i a särskilt frågan. om' "de "enskilda - nas besvärligt ifråga om naturvårdsärenden; som”"” under. senare tid genom "natur- . 'vårdslagen blivit allt mer aktuella? Interpellanten 'påpekar att det” '; bortsett” från". stor arbetsbela: "ning på ölika.remissorgan och dis-", -'pensärendenas ” sammanhang med" andra ärenden — ändå är remiss "ordningen som är den främsta a ledningen . till tidsutdräkten, ' ”terpellanten efterlyser' inrikesn ”nister. Johanssons medverkan: till: :en id tsändning av, han ett ” demokratiskt dni - 'sende, Helst borde' dylika kansli- husutredni 'med statsråd 'och ” : regeri gna' >.” depar t . tjänstemän. som ledamöter inte få : förekomma, Det är ett utslag. av ipartivälde, och ur: demokratisk. "synpunkt föga tilltalande, Å Även :om" principen för en -be- " glutsprocess med allsidigt remiss : förfarande är något man absolu : inte bör rubba på, finns det själv- fallet" anledning se till att den i praktiken tillämpas på så prak-'' : underbyggd grund för ett beslut;: - får "inte: undanskymma - "tiskt och rationellt sätt som möj-' "ligt. Det vill säga, att man inte" i "onödan' förlänger processen med . åtföljande dyra och arbetskrävan- -' missinstanserna"' yttrar: sig efter” i | som. pådrivande och 1 uppmuntran. lingarna till berörda remissinstan ' ser, det vill säga en.s k' solfj derremiss, I regel. tillämpas! nu. kedjeremiss, vilket betyder att re- 3 ' varandra, ha allt fler — liksom på andra om-; råden bör remissförfarandet, för- enklas' till: gagn” för. alla” parter , Principen. bakom ..remissförfaran- det, att erhålla en allsidig och väl-" "pödvän=; " digheten i av "effektivitet 'och' 'r: . tionellt bedrivet förarbete. : RESTRIKTIV, STIMULANS- : i BUDGET : Md Trots att.” i årets budgetförslag främst . be "tonar de” motsatta, synpunkterna | Kommentarerna. är huvudintrycket' s som siktar. till stimularis av 'eko- homin, ock där bekymren irö- rande bytesbalans och -prisut- veckling snarast är att se som en extra . huvudvärk, ... skriver "Svensk" Sparbankstid- bökrift ma i Man kan mot. denna bakgrund . hysa tvivel. om att' den .25-pro- , centiga: s«Investeringsavgiften blir en budget - " stadsfö bundet, har funnit stn : eger motivering —-"-de asiatiska folken' skulle: ta. illa. upp om det kommer för. få européer till » kongress-1 Asien, -.= .> 2 Vi vet inte .om Ar; Mehr; kan lära 7 sig mycket. om "konimunal service i: Bangkok. I' varje fall: tycks. "har ”inte” behöva” "lära sig t/ utsökt. asiatisk; >hövlighet.-: Den Kan han: tydligen” någon; ;gång P a, ""gsärskilt' lyckad om' den används |” >. : likfdrmigt. över hela landet. : b » bör. relativt frikostiga dispeös m gheter ” ”Infogas, I "övrigt nå det "döck."Ingenanledning; rö: annat än att. det.i stort: "a rimlig ” :mella bolika” sekonomisk-politis+ ka "medel som -: Ppresenterats:-Det | : t finns inte heller 'anldning-: att tro 'annat. än att.de-tillfälliga- svaghetssymptomen” inom -:en del ekonomiska sektorer :v till stor der, bör. kunna 'stirriuleras I bort. Huruvida dén näringspo- litiska banken, härvid är ett lyc- kat "medel är närmast en poli- tisk. bedömningsfråga." Vad som är allvarligare är konstatéran- det, att 'vi uppenbarligen inte heller I en period av relativt nerlugnad ekonomisk. expansion 1. särskllt mycket högre grad än eljest går fria. från betalnings- balans: och = prisproblem -: prisstegringen för. 1967 - beräk- nas nu på”förhand till 4,5 pro- . cent." Att . kostnadsinflationen .som 1 sin tur främst förorsakats av de senaste årens utveckling av löner och personalkostnader spelar en stor ;roll på båda .des- sa områden är klart. i' Finns det egentligen någon möjlighet att komina ifrån des- sa svärlgheter så länge de för den ekonomiska politiken '' an- svariga förblir stående bredvid lönerörelserna — som ' passiva XY ”Äskådare? «Är möjligen den oin- |. skränkta friheten för parterna på arbetsmarknaden: en av. des- sa heliga kor, vars 'slaktvärde vi I varje fall försiktigtvis bor- de börja f ka värdera 1 pen- gar? Värdebeständiga sådana. ar ' ' M REPRESENTANTER FöR i STADSFÖRBUNDETS STY- : RELSE . : skall --resa. till Bangkok för att vid en internationell” kon- gress diskutera kommunal ser- vice. "Svenska kommunförbun- det vill emellertid inte skicka folk 'runt? halva jordklotet! ef- tersom det skall ordnas en er- sättningskongress för europeer- na i Stockholm. Tidningen Fö- retagaren' kommenterar: .t Naturligtvis är det mycket roligare för stadsförbundets sty- relse att under en grå årstid resaj till ett tropiskt land för att diskutera kommunal servi' . Ce än att göra det i Stockholm. I Stockholm är ju de flesta av stadsförbundets' styrelseledamör ter titt och tätt, i varje fall får , man hoppas det när det gäller de tre' resenärer, som också är riksdagsmän. — Fast (Hjalmar Mehr, som är ordförande "i dvvägning; ry Me Det är: den -en- t av samhällets "organ kräva åtgärder som grun- " dag på forskares 'och ändra 'sak« ..kunnigas/.utredningar: Det "finns (en risk-för att skadeverkningar- na, inte ”tas-. tillräckligt på ; all- var "genom: att. de: framträder N 'm d mindre ”plötslighet än. t.ex. epidemi, När "ett, antal. kun- der, råkar få magsjuka. därför att de köpt dålig. korv i en. bu: tik. blir, det stort larm och 'öme- - delbara" åtgär der från myndighe- a ternas sida. Helt. riktigt. Men år |. efter” Vär. kan git. spridas" och utan. att” Lvare; sig ller "samhället : reage- rar -med. någon, större beslut- samhet.” vv od "annorstädes" bör den självklara Dn randet till det absolut nödvändiga. å | 2 | Sauds -Arabiens ; En. total diplomatisk” brytning mellan. Nassers socialistiska Egyp- ten och: kung Felsals saud-arabis- ka rike förefaller ofrånkomlig och t, o. m. pära förestående, 'Kalro- tidningen: Al Ahram, som" anses vara ett direkt språkrör för pre sident "Nasser, skrev den 15" feb- ruari,: -att situationen. mellan de två staterna ” ”nu : nått en punkt, därifrån det inte finns någon väg tillbaka". Detta . betyder; väl, ' att den: nuvarande »”vägen, framåt” 'mycket.snabbt kan leda icke blott tillen. diplomatisk brytning utan också till: en- öppen. väpnad kon- De "är. det” "glömda kriget” i Jemen, Som” är -den ” omedelbara anledningen” till 'spänningen' mel- lan. Egypten och." Saud-Arabien. Nassers ” egyptiska armé. om. ca "90.000 man slåss förbittrat-för: att. få behålla: kon- trollen, över? en < "ständigt . krym- pandé del av. Tandet i fråga, Här- vid +. har ' också” Saud-Arabiens gränsområden blivit utsatta för egypternas . |. flygbombardemang, som. t..-0.; m — enligt ett flertal korresspondenters vittnesbörd — varit kombinerade med . giftgasan- grepp '. (vilket dock' Kairo-rege- ringen energiskt. förnekat)..." v Kr'get i Jemen här från år” till år ' skärpt" de "allt hätskare 'mot- sättningarna ' mellan: de monar- kiska arabrikena Jordanien (un- der "kung Hussein)-.och. Saud-Ara- å& den enar sidan,' och Nas- " nationalistiskt panarabiska Egypten, (= Syrien). å den 'and- ra: :Bakom Nassersg . (och den sy- riska regeringens) politik, verkar Sovjetuniohen :.; , täml gen... öppet i början av februari. har såväl Hgypten som. 'Saud-Arabien :skri- dit "till :åtgärder, som dramatiskt |. tillspetsat konflikten. ' Saud-Ara- bien. stängde : två. egyptiska ban- ker: £” kung ”Feisals'” huvudstad Riad.' Nassers svar .blev en' ome- dom; tillhörande kung” Feisal och denhes > familj : 1--"Egypten. : Det rörde sig -.om, väldiga :belopp, ca 400 milj... kri har. det , uppgivits, Bland. övriga saud-arabiska ! med- borgare, .som: drabbats av. konfis- kationen, s'nämnes - sju" arabiska 'prinsar:s med”. familjer; . fem av | kung I Feisals bröder, och fem ara biska |. i:Saud-Arablens t.' : ambassadör, I Londony'” «och en rad hö stenrike Enbart i: ria har 70. Pälats, "villor "och ' "kontorsbyggnader, ; ;tillhöran: de, kung :Feigal; och. häns” familj beslagtagits: äv egyptiska. staten, . Kälro-ambassadör ÅT rnödgad es dckså " uppleva” att se |-sitt lykpalars. konfiskerat! Det, på- stås > att. Personliga smyc-: ken, Uilnöranges 'interventions-j: sessor, blivit" Indragna av Nas- sers , kommissårler... ; ' - Man". kan : ju fråga sig, Wwarför de 'saud-arabiska oljemiljonärer- na "inte placerade sina kapitaltill- gångar på: säkrare platser 1 ut- landet än just i Egypten? Oav- sett. hur därmed . förhåller :sig, så kan det fastslås, att det f. n. bor. ca 1200 saud-araber i.Egyp- ten. I det officiella dekretet om konfiskationsätgärderna förklara- des det, att dessa saud-araber inte kommer ' att drabbas av förmö- genhetsindragningén, om de fri villigt vill stanna och leva" som lojala medborgare 1 Egypten. " Även medlemmar av kung Fei- sals familj skulle skonas, om de ville" underkasta sig.samma vill kor, " förklarades det i Nassers dekret, . Detta" I sistnämnda erbjudande har en speciell bakgrund. Kung Feisals. avsatta :broder, exkung Saud, . anlände : för. ej så” länge sedan med hela sitt hov -—— ett 50-tal. konkubiner, eunucker ”och livvakter — till 'Kalro. och ' in- stallerade sig 1: tre våningar i det luxuösa . Hiltonhotellet invid Nilen. Han har slagit sig -ned i Egypten på direkt Inbjudan av president Nasser; som uppenbar: ligen. hoppas kunna begagna ex- kungen, som en » bricka : i ' spelet mot kung Feisal, . I ... | => Saud-Arabiens svar på dennä utmaning blev, att all.egendom tillhörande exkung -Saud 1 det arabiska: "hemlandet - omedelbart konfiskerades , av: Feisals rege- ring! Det rörde sig härvid om långt större värden än:de! egen- domar och förmögenheter, 'som Egypten :hade . konfiskerat, Till på köpet spärrade Saud-Arabien stora belopp; som hittills utbeta- lats som underhåll till" exkung Saud och hans kringresande höv. Rent ekonomiskt sett .torde Nassers konfiskation visa sig .va- ra dålig affär, i synnerhet om han skall. bli tvungen att i fort: sättningen ' underhålla den 'omått- ligt. slösaktige exkung Saud. Men 1 vilket fall som helst har Egyp- ten genom denna politik ådragit sig kung Feisals oblidkeliga fiend- skap och därmed också fört 'den arabisk-egyptiska konflikten fram till bristningspunkten. I Israel betraktar” man "denna utveckling med skadeglad . till: fredsställelse, se. te ie. Sv Stockholm”. (TT) Kostvanorna- r vårt. land "är" t mänga avseenden olämpliga och bör ' förbättras: $ägér statens" in- stitut för. folkhälsan 'och menar att det är angeläget, att: en nä- ringsforskningsorganisation byggs upp” snarast. möjligt. : vi Institutet påpekar detta i anled- ning av; motioner 1 årets riksdag för. utredning "av. våra ' kostva- nor-”och förslag till åtgärder i an- ledning .av kartläggningen, - Utvecklingen -'i: vårt moderna samhälle, ' karakteriserad av bl 'a. en sjunkande fysisk aktivitet hos befolkningen, ' beroende : på + äuto- mationen, ökad: mekanisering och användning. av .. moderna: trans- portmedel,. har” inte: följts av önsk- värd rändringar 1' fråga : om kostens. sammansättning och" kost; vanorna, säger institutet. " Institutet : har - gjort: beräkning ar'av 'svenska folkets genomsnitt- liga: konsumtion ' av "olika livsme- irdel. och” tillförseln” av' för 'krop-|7 pen nödvändiga , näringsämnen, Resultatet ' publicerades i tidskrif. ter Vår föda nr:7, 1965. : ; Undersökningarna visar att - till förseln , av ' vissa näringsämnen, som "protein, järn, kalcium ” och | vitaminerna : Aa re 1 vissa fall avse- värt "lägre, - än . den. rekommende- : Det under: ki get : nyskapäde” Hemvi net: blev" från "början vår störstal. folkrörelse: och "har: 'så förblivit... Under. rubriken... Hem- värnet, "symbol" för svensk 'för-' svarsviljahar . på Folkförsvarets förlag 'utgivits' em handbok," som är en; värdefull källa. för allt, som” hemvärnet, Redigering-.. en. l rerkställts av förutvaran- "der "fedåktören”- för ' tidskriften, Henivärnet; P.> Siegbahn, : -Det'. var," när : lägets' allvar ' ef- den” Ch april. 1940 "stod klart för: vårt "folk, som hemvärnet skapades och redan på sommaren detta" år "räknade: det en-styrka -Men det gäller om. dessa ska-|:” dor. som om cancer: de: kan. be- kämpas om man tar sig an dem r tid. rätta i vissa situationer mer nte 1 andra, påminner Viveca Hey- man fArbetaren:' : -Vad :ett "fyllo" önskar gi i en portgång, det är inte samma sak. som Romeo önskar. . göra med”. Julia" eller” "du ” med din. själs ; älskade,” Precis "som det Ånte 'är samma sak att göra” sig "glad ' och "att råsupa, att spisa pop" och ' att pina "sig: igenom oljud, att: visa':' takt och: att svänga sig, att tala rakt på'sak "och" att nämna rep: i hänga |: .mans hus,. Samma sak blir to-|:: talt olika' saker, beroende på ” hur de" görs och'hur. de upp- levs, Då skall' get" finnas olika ord för dem, ” Och "finns inte” de orden bör "de uppfinnas, Men de finns rik- " Hgen.' Det är just vinsten -:meéd tabun "mot vissa 'ord: de sätter den : språkliga fantasin i rörel- :;:se. "Från Höga -Visan : och. till . deckarförfattaren Rönblom, 'som är mästare till detta: ”Han.an- såg inte att fru "Victorsson dög 1: till annat än' vad: Gud i sin god- |: het "hade : skapat fruntimmer för”. ole ML oe Omskrivningen syftar till pre-1. cis . detsamma som ' Oscarssons : ord. Men medge att den är rö ligaret, I Meningslöst trakassert tycks hittins ha varit. den enda säkra verkan av lagen; mot. samhälls- farlig. asocialitet, : vilken; för två "är" sedan ersatte ”lösdrivarlagen. JHr Kaj Björk (s) påpekar ien . interpellation att. pölisen i Stock- holm 1965 och 1966" företagit mer "än tusen utredningar om ' ifrågasatt samnhällsfarlig . asocia- : litet utan att! lagen i nägot fall : kunnat tillämpas. -Ingen :intag- ” ning på arbetsanstalt synes ha | förekommit 1 landet under: des- sa två är, Alt vad. denpa "kriti-' serade Jag tycks ha 'åstadkom- "mit "är r"säledes eri” massa 'polls- | utredningar som inte eder till . något. resultat, = ” Behovet av en ny- "lösdrivar- "läg sökte man styrka ' genom att, räkna; upp en. mängd olika typer av "samhällsskadligt, ehu- ; ru inte direkt kriminellt bete- ;'ende, Vi hoppas att departe- "mentschefen 'i "sitt svar till :hé "Björk" skall upplysa om" hur "många av alla utredningar en- r digt. lagen som . gällt . andra än "kvinnliga - gatuprostituerade. Det ” "vore fint att få vederlagd misstanken att detta är den en” da gruppen av asociala som ord- - > Ningsmakten söker ingripa mot. "I värnets egen .stridsskola möjligheten; ör en fiende att upp- träda: nära nog var som. Helst inom landet, 'som "framkallade be- hovet "av: en .väpnad styrka, vil- vara t.ll..hands., Hemvärnet 'möt- tes. från börjar: av: välvilja från fallmänhetens - sida" och”, fick” fri- köstiga 'bidrag' från: kommuner, företag och" enskildd; Det: är en intressant' erfarenhet, ”att i farans stund fordrades” från" alla häll, "att organisationen genäst” skullé trä- da i full: kraft. Så är” emellertid trots :de största ansträngningar icke” möjligt, . och. det dröjde fak- tiskt - två .. år, «innan exempelvis behovet. av gevär: vär: fyllt.. Sär- ski betydelsefullt för: utveckling- en: var tillkomsten 1943 av hem: i Väl linge. : 1945 . tillkom. driftvärnet, Medan :.det egentliga . hemvärnets |” "| uppgift var skyddet av hemorten; skulle . driftvärnet försvara; den egna arbetsplatsen... . Hemvärnet , har . en': säregen självstyrelse-'med hemvärnsstäm- ma, ' hemvärnsting och . rikshem- värnsting. I toppen finns hemvär- nets. centrala : förtroendenämnd. Hemvärnet ingår -som en del av armén. Rekrytering sker. helt på frivillighetens väg, Hemvärnsche- fen, på orten mottager anmälning- ar och lämnar önskade upplys- ningar -.Hemvärnets användning är mångsidig. För en fiende mås- te vetskapen om att han överallt kan' räkna med ett stridsberett hemvärn vålla irritation 'och avi sevärt ' besvär. Åt hemortens be- folkning 'å andra” sidan skänker hemvärnet den trygghet och till- försikt, som utgör en av förut- sättningarna. för ' att nerverna skall hålla i det nutida krigets påfrestningar. - stt Personalen är dels ” män under värnpliktsåldern, dels 'sådana som har denna bakom sig. Extra hem- värnsmän "” av: värnpliktiga kan emellertid under vissa- förhällan- den förekomma. Under fredstid är hemvärnsman skyldig tjänst göra 20 timmar per år och har därvid fri förplägnad och daglön om 12 kr, Lottor och samariter har fått stora uppgifter i hem. värnet. . : Den - ärligt förekommande . ut- egna krigsuppgiften gör, att hem- värnsmännen exakt vet sin egen och -kamraternas uppgifter,. om någonting skulle hända, Däri lig- ger förklaringen till att hemvär- net alltid är stridsberett, " Utförligt redogöres i boken vi- dare för hemvärnets beväpning heten har starkt . utvecklats. -(Magens Nyheten: Tartan oncn F R. kräver. nya kostvanor. tet -ingen, särskild utredning, som fm C..i mångajl:" ken ständigt" och överallt" kunde . bildningen, för att lösa just den |-- och : utrustning. Tävlingsverksam- | rade : önskvärda : "tillförseln," Detta gäller speciellt för personer: med ett energibehov av omkring 2 000 kalorier: eller. lägre. Vidare Ligger den "genomsnittliga :fetthalten- kosten - väsentligt - högre: än- folk hälsoinstitutets rekommendationer och sockrets . andel > av: .totalkalo- omkring 16: procent, ”Näringsrubbningar . relativt r vanliga 1 -värt. land; -Tandkaries drabbar. nästan - hundraprocentigt befolkningen. :«- Orsakerna » är: inte helv.;: klarlagda : men .det-- råder enighet. om .att. kost. och: kostva- nor :; spelar." en ,. betydande" roll. Järnbristanemi, '; åderförkalkning och fetma anses "också till en.del bero. på kostens - sammansättning. ”Kostfrågan" här” länge arit före- mål för, utredning. och "föreslagna åtgärder” motiverar ;enligt. institu- motionärerna föreslagit. , ”Anstitutet: för” folkhälsan anser också” att: en propagandakampanj för att belysa. «betydelsen 'av bl.a. motion "och: "riktig ' föda, ..som "fö reslagits - i en. motion” i gen, bör. anordnas 'av:-medicinal- TIER 1 age Vård e a N vet” avs; ”hålsovärdsupplysning är kontinuerligt och att. en sådan upplysning ”Ppå : längre . sikt "ger kampanj," Man: förutsätter därför ' att kostnaderna” fören eventuell" kampanj | inte : får in- kräkta' på resurserna för den kon- en.s:: rierna är : anmärkningsvärt: hög, |.- > riksda- | fö ett-: bättre resultat än en tillfäl-[- "Den . "gemensamma - valdagen, som man nu i princip enats om, är från "kommunalpolitisk" syn: punkt inte någon bra ' lösning, Rikspolitiken kommer ännu mer än. tidigare 'att dominera mer ningsutbytet. 'Att den kan accep- teras "beror rimligtvis inte på "att den. tillgodoser något ' ”kommu- nalt, samband”. Den är en ”efter- gift. till. förmån för. en samför- ståndslösning, som innebär att Vi kan få en författning som trots brister dock är ojämförligt bätt- re än den nuvarande. sen " Svenska Dagbladet, (28/2). |dispensgivande från regeringens [sida om inte de 'negativa följder- na skall bli rent halsbrytande på planering,- projektering - "och : för över regeringen ; 'blir”> krånglig. Men . kanske .räknar hr Sträng och . Co: med: att den omvägen med-ett 'rundhänt : dispensgivande skall ge: åt regeringen skenet: av att ' vara" den som löser Proble- men. Därmed sätts”: taktikens' stämpel på investeringsavgiften. |Oviljan" att lyssna på kritiken I får sin förklaring, . : n Sundsvalls Tidning. N Hr Edenman var ' inte beredå att i. avvaktan på att skolarbets- tidsutredningen " slutför sitt arbe- te ge. samtliga” ”skolor" inom de gymnåsieupptagningsområden ' « där försöksverksamheten med femda: gar svecka pågår. möjlighet att för- slastikm: nistern i 'under” f skolar- betstidsutredningens” slutskede” Än- Palme redan” Vore. ensam herre vald täppan CK tronföljärfrågan. .; Rune: "Johänsson: och ' Holmqvist |S tinuerliga Isovårdsupplysning: "Behovet av.” branschrat fonalise- ring Jorde ', vara ännu” större. i Finland "än +i Sverige;' de finska öretagen äm i: allmänhet mindre de svenska "och har ofta levat mer; skyddade, . Efterkrigsärens längt " utdragna ' importreglering | bidrog " också till -att "snedvrida produktionsstrukturen -och 'verk- ningarna ' av. denna" finns ännu delv.s kvar," skriver direktören "i Finlands ; industriförbund . Sakari T.; Lehto. i' senaste. numret av Bankföreningens. tidskrift" Ekono- misk Revy: 7." "Man "har hittlils vetat” mycket litet om: branschrationaliseringens omfattning i Finland... Förra hös- ten gjordes: emellertid en. under- sökning som kombinerad med till- gängliga . tidningsnotiser kan” ge en klarare bild: : so -Det visar sig, att. under ären 1961 . till 1965 "medverkade 261 industriföretag i ' ”totalg 228 branschrationaliseringsåtgärder. Drygt . 43. procent "var köp eller sammanslagningar, knappt 40 var samarbetsavtal av olika slag och de återstående drygt :17 procen- ten :'köp av tillverkningar "och de- lar 'av företag. Fram till 1964 var ätvecklingen mycket . jämn ' medan '1965 med viss reservation - kan- betraktas som branschrationaliseringens ge- nombrottsår i Finland då. åtgär- derna mer än fördubblades jäm- fört "med 1964. För 1966 finns inga uppgifter men man förmo- dar att åntalet åtgärder .betydligt överstigit ett hundra, : . Skogsindustrin + toppar statisti-' i - - 1 behöver alla goda! räd de kan. få vin, 'metall- och Sruvsöktorn samt livsmedel. få åtgärder inom "- textilindustrin, man: med att denna:sektor: ratio- naliserades redan 1950-talet.” Det kommer att krävas ett stort : -+ I sysselsättningen inom byggnads- i r | branschen' som” helhet. 'Omvägen kanske” inte, underligt” ätt. ”eckle- l något. som förmodas hänga .sam-|:; för att inte” bit "definitivt akter seglade. Om hr Johansson .hejda- de sitt'ordflöde, skulle hans lands- faderliga apparition komma bätt-” re till sin rätt, Och om hr .Holm- qvist undvek att läta aggressiv på fel ställe,' skulle -.kanske inte hel ler hoppet för, honom. vara ute. "Även om man kan finna match ningen av "hr Palme”rent. av unik, finns ingen anledrång” ått från ;. oppositionens "sida. beklaga den troliga. utgången. Hr, Palme som oppositionsledare. skall - den inte gråta, över" VS nr ” ” den "republikanska soclaldemokra- tin "anammar ' ”monarkistiska"”, : ärftliga . metoder." ' energisk”; arbets- myra; Han börjar bli så pass re” presentativ ” att,. han. kan: "visas fram: i skilda: sammanhang Han är en "slagfärdig debattör — men inte” oslagbar; -vilket flera av' op. - Positionens.”. representanter, . bevl- sat, Men det kan ifrågasättas, -om han' håller i mera: ”brydsamma situationer och" om han "har till- ' räckligt balanserat uppträdande, Det :räcker med att erinra . om två fall;-som är tämligen -rtäralig- gande i t.den,. Hans obehärskade ; uppträdande i anära "kammaren, :' deg "vid! påsktiden förra ' året, Hans Vietnämtal,, .som inh Dar en ra” :hönont. till: socialdemokratisk ; |opposittonsledaré, sä må det :vara beundrare av Prosten Jacob Boöt- his, YT Möra” öch Karl Staaff och : sirakoferna påhejad av: rödkinda:” de” folkpartister,” mot troninneha: Man, noterade, - relativt]: "mitten; av]: Direktör 'Zetho : antar |C landet. försöker” EE tin fatt:. utvecklingen del: åren "kommer: 'att gå "snabbast in- om: metall. och ' livsmedelssekto rerna. + Som "ytterligare. ätt: dröjt -ser. artikelförfattaren . det förhållandet att-. Finländ ansetts ligga något vid sidan avide kän- da, handelsvägarna. Detta betrak- telsesätt häller nu på att försvin- na' och<t, ex, svenska företagare är idag mer benägna att investera i iF.nland . än. importera : arbets- kraft därifrån. Även allmänna ' opinionen, har medverkat till: att : branschratio- naliseringen ', kommit ' igång . sent — undersysselsättningen. har varit: av stor. betydelse. i, detta avseende.-. Nu -- » börjar , emellertid också dessa. fördomar" ge vika, . Inom . handels- och industrimi- nisteriet har bildats en delegation med uppgift att ge utländska in- tressenter information' om inves- teringsmöjligheterna etc, Både re- geringen och Finlands Bank sägs ha: en liberal inställning till ut ländska investeringar på alla om- råden utom : skogsindustri och gruvdrift! ' De "utländska - företag som önskar "investera i Finland åtnjuter "> med " dessa "undantag exakt samma rättigheter som fin- ken följd av den -kemiska indust- ländska" företagare. - olika br Typ och åtgärd | 1981 | 1962 | 1963. | "1964 | 1965 |Summa | Procent Köp ochfeller sam- . - ir a > [manslagningar av |” s . er . i företag i Finland 16 :13 15 2 Kål 971 Finska köp av ut-] : ” OS KA KN fia ländska företag |. — -— 3 - 1 2 0,9 Köp av'tillverkning-F = s : es i NN ar och delar, av] +: H nast : ” z företag Po - 8 8 89 17,1 ; Avtal "om samver- RR a Sell vet kan mellan. .föret- | + vita tag i Finland - 10. 30. |, 74 32,5 Avtal om samver- N . . : kan över 3 2 E.KR BS 16 "70 de Summa ” 33 33.34. 35 1: 407 | 87] 228 1000 Fr - Köp och sammanslagning svarar "för arygt 40 Procent av de . . avtal om samverkan mellan företag inom landet ” "de som domine: derna . i. Finland och :är' jämte: åtgärder ” närmaste” & så Ve Jhans vän att .jhus. och bed rad undvika; bestående en. "orsak till £ - branschrationaliseringarna + vara "eller, inte "vara . bör” fortsät- 18; Slagsmal är och förblir" båtba- även om det” sker i | organise- rade orme: Men '' om någön a av eder brister - sådan från Gud,' : För länge 'sedan. hade ag en vän som ägde ett litet” Jag or genom vilket han och, hans, fa-' milj Hon aim utkomst," En dag, öll på med att sätt tatis,' beslöt han : att: "hålla: a utan avbrott tills det blev mörkt för att få så: mycket : som mö ligt gjort den: dagen, : mr ån något . Oväntat Inträ fade. N; vän kom och hälsade på, och: eftersom de tillhörde . samma för- samling, hade' de. mycket att språ- 2. OM," Efter. en stund föreslog : de skulle gå inom: edja en stund tillsam- När. vl beder än vi väntar Meri”, nog är .det märkligt. att. s när. piratradiolagen genormtrumfa- - Handelstidningen.; , oh SA I vishet, så må han utbedja sig" mt AA Rn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.