LAHOLMS TIDNING ' ”-rjördagen den 4 | EEE , marg- 1967. —LT Lördagen den 4 mars 1967 TE Hr Erlanders omskolningskurs - I direktiven till der nu arbe- tande grundlagsberedningen har den socialdemokratiska regering. en skrivit, att vi bör akta oss för gemensam valdag för riks- dagsval och kommunalval. En gemensam valdag. skulle inne- bära, hette det, att ”de rikspo- litiska frågorna på bekostnad av de nalpolitiska att domtnera valrörelsen, så "att "den kommunala demokratin kan tillfogas kännbart men”, Detta skrevs alltså våren 1906 — för mindre än ett är sedan. ” sz Men nu har soclaldemokrater- " na haft kommunalkonferens och statsminister - Erlander har ut- talat: ”Det är glädjande att man i . grundlagsberedningen', 'har enat. Big om. en lösning som ger : väljaren möjlighet att på samma gång uttala sig om riks- och kommunalpolitiken”. Här- "med avses alltså den gemen- samma valdagen, Nu är det för- stås fel, att en sådan uppgörelse skulle ha träffats I grundlags-|. beredningen. Men det är väl så; att” den”, gemensamma valdagen skymtat som den absolut skstå | komprom! 'ssmöjligheten.” "Det för dagen "anmärkningsvärda, är alt statsminister Erlander nu ut: trycker ' sin stora . förtjusning äver, precis detsamma som re: ger: inger Erlander 'för: mindre än ett” "år .sedän avfärdade som en gtor.. fara för den kommunala "demokratin. . "Vad - har hänt med: hr: Er länder? Kanske inte” på "mycket mer än att han nu börjar säga | vad den soclaldemokratiska re- H geringen egentligen funderar på om "regeringen : Erlander vid Inägot. tillfälle,” att. rhan fick välja mellan” kommi. | fö nalt,: :valsamband ' "och en: bärda; Nn re. statlig. styrning av. kommu- nerna," Det betyder alltså,” att den” gemensamma ” valdagen" har | hårdare statskontröll över kom: munerna, Det är alltså frågan munala - Så "Tk dor : och - regeringen ' Inte : I "iltt fal 1: Stockholm nu” tför t den socialdemokratiska kommu- st nalkonferensen hade hr Erlan- der också några välvilliga ort att säga om den kommunala: dc: mokratin, Det gällde, sade han, att "bevara den - kommunala självstyrelsen”, "Men "detta ' skul-]: le nu' ske: igenom den gemen: samma "valdagen, som enligt "vad rlander försäkrade våren 1966 I lända "till ”känn- bart mån” för den komräunala demokratin,: Men sådana bak- längeskullerbyttor har kanske intb varit så ovanl'ga i'den so- efaldemokratiska argumentering. r partierna mellan ” rikspolitik och kommunalpolitik? Kan man överhuvudtaget - tänka” sig,' att ett pårti skulle. 'ha två. olika samhällsuppfattningar? - Statsmi- nister Erlander kan det 'alltsä. Rikspolitiken har ' spelat stör roll i. kommunalvalvörelserna:. . Detta” var i utgångspunkten för "Erlanders tal, När vil har så mycket. rikspolitik i den kom- munala valrörelsen, så måste kommiunalvalrörelsen ; också få "de .han. Och -så skulle det allt- så : bli" med . den .. gemensamma Jåta' kommunalval vara kommu- nalval och riksdagsval vara riks- dagsval — såsom t. ex,'1 våra " nordiska ' grannländer? Varför vill hr; Erlander och den. 'so0: cialdemokratiska'- regeringen väg: -'ra' väljarna att ta ställning till kommunalpolitiken? F.ö. är det förstås 'så "I praktiken; att hr . Erlander” inte'- varit, .så särski lt ; gets? ”fikspolitiska” v könsekvenr ter Ju kvar - trots det kraftiga” "nederlaget . i fjolärets; 'kommut I " alval & och trivs kanske; med . « det. : " Sanningen deniokratiska regeringen- -inte är någori ivrare.. "för. kommunal självstyrelse: Den vil. tvärtom minska utrymmet ' för den ko mensamma ;? Idagen skulle bli beredningens direktiv. Regering: hu skall det väl bit ordning” ”på. oipät Den” ”soclaldemokiatiska i komrmunal> "demgk våra” något: "ännat > turratlonaliseringar: " gäller vatt: vätiortalisera :och pla . : anmärkningsvärt. emellertid "att ' medan tjänstemän "anställs inom depar: en. annan argumentering i hr|. ”rikspolitiska konsekvenser”, sa- |. valdagen; Men varför då intel" "känslig för". ”komimunalvalutslar DN r, att den socials |. munala. självstyrelsen, Dent gel ens , planer; har. "mött motstånd É statsrå- |” , dens antal: växer och allt. fler |' tementen blir kretsen av .stats- NH ju rena vatistnnet! folkpärksgubbar:' "och andra” ”nöjesarrangörer» att "säga ifrån "på. skarpen beträffånde. vå- ra artisters:' och" orkestrars ” allt bara Bo Åkesson, 27-ärig Folkets hus-föreståndare i ängermanländs- ka” Junsele, som : anser . att: det håller - på ' att ' barka åt pipan, Han: har, 3 norrländska "kolleger större. gageånspråk." Det är Intel. i: | tillgåhg” och: -efterfrågan? > .,: sd Utebili?. hållning. hotas. av > Bland < . dessa Ola”? som "med vägen: till Svenskt 18 gt; Li mansson, 'Vill man inte. ha oss i Norrland får vi väl turnéra in Skåne i fortsättningen : : VEM: HAR RÄTT? oe Vem har rätt? Arrangörerna eller de (engagerade? . Är gagean- språken "på tok” för” höga,. eller gör ' artisterna/orkestrarna rätt för de pengar de begär? Det är nog "ganska svårt att ge ett. full-' ständigt > objektivt ” svar "på den” frågan, '. men” utan 'att..ta ställ ning undrar vi: Är det: inte sä” att hela” verkt samheten ' regleras :av lagen "om Ed + Är. .det "inte: till .syvehde. och sidst publiken, som; bestämmer ga- gerna genom. att. sluta upp eller öjer - ,entréavgiften de. till gagerna?..e., förre utstå Molali 2 som ”köstar. 7.000.kr. "matt publi cerar sitfrör utan att Om» >hakgrunden: än siffror! yin av sociala orätt fementär” nivå. Gunnar | med: tanke: på YHtrafikens ge- nus, Banck Har inte varit : idea- "Kontrar' för Her: or] or :—25 minuter. -Ismåslantar i; . ordets. k iomföranide:” Men ledaren Mag: : ' "Aktuell sons som sagt var: 2800 Kr. Där- efter följer' en rad av våra van- I gaste dansband på mellan 3000 —3 500 ”kr.: De så kallade: lång- härsgrupperna » ligger :1::3 000— 5000 kr-klassen — ätminstone, de populäraste och , då är. att märka att, arrangörerna "inte får någon. dansmusik för de" slantar- pa utan bara” en ”scenshow "på 20 K En. vanlig :”mitt: i eckan-kväll” ". kostar ofta. bara hälften av lördagsgaget. JOKKE HUMAN "Om man”roar' sig med ratt, en tid i, topp-lista för våra van- ligaste . artister 'finner:: gamla präktiga. Jokkmokks -Jokke ORA"AVBRÄCK alltså inga . Kelse).; . Men - hån . ska sä sida ”komma.' ihåg? att: pengärna ska; delas av. flera och. Lätt. av. 43.000 För ÖRN: Nvl Sven-Erik "Magnusson "Sven: 1, Ingvars, en annat av de" gnipper som :drabbats av 'den no gen HA tet, en: explosiv vara med förun- : skap, litteratur och fredsfrämjan- "land, sysslar "nu med modernare "I hemslöjd,.: kanske med tankarna - tiskt grannland: A «man "att. är :blligaste .. lördagsnöjet,. . Han begär; bara ' 2500 -k ”Gulle | 4 "och lite. till. oe är Warnerbring "kom mentar. J. s Sedan Kinackrutet, första ' gån- small, har kulturutvecklin- gen gått vidare” över hela jor-]- deny, ja, vi vet "att nobelprisen för " kulturens- främjande kom- mer från "det svenska nobelkru- derliga konsekvenser för "veten- de, Svärast att spåra är sistnämn- da ifrämjande, . och - lättare har det inte blivit, sedan vätebomber och liknande kulturprodukter I till- kommit." Kina," svartkrutets ”ur- riktade mot ett visst kommunis Sedan de 'inhemska' "tidningsre- "I daktionerna ockuperats och 0o- "| skadliggjorts, ; är ; kanske :kina- männen. beredda. för ännu ärori kare kulturbragder, V- . : Pål I V- ' Med . hänsyn till att menings- motsättningarna. kring den fram: tida ”jordbrukspolitiken " 'uppen- barl'gen utjämnats i övriga av: seenden'. och " nu ' gäller enbart mjölkprisfrågan, bör det. väl in- te vara . otänkbart .att...en:. riks- dagskompromiss skall kunna upp: nås 'som eliminerar riskerna , för direkta. stridsåtgärder, vilka :blir kännbara” både ” föl jordbruket och konsumenterna. . "Sydsvenska "Dagbladet. Oförmänliga.. villkor? i. nuvaran- de "läge skulle öka' pessimismen inom” ”jordbrikarleden, Hur län: ge; arvöjer - det, innan: "regeringen blir varse. satt man. "inte, behöver vidta. några: särskilda åtgärder: ära . ner, produktionen” att «stå. -eftr ingen”, "behöver - ”Jetvivla när” "problemen. vå ro sån och djupgående som: nu; bannsträten," säger rakt på ” > — Jag ”tyckor. inte att..vi för "dyra. Inte ens med 43 000 kr. för . midsommarhelgen; - :-:Bo : Åkesson i "Junsele: anser: i en veckotidning ; att. det är pro duktionsbolagen. som bär skulden till. eländet, -en 'stor del av iskul- den. i vart fall. Prodiuktionsbola- gen inte bara bestämmer gager- an mer: : eller "mindre: styr och önskemål. även om det! f. hn. "Det ' är 1: riksdagen den” sista striden" .'om jordbruket ;' pa” nytt. Inte kommer satt” de "| kommer. att: göra, men det är en allvarliga Bönder- ina har i vilket, fall” som helst än- är'nu inte gett upp.” "De" står rustar de till kamp för sina; synpunkter. vilken grad de” ä sådan: Finansministern . använd , När han för inte länge sedan skulle förklara ' underskottet i "handdis- balansen, uttrycket att' vi råkat U ha ”otur med våra priser” Det... är en lekfull omskrivning av, det svenska näringslivets” "Växande avsättningssvårlgheter och krym- 'pande ' "konkunrenskiaft.” "Der 1 sin” tur "hänger påtagligt - ihop jmed inflationen, = < . Norra 'Västerbotten.: En viss "del av arbetslösheten beror på att statistiken i räknar. : personer, Som: redan uppnått pensionsåldern. och på” den ”geoBrafiska”, trögheten; de arbetslöså". finns. på ett håll: ar- i betsmöjligheterna på ett annat” 0. s: V. Ingen av dessa företeelser får 'bagatelliseras. Mycket . kan göras bättre. .genom "att. mera: ef- fektiva” metoder "efter Hand” kom- mer «, till användning ES srmed- lings-, omskolhings- och : "utb: Jå- ningsverksamheten, Det ligger ö ver huvud taget i tidsutvecklin- gen ”att 'ökade” krav; kommer” ställas 'på arbetskraftens' ” rörlig- ' perspektivet .- -säkert, också: mellan dessa. Men. under alla förhällan- den; är god. kännedom” öm; >arbets- 2 medveten. slump råkade; det: få ve komma ytterligare." ett: Snuvåd- 1. bildrutan vid, sidan” äv” Oc Pal gemahpget sade också en" 'hel; Hr Palme. bör” kanske” se” med sina vänner; Ty: man får väl ändå hoppas, a att denna barnsliga PR-idé: inte varihans egen?;: Å = föreligger. klara besked :om |; : Väster buttens-Jui riren, a en Text: "Matt, 20: '50-06- Igad. Därför vore . det ju utmärkt om de, kundé” få ett: ord direkt Vi "får under Dassionstiden föl- ja Jesus steg för. steg. på : hans tunga vandring : till. Golgata. De har mu kommit. till:.den stund, "härskat" det örganisatoriska, Men en "visa självgodhet, har. präglat hans ”attityd.” Och framför” allt en: kving mystiskt kommunalt valsamband; råd med - makt. "och inflytande i allt: mindre.: Detta fåtal gruppe- |. ras, allt. mera -kring finansminis- ur Jesu mun, som: skulle "vara bevis rog, och se man Jtyckades över: förväntan, . l Uppenbarligen känner statsmi-]. nister Erlander, att den gemen-l|. samma” valdagen kräver många | förklaringar. I talet i Stockholm | kom ' han med ytterligare . ett ; par kufiska sådana, ' Han sade -så'unda, ” att” den gemensamma valdagen skuffå "garantera, ”att det inte blir någon motsättning mellan ' parternas -kommunal- och rikspolitik”, Vilka spöken är det egentligen hr Erlander "ser 'mit: på ljusa dagen? Kan man tänka sig ett inbördeskrig UPPROR HOTAR ATT BRYTA, rar de andras arbetsvillkor, Hur mycket han än vill strukturra- tionalisera 'ute 1 -landet, gäller inte denna önskan inom. depar- tementen.. Där råder andra för- hållanden. och detta: särskilt se- dan regeringen för två är sedan skaffade sig makt och myndig- "het att anställa” personal utan att riksdagen" höres. -Talman v. Friesen har i sam- band härmed konstaterat att ta- let om besparingar blivit ett His- toriskt uttrycksoch avser ting, som riksdagen vårdade sig om i gångna tider. GP instämmer ter Gunnar Sträng. Han dikte- . "under, i mer , eller mindre, mitt ibland” oss. Detta tröts vår väl, färd; "våra "erkänt . höga : sociala ambitioner, skriver förbundstid- i Det” finns brister i det mate- Hella: skyddet —:' det visste vi förut och de bristerna, var och en för sig, bättras 'på efterhand. Redan nu kanske nivån på var- 'je förmäånsslag för sig kan kal Jas = tillfredsställande. - Under förutsättning att man vid varje tillfälle endast behöver anlita ett slag. av socialförmån under . har. .han" ett 'sätt "att överdriva ett löjeväckande; sätt. Tänk ba bara" fortfarande herre: på: täp- . pelvis fru' Andersson 'från "Ar- ” vidsjaur lyckats identifiera kom- sina likartade "kommentarer på raj på. när han skriver ut chec- ken: Och hr Törngren är : inte pan / utan "har: dessutom (med höjd: röst) , vunnit hela” 250: Ji ter bersin! | | . Tonfallet känns igen från Me- lodifrågan i "radion. När ' exem - positören till ett, framfört. styc- då judarnas: dom skali talade :sanni nade så," sago räckte dom skulle men över honom, För att deras 'få "sken "av . lag och rätt och rättvisa, .låter de falska vittnen träda: fråm, Huvudsaken .var.. att, det kunde. bli.-en fällande dom.: Men vittnenas ut- På översteprästens- uppmaning bekräftade Jesus /att han var Mes- sias. "Nu, fattades intet i. béåvis- kedjan, Nu. kunde det: fastslås att Jesus.var hädare. Och domen kunde inte bli me sän en: Dör den, ' Sf Då vi ställes inför. 'Jesu lidån- | n de, så är det inte för att 'beskär-. ' icke för att en döds-' ma. oss. över och bli" upprörda! kunna anses: berättl- över den; behandling , Frälsaren $tora råd” fäller do- cke' att "de ng, utan, att de vitt- hela bransc ett . förslag komma till missförhållanden. LT KE blev: utsatt- för. Nej, utan det är hen. Han” har? också |för att vl ska "betänka att: vi är om hur: man. ska telaktiga i .den skuld, för: vilken' rätta' med rådande |JeSuS : led ;" och 7 vilken utökades Nämligen . ge. | EENOmM det som 'åsamkades honom på hans lidandes /väg. nom att. inrätta ett statligt 'pro- duktionsbolag, "Ett ' sådant . skulle Vi är: medskyldiga och medån kor - : ke har han' ba t livligt. ! en kortare tid — d.v.s. i.det s. e ha sunerat ut det inte behöva' ta procent av artis-|SVäriga i domen över Jesus, och UT inom centerpartiet mot . för- fattningskompromissen om ge mensam valdag för riksdags- 'o. kommunalval, tror Dagens Nyheter: | Centerpartisterna är sannerl- gen inte ensamma om sitt miss- nöje, men det borde finnas en möjlighet att klara situationen utan att hela den . mödosamt sammanfogade författningsre- formen bryts sönder, Lät oss] peka "på ' möjligheten att betrak- ta den gemensamma valdagen som ett provisorium, där erfa- renheten får visa om farhågor- na för' den kommunala demo- kratin är välgrundade . eller överdrivna, För att inte försvå- ra en återgång till skilda val- dagar skulle man då avstå från att skriva in provisorlet I grund- lagen och nöja sig med att ha SKADLIGA PROG NOS Statistiska centralbyråns 'Prog- nosinstitut har räknat fram siff- "ror på antalet” ”mgenjörer och ekonomer 1980 och skrivit fram siffrorna till år 2000, erinrar SIF:s organ Industritjäns t emannen: ” "En miljon Ingerijörer - — mot i dag 110 000, — och- tre kvarts - miljon ekonomer kommer vi att ha 2000, hävdar institutet.- Siffrorna kan te sig skräm- ” mande, inte minst mot bakgrun den av de svårigheter att få ar- bete, som under det senaste året förmärkts "bland nyexami- nerade ingenjörer. Man måste emellertid - hålla ett par ting i minnet. Ar 2000 kommer ' praktiskt 'taget alla k. normalfallet — behöver man knappast utstå' större umbäran.- den, ./ i - : Men de mänskliga haverierna utgörs inte av normalfall — har sådana, En orsak till fattigdom, till lidanden utöver det vanliga, är en kombination av omstän- digheter. Sjukdom, bostadslös- » het i förening leder ' ofta = till elände. En människa som på -samma "gång drabbats av båda dessa tillstång får dubbelt svårt. Han "har två problem och de måste: lösas var för sig — av olika 'samhällsinstitutioner utan samröre, Lägg till denna män- niskas börda ytterligare belast- ning: dålig samhällsorientering, olyckliga familjeförhållanden, kontaktlöshet, hög ålder... Vi tänker i kategorier, Vi har så sällan helhetsperspektiv. För de statsråd, kommunalpo- väl heller "knappast börjat som I” som om det gällt en sådan sen- ”sation. som 'att ryssarna land- satt några män på månen. ! Flera ramsor kommer igen ideligen ordagrant. Till exem- opel: Ni har -i alla fall vunnit 25 kr, Eller: Och Ni hår inte bara vunnit 100 kr utan Ni får också delta i finalen på sön- dagt : Liennart Hyland har också ibland lätt, att falla in i. såna där överdrivna tonfall, dock me- "ra modererade. Men om Magnus Banck vill ha en. läromästare -'om hur det skall gå till bör han studera - Pekka Langer... Också -han ledde en trafiktävling för en tid sedan. Men hur avspänd och lekfull och hur full av små icke stereotypa infall var inte Siw Malmkvist, dyraste kvinnliga - artisten i sommar, :' gerna kunna ” hållas: nere, han. Det” dirigerad? terna och därigenom : skulle: ga- pr möjligt att förslaget är , genomförbart och att det skulle fungera. Men — är det verkligen så trevligt att låta en verksam- het av det här slaget bli statligt denna skuld :och detta ansvar ökas, så länge vi står oavgjorda, så länge, vi icke har tagit ställ ' ning till honom I hjärtat och bii- vit hans" "lärjungar. Så "länge Ni icke genom "fullt och helt över- lämnande åt honom bekänner OSS , till honom och därigenom . visar vår tro och övertygelse att Jesus M. Å; är » Guds Son, vår Herre, Bengt Ji | > :LÄHOLMS;SONETTER XXI. som sov sin sömn i. dock kunde det av b Til denna stad dock ett kungamöte skulle "RIDDARSPEL Väl var Laholm en stilla vrå av världen,” ' : skydd av slottets lås; rand och plundring nås, när nabofolken vädjade till svärden. fredligt ställdes färden oa . ov. Erik Glipping, Magnus Ladulås; . - ” här begås, — - - . och Frälsare, så: länge fäller vi domen över 'honom och samtyc. : ker til Översteprästens a» ord haven hört hädelsen”. Vi måste överge halvheten, feg. heten, så att vi klart ger" tills känna, På vilken sida vi står, om vi är Jesu vänner eller ' Jesu fiender." Vi må komma - håg, att är :vi icke Jesu vänner," som :vill bekänna ' honom, så är, vi hans fiender, hans åklagare..." ..: ekänner vi oss till.Jåsus' in. för världeng dom, bekänna sig till ös9 € Ao Bång då en besti om människor att ha någon form av un . k valdag 1. kommunallagen.' Det( Påbyggnad : till; den nioåriga | litiker, myndigheter och insti-| hans framställning. Det gav pro- och Lagaholm blev fyllt av hovlivsflärden. vt klagad utan såsom domare. och borde" kunna tillfredsställa alla | grundskolan, främst i form av| tuter som]detta angår för de| grammet en lätthet och elegans || | döma alla människor, både Jevan. > parter, Hr Erlander kan inte bildning. eltec — fackskoleut-| människor som befolkar myn-] som !bjärt kontrasterar mot Man åt och drack förvisst av hjärtans lust, | fen öda "dölja att det även inom h N ig instituti N ar bekö oc parti, särskilt bland kom. Sannolikt kommer innehållet |. digheterna och institutionerna, | Magnus .Bancks'smilande och och änka re med Jansor fog en dust; länt till arandet av honom här ! munalmilnnen, finns en stark byaldningen framdeles att för-] Vore helhetsperspektivet välgö | lite överlägsna" jargong. ” rimkrönikan ger därom några data. eo för Jesu lärjunge, skall det där - q skjutas kraftigt i förhåll rande. M i - för 7 rädsla at. rikspolitiken skall do- dagens läge st ön | vande dag de. I an må planera sin Men det skall erkännas att Det blev visst vinst för Sverige, ett mot noll, Higher nom Db bli härlighet. och : 8ä« nalpolitiken. ritet över kommu | inte mycket om de olika grup- mo oa Sormalyctitormal-]. Magnus Banck blev en smula "ty att dansken Magnus Dysevold ”Ack, Jesu K t, - Det är rimligt att sjuttitatets | PErnas yrkeskompetens är 2000. all." och — normalbelastningar. | mer acceptabel allteftersom pro- slogs ut av svensken Erengisle Plata. visst, vi dig i vär frös ät | |; ; För t. ex, många yrkesarbetare | Men man mäste utföra själva | grammet fortskr din = bedje:. Låt politiker får ta slutlig ställning, gay er. 7 87 ed. Sör : ” pina, kors och" död lä då «| kommer ” fackingenjörsutbitdning jobbet efter andra linjer, . mot be (Soron i HD) ee ön tess sv Edvin Nilsson. till glädje” ändä: oss I . p ! V- 4 "Forma Lindblom - N > Å 2 . ,” 1 . ” : i - ; ; RA | - = ES EIS INN v — ! or fon s breed bond jå H i i i Manda ey : en nd badkar band | dd 4 ooh ÄV
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.