od » kots intressen, , ningen Inom näringslivet, s DISKRIMINERING a « ta kvinnor före alla andra kate- a LAHOLMS TIDNING ; "Inom. ”rikspolisstyrelsen pågår "för närvarande en översyn av po-' lJisuthild dating i ; SE 2 son i Lane-Herrestad. Det gäller "den mer. socialinriktade"' polisut-' ” Dit hör utan "tvekan . Vilka :man har för avsikt att särskilt beakta" vid ' en k tering av, behovet av att polisen får allsidi- ' . ga k om ocn insikter i . utbildningen är inte bekant, men det finns anledning förmoda att Vsärskild 'uppmärksamhet ägnas åt frågor "av - social-psykologisk art. Från polisenz sida understryker.” man angelägenheten av att rela- tionerna mellan polis och allmä; hur'han skall förfara beträffande ' personer, som på gränd av något : "slag av icke synbart nardikapp; ” "psykisk" rubbning, diabetes,' ep. lepsi etc, uppför sig på ett från det .normala avvikande' sätt. Ett de förorsak av . nämnd; förväxlas vid första på. "het' stärks. , Från allmänh si da "hör; man mer sällan sådana = däremot . framförs "klagomål över polismäns uppträ- ' - dande vid enstaka tillfällen. t : Hl: ett ingripande med mycket ” a ” seendet alltför ofta med berusning'- "eller med allmänt ”förargelseväc- kande” uppträdande och kan leda ' kvenser för. ve- 151, 14. de. Det finns exempel på krävs en utbildning "med klar :in- "riktning! på psykologi.. Den ' sidan: av polisutbildningen 'har aåv allt - att de- klart kunnat; NS att det : under ; inga: förnållanden: - -att döma inte uppmärksammats ... ” tillräcklig grad. Den dystra, ut-: : vecklingen i välfärdssamhället mot . allt fler och grövre våldsbrott.:' kommer ' dessutom '-att ' ställa" allt större krav på ordningsmakten. - Samtidigt är det ytterst angeläget f att tillräcklig personal kan rekry- ' teras till yrket som i och för sig - är förknippat med stora risker för -utövarna, ... Mycket är emellertid vunnet om 'man vid sidan om den rent orga- nisatoriska zupprustaingen satsar hårt "på en” utbildning med sikte : j på att. underlätta polismännens ; "möjligheter att upprättnålla ord- ning och att umgås med den bre- 1 uppgift att sräcka: den ' olyckliga Unhot förståel da» Il där f för polisuppgifterna tyvärr alltför ' ofta. lyser 'med sin frånvaro, Att om polisyrket, lika' litet som be-" ” å träffande 'andra' yrk avhjälpa: dehna' brist är evårt. och . 'omöjligt så länge man uppfattar "polisen som en autokratisk stat i staten, '» Ett annat viktigt problem i sam- ' manhanget aktualiseras i en in- terpellation till /justiteministern - 'av centerriksåagsmannen Matts- att poliser inte ens haft en tanke . > framförallt de utveckIFngsstörda if "+ och dömer en medmänniska ef-,. i ter hennes förmåga att uppträda i ' vimlet. Det är lätt att ropa på . att så ofta sker; Det väsentliga” ' ” utbildningen söker: att tillgodose på att. undersöka orsazerna, trots dd na d 1 ens om ett dylikt avtal är na- Des med USA och Sovjet i spetsen är om man får tro uppgifter från Genéve — rörande eniga om att "en "ytterligare ..: utbredning = av, atomvapen bör förhindras. Moti-. veringen är att ju fler .atomva-. | penägare, desto större risk för ett patombombkrig. Detta är. tesen.' ' Bevis för den saknas emellertid.- Antag att t ex Sverige skulle ut- . veckla. egna taktiska atomvapen! | Eller. att Italien skulle göra det! | turligtvis inte nog. Detta är ock- så den verkliga anledningen till .de betänkligheter, ' som kommit fram ' i . Genévediskussionerna mot den. amerikansk-brittisk-sov- "etiska enigheten. Ingen av de små .och halvstora stater, som anmält skepsis och motvilja mot andan och - bokstaven i avtalsförslaget,: önskar för egen del bli atommak- ter. Inte 'end Västtyskland, som av Sovjet beskylles för att hysa ål. Tyskarna har i . Skulle: detta verkligen sådana önsk -ökad risk” för . atombombkrig?” Eve" ir .' Sunda” förnuftet vägrar ep tänl Genéve' inte” framfört ' andra 'be-" än vad Sverige, mn-' : ra denna” "tankegång... oa . . Men..som. sagt; Det rådér ” ”prin- | ”cipielt ”enighet” om,-att atomva-. penspridning bör. förhindras. Men - dien och Italien gjort. "= ” Vilka är då motargumenten mot det ' amerikansk-ryska "- avtalsför-: -slaget? Jo, i kort sett följande: .. : .som be egen från princip till reella åtgärder är ; | det ;ibland en.lång väg, som det också. visat sig vid des x. ned- - är fråga om alkoholberusning. . I takt med strävandena att" äl. möjligaste, mån söka: integrera; samhällslivet måste problemen när: det gäller” mänsklig; hänsyn och:. förståelse särskilt besktas.: Män-' niskor kan vara grymma och tank- | lösa, de reagerar oreflekterande polis och kräva ett omhänderta- . gande av en. människa som irri- ; terar, Istället för" ett vanligt in-- gripande bör. det vara : polisens « ; den hjälpande hand hon behöver, Självfallet: får man inte' ifråga | dling. "Ge-' ”Åéve, "USA" och "Sovjet, de båda” supermaktérna' som även! är: su- permakter ifråga om "atombeväp- ning, har kommit så långt i sam- förstånd 'avt de t o m enats om ordalydelsen : av - ett: antiatom- spridningsavtal. : England har ',—: under påtryckningar från USA — "också förklarat sig redo att under- feckna' ett sådant avtal. de Gaulle i Paris ' sér nog även han gärna, "att Frankrike får stå kvar ensamt, som - p CA FI lr men något avtal lär han inte kom-' "ma att underteckna av principis- ka" skäl — ; nämligen Frankrikes suveränitet," som icke tål någ- äcränh åtomenere för. fredliga” ändamål, -kan snabbt nå fram till. ett sta-" -dium, där tekniken kan omskiftas till. framställning - av. atombomber, om' staterna. ifråga : skulle finna "detta önskvärt, Därför är det helt logiskt, att ett'antiatomvapenav- tal måste innehålla en' rad para-' grafer, åsyftande att ge de stora atommakterna insyn i de smärre «staternas användning av ' sina: reaktorarläggningar. 'Enligt :det amerikansk-ryska - atomavtalsför- slaget '. skulle ' den »>internatio- nella ' atomenergikommissionen i Wien få till uppgift att utöva den- na kontrollverksamhet, Nu är det: emellertid så, att atommyndighe- terna i Wien inte åtnjuter det bäs- ta rykte. De har redan länge be- tecknats. som en central för in- ra dylika i Och så "kommer den svåraste stötestenen av alla: Maos Kina är. också, en i ad kt, den femte i ordningen, göra sig skyldig till 'kritiska ge" » neraliseringar, Det är olyckligt är emellertid att” man redan vid . de mycket stora krav som yrket - "ställer. /". : SNB i | H ; Nä Isklilnaderna I bud. dock" mycket igtöra, H iregeln, nu 'skulle Inflatfonsregeln : . till detta kommer också att om man I dag gör avkall på väsent- 1 liga krav så kommer detta att "uppfattas som en svaghet som : brukate: att visa : Jordbrukets krav står en. enig Inte tvekar att satsa för fram- LI .sekvenserna in av att löneläget regerlngskommitténg .- "+ slopa Inflationsregeln utan att er- sätta, den med något. För några F RAN ORDBRUKETS SIDA chat förhandlingarna. med Igoringskohartttén dngts fram det gäller” prispolltiken & är 'Väsentligare" för 'jordbriv ket är emellertid att: man. från sida "vill ;år sedan slopades alltså inkomst- Mörsvinna och därmed" den; lång- "siktiga stabiliteten i-joördbruk: politiken. Detta ' är: en. väsentuig tförlust för Jordbruket ur'trygg. "hetssynpunkt, (För: konsumen- terna spelar självfallet detta'in- "flationgskydd ingen som, helst ,'roll eftersom det endast. ger-jo -bruket en viss ' kompensation” I efterhand för 'inträffande.”pen- I ningvärdesförsämringar.) Till detta: bör slutligen : läg- 'gås att det, generösa rationali- seringsstöd "och omställnings- stöd, som tidigare , utlovats, . in- te: tycks bli verklighet.= swe I nuvarande -läge är det: där. för svårt att se att jordbruket kan gå från sina krav. För det ta talar starka sakskäl,,. Men' kommer att: påverka jordbruks- organisationernas , möjligheter att I framtiden hävda lantbru: Nu gäller det för varje jord- att "bakom Jjordbrukarfront och att man tiden, ' ' N SKOGRN KLÄMS AV LÖNELA- GET Också skogen och 'skogsin- dustrin har det f. n. besvärligt, det. är det intryck som skogs- veckan efterlämnat hos Jord- brukarnas Förenings blad: Industrin som virkesköparé har att försöka skapa ett vir- kespris som stimulerar skogens folk att avverka i skogen. Men virkespriset är instängt mellan bestämda grijnser som utgörs av , :produktionskostnader och avsalupr is, och där kommer kon- I Sverige stigit med mer än 50 procent under de senaste fem åren, : or Det är. därför "angeläget att löneutvecklingen i vårt land för framtiden bättre än hittills an- sluter sig till produktivitetsök- När företagsledningen vid AB Järnförädling i . Hälleforsnäs skulle avskeda 50 anställda drab- bades I hög grad halvtidsan- ställda gifta kvinnor, vars män hade: heltidsarbeten. Handlings- sättet utgör — såvitt vi kan se — en diskriminering av kvin- norna, framhåller Fackföre ningsrörelsen: . . I huvudavtalet finns . inget stöd för uppfattningen. att gif- gorler skall sägas upp eller per- + od Tigt i godkänt :.; tion av. kvinnorna "-årbete;' och. , betslivet: 1965 års FFI) :köhgress Mntog;: Bsammä » ståndpunkt.” ; Vi kän alltså" inte acceptera» att de gifta kvihnorna, skall: fungera " sorn "en: arbetskraftsreserv. De har.;'lika? stor” rätt | till; ikelser” i försvaret |3 otikaepidemier, skriver] a 8 "och, "svårigheterna att reparera -bero-] ende och 'skador som -redan vål-. "men Pekingregeringen kommer in- fe att underteckna ett; avtal, av sÄifrågavarande art; Det vet. man på dustri och :misstänkes på. många . håll för att söka i vissa .'länder : bromsa en” vidareutveck-' ling av atomenergin för helt legi-" -tima, fredliga >och kommersiella : ändamål. Det föreligger på väst-. P hokonsörter framträder som 'planist” och + skördar: stor- mande bifall är. det” en sensation. Både. ens i. däg' trettonåriga . Mi- chael; Gess. 1. Bielefeld; förbunds- republiker Tyskland, och den hio r. gamla Frank”K seberg' i Spra- kel. vid Mönster är ådana:. musi- j kaliska' " ”underbarn”; Båda. poj- karna här redan" givit. flera kon- serter, deltagit. i talrika "tävlingar och'!-vurinit.: priser "och > erkännan- den, "Deras: förmåga ;. får ” natur- ligtvis"i rämsta rummet. lekmän- nen att: häpna men: "ocksä" iden , Mycke Kritiska" : internatioriella fackmannavärlden; ntygar att: dé två "små pianisternas : begåvning "chael "säv 1 "som ;Frank” visa "redan, i sin: ; tidigaste barndom a. mer än genomsnittliga : mu- tet. « Michael. Geés 'ägde "sitt ke till. sitt enda ' bärns:! talang och” styrde om att den” varsamt frätmjadés” Lilla Michaels framsteg var" emellertid : så stormande. att lats : måste" ett. psykologiskt-so-' "eialt : : narkotikaförsvar :: främst: » vara förebyggande: men". vem vågar tro att vi inom överskåd-! "lg tid elter. någonsin får ett gott» samhälle utan breda" inslag av, psykisk skörhet och särart, utan' personliga "besvikelser: och. sub- kulturer, utan vågor at, kollek- «tiv leda. eller generationsuppror eller —" som nu kanske -—- mo-, devågor att pröva det förbjud-; na för 'spänningens och trotsets' . skull? Och så länge sådana po- j- "tentiena'" marknader , : erbjuder: sig, så länge smuggling inte kan: hejdas och profitörer inte stop- pas, är det fara värt att narko- mantierna kommer att tillta — kanske rent av stimulerade av välvillig men ibland. feldimen- |! sionerad ” » uppståndelse ; dem, vr N Vad alla, som agerar: som av- slöjare och ”upplysare på detta område, måste försöka undvika — det gäller både massmedia, polis och myndighetspersoner — är att falla 1-”sensationalis- mens” fälla när man är ute för att rapportera, avvärja och på- "verka opinion, fastslår DN. ' . kring Det tycks finnas "mänga, .del- vis outforskade orsäker till nar- kotakamissbruket. :, Påfallande ofta förekommer det dock bland som är. itionella mot samhället och mot den äld- re generationen! Just därför » finns. det anledning att vädja den: vanliga - musikundervisning- 'en..snart inte. länge gjorde honom rättvisa, Det blev således ” en lätt- nad för hans föräldrar, då: allmän- heten” » blivit uppmärksam” på ..ho- nom och. musikvänner :skaffat':ho- nom, ett stipendium" för; Mozar- teum i. Salzburg och musikaka- deimin. i Wien, ty -familjeris: pen- ningmeédel". "räckte "inte till någon passande "undervisning. . "Sådan var också Frank Käse- . bergs" :Utveckling.: Frank " började på ett Jeksaxspfano, men: det var berättigar till stora" förhoppning- å äldrär 2 Frank. -har:tre. ”syskån — inte: haft; råd "med: att: skaffa | "Fk ett" "eget" plano” hyrde, de :; ett « be- gågnat -sådant. "Men - kort därpå hörde" musikvänner, talas .om den Lile', pojken" Frank ' och " ordnade ; - med :att.”han "fick" ett ' stipendium av. ”Fördergesellschaft Westfalen- Lippe” "sedan ” experter : övertygat sig om , barnets ” ovanliga: begåv- ning., Hans .;/ talangs., utveckling motsvarade” inte” bara -utan över- träffade: hans ” mecenaters ': och räldrars förhöppningar, edan got.; sätt) skiljer” sig. från sina jä iga -skolkdmrater: och har en:hel. mängd ganska ”omusikalis- ka”.sintressen. - Geografi "och . sta- tistik är / hans. hobbies: —'"”han är. alldeles tokig i-all. slags: sta- tist k”. berättar modern, För hans äldre" ”kollega”. Michael 'Gees. är musikern inte heller det "enda livs- intresset. Michael kän blixtsnabbt förvandla! sig från en nitisk. pia- nist till en lika nitisk indian el ler pirat. "Roligast" har. han .:dock med en: elektrobygglåda. han... i timtal kan leka: med, Framdeles torde : han ' emellertid : inte mera hinna mycket:' med den, för:se- dan :. hans :stipendier 'i- Salzburg och Wien gått till ända 'skall han gå på. konsertturnéer med: sina föräldrar. : ” Beate. Boll, Uppsälaidrottens hus - i räddar” roRyrkön kan ge. sitt. bidrag till omskapandet av samhället en- dast genom att identifiera sig med de fattiga; de diskriminerade, de annorlunda, de ' fångna,” de: ut- stötta, samhällets olycksbarn. Kyrkan - måste ' handla som Kyr- ka, ta ståndpunkt, marschera till- sammans med dem som inte'"en- samma , kan vinna'sin strid för rättvisa, - frihet och jämlikhet”; " Citatet: säger . det - mesta ' om Eugéne Carson Blake '— Gene Blake "som hans vänner :' kallar honom. Den nye gerieralsekrete- raren i Kyrkornas världsråd är en ovanligt färgstark personlig- het.— han har varit det också i sin oförfärade kamp för de fär- | gades rättigheter hemma ' i USA, Men när han nu gästar Sverige kommer . han som en samlings- tankens Spostel, som den ekume- - ner har. gjort mycket aktnings- värda insatser, Något har också gjorts' av vissa ungdomsorgani- . sationer, "Men just dessa borde sätta "in betydligt mera energi på detta viktiga område, Bland i annat borde de på orter som hit- : "tills legat vid sidan av de brotts- liga narkotikahandlarnås väg hölja sn och "medlemmarnas be- redskap mot en eventuell nar- om hjälp också av nas egna organisatiorier. Förtroen: | det för dem är måhända bland missbrukarna större än vad det är för myndigheter och föränd: | rar. «oc vs En del Kyrkliga - orgaolsati Ae kotik; . Det kan de gö- ra genom att sprida upplysning ; genom att organisera stödåtgär- der till hjälp åt ungdomar, som : eventuellt kan komma att hem- » falla åt den ohyggliga lasten. Or fo(Smalandsposten) världskyrkorådet niske realisten,' en förkämpe för den, integrerade kyrkan i det in- tegrerade samhället, Hang besök i Sverige ingår som ett led i för- beredelserna för en av de största —| ekumeniska sammankomster som någonsin organiserats, Kyrkornas världsråds.. fjärde generalförsam- ling 'som skall hållas i Uppsala nästa år 4—20 jul, 7 - Blake kommer för att inspek- tera. vad som” hittills - gjorts — på plats i" Uppsala befinner sig redan : jförut en ” förtrupp "från världskyrkorådet under. ledning av pastor Jens Thomsen för att inventera de! lokala ' resurserna och förhandla med de lokala myn: digheterna. » Det är eh väldig 'organisations- apparat som är i gång. Det gäl- ler. att inkvartera och : bespisa 2500 konferensdeltagare, att ord- na med tolkar och översättning i en församling som talar all värl dens - tungomål. = Studentbostäderna i Uppsala underlättar lösningen av inkvar- teringsfrågan — det behövs san- nerligen ty Uppsala är ju inte precis någon” hotellstad. Som 1o- kal för konferensens , plenarsam- manträden kommer man att för- foga över den nya 'Fyrishallen i Uppsala — invigning den 14 mars. För de sex konferenssektionerna kan lokalfrågan ordnas. tack va. re universitetets och Uppsalas Sko- lornas resurser. När det gäller inkvarteringen blir principen den att delegater- na i görligaste mån skall blandas så att i varje ”block” kommer att finnås personer från olika konti- nenter. I varje grupp inplaceras fungdomsdelegater och andra ung- domar, som skall sörja för städ- tyskt, italienskt och franskt håll | mycket utförliga och Vetenskapligt sakliga utredningar om 'de bety- dande ekönomiska förluster, som på detta vis kan åsamkas indu- tel ttentar ger VÄRT sd striländer, som' i framtid blir mer och mer beroende av egen atomenergiproduktion; Även Sver rige bör dit. - " Det är ett faktum, att de” 'in- vändningar 'som i Genéve rests mot USA:s och Sovjets gemen-: samma monopolsträvan är alltför "allvarliga för att nonchaleras. Därför förefaller det åtminstone i” nuvarande läge osannolikt, att det amerikansk-ryska hoppet om ett snabbt ingånget avtal kommer att gå i uppfyllelse, Det finns ur'all-. män europeisk synpunkt ingen anledning att gråta. över den sa- ken, Vill amerikaner och. ryssar enes om ett avtal för att mar- kera en ömsesidig - ”avspänning” dem emellan, så är det ju deras, "sak, som ingen kan och vill hind- ra. Men det bör icke ske på be- kostnad , av europeiska 'gemen- skapsintressen"' och det bör icke ske under bortseende ifrån att så- ' väl Frankrike som Kina kommer att '. förbli ' atommakter " utanför USA:s och Sovjets avtal, : . Saken har i dagarna klart.och koncist formulerats : av. franske försvarsministern Messmer / i föl jande ordalag: yt ; Verklig "nedrustning ” "innebär en "neutralisering av existerande vapen. Vid Genéveförhandlingar- nar: tilläter man. de: länder som redan har atomvapen att bevara sina ' lager och hindrar "de: övriga från att. komma på jämställd ba- sis, ' Därigenom , bevaras , kärnva- penländernas världshegemoni”. / Tydligare. kan det icke" sägas. . Det har stått alltmer klart att en ' svensk "anslutning till "EEC på sikt skullé vara till fördel för jordbruket. Men då skall det va- ra fråga om en verklig anslutning med 'alla dess. fördelar — den större marknaden, som bl. a, ö- kar ' möjligheterna "till speciallse- ring, gemensam .. arjbetsmarknad etc. Det blir bara en. parodi på EEC -anpassning om man plåckar ut vissa varor och utnyttjar pris- skillnaderna som motiv "för pris- press, En sådan uppläggning kan jordbruket inte, acceptera. oc > " RLF- tidningen. v > Man kän” förutsätta : att uppgö- relsen om den gemensamma: val- dagen kommer - att, stå :sig, om beredningen "lyckas ' bli enig "på övriga punkter. cs ”v ”— Handelstiäningen.” Arbetsmarknadsstyrelsen är op- timistisk och säger att det värs- ta är över, Detta påstående gäl- ler dock' endast i fråga om den säsongenliga ' arbetslösheten... '. Vi måste räkna med ”'en ökning” av den ' arbetslöshet, som blir. följ- den av” att företag mäste lägga ner, sin : rörelse och. utrensa : så mycken "arbetskraft att de med resten. .av anställda nödtorftigt » NPS kan klara de värsta svårigheter- 3000 1. I Påbörjade bortadsbyggen nu ' Miljoner kronor, löpande Priser ”- nioårige pojken har uppträtt: £ i musikalitet" inte! Da när sc genheéter;. eller 5.500 lägenheter. Byggnadsverksamhetens svårighe-|o ter i: vårt land under. fjolåret be: lyses." i. "Svenska; ; Handelsbankens "byggnads: och an läggningsverktamheten; inklusive fjol endast 2 pro- cent, volymmäss gt: mot: 41/2 pro- cent "under... 1965," ökningstakten". righeternå, den" restriktiva” igång- sätthingspolitiken under året. och den "stränga - vintern. : Svårast +-;drabbades handelns byggnadsinvesteringar = > Och - ..bo- stadsbyggandet, : Handelns": bygg: nadsinvesteringar ' minskade med ca, 6 procent i lym,: :Bostadsin- vesteringarna ' beräknas. ha mins: kat med 2: 1/2 procent. i. volym året förut. Industrins investering: ar i byggnader och anläggningar steg däremo;i kraftigt;:'med -117 12 procent.: De kommunala invé: teringarna, . - exklusive. : bostäd ökade 4 1/2 procent, medan up ca investeringarna stannade vid: 1 procent, ' - Under ' 1966 fö d' gställdes [9] kring : 89.400 ” lägenheter -mot 96.800 år 1965, en minskning med 8' procent. " Antalet färdigställda lägenheter i flerfamiljshus mins- kade med ca 7.000 till ca 62.200 efter en ökning på 4:1/2 procent Ed | tas gången för de statliga byggnads: |: Hlägenheter. wg.. Sept. Okt - Nov. s 2. De0 on Vv bostadsbyggen var” "starkt "koncentrerad till - ävman påbörjade byggandet; av. nära 39. 000 Jä- fler i och. genheter i småhus med 500 till: 27.100, Antalet ',under året! igångsatta lägenheter uppgick till 93.400 och vär -:därmed obetydligt Kögre: än 19657 För. lägenheter i flerfamiljshus: noterades ;: en ' ök- dan:-antalet lägenheter i småhus minskade: "med i ' 900. 1 till. 26.600. Igångsättningen..'var starkt; kon: man påbörjade” byggandet :av nä: ri lägenheter . fler: än under, motsvar rande Kvartal.: 1965: .: " Byggnadskostnaderna”. låg” i fjol fepomsnittligt. 4 1/2 procent över 1995 ' års " nivå. . Lönekostnaderna ökade med” 3 1/2 procent och ma: terialkostnäderna , med 4.1/2 äknar” man i natio- nalbudgeten. méd,;en volymökning av ” byggnads-. och. anläggnings- verksamheten . med drygt. 3 pros cent " Bostadsinvesteringarna vän. fter..nedgången 1966. åter sti ga.: betydligt, med 5. 1/2 procent. Bostadsprogrammet . , för”. 1967 förutser. igångsättningar av "90. 000 Kommunernas bygg, 7 å 8 procent, Industrins. bygg- nadsinvesteringar förutses, sjunka med". 3. .procent och, . handelns byggnadsinvesteringar väntas gå tillbaka med. bortåt 10; procent. "Stockholm or: tf USA leder i världen ifråga om teknisk. utveckling och på senare år har: man i. Västeuropa börjat bekymra sig över att amerikanar- nas försprång ökat och teknik- klyftan växer, ' konstaterar Tek- nisk Tidskrift, Bristen ligger dock inte i uppfinningsrikedom och ve- tenskaplig förmåga, - Grundidéerna för.t, ex. jetdrift, radar, atomenergi och en rad stål- Processer : kom från Europa. De västeuropeiska ' -länderna ' synes emellertid komma till korta när det gäller att omsätta idéerna ' i goda produkter och ifråga om or- ganisation och marknadsföring. Det är'inte:en egentlig teknik- klyfta, som skiljer Europa och USA utan snarare 'en eftersläp- ning i företagsledning och kapi- tal, Att marknaderna är för Små är inte minst vi i Sverige pinsamt medvetna om, Skillnader i Jagar, förordningar och skattesystem sy- nes vara nästan oöverstigliga hin- ning och - servering” av. morgon: mål och i övrigt klara av alla gö- USA ökar försprånget - - rn i teknisk mkling | der för uppkomsten av företag av ter drar fördel av, Satsningen på forskning och utveckling är blyg- sam i Europa. USA:s jättelika in- satser på elektronik-, flyg- och rymdområdena ger betydande av. kastning i 'metoder 'och produk- ter. Europas kapital styrs också konservativt. Man saknar den en-, tusiasm för ny teknik som . -Synes vara vanlig 1. USA. Vi har. mycket att lära. ifråga om . ; organisation och försäljning. ' Mycket är dock på väg att hän da i Europa.” Utbildningsreformer är modernt och man diskuterar gärna och länge forskningspolitik, dock än så länge ofta utan påtag: liga" resultat. 'Englands premiär: minister : har föreslagit . att man skulle ' upprätta ett nytt 'samar- betsorgan. för att samordna och la, stärka forskning och utveckling, För Sveriges del är utsikterna emellertid mörka, skriver tidskrif- ter, Medlemskapet I Europamark- naden "är avlägset, kapitalknapp-|.; heten värre än någonsin, De sto- ra statsstödda Programmen för kärnkraft och flygplanutveckling, romål, som i vanliga. fall ombe- sörjs av en: hotellreception, vilka stimulerat nyskapandet i in. dustrin, är under avveckling, det. var, ”fer” på väljarna i Jtas också, ; De "vägrade ju liksom . Sifo att ge majoritet" åt ' socialde- mökraternär | dagen Fen » motioi N rädda regeringen ur, ka ning med..ca.1.000.t11-66.800, me: |: centrerad till" fjärde kvartalet; då |. L ::39.000 : lägenheter, -eller.: 5,5001- nadsinvesteringar väntas öka med: den storlek som USA:s konsumen. |: ij a. . Strukturratiönaliseringsvägen har. ännu inte nått kulmen." : "Dir jur. ec R. Pokorny,. 4: .Företagaren; : Flertalet : föräldrar önskar" att . deras 'barn' "skall " få "Teksköleun- dervisning,; men så: länge; Jeksko- lan är frivillig 'och avgiftsbelagd blir det dock en stor grupp. -barn som ' inte ' får denna träning :'för ” den: obligatoriska skolan ' — tyr. värr ofta just;de barn som skul." 1e "ha "mest ' "nytta av” lekskolan, Mittpartierna har i'år motionerat am ” utredning. om sänkt ' skol- pliktsälder, eventuellt i. formen N av ett" obligatoriskt förskoleår. 'Tl- den är : mogen för. den reformen; . En tidigare skolstart bör ses som ett led i- .utbildningens demokra- tisering, ett: medel att tillvarata och 'utveckla ' "begåvningsanlagen hos barn i kulturellt torftiga hem- miljöer, Det finns ingen anledning : att låta den lika angelägna, "ut byggnaden av daghemmen stå i vägen. för. en: utbildningsreförm G-åringarna. . Dagens "Nyheter. för. sökningen har den borgerliga. op: positionen: just nu en klar. majo; xitet bland folket. Samtidigt som detta meddelats: har Sfo:s urväls: . | metod -' utsatts ' för, stark - kritik: ', Fattas bara "annat” efter ett” så: dant ” resultat. Det: värsta” är att ” iksdage grottekvarn, hart. från” ”fiksstres- sen; -arbetskräffens förslitning, Oo: sunda ”spänrlingsfö hälländen och - komfortabelt, ; Han . skulle titta 7 "på några lampor,” 'och/ öm på en. knäpp. :;; ir Idealiskt, man Men” lamporna” som aldrig tärides” ” eg" svar för” driften en: plåga. CEn” dag trödde” hån "att. en: lampa” tänts och , tryckte "därför" på” Knappen. 3 Han” hade sett fel. Driftstopp,, to- ra" kostnader; Efter, det” blev: hans : ”drömjobb: etter värre, -hanyfick magsår, . blev långvarigt ”sjukskri ” ven, Till slut blev .kontrollbordet en. ren skräck; hän” måste” flyttas Md | Jésus. sad ”Bedj en skall varda' givet”, vi sj älvan och hadra, Våra "Intressen ' "och. andras, Ma föremål] för! 'våra' böner. 4 a bedja betyder att ri "hjärta. ord Gud "med "själ" och än ue Ör att rätt kunna” bedja od t också nödvändigt 'att. Jåta Skriften säges et! Page Ande. nden'. själv kommer ” Vår svaghet till hjälp; hjärtat, kan om inté. kommier "från för tro Då inte vara. ett uttryck Till "och med I omnbå Sa Verkan, e ön som be. d- TDärö, mäste "Vi "alltid : förlita : och 2 ed försoningsgärning . han V manar gott för De kristna vet, att den, + .som Je t förbindelse med Gud, an äte Gud när ho mer . till. Oss än; vi till ho: Paulas" fd förtröttas t Ppmanar os at be edja. SÅ att” inte någon tändes : 'skulle Kan. trycka. . ÅA i ; 4 i å å É | ”Enligt' den". senaste | i gifounder- a sina: ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.