I vad: gällt. att. tolka och; till-. or ver Nya Wermlii Hå - LANÖLMS TIDNING a —=LT " När "en r:TV-referent härom, i kvällen intervjuade »RLF:s för- .bundsordförande ställdes bl. a. frågan varför ' man ' från jord-. brukets sida inte lika. gärna kunde gå med på en anordning utan några fasta regler för pris- sättningen, en anordning som t.ex. skulle kunna gå ut på "att man, istället årsvis resoner- rade. ”kloka män emellan” helt utifrån de 'utgångslägen som då kunde anses - förellgga. Hr Os- , Carsson lät förstå att'han för sin del tillmätte någorlunda fas- ta regler att utgå ifrån vid an- passningen av gränsskyddet ett betydande värde, Man kan an- » taga att det svaret är represeri- tativt för" jordbrukets: båda centralorganisationer," SL och "RLF. Jordbruket har förmodli- gen - lärt -något av väd som fö- rekommit”under' de gångna ären och kanske - inte "minst under senare tid, då 'det som kunnat . beslutas enligt. fastställda -reg- "Jer oftast har kunnat genomfö- "ras helt friktionsfritt, vilket in- -te har' gällt. ifråga om propåer vv utanför reglerna, : oa Det ställer sig många gånger. svårt och blir tungrott om man Inte har några fasta regler; He ia problemkomplexet är svår - igripbart, det. skalt” erkännas. En fast linje, At. ex. 'den att ett in. "flationsskydad skall förellgga, är emellertid” ;tämligen' enkelt" och: "Jätt för alla grupper, att förstå. Låt ' vara” "att ' reglerna 'ibland” kan te sig ofullständiga på grund av att: uppkomma situationer Inte : alltid låter . sig .inpassas I .reglérna :— eller: kånske bättre - uttryckta. reglerna passar ' inte or fom "under det öregick sexårs-]” avtalet 1959—1965, Under "detta ti . allvarliga” svårigheter] Tampa” de överenskomna; regler-] --Man kan :inte: heller: säga ätt reglerna - medfört några ”all- varliga avvikelser" från” det som åsyftas om man "undantar .dels deh Tånga Perlod - i"ävtalets. bör- : jan; då ständigt - sjunkande världsmarknadspriser utlö :BOCIALDEMOKR ER ; HAR FÖREDRAGIT | . att driva det, partläktiska spe let om, "jordbruket vidare; ' skri- 1 ningen: «ot e > Jordbruket är en, "relativt li. ten gruppii förhållande tll: kon- ”sumenterna: — ' dem tillhör" vi allesammans — och har därför blivit. behandlat : därefter, Man] . visar hårdhet mot jordbruket för | att. kunna. säga till konsumen- |: ..terna; .”Det. är vi som slår vakt om livsmedelspriserna”! Hårdhe- ” ten mot jordbräket står emeller- tid inte I' någon rimlig propor- tion till ”nyttan”. för konsumen- terna, Producentpriset: på jord- . bruksprodukter utgör, endast en ringa del av. vad.den privata konsumtionen kostar. Hur mån- ga har ft. ex. klart för sig att jordbrukets del av priset för vår totala konsumtion endast utgör c:a åtta. procents och att denna del minskar för varje år? .; i "Att som regeringen gör låta . jordbruket bli en bricka i det partitaktiska spelet, betyder Ynte att man fyller en funktion som konsumentförsvarare, . kommen- . terar NWT: FN NS DRT STORA PROBLEMET : ST MED POTATISEN ” är, skötseln eller kanske rät tare bristen. på skötsel i butiken. ”Potatisen ska behandlas som en färskvara av det enkla skälet att "den, är, en färskvara "och som sådan ömtålig, skriver Fri Kö -Penskap, Men det har blivit bättre. kvalitet I genomsnitt på . knölarna.i butikerna. Och bätt- re kan det bli: ; et Den SMAK-märkta potatisen är datumstämplad, vilket alltför få detaljister tänker på. Det är synd; då' märkningen är till god |' hjälp för att hålla reda på. po- tatisens kvalitet. Faktum är att det stora problemet för SMAK — Svensk matpotatiskontroll — är hanterhigen 1 butiken. Potatisen är känslig för ljus och värme,' Den bör inte stå i butiken mer-.än .ca tlo dagar, Efter den tiden finns pisk för gninfärgning av. ljuset med ät- :" följande bitter smak och oätlig- het, skrumpning och grodd,; Hur vore det att när man pla- |. nerar en butik tänka på att ord- na en särskild liten vrå åt Kknö- Jarna utan direkt belysning och | -En intressant fråga Ha delar, I den. gitua- : långt från värmekällor? , betydande ekonomiskt tryck på -jordbrukét, samt den för jord- bruket ogynnsamma effekten avi de . oväntat stora . lönehöjning-, arna. Detta :var v vdock: resultat, av "exceptionella > förhällanden, vilket även :erkändes' av alla; När något har varit tveksamt; har expertgrupper utan s'doblic-! kar: analyserat "problemen . och kommit (överens; om en tolkning och tillämpning som' den 'stat- liga" prisreglerande” "myndigheten, + Tegel ! lätt har kunnat enas med "oräbrukargruppen om att gehomförå! > 7 « Om det inte. finns nägra nor: mer, "i ett så komplicerat". spal! som detta” "med bl; av den nyck-, "fulla världsmarkhaderi "som en viktig integrerande faktor; "blir? .handläggningen. ivarje gäng, allt- för lätt beroende av ”deniti 1fäl- sliga politiska ; inställningen "och "naturligtvis N " maktbalansen,' Varje "fall ;skan "det: jantagas för- hålla! sigigå fe : "Något fastare normer för pris sättningen: :passar också bäst. in med jordbrukets : karaktär. Det Kn kännetecknas "av rnycket stora . kapitalinsatser :och. därmed” för-' enade;:stora kapitalkostnader"' i förhällande un "produktionsvär- |” det. Därför / blir: jordbruket starkt” beroende. av en: tämligen” kontinuerlig-; kostnadstäckning. Den moderne. jordbrukare mås: te räkna -med ett stort: Jäneka- pital.. Jordbruket. har. inte några » betydande "möjligheter: att till- godose :- :sina> ; ekonomiska , intres-' - sen / genom". "temporära : prisbe- tingade" vinster, Det. firins,' kan man i säga, för: den. enski LER brukningsenheten" "knappast "någ: ra 'prisbetingade ”topplä jen änka denna, tid värkadé' 'söm ett - effektivt ; skydd för! andra' 1. samhället; än jordbru-| Man; förhindrade:, med: tå att dördbrukets ' centralorga- nisatioher” är; angelägna: om. att” inte”. Helt : ?kloka: män” som; TV-reportern uttryckte: saken. -Det: är. viktigt "att också täga med: i beräkning] en att jordbruket Afräga om " prissättningen ären åtätsregle- rad ni betingat av den: hyckfulla] och orealistiska I världsmarknad, : vars . ; verkningar , gränsskyddet motverka” eller 'elimt IVIDERN I KLÄM: ' Vad | söm alltmer: irriterar .i det nutida”. "näringslivets omda- Nningsprocess : är;': kollisionerha mellan företagssynpunkterna och "individernas" möjligheter tin :an-|- påminner CF ör re: passning och trivsel, "Jforäbrukarin as - ”ningsbiäd ort '«' Det är fullt motiverat att av företagsledningar . kräva ”effek: tivitet och förmåga till snabba kursändringar”, Saken. är. bara den att där kan den enskilde ar- ”Betstagaren inte alltid följa med. ,-.Just däri ligger nog också an- ledningen till att glesbygderna]; alla Omsörger till trots blir allt glesare.' Både företagsledare och familjeförsörjare har. behov-av långsiktig: planering. Därtill har företagen . möjlighet : till snabb kursändring. Det har tyvärr inte den ' medelålders och äldre ar. betskraften, - + Så länge - . företagstänkandet står. högre. n omtanken om in- dividen mäste den enskildes pla! nering gå ut på att” "söka und- vika anställningar .som medför risk för kollision me "kursändringar., ÖVERK LAGA. TAXERINGS- > BESLUTEN ca om de är' orättvisa, .men ha tålamod, -manar- Götebor g s "Tidningen: .: - Taxeringsnämnderna + ak tuellt ord = ger, med sin per-j ; son- och "lokalkännedom medbor- Barna en trygghetskänsla för en rimlig bedömning av avdragsyr.-i ' t o | Philadelphia; symfonikerna .- jen självständig” .kammarensem ing; något som i sin tur |: a denna tid av utsålda "symto | d nikonserter + och ' operaföreställ- ningar, 'vem bryr sig om att Iyss- na på kammarmusikens . mera spröda toner? Minst av "alla ame- f rikanerna; "skulle man nog vara benägenvatt tro,: främst : eftersom man. färskt minne: har, New Yark-filharmonikernas . . frarfi- Jgångsrika friluftskonserter under fjölåret " med ”” rekordpubliken 175000 för .en- konsert, den hetsi- ga' jakten bland musikälskare; ef ter. biljetter till Metropolitan och New < York : City-operan och de kanimarmusiken i USA f. n.:upp lever" en blomstringsperiod : som aldrig" någonsin. cc H : Kammarmus:kens' renässans ser :ut,att bliven-av' de-mest vitala faktorerna i: det. amerikanska mu- siklivets' utveckling. Centrum . för. med. bl.a: Hunter "College, Grace Ad RalheysRogers "Auditorium "1: Met- röpolitan $-Museum: of : "Art. och med iXoung;: "Men's « and Young Wön nén'é 7 Hebrew " "Association söm" ”regelbundet :fråmför ' kam- marmusik".:' inför "utsålda" : hus, Kammarmusik i" alla former har kommit. att utgöra. ett viktigt in- slag, I" hela" den .nuvärånde ameé- rikanska ”kulturbilder. Den : "be- traktas'” jofta. som” en” välgörande .eh”. värdefull: ' kontrast till alla ”de gälla- ljud, och - larm som nutidsmänniskan obarmhärtigt. ut. Den: främsta? anledningen; till att ;:kammarmasiken... vunnit ; en sådan , vanklang..; i USA är att det fnnsiså ;gott 'om utmärkta 'ar. tister. på. område har nått: långt "inom 'kärnmarmu- 'siken: sedan « den ::dag för: 20: år sedan'- -då fyra. amerikanska . lä- rare: vidi .Juilliard School-of Mu- sic i New York bildade ' Juilliard- kvärtetten,: som nu--nått''stor:-be- römmelse: för &ina .tolkningar 'bå- de av klassiska stycken och sam- tida' verk. och, även. ar jägen Chamber. Syinphong. of "Phila'] om har 367 medlemmar, är ded-första” permanenta” organi- sitt "släg. t.”USA.. Det ottagande ; som gavs" gäs- tande-, utländska , kammarensemb- ler: underströk . behovet -av'xen amerikansk "ensemble' av Kkvi dig- standard. Detta: hade också sedan "länge: varit - en' kär. dröm för: Philadelphia Orchestras' äkon- sertmästare : Brusilow, Denne visste a mästker — med: lemmar: i symfoni: och ': teateror- kestrar.-— brukade-koppla, av: med kåmmarmusik : för : att: få bättre "| versonliga- 2 Uutinmässiga .' 'orkesterlivet”." »Brusilow började .med att bilda] en” ”kammarorkester.; med ..36- "med: lemmar, :vilka a kom. uteslutande] rån Philadelphia Orchestra. Den: | måste emellertid upplösas när » förra Tåret: fick. helårskontrakt,. som. för- bjuder.. all, form;: av; .-yrkesutöv- ning utanför Philadelphia, Orchest-; ra: .Brusilow, beslöt'då 'att- bildå, le;i När, han 1. slutet av förra songen, avgick; från. Philadelphia Orchesi a--började han :ta.:sig. an arbetet -med- den - nya ensemblen. j lydeklarationen.: När gubbarna i nämnden .sagt : sitt «ord och. därvid gjort en'-korri- / den. må :vara rätt kraf- sibland, gruffar man inte. gär- a' genom att gå till' högre: in- ..stans för att få ändring. Över- '. klagningar. är. ju ändå inte: säll- "synta, inte: heller: framgångsrika Sådana. neo; se En: hemmansägare i Brålanda satte upp. 14.750 kronor, mellan- ' skillnaden” vid ett bilbyte, och "begärde 'åvärag med 50 procent på kostnaden, Taxeringsnämn- idén: tyckte” att. 1.000 kronor "jämnt? räckte,. men "prövnings- . nämnden : höjde - beloppet - till "8.500 kronor. I kammarrätten be: - fanns hemmansägarens skäl så , Pass starka att ett avdrag med 5.000” kronor medgavs. Poängen var betoningen av-bilen som dag- ligt, oumbärligt arbetsredskap. Utslaget behöver dock inte be- - inte heller prövningsnämnden, i beslagits. med förseelse; mot 1a- i gens. bestämmelser — kammar- > rätten hade bara i den allmänna bedömningen av: skäl och mot- "skär kommit - till. en .annan- me- "ning än" de. - båda. andra grans- " karna. ..- + De gott att veta att "skatte- , lagarna ger utrymme för sådana "överväganden och -Brålandafal- . 1e- sorteras naturligtvis in under "den för skattebetalarna trösteri-] "Ka rubriken ” ”Klaga ' hjälper”. "Men man får då: också komma - ihåg att en klagande alltid mås- te-bereda sig på extra insatser , med eller: utan experthjälp, för "sin sak, vanligen i flera etap-1- "per, "Många " tvekar redan på « grund av: ovissheten om resul- '-tatet, andra stannar efter första ! ronden även. om de då delvis ” fått. gehör.” Och ständigt mäste . man. ställa in sig på en lång ” Och tälmodig väntan på utgång- "en, som; fallet alltid är när Pap- :"perskvarnar kommer i gång. Klaga hjälper nog ibland, men någon lätt match, ä är det Ånte man derind-" :vérksamhet: är' New. York | - lteras. att det i ] vara”, regeringens ' upgift att se at uttrycksmöjlighetet. |s « ”att”.”komma;: bort '.från i tyda" att den lokala nämnden, | | "ger sig in på. Intresset var överväldigande. Av de 1042 "amerikanska och ut ländska musiker som : anmälde sig som" sökande: till” ensemblen lyssnade . han till: 392 och valde slutligen ut 36, däribland en fa- gottist från Japan, .en flöjtist från, Israel och en violinist från vardera Polen och Schweiz. Den nya. ensemblen verkar" ji en : ”musikvänlig”. stad och har fått betydande. ekonomiskt stöd från enskilda i Philadelphia och från flera filantropiska stiftelser. Dess invigningskonsert 'ägde rum i stadens historiska Academy of Music och. rosades av kritiken, Ensemblen är just nu inne i sin första säsong,/som är "84 veckor lång, under vilken de '36, musi- .kerna skall spela inte bara "i hem- staden- utan' också" 1: New York och : på en. -landsomfattande tur: né, : N LVÄLLJUD 1 CUNIVERSITE: TENS KAMRAR 1 Universitet och ” högskolor har i: allt: större utsträckning börjat locka: symfonimusiker från ; hela landet, : även 'om inte alla gör det' i lika hög grad'.som "Indiana University, ': vars '. musikfakultet har inte minäre än 40 lärare från större ' amerikanska -' symfonior- kestrar, Skolan har. fem egna or- kestrar förutom Berkshire . String Quartet, '. Oavsett deras, ursprung är ”kammarensemblerna ' numera av stor betydelse för "musikfakul- teterna "vid .amerikanska ;univer- sitet", och ' högskolor. . Bland de mer". framstående :. är' .. Aeolian Chamber Players vid Sarah Law- rence College! utanför New York, Contemporary, Chamber Ensemble vid : Rutgers "University i" New Tersey. Anti och String Quartet vid Sträng vill öka : klass-storleken ” Finansministern "är ute efter att: öka "elevantalet i, klasserna, finner... tidskriften Skolledaren : Jen” "granskning av sfoaS planen, i årets . -statsverksproposition. - Dn I finänsplanen diskuteras "olika rationäliseringsåtgärder”' ifråga om den statliga" sektorn, Det konsta- till" att: "rationaliseringsarbetet, be- I drivs med. kraft över hela fältet. Uppmärksamheten '. "bör". därvid Också, vara- "inriktad, på. "att. .om- fatta". av statsmakterna . besluta- de ' normer .”när. på. grund”, av samhällsutvecklingen eller: eljest ändrade" "förhållanden" så ” kan "För! att: illustrera / detta förhål- lande: ' hänvisar . finansministern till frågan om klasstorlekarna'in- om "den "obligatoriska :skolan, Han konstaterar att det arbete föratt I klässernas genomsnittliga :skolöverstyrelsen « upp" regionalt: och lokalt kän, väntas, leda till- betydande be- sparing; än lav Persönal och lokaler, Det: frärksämmas ' att : finansministern förordnar att de hormer,'som fast- ställts av riksdagen" ifråga om klasstorlek "i grundskolan ta upp till förnyad. prövning, Även om” han hänvisar. till? att. utred- ningar ' behövs + som: grund, för nya -riksdagsbeslut;: så..kan. man utan .tvekan fastslå. att "han ute”. efter : "att ; öka: elevantalet; klasserna. : | Tidskriften, slutar med; att be- Klaga: att det - kärva .-ekonomiska klimat,. som man kan hoppas. är tillfälligt, ,'skall + få : kongekvenser som "leder till: .en pedagogiskt mindre acceptabel : situation, + . Borde vår unga, blåögda Tv + egentligen. alls "syssla -med så stora 'saker som VM i.ishockey — där det ju gäller att ta emöt långa, :omfattande . sändningar från Wien, av:matcher som kan » pågå upp till tre" timmar? .. i: Man. måste. fråga det efter torsdagens" Aktuellt. "Per Grevér "rapporterade huru som TV hade kommnnit tiil riksdagen för att där referera debatten om nämnda världsmästerskap — ' déss: sän- dande eller icke sändande i vårt medium — men beklagligt nog inte hade tillräckligt med film i kamerornas kasetter för att till slutet "kunna följa ' åsiktsbryt- ..Ningen; man trodde inte att rep: -likerna skulle bli så långa och så många! Det är storartat! . -- Muntligt återgav Grevér ,vad som blivit sagt — medan ilbud .gick till Sveriges radio efter fle- ra, filmrullar, när de omsider anlände > kunde .-bildreportaget fortsätta. : -- Om det: verkligen blir: sänd- ning från Wien må vi hålla tum- marna; för österrikisk TV, att den har tillräckligt med material .på plats för att. kunna bevaka "hela, långa matcherna. > ... : är längtiäsutredningen, > "(Gunnar Falki Sv, D.) I Antioc] College I Ohio, Richards Woodwind Quartet vid Michigan State. University, : Capital : Wind Quintet vid American University och Brynwood Quartet vid Cat holic " University. of America. — de två sistnämnda i huvudstaden Washington. — samt Oberlin Ba- roque Ensemble vid Oberlin Col lege i Ohio, som i somras fram: trädde på. Drottningholms' slotts- teater i Stockholm, :'' - Huvudstaden Washington, i som redan har en rad kammarmusik- grupper, fick nyligen två till: Po- tomac String Trio och Washing- ton. Classical Symphony; den se nare bestående av medlemmar ur National , Symphony... Orchestra. Detta att .starta en kammaren- semble inom en symfoniorkester började vid ' Boston: Symphony, som i början av 1965 bildade Bos-' ton Symphony Chamber' Players i. syfte. att 'stimulera sina :musi- ker. Detta: experiment. blev så framgångsrikt att Chicago Symp- hony gjorde - sammalunda, . med lyckat resultat — första säsong- ens. nio kammarkonserter” gick för utsålda hus, ', Kammarmusiken skall. ägnas vederbörlig uppmärksamhet ock- så vid Lincoln Center, New Yorks nya kulturhögborg, Man planerar att .inredä en: kammarkonsertsal med, plats för över: 1000 åhörare i den nya byggnad för :Julliard School of Music som nu:är un- der, uppförande. Lily” Leino « | Aktuell jun kom mentar. "Onekligen finns det arbetsupp-] " Förnyelsen ' av' hr Erlanders gifter för. en. mer eller: mindre ministär .' fortskrider med" regel permanent . Eftaorganisation om | bundenheten' hos en nummerre-. : siktet hålles klart inställt, på hu-]vy. I mitten av december hr Len- vudmålet — d, Vv. s. på ett hela | nart Geljer | 1 solonummer, ' vid Västeuropa omfattande ”handels- samarbete inom ramen , för. en och samma frihandelsorganisation, Till detta kommer ' sedan möjlig- heten att vidga samarbetet öster- ut, vilket för närvarande för Ef- tas del inskränker; sig till de allt- jämt pågående sonderingarna av någon form för ' "samverkan med Jugoslavien. . : Syäsvenska | Dagbladet. ' När ' hr sträng inte rår på de stora problemen — som en och annan inbillat; sig "att. han hade utvalts för att hålla i schack — då tycker han att bilarnäs' stjärt fenor. är för pråliga, att bra sko- lor är lyx. och att: pår bostads- staridard är" för hög. sot ooe Det är' något pålitligt över den mannen, i hans ämnesval,” 4 '.' Vestmanlands Läns Tidning. ./ Vad Beslut om. | investeringsbank - SS > måste: föregås äv. utredning min Tiksbankéns yttrande. över 1 förslaget ' om statlig 'investerings- bank, där' riksbanken tillstyrker regeringsförslaget, ihar i fullmäkti- geledamoten” riksdagsman. Torsten Bengtson: (cp) ' fogat: en ”reserva- tion, där: han bl. ac påpekar; att promemoriorna" ifråga om : invés- teringsbankens "avsedda -verksam. het och utformning - är. "synnerli- gen -khapphänd: gä och "kan inte läggas: till grund ”för”ett riksdags- | beslut; Det .är inte närmare: klar- | bBjort, vilken" typ av "investering- ar, : som >” banken "skulle + särskilt inriktas" på. Behovet” av: särskilt riskfyllda irivesteringar. är till sin omfattning inte" närmare prövat och” de' finänsieringsproblem” som möter: "mindre. och medelstora” i retag ' "har ” helt: förbigåttg,'' Bengtson' kräver” en” skyndsam ut- redning: ;' särskilt beträffande be- hovet av 'er:'eller flera ' investe- ringsbanker . och "frågan: om en. viss ' ökning av näringslivets möj.” ligheter” till självf.nansiering. ; > Reservationen har följande "ly- delse: pe «Det har” sedan länge varit up: penbärt,: att: Utvecklingen: kräver ökad satsning på näringslivets in: vesteringar,' såväl inom industrin som inom 't.' ex... handeln, :. jord- bruket ' och i skogsbruket, :. "Ökade investeringar::'på ; nämnda :områ- den är; nödvänd ga "för att effek- tiviteten: och «konkurrenskraften i vårt näringsliv'gkall kunna upp- rätthållas. och så långt . möjligt stärkas -och för-att' därmed :sys- selsättningen , <: och « standardhöj: ningen skall: kunna? tryggas . på tillfredsställande sätt. Denna upp- fattning torde även” stå 1 över: ensstämmelse : :med :'den bedömt ning, som gjorts av den senaste i SJÄLVFINANSIERINGEN. i En nödvändig” förutsättning. för att.när: ingslivet :skall kunna upp- nå den önskade ' effektiviteten "och konkurrenskraften är. en. omlägg- ning av” den: "ekonomiska : politi- ken" och” skåttepolitiken ' i. syfte att-i- ökad 'utsträckning' främja produktion” ”och" vilja ' till. arbets- insatser. Särskild vikt' "måste här- vid fästas "vid den I promemorior. na i viss mån. diskuterade frågan om" näringslivets möjligheter till självfinansiering, -Under ”1960-ta- , |let haren kraft:g minskning skett av näringslivets självfinansierings- i | förmåga. I promemoriorna förut- sättes som” naturligt,- att närings- «livets självfinansiering skall re- duceras ytterligare: och 'att denna | minskning/i självfinansteringsgra- den ' skall ' ersättas "med lånemöj- ligheter. Det måste' emellertid be- faras, att 'den låga självfinansie- ringsgrad, som härmed följer, kan komma ” att” allvarligt ' motverka önskvärt” initiativ." och 'risktagan- de i näringslivet. En viss förbätt ring' av. möjligheterna: till själv- finansiering är angelägen, ” Md -AP-MEDEL. rAv särskild , vikt. -är” att medel från .AP- fonden. i ökad utsträck- ning kan komma till användning för "investeringar i näringslivet. Det ,sedan länge resta kravet på sådan.. ändring .av' reglerna . för återlån från - AP-fonden att fö- retag ' får, rätt. till” ackumulering av. flera års ATP-avgifter och därmed . möjligheter 'till -- större återlångbelopp, bör i.detta syfte tillgodoses." Det bör också . vara möjligt. att i ökad utsträckning slussa AP-medel till. näringslivet via affärsbanker och andra kre- ditinstitut, Vidare vore det även tänkbart. att utvidga kapaciteten hos AB Industrikredit och andra liknande. institut och organisatio- ner, varigenom kreditförsörjning- en särskilt för mindre och medel. stora företag borde kunna effek- tiviseras. ' Departementspromemo- riorna "har i stort sett helt för-|: finansieringsproblem, |. bigäått 'de' som mindre och medelstora före- tag. möter inför rationalisering och" strukturomvandling. ” Detta mäste anses anmärkningsvärt med hänsyn till den goda produktions- utveckling, som” dessa ' företag I allmänhet kan hänvisa till;-' Strukturrationaliseringen reser i många fall krav på särskilt risk- fyllda "investeringar. . Ofta / gäller det : engagemang av : väsentligt större' omfattning och högre grad av risktagande än.vad som tidi- gare "varit - vanligt inom vårt nä- ringsliv. Särskilt torde detta gälla exportindustrin; som har att häv- da- sig :i en alltmer . hårdnande konkurrens. Allt' detta kan :nöd- vändiggöra, att nuvarande kredit- väsende ;'kompletteras.:- med ''en långsiktig. "och " riskbärandes' kre- d.tgivning' i. särskild ordning, För det: aktuella -läget är :det- säkert ordats'vi'promemoriorna: liksom: i finansplanen; tillföra näringslivet krediter": på ::500:-milj'. kr, -: vilket möjliggöres ” genom" en. förstärkt r | budgetpolitik: Statt « Klart är emellert'd att för- nä- ringslivets «rationalisering och strukturomvandling.." på "sikt: er- fordras ' avsevärt större. belopp. Enligt.promemoriorna skulle: de godoses”getioni”mrättände statlig: investeringsbank.:- KNAPPHÄNDIGA, VC n Promemoriorna : är i fråga 'om investeringsbankens avsedda verk- samhet ' ock, utformning : synnerli- gen;' knapphändiga. Det. är; inte närmare klargjort, vilken, typ av investeringar ;' banken. skull Behövet av vesteringar; är tillisin "omfattning inte närmare prövat. De finansie- ringsproblem, som möter. mindre och medelstora, som framhällits helt förbigåtts. Promemoriorna ' säger i:stort sett inte heller någonting: om investe- ringsbankens - organisation . eller om riktlinjerna" för placeringspo- litiken;" Promemoriorna ; kan inte gärha: sägas utgöra en. sådan ut- redning, som kan läggas . till grund : för” beslut, som avser en mera permanent ordning på kre- ditmarknaden, : i EKONOMISK MAKT- +; KONCENTRATION. 2 : Även om ' sålunda ett tillfreds- ställande utredningsmaterlal inte föreligger, bör principfrågan dock kunna , diskuteras .i förevarande sammanhang... Det torde finnas skäl för en sådan långsiktig och riskbärande .' kreditgivning, som avses med förslaget om investe- ringsbanken. En helstatlig investe- ringsbank skulle emellertid inne- bära en oerhörd :ekonomisk makt- koncentration, som skulle medfö- ra stora risker för" ekonomiska felbedömningar. Men man bör kunna tänka sig, att staten och 'kreditinstituten, däri inbegripna även andra än affärsbankerna, ge- mensamt' inrättar en investerings- bank enligt de former, som gäll p ler för AB Industrikredit, d. v.:s. att aktierna ägs till 50 procent av staten och till 50 procent av affärsbankerna. En annan möj- lighet är .att en statlig investe- ringsbank ' balanseras : genom att kreditinstituten inrättar: en. kon- kurrerande ' investeringsbank, ' Det synes angeläget, att frågan om hur! de för näringslivet nöd- vändiga investeringarna skall kun- na genomföras utredas så skynd- samt som möjligt, varvid 'upp- märksamheten särskilt bör vara riktad på behovet av-en eller flera inveésteringsbanker, på frå- gan om viss ökning av näringsli- vet möjligheter till självfinansie- ring samt på de mindre och me- delstora företagens finansterings- problem. x : SOLGÅVAN MN TILL BLINDA: ” Ne 610 200326 fett. riktigt 'grepp- att;.:säsom ; för- )- ta -behov:'i' huvudsak: kunna ”till-i årsskiftet ,/ ' dambaletten > Myrdal- Odhnoff och på tisdagen nytt sö lonummer med, hr Krister Mick- man, : Kommunala H ”konsumentnämn- der”: med samma, :ställning. och befogenheter som t.v ex, hälso- vårdsnämnder är ett förslag som framförts dels av LO: SAP:s pris-. kommitté i skrivelse till handels- departementet; dels -av några 1e-' dande folkpartister i en riksdags- motion. Tanken . —' som 'redan hunnit bli avvisad av KF —: är oförenlig. med kommunallagarna. Den är dessutom ett utslag av socialistisk övertro på samhälls. "kontroll, "som" "det är förvånande 7 att. möta hos folk som kallar” sig liberaler. | bös Ni Li : pi Köpenskap. .Eckleslastikministern . uppmana- "ide på elevriksdagen i Jönköping SECO att satsa på skoldisciplinen, Det var välgörande att höra att ecklesiastikministern är på det klara. med”att skoöldisciplinen på sina håll kan lämnä åtskilligt att önska., Han bör därmed , vara medveten om hur besvärande ar betssituationen: kan: vara i skolans vardagsliv. "Qc 4! SECO /att hö att : engagera sig i "denna vitala | fråga "är välbefogad. Til: elevde. . ynokrat! hör också fört behöver in fé i vara ett” över ränat neryknippe. för att göra sig. skyl? dig till en”tjuvstärt” boden situa- . tionen, Vi känner för vår "del" ett ' Jöper stor -Trisk” att endera” Kvällen 'kr: mina. Ör. vad: ni kan: för . att” förhindra "det, ' "snälla övel va ka ösa trafiksignaler! Handelstidningen; : Ks ningen förs Stockholms ' skilda -Bank som spelar en. be- tydelsefull. +: roll - för "svenbkt” näringsliv, är i så dålig takt” med samhällsutvecklingen og'llar. fackliga ” organisationer. Man kan med fog undra: RUT det över. huvud är möjligt > att upp- dagens Sverige” : Landstinget Uppsala fick 'bor- gerlig majoritet efter höstens val. Vid första sammanträdet på den nya; perloden valdes ny> ordfö- rande, B2-årige . : socialdemokraten och riksdagsmannen' John Lund- berg efsattes av' 71. -årige ep-riks- dagsmannen- Ferdinand Nilsson, . Upplänningarna : "ser med oro fram ' mot : nästa föryngring, Sundsvalls | Tidning, [ETT ORD PA VÄGEN Bedjen” ”oavlätligen,, [ Tess. 5 ) 17. På "den världsvida. bönens dag är vi på ett särskilt sätt medvet- na om, att man beder .oavlåtligen världen : över. dogörelser från förra är | servationer kan wi i" akan förflytta oss. runt 'hela Jorden > och se bedjande människor i oli- ka länder, Från. Tongaöarna' hör vi: ”Några av de underbaraste sammankomsterna var när man ' samlades tidigt på morgonen öch började dagen med brinnande bö. ner”, é Japan: "”Mäånga - av kvt kom från jordbruksatstntn rna del hade rest I två timmar för att komma till mötet”, Israel: ”Till. antalet få, men + detta mer än kompenserader av” mångfalden av' kyrkor och tradi. tioner som var representerade”, Bechuanaland i Afrika: ”En del” av kvinnorna är magra och sva. ga,' då två skördar har slagit fel och. det är ont om mat, men la är- de förenade i sin kärlek in Kristus”. : Var vi än befinner 055, kan” vw | idag förena oss med"andra män, ' niskor i bön. världen. över. JA - Upsala Nya Tidning; AA rätthålla "en". > sådan inställning De Med hjälp 'av "re: . -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.