= LTS oreäneen den 8 mare 195) iT= = -| Bob: Kennedy näste: i Vita Huse?? V I Grundlagsberedningen har- nu : arbetsfyllda, veckor,. Det "gäller, "att 'nu' i vår. få ett författnings- "förslag ' färdigt, ” om ' det ' skall "kunna bli en: författningsreform; . : beslutad av." 1968 och 1969 års riksdagar. - . Betydande framsteg 'har vun- nits. Det tycks numera vara go- ' då utsikter att grundlagsbered- just "det, att man vill försvaga" Det "finns många tecken som ty- der på att. den. socialdemokra- tiska. regeringen) inte alls: vill stärka den kommunala "derio- kratin utan . tvärtom öka Iden, "statliga styrningen a av kommu r: naturligt, att centern, - som - ålltid' slagit. vakt 'om' den iks- I ningen :kan samlas "kring - ett : förslag .om; en, en : dag, vald genom Virekta val vid |. ; ett och samma tillfälle.” Det be: tyder en direkt och: effektiv " parlamentarism — såsom de tre oppositionspartierna” krävt.” Ett annat oppositionskrav är - ett? rättvist”. proportionellt val e Mot detta härd stått s0- " caldemokraternas krav" på över-|- , representation för det” ”soclalde- " mokratiska pårtlet. 'I piincip |. ” - har "Soclaldemokraterna fått. ge upp även på denna punkt, ”och |. godta tanken på rättvisa :och : proportionalitet. Men. ännu --har "mani" inte: lyckats "komm fram : + till "någor lösning: "Det" stora' "probl aktuella situationer valdagen, . då .; ;, innebära? kommunalval , och , .- hållas "på: samma”, dag, blir na ,» turligtyls. , . kommunalfrågörna helt skjutna. 1 bakgrunden, Den |. -skulle 1. mmunala |. ; ”.gemensamma, | valdagen. . ” allvarligt skada, demokratins. soch i lvstyrelsen. Detta”. är. 'obestridligt.. —' men |. a det, är: alltså "det pris," som 'den - ;' soclaldemokratiska. . .» begär. för-en- -riksdagsreförm. - : 'demökratiska'”, ' :: tankar. " Någon. vettig : motive- ing Nar, Inte ens ”skymtat.. Men "finns det något ' skäl bako i der oc:aldemokratiska regeringen [SM kar så måste. det jva t "har som . väckare” av a vida ;samvete fått, än större tyngd . gå ” Hfrän Indien i 'sämband mod; kan |; "gressvälen där; anser "förd ".ibrukarnas. Förenings ”v blad: FÖ an er TREA . t-Det står nu klart att Indiens försörjningsläge är sämre än vad kongresspartiet officiellt vé- lat ge sken av. Det är ”förståe- Hgt att det härskande partiet |: söker förgylla tillståndet, men i vad mån. försörjningssvärighe- |. terna bidragit till de stora för- luster kongresspartiet fått vid- kännas till 'extremistpartler är , Svårt att bedöma, Farhågor har uttalats föratt Indira:-Gandhi måste lämna ' premiärminister- posten, ja rent av för att den demokrat! som; Indien berömt sig av 'att eftersträva kan gå för lorad, , ; Det är sannerligen: inte ange- nämt att Kina, . världens folkri- D kaste nation, befinner sig på gränsen tll kaos och att den näst största. nationen inte nått den stabilitet som så väl, behöv- des för försörjningens skull och + för fredens. . HÖJNINGEN AV DEN ALL. " MÄNNA VARUSKATTEN | , har nu beslutats. Det skedde onsdagen den 22 februart, d, v, s. +” Sex dagar” före beslutets ikraft- tr ädande. Det säger sig självt att övergängstiden för tillämpning- en av den nya skattesatsen varit alldeles för kort, något som ock- så under de senaste veckorna framhållits men förgäves, skri ver tidningen Köpmannen:, » Det är helt obegripligt att man rån myndigheternas sida inte visat större förståelse för och ta- &t mer hänsyn till nödvändig- heten av att ge: detaljhandeln åtminstone några veckor för. an: passning till det nya läget. : Detaljhandeln som skall ta ut och redovisa: skatten har: alltså råkat I en utomordentligt besvär- lig situation. Köpmannaförbun- dets skattetabeller kunde helt naturligt inte färdigställas och skickas ut förrän det definitiva skattebeslutet förelåg — det har hänt överraskningar förr som 1 sista stund ändrat på vad man eljest trodde skulle bi riksda. |. gens beslut, 1 Nog.är det ett minst sagt rim: ligt krav att detaljhandeln får skälig tid för sin" anpassning nästa gång det blir fråga om en i]. en -riksdagsreform kosta? Skall / det vara nödvändigt att - | na. punkt?., Och, skulle” 'verkli- e den: gemensamma ; gp Skall I. riksdagsval | i regeringen 2: Hur, kan regeringen ; ha" den-|. "na taställning?” Hela den "social | argurienteringen kolng” det. kommunala ”valsam- : : bandet-: har; ju. varit -suddiga| - släktingar: men somj,hs nala' självstyrelsen;; söker förhindra" den skada, som den gemensamma valdagen : skulle "innebära" för jen > kommunala demokratin. Centerpartiets riks- dagsgrupp - har, vid upprepade är uppenbart; att det. inom cen- motötånd mot den gemensamma - väldagen.':Olusten inför en kom? promiss, i 'vilken den. gemen- » samma valdagen skulle: ingå, är mycket stor: " Det är angeläget, att en. för- . fattningsreform, - som; ger OSS en” moderh riksdag, kan” 7 beshi-' - tas: 1968 :och 1969. :Men vad. får ; på > den” "kommunala demokratin . som den. gemensamma. valdagen . -. kommer. att. innebära? Kan. då inte” "den ”socialdemokratiska. r d geringen. försöka ta sitt. förnuft « till fånga” —, ätminstone, Pp .den- -de 'socialdemokratiska kom- "miunalmännen i. olika delar: av landet. kunna ;' låta. "regeringen : bryta ner, den, kommunala själv- "styrelse, .s som de, i själva Vers vill: värna ch för- 5 Ands.Sverige visades 1 "Fokus / veckoslutet. Å "de. garala AJ det; samhälle; : som ibland” med "stolthet: kallas folk- 1, : hemmet; Det: byggs” sjukhus och vårdhem. men. stundom finns det: "ingen:. personal, ; Sjukhusen ka därför inte fungera. den. kommunala . 'självstyrelsen: på tillfällen diskuterat frågan, Det I. ; tergruppen finns ett: kompakt i senttorärnas hus. Resan Avslutades li Néw' York" där” mån: talade med Vägen än presidentposten och V Vi- ta huset i Washington; USA, är lång och säkert mycket törnbeströdd. En liten bit av den vägen har ett svenskt reporterteam' följt. med en av dem som aspirerar. 'på att” "bli Förenta 'stäternas "president, här det" åter blir -val. 1972, + Hans « namn är Robert Francis Banned Vi får se repor- sa "med. ett av "Bobby . Kennedy själv chartrat plan: Passagerarna var hu- 'vudsakligast pressfolk från de'stör- och, TV över. hela Nordamerika och första. anhalten vår. Los Angeles, Varje "deltagande |. tidning. betalade sin andel och säm- jan var. -underbar mellan de 'sins- emellan konkurrerande :syndikaten, berättar. den ene i reporterteamet, Lennart: Olson, : som” tillsammans med: Steven : Hopkins gjort detta nära. en timme långa TV-reportage om Bobby, / som Robej Kennedy or! arbetar: för Bobby: "Ken- nedy "och "människor ur: Kennedy-' 'klanen. Alla tror, depå "honom. Vi var. chosefri - lig. ste ensamheten - -kännä> fö amlå,: som , har barn joch. a ”av:dessa, Men de hat; ; skapen: om,att:deras. liv. har; - re 2å vägar hån "satte..sig - där . ledig, AZ hade de. unga människorna, för vilka. -Sjukdom;. ålderdom ,och; död ter |. sig.'som något så avlägset,', att | "dellcke:' kan ägna. en tanke där. åt och" "därför "icke "heller kan . förstå: de. gamlas, situation. Det » moderna: "samhällets. :-konstruk- tion. gör. också, - att.. det ofta är värre för den I full verksamhet varande : ; generationen -att . per«d" . sonligen, ta hand om "sina : åld- | "ringar, : 'Trängboddhet, ' folkom- ; flyttning-.och "mycket annat :in- : verkar... Den.. allmänna: - inställ- |- ” ningen. att samhället..skall-träda | "till och ta ansvaret, när så,be- . hövs, ger också minskat person: Het ansvar, '.v. . i Situatiorien" ä . sådan” den” ör mäste samhället göra mer fö äldringarna.y |) De” får "intel: glömmas, De: "mäste få nödtorf- tig vård. De måste tas om hand, så att. deras ålderdom blir: mer än en-hopplös väntan på döden. TV reportaget var en nyttig arr Keställare, NTONARINGARNAS TYRANNI lig sanning -i det uttrycket, tror ]' .Västernorrlands' "handa: > sökt förklaringar till en situa- tion och en kulturbild, som inte "bara är genherande men tragisk | . mitt 1 välfärdssamhället. Nöden "har övervunnits, .. ligger, fri för alla. Ja, inte nog härmed. Standardstegringen har |: varit speciellt hög för de unga, härom har” undersökningar gett häpnadsväckande -- besked. Och vad har resultatet. blivit på and- ra fronter? Jo, en chockerande hatinställning mot samhället. Al- koholism, narkomani och -brotts- lighet har också brett ut sig. "VA tar upp en del tankar: som |: Professor Torsten Husén fört fram I sin bok Skola'i förvand- |. ling; är. det bl a. "citeras enl. amerikansk pyskolog, som förör- dar att vuxensamhället på nytt | måste ta ledning” och "inte: visa flathet mot tonårskulturens as- Pirationer och excesser, Den me- toden gillas inte av 7: professor Husén: ' - Sanningen att säga . lämnar as hårda” öde" att flömmasrav |; ; ”— det ligger hog en obehag-|' AI 1 e Psykologer och, pedagoger har | Ha "analyserar bra” ”svårigheterna' för ungdomen i "föränderlighetens . Samhälle men. kan inte i något ”.avseende” Svara på den fråga. han" tonårssamhället? Sen Att? visa ungdomen: lojalitet |; 1 VS och ge" den. större ansvar. låter sig fätt sägas. Det är inte många 'som: låter sig nöjas med Huséns formuleringar, bl. "a. barnavårds- nämnder, polismän. och domare. " Ofta "kommer. de emellertid |- till, att avskaffandet av de uktoriteterna "har mycket "med. brottsligheten och .de , asociala -Beteendena,:-De gör samma upptäckt som expertisen . L. USA. Där trollas emellertid in- te verkligheten ' bort genom! så- dana illusionsnummer;'som radi- kalismen, här hemma så gärna ägnar sig åt. Den senares starka fäste i Sverige bygger inga broar «till en sundare utveckling, + . Trolöshetens filosofi med des- . så nu: så aktuella engagemang å sex: "Och porr skapar men löser nga Problem, " utbildningen ji. ': ”Clartédemonstrationen mot Ef- tas (samröre med” Portugal var . nämnvärd uppmärksamhet vid själva | mötet i Stockholm, Intres- .sant är. dock att ”den nya väns- tern” aktivitet ” i sammanhanget >C. H,' Hermansson från att del slutning" till Eftamötet, där hr -Hermansson fann sig väl till rät. ta vid samma taffel som de” -Ppor- - tugisiska delegaterna, : Det är «inte vår mening att klanära hr - Hermansson för att han som partiledare medverkade vid det- ändring av skattesatsen. emellertid inte” Torsten Husén ! själv. några anvisningar: hur”, "ta, solenna tillfälle Vi förestäl- färden; blev, mycket förtjusta! il d Dö Kn) Han” | växten. Själva. ordet Ii :18-—10.000- blommor:- inte hindrade .kommunistledaren : ta i regeringens. festmiddag ian| ennedy sedd génom.. Lennart” Olsons filmkamera. Bilden är alltså direkt från inspelningen i USA NN Filmen kommer - i TV, på onsdag. . : Slrålning. Han ser mycket Bra ut med sitt cendrefärgade hår — en aning "åt rött —" han är 'snarast spenslig men ' besitter ” stor ” inre strålkraft.. Var helst han kommer samlas "folk omkring : honom - och speciellt är han flickornas och da- mernas "gunstling, Han är elegant och har enastående förmåga att hål. la även ett stort auditorium fånget, . Vad han mest. av allt tycker om är bragdartade : sporter '; som att. klättra i berg eller paddla i vilda forsar. Detta gör han 'dels för att det: är” roligt, "dels" för” den goda publicitetens kull, Men: han fost= för de demokratiska: - kandidaterna, på tio platser per dag, = rar också sin familj — nio ban på det tionde — och hustru ”håll-i. gång-Ethel” till sportsliga bragder och oräddhet," : tober—növember i fjol, gick alltså från östkust till västkust, planet stack norrut 'till- Seattle i Staten Washington och vidare upp mot Ka- nadas gräns, ner mot San .Fran- sisco i Kalifornien till Sacramento, San José och många andra Platser. Ibland : hann "Bobby: med att' slåss" ”T 'Sambänd med "alla störte' hög." tider; födelsedagskalas och andra festligheter ; förr : i världen. före- kom alltid ;läckert 'doftande. saff- ransbullar - och... saffranslängder. De: hörde: till: den. obligatoriska förplägnaden- och: : Var. omtyckta ' äv. både gammal. och ung. Ja, än i dag är saffransbrödet: på: många håll : mäkta” populärt: helst nu i (fastlagstid h vid, den. tundan:- de. -påsken. upplever, en. ny renässans - Saffransbakverkets ; vack tillfredsställer - både ögon och "kryddan kommer :' från Hä - "lökväxten ' Crocus.. sati- | och :drogen framställs « av lätt 1; brunröda, märken ' hos » saffran; här- iska: "asfår, stammar 3 från sår '" Crocds sativus' har "en: fåst"oc 'köttig stamknöl; och gräslika blad strutformiga, purpurfärgade: blom 'kalkar "med lång Spip7 a ch sex- fliktigt ; blömbrä am, utänför 'vliket.. .de i tre. » märkena sticker fram;. När, skördar, saffran b klipper ; man märken: ; som' rsiktigt. .av.:dessa "torkas" "noga. Att Arogen-. så nge. man. kan "på- minna ., sig tällt "sig oerhört 'dyr;. beror på: att det krävs. så [ mänga. "blommor - för. varje.- gram saffran. För att få 500 gram. av denna ivaramäste man: ha mellan :Vilket..1: sin tur : "betyder : 22:000-30:00) [kent Ia ” I Saffranskryddan. har; en: mycket ke äventyrlig historia;, Den var re- dan under antiken mycket efter- frågad. När den först. började od- Jas, är inte' fullt känt men som 'nästan alla ;: våra kryddor. har |den införts "från ' Orienten, . Det var 4 hemvändande korsriddare och. sjömän . som förde med sig den lilla" lök ä det; i . Sedai början av "medeltiden när! saffran ' i. stor "skala 'odlats- både i". Frankrike..och :Spanien;” Om- kring. den ' 1" november : börjar saffransskörden "i' Spanien: och -den pågår till i:början av decem- ber." Nu har denna” odling som allt "annat sautomatiseraäts, men i Spanien” använder :man 'sig: fort- farande i'stor:; ; utsträckning. av manuell 'arbetskraåft. . Som -krydda :har saffran.” en mångsidig användning. ” Inte "er- -bart: som kulinarisk finess utan också rent medicinskt. Inom den äldre farmakopén' hittar man till "exempel" både 'aloedroppar "och opiumvin ' i : vilka ” båda stora "delar" saffran' ingår. 'Även de: av äldre ' människor .” högt. "aktade ”Roséns .bröståroppar” innehåller saffran, -EN vara, som är så dyrbar som saffran riskerar alltid att bli för- falskad. Förfalskarna av, saffrån under "medeltiden var 'sannskyldi- ga. konstnärer 1 sitt' fack. Med hjälp av köttrådar, ' rött silke, gummivattenr och kritmjöl tjäna- de de stora pengar. Men de tog också stora risker, Deras, köpare . | upptäckte omedelbart att' de. bli vit lurade när de hade « sin ”saff- ran” i blöt, får närbesläktade . vänstersocialist ka riktningar nog hellre' skulle ha ' velat se ”kommunistledaren Bland . de Plakatbärande” ungdo- marna framför konferenshotellet än som middagsätare i Gyllene ” salen. Att det är skillnad på teo- "ri och praktik i det internatio- nella "samarbetet får väl hr Her- - mansson försöka klargöra för si- na' ”nya vänster”anhängare. vo ">> (Sydsvenska ler oss dock att Clart€ och andra | B misskund - med . förfalskarna, ”. Nöärnberg ' brände". man; en; man gom. Men. vad 'är egentligen saff- | er Dagbladet. ”Maft hade heller - i på. bål : som ' "straff för att. han 1444 förfalskat :'saffrari och "1456 avrättade man. i samma: stad -tre personer; "för samma :' brott.” begravdes levande. -Även-i Sveri | ge ”råkade ” bedrägliga! oc ningsugna' skryddkrämare, ill Det: finns, många”: " exempel”, föratgade: "kunder" tog: "rättvisan i.-egna . händer: och. pryglade:-be- dragaren .”så denne. varken , kun- de.-gå ellr: sitta”. +. "Så nog ' har. de”. gu Kullarna. på: kaffebordet : en även- "Jom. det svenska jordbrukets .vill- | :|-. Att regeringen "inte. :! Resan,” som företogs under” ok Dej DD kttgell sonat Jordbruksminister Holmqvist har lyckats med konststycket att under 'flera" är hålla en debatt kor och framtid gående utan att ge några ordentliga besked om sin egen och: regeringens ”ständ- punkt. Men den: frist, som denna kurragömmalek med, allmänna ta- lesätt gett, honom, lider .1 alla fall nu' mot sitt slut, I den kom- mande propositionen "tvingas. han ge besked. Till dess får nog ock: så : jordbrukets organisåtioner trots sin förklarliga förgrymmel- se hålla - inne red kraftåtgärder- na, eftersom man” egentligen inte vet vem och vad man skall attac- kera. EN aa föredöme ' År spårsamhet är : väl knappast : nägon nyhet" Men det skulle kanske inte skada, när re- geringen.. så - gärna vill., tillhålla andra sparsamhet. — - helst . då med ;tvångssparande i form av ständigt : högre”. ;skatter och. av: gifter. ;:;-. - Två: nya statsråd sätts. till, fast två: blivit. nästan - arbetslösa, /ci- vilministern och. . handelsminis- tern, "von Friesen” up) beteckna: de i. riksdagen personalpolitiken i kanslihuset som skrämmande. ' egeringen 2 "som ”hushållare” egen mark rimmar, illa med de. "cirkulär, om, åtstramning. som andra den själv skickar ut. ät” håll, Effekten' skulle bli" med bättre topp. reslagna - investeringsbanken. öv riga : remissinstanser” som ' Spar- | banksföreningen, . TCO, LO ' och en. del andta. föreningar och insti tyr ne. bakgrund! Tore "Leh: : tutioner: är: enligt: Sv."D. inte'till- äg: att: hjälva Konsuménteri” a ha r. makt: på 'markhade och "måste få” ett: Kraftigt stöd: för” att -kun- när -fylla "sin . uppgift .i-'den "fria konkurrensen, ;- skriver ” LO:s '-ex- per, på pris- och konsumentfrå- Bor fru « Lillemor - Erlander: i 'Svensk Sparbankstidskrift.- :, ED pr:smedveten nsument.. . kan bättre .spela med :i markhädsspe- let. . Men. överallt" inom näringsli- vet, försiggår ; verksamhet :i stor- driftsform: Det är. viktigt att inte lägga - på. konsumenten:' övermäk- tiga ; uppgifter, . för; att. stå upp mot. näringslivet. nas "resultat av. konsumenternas | verksamhet, .. skriver... fru : Erlan-) der. Stordrift på konsumentsidan måste innebära att organisationer och. myndigheter; tar - på ;sig. an- svaret . för. att .mer. direkt på ka utvecklingen... Hela den .;adminis tiva äelen av samhällets. prisaktivitet "mäste i. allt större grad rikta sin 'verk- samhet « direkt... till ; : producenter och" distributörer. Det är i många fall en: mycket stor. omväg. att låta! otilifredsställande : 'varor kom- ma ut på": marknaden,. låta Kon- sumentinstitutet :testa ' dem 'och därefter" sprida informationen till könsumenterna,-så att konsumen- terna 'låter bli att. köpa dessa Uv 1”. och vi idgad spolysning |. N maktlös ;'| mentintresset it : stort får" större -F'vändigtvis': behöver .överensstäm- konsument: '« produkter, "och - så” att” de di rmed |- försvinner - ur : marknaden, " Myc- |: ket ::.; bättre - resursutnyttjande skulle det bli öm 1” princip 'insti- tutet testade' vissa varor innan de tillverkades. "och meddelade ”pro- ler: dylikt”: som": behövde göras. Detta Her äver de: övriga or- gan" som: arbetar ” på : detta: områ: de. " Ett lysande” exempel ' på en verksamhet; - denna ” riktning, som lyckats, ger - "Slöjaförening- ens bohagsinstitut, : = Det: är "väsenti at att” "konst "möjlighet: att' "göra" sig gällande, Genom en erorm: satsning: på .'re- :klamr öch! ändra" 'marknådsföring- 'metoder' på” det Fprivata: närings- ivetå "område: men .'en "marknads- ring: med ganska små" resurser av "behöver på den: offentliga sek- törn! sker "en. allokering" av” pro- dukliva resurser; 'som inte ' nöd- ma med konsumenternas väl, om de” verkligers: hade haft ett fritt sådant, "Det är därför väsentligt att från ”produktions- och 'konsum: tionssidan: angripa frågan om re- Fsursfördelningen så :att de; proö- duktiva : 'resurserna änvänds. på förnuftigast. möjliga "sätt. och 'så ätt "fördelningen blir rättvis, Det är ' detta .som. på längre 'sikt är sumentverksamhet. 2 Nyrcgistreringen av: Personbilar minskade: med : 244 proc förra året Det; svenska bilbeståndet ökade ifjol avsevärt mindre än under de närmåst föregående" åren, An- talet ' under 1966 : nyregistrerade personbilar uppgick till 208.000, en minskning med 24 procent jämfört. med 1965,: meddelas det Svenska Handelsbankens års- översikt ”Sveriges ekonomi. 1966”. Nyregistreringen av . lastbilar minskade 8 procent till 17.150, - Nyregistrering äv personbilar sl | medan "nyregistreringen a av "bussar ökade med drygt 40 procent. till 440. ”Personbilsbeståndet, ” beräknas under 1966 ha ökat:ca 's procent till knappt 1,9 'milj.. enheter, vil- ket motsvarar en bil på var fjärde invånare, "Totala bilbestån- det — personbilar, lastbilar och bussar :— uppgick.. vid fjolårets sluta till knappt. 2 milj. enheter, TILLVERKNINGSLAND 1966 : ”Tusental bilar samt fördelning SS -filtverkaingstand 19 1966 | missinstanser.. ifråga: om den. fö-1; ducenten vilka " modifieringar efj' innehållet -i LO:s" pris: och : kon- RT | vets : tta vägar, räckligt sakkunniga. Ian. Sven ska Dagbladets bedömning" av.r missinstanserna möjligen bero > att Bankföreningen» och Industri-: förbundet avstyrkt den nya ban- ken medan de övriga tillstyrkt? Enligt Sv. Di tycks de instanser ) som tillstyrker förslaget Inté- ber gripa någonting, . VI tror dock att både ' Sparbånksföreningen ' och LO förstår en hel del om kreält-. politiken. . H Skånska Dagbladet. ” Bilismen mäste” få större" "del äv. de skatter 'den belagts med. vi” måste" vara beredda att- satsa mer "på trafiksäkerheten. — på trafikforskning och bättre vägar, "Helsingborgs Dagblad. ” än så länge är, "värdresytserha' ytterst. begränsade och. . narkoti- kaforskningen praktiskt taget obefintlig. Desto större skäl har man att satsa på: förebyggaride åtgärder, "och vilken” ligger då närmare: till hands: än. en råa listisk ' information om "riskerna, 5: Flertalet:. tonåringar” "torde" vara vo fullt kapabla att förstå ”en . . Handelstianingen ssäven . om: eckleslastikminister Edenman varnade för de ”tenden- ' ser. till. intell! gensaristokratism och småbyräkrati som ”förekom-, mer inom. elevråden, ' har ' dessa och SECO otvivelaktigt en bety- dande mission -att fylla när "det gäller-- att:ge innehåll åt det et Medan', hr. Ryd-' beck. tveksamt :kryssar . fram” "och; åter styr hr” Palme ' för fulla segel dit, folkopinionien ” blåser,” > Vi har” läst den, med nöjes. "Itresset skulle. stegras: till äet yttérsta - om vi också fick GPU- frisk. och: "nykter person men, än till en alkoholskädad eller' "Narko- . tikamissbrukare.!” tävenivofarliga” ” fnns” 3.000 olika” läkernedét, innehåller." omkring» sor av bilar och: bilfö are, Hur "göra? I för: alkohol, lar? Svenskarna ödesdigert. val: stål (ETT ORD - "PA VÄGEN världens ljus. (Joh. LH 1255 . Under : den” stora tabernakelfes- ten "upplystes tempelgården i Je- räsalem : av . stora. ljus. ; Stadens invånare och besökare; som kom. från kringliggande Platser, . såg de strålande ljusen och. hänför- des av anblicken, - :: Jesus” sade; »”Jag. är. "världens ljus; den som: följer "mig, han skall förvisso icke vandra i mörk. ret, utan skall hava livets ljus”, När någon tar emot Jesus Krig tus i'sitt liv,” skall mörkret för. vinna; han ' skall: lysa --som. ett us i alla sina , gärningar, om Vår värld är full av I D ynd och. okunnighet, ' sorg ” och , hat. "Men när Vi förlitar oss "på Jesus och nendrar dl hans - närhet, försvin- r mörkret från vårt | BONET Jesus, VIS a järta med sitt ljus, så att det: lyser Mde inom : och omkring SS. nga skall « märk; Lät oss i oss, -” dena t oss troget följa Jesus Kils us. Så som Enok vandrade med Gud Fövashundraden sedan; "IH: Svära ' situationer har vi hans - Vänskap, . Han; leder OSS .på så att. vi inte- råkar z Maya. få allvarliga följder, om den. Bes cs skall han fylla vårt |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.