vw. vist. sd :: LAHOLMS TIDNING AT - Den, genomsnittliga kommuna- Ja. utdebiteringen är i' år 28.70, kronor per :skattekrona. ' Det be- .tyder, att kommunalskatten sti- git med nära 90: procent "sedan 1950-talets början. Denna krafti- " ga skatteskärpning har drabbat de ' lägre inkomstgrupperna -särskilt : hårt "eftersom kommunalskatten ' för: dem är den tyngsta bördan. Man. kan i stort sett säga. att de lägre inkomstgrupperna i de : : fattiga kommunerna blivit de hår- " dast drabbade. : >< " "Man ' kan rimligtvis inte påstå att den överflyttning av skatte '; börda, som härigenom ,skett till Torsdagen den 9 mars 1907 na , lättnader! i iT= var' att ” snart som möjligt ge- . nomföra en sådan reform, vilke! skulle -ge :de' lägre inkomsttagar-. den betungande kommunala beskattningen”. Nu har centerförslaget avvisats: av riksdagen — iör den här gån- gen Men i:det nervösa regerings- partiet nöjer man sig tydligen in- ;- " te med det, Den socialdemokra- tiska pressen går. till stort an-' grepp mot centeridén, " Örebro- Kuriren't ex vill få' folk att:tro, . att centerförslaget är ”bluff”. och ”hejdlös demagogi”, Och Folket, Tegeringsorganet i Eskilstuna, se: . kunderar och påstår, ätt; center är ”d Jar de lägre ink uppernas nack- ' del, kan stå i god överensstäm- 'melse” med tanken på skatt efter bärkraft. 'Den kraftiga kommu- nalskattehöjningen drabba rätt- - pe . ”: Centerpartiet kräver en rätt 4 sare "kommunalbeskattning, Vik- tigt i detta syfte är förs'aget om ett särskilt schablonavdrag / vid kommunafbeskattningen. I år lik- | som i. fjol har denna. fråga ak- " rerna. får. väl' tycka vad de vill "sig vad. det är frågan om: För k” och to m något extremt” "De. socialdemokratiska redakt — i den "mån de, har klart för centerpartiet gäller det eft hand= . lingsprogram för en rättvis kom- ' munalskattereform., Och den enk=" la sanningen är ' att” regeringen och. socialdemokraterna i riksda- ” gen 'inte' velat vara "med "om att. inrikta strävand på en' sådan, ' tualiseratg -genom tioner. Det finns ett schablonavdrag för i futskylder vid statsb som är "av' särskilt stor betydelse för de. lägre "inkomstgrupperna.' katiningen. Enligt ' den 'utform- ning, som”årets riksdag 'beskutat, » är detta avdrag alltid minst 4.500 kr för gifta och 2.250 kr. för ogif- ta. Man. kan tänka sig ett sådant avdrag också för kommunalbe- skaltningeri;' Det skulle - vara; det ' . effektivaste "sättet ått åstadkom; = Ja, Jättnader för "de lägre "'komstgrupperna, eftersom "dessa nn drabbas hårdast just..av kommu-"' " nälskatten.” Det tär denna tanke "söm? ”har förts fram: i centermo-; tionér. , I nuläget går r det knappiet: att H genomföra en sådan, reform,. Man. - måste ju ' tänka "sig, att. staten . skall kompensera” kommunerna ' för" inkomstbortfallet. ”ansks helt” naturligt, 4 ; sl attningen på 4 500 kr” för" gifta. ”gck; 2.250 kr för, ogifta” skulle för kon umunalskattesidan i en "lättnad på! "cirka; 2. der. kr, som sålunda skulle kom-, ,pånseras av staten. En. sådan ope- ratios kan haturligtvis inte” samhällsekonomiska; läge inte möjligt ant o nedelbart 7 hället .-kän' erbjuda består kan: "ské högst i några timmars” till "syr per dygn. Bland dessa över: givha' sjuka: åldringar” utspelas " dagligen tragedier, som är: djupt ” övärdiga ett civiliserat samhälle: :"'" Det. är: inte underligt 'att. de som "arbetar: inom" äldringsvår- :”den och ständigt har denna tysta "nöd: inför” ögonen iblanä ger ut: tryck för sin bitterhet, De har självå en. onormalt tung 'arbets- börda, « Den » blir . inte mindre pressande . av .att : de. inser sin otillräcklighet. - ” ne ictlintej Jag itror. ingen artist. :skullej? IDEN AV, REGERINGE IDA” HANDHLSPOLITIKEN "har ställt många svenska före tag I en ekonomisk :situatiori -som'" tvingar till :driftsinskränk- "ningar" och nedläggningar, fram- höll hr Perssoni Heden (cp) i föredrag i "Tranemo, Särskilt textil: och konfektionsindustrin drabbas mycket hårt! Go - Importen "av textilvaror. upp-|' går nära nog till hälften av hela den svenska konsumtionen, av «dessa varor. Regeringen har in- te' bara satt företagen I en pre- . kär "situation: utan i många tu- 'sende” industriarbetarhem. står arbetslöshetons spöke, för dör- ren. Jag är ytterst förvånad över att den socialdemokratiska "tidningen Västgöta-Demokraten i Borås kunnat reta upp sig över "mina till handelsministern ställ- da frågor i berörda spörsmål så "att tidningen anser att dylika "frågor sprider löje över riksda- .gens interpellationsinstitut.. ', ! ....Västgöta-Demokratens iver att att, försvara regeringens hand- lande har fått den att helt bort- se ifrån att till syvende og sidst ”Jeder detta till'att de enskilda nriskorna och familjerna i första .hand blir lidande härpå. De människor som drabbas" av |” arbetslöshet eller blir tvängsför- "flyttade: betraktar - sannerligen Inte dessa frågeställningar som "löjeväckande, fastslog hr Pers- SON. sal : Ne TV.BEPORTAGET OM ÄLD.. RINGSVARDENS "BRISTER. 1 förra veckas Fokus bör ha öppnat mångas ögon. Vad 'skall "mån ge för en välfärd som döl- jer. så "myckeh naken nöd och hjälplöshet bakom den putsade , fasaden? frågar 'Handelstie ningen: : " > Ingen kan gärna vara så av- trubbad' att han inte” upprörs över interiörer som dessa. Or: keslösa”gamla- tvingas att möta sjukdomar och” plågor i bostäder som Inte sällan är av: bekläm- mande låg standard. är de inte helt lämnade åt sig själva har de oftast vid sin sida någon jämnårig vars egna krafter är starkti. nedsatta av älder och kafullt” tor ir- ssornas köer med träda i kraft.:Man' kan ell tat. hålla. med Sveriges köprna ”nmaförbund . om: att det" är, otil-|]: » fredsställande. Förbundet. önskär "för sin. anpassning” nästa gång det ' blir, fråga” av skattesatsen”, . som” numera inte” brukas: sär- "skilt. ofta "den politiska. 'debat; | ten. i . vårt. land, framhåller örebro- "Kuriren (8). "Den dyker upp ib i ideologiska skribenters för att. blåsa liv I gamla teorier, men i den ,;soci demokratiska vokabuläreri är det |: , numera ordet” ”löntagare” : som "fått ersätta ”arbetäre”, , Många” ar: betare associerar enligt öK 'tro- ligen” ordet ”arbetarklassen” till tungt. och . smutsigt ” kroppsarbe. te" och fattiga familjeförhållan- den.' Tidningen redogör för: någ- ra tendenser i den nya löntagar- "klassens Politiska, beteende: ; ' sorts "själviskhet: breda ut sig. Familjens inkomst och konsum- tior är. det -väsentligaste, ”mar- ginalskatten det. största Politis- ka problemet:' De grupper i sam- hället ' som : inte lyckas "uppnå löntagarmedelklassens ekonomis- ka nivå vill man .helst inte be- fatta : sig 'med, På : något sätt + tycks man mena: att de -minori- "teter som har det ekonomiskt besvärligt 1. vårt :samhälle har sig själva att skylla. Den sam- hällssolidaritet . som består -av sympati och vilja att bistå dem som behöver hjälp börjar. sitta trängt. Man vill. inte. ha högre skatter. även om 'det betyder att exempelvis tiotusentals gamla därmed . tvingas : leva. ett - liv ovärdigt ett ., välfärdssamhälle. Man - vill helst inte höra talas om andras "problem: "Man" har nog med sina egna högstandard- bekymmer, «+ ” - Socialdemokraternas aktuella svärlgheter att hävda sig .opi- ' nionsmässigt och bakslagen' de . senaste två vålen: har. ett visst: "att. detaljbandeln ' får. skälig. tid | en ändring |. . Inrikespolitiskt' Iycks en ny | Tré "mi joner ”vddiotysshare” har hån. : varje; veckoslut. i. Våra . fa- voritér Smen: ändå är han en av våra »anonymaste populärartister, Rune 'Gnestadius. Det är. f. ö. ett namn' som säger få något, me- dan: alla vet vem Gnesta-Kalle är. Och Gnesta-Kalle är numera f. d.. dragspelaren, som ” blivit”, alla äldres ' favoritartist. med sitt gläd- jespridander "> Men Gnesta-Kalle är "inte, bara medelålders” man, som tycker att det görs för litet här-i.landet för Idre och isolerade, älpa tn "Också Folkparker- na: skulle" Mycket ;väl kunna läg- besök hos äldre” i vårastur- «| néer: Men 'ingen gör så: En; eko- k nomi: fråga är det, definitivt ta » betalt : föri-såda mpliga, åtgärder” för att under- lätta" samarbetet mellan': univer- .sitetsforskningén och: näringslit dustrin för cirka' 40 Procent” av Välltlutvécklings"c och försknings- arbete” som bedrivs. i landet och med: de begränsade resurser som står att. litet land som : Sverige rum > mellan . universitetsforsk- ningdn' 'och den' som- utförs vid -industrierna, Universiteten. Syss- lar; främst med grundforskning, : medans: -häringslivet: ägnar sig åt mälforskning” — men mycket of- ta" framkommer vid universitets- Änstitutionerna nya rön av stor betydelse för industrin. Att de ”shäbbt kan slussas över är själv- fallét av utomordentlig betydelse — och det ' kan i 'sammanhanget noteras” att. statsmakterna”, vid den” nya; "stora kemiinstitutionen i Lund” varit förutseende nog att beräkna "en särskild "tjänst av- sedd" för "kontakter. med närings- ”NNvet ' och" andra avnämare av forskningsresultat; .Signalerna om ett smidigare "samarbete mellan 'universitets- och: "industriforskningen i vårt land är välkomna och man får "Hoppas att. de också innebär, att staten som Axel Iveroth före- "forskningsuppdrag till företagen det. En "sådan åtgärd skulle in- dustriforskningen. , ' . Vv ' (Västerbottens:” Kuriren) snäll. och. vänlig utan, också ” arg, : ter. Rune,” : till förfogande är det nödvändigt |. att ett "vidgat. samgående "äger även utanför det militära 'områ- ”nebära en god" stimulans för in- samband med "attitydförändring- ar inom, löntagarklassen, anser gärna, visar att den la a dansmusiken ligger klart i topp 46 procent föredrog FAN Däret.” ter följde vissång (33 procent), operettmusik (31 procent), modern dansmusik (28) och andliga' s sånger NR Gnesta-Kalle har därmed fått ytterligare . belägg för att , hans program är opp: « DOpE fa. Dojkarnid Kerdma” i Gnesta spe- lade ” fotboll, satt Rune hernma och | försökte . hitta melodierria. Dem fann han också — bara näg- ra - veckor senare stod. han : för första : gången på en scen” och gjorde ..lycka. Det är nu 30 är sedan och Gnestå-Kalle känner sig alltjämt lika . hemma" på - scenen men ska sanningen fram, så spe- -]lar han inte" så mycket dragspel i dag. 'Atminstone inte i' radio, där han helt och hället - sär Pro- gramledare, Du förstär, säger " Gnesta- Kalle, att ska man. göra 'ett pro- gram. för. äldre,. hinner man: inte Ko iyc- | spela också. - -Min' uppgift -är” att söka ' och: hålla > kontakt,' och att få. främ : stämningen... Den. goda, glada,' hjärtliga: Jag tror inte.att det": finns->en- -tacksammare + och t'] bättre” publik: än den: äldre, 7 "LYSSNA OCH > R Av: ÄLDRE. sd rr De" gamla n "Berätta. Jag | är bara ledsen, att jag aldrig hin- |]. ner :få”. med allt det som jag så gärna” vill ha smed. Vi har även att ' stanna ” "upp ärskilt på de äldre, or ester: och; samtidigt lärde han i ätt. spelt efter: noter.” Och "så ;oham "namnet: Gnesta-Kalle och alla glömde: bort, att han he- -.— Det. var : gott "om spelmän med ”son-namn' ”och”.man 7” döpte dem”efter platsen, Barrskogs- Pel- le, Överby-Nissé; Noörrgårds-Lasse och så Gnesta-Kalle.. Men »« Rune : "Karlsson: behövde ett” borgerligt. yrke -— han. kom in . vid: posten. och. flyttade ” till Stockholm; bytte" namn, Men det måste vara hågot med Gnesta" i,' Det "blev Gnestadius ch en mmarstu- ga I Gnesta - Han mäötte-sin fru Kerstin, han kom med "i radio, han blev bättre och > bättre " och en dag sa” han tack" och 'adjö .till..statens kaka, som " visserligen var säker, men som inte" gick till. musik, Då hade han mött radiomannen Hilding Peterson, ' som :var : den förste -att förstå de gamlas läng- tan efter sin 'musik-1i radio. När: Hilding ' Peterson plötsligt och oväntat: gick bort var: det Gnesta-Kalle som fick ersätta, ho- nom. -— Det var svårt. Men jag kom ihåg att Hilding alltid sagt ”Var dig - själv. och konstra inte. till det i onödan”. och då gjorde Jag så, Det är i mycket Hildings för- tjänst att våra program är: rätt- framma och populära än i dag. ARTISTISKT MISSBRUK, :Men' Gnesta-Kalle -är inte bara programledare och "musikant 'utan också livligt verksam i musiker. nas fackliga kretsar. — Ung musik' är levande mun sik 'som - skulle - tas bättre - om hand. Det är den värd. Och dessa poprogramförmedlare, som nu fixar - mastodontprogram för ”ido- ler: hela sommaren. igenom, bor- de 'tänka mera på artistérna och publiken än på sina sju förmed- lingsprocent. Stress kan aldrig ge bra program; Han' vet själv vad han talar om, Förr, kunde ' det 'hända, att han hade 250 Prögram "om "året, nu, ligger siffran på 40, « i 1: GLADMUSIK, : '— Jag tycker kanske inte ol att man kallar det jag - sysslar med för gammaldans för det är det inte riktigt. Det är mera Rolf och Sylvain — och var skulle vi vara om vi inte hade. Taube! — än tjo och tjim och tofsar över hela golvet. ie - — Jag skulle vilja kalla det för pigg-musik,' gladmusik ”eller något sådant, 'Han anser att Evert Taube är större än någonsin Bellman och att äragspel inte 'bara' är något Så. kom det sig att "han också som " presterar : Kväsarvalsen på 15' sekunder, ': : Allra "bäst. trivs . nog” Gnesta- Kalle med familjen. Fiskar, gör han gärna sommartid men. resul- tatet blir' ofta klent, ' - Och så plockar han med Enske- devillan, 'som just nu byggs om, påtar, : när. den tiden .är inne, den lilla köksträdgården i Gnesta, pratar länge och gärna med sina goda vänner, tycker mycket «om god . mat,' vilken även den rund- nätta. figuren" skvallrar om, Inte minst därför har han hem- ma: hjälpt; fru Kerstin" att bygga om köket till något mycket, effek- alla « .gott- kän] "kommentar. De dramatiska "omständigheter- na "kring president Kennedys död kommer antagligen att för över- skådlig tid framöver sätta fanta- sin i rörelse,| trots eventuell fö- rékomst ' av : Klargörande utred: ningar. ov sn Sydsvenska Datladet. Alla partier är som bekant upp- | byggda på lokalavdelningar. Vad vore naturligare: än att alla des- så tusentals. föreningar. informe- rade och engagerade väljarna för kommunens, problem? ; Det ledan- de skiktet inom dessa känner som regel mycket bättre till vad som planeras på det konimunala fäl- tet än vad som tilldrar sig inom rikspolitiken; Men i hur många avdelningar "möter. man - en kon- tinuerlig aktivitet av det; slaget? De tycks mer. och mer utveckla sig till att bli ett slags :valorga- nisationer söm träder i tjänst un- der. en 'eHer” annan månad ' vart- annat år, "Däremellan ” anordnar man : Pliktskyldigast sina årsmö- ten och håller :sig i. övrigt med ett slags "cenakelväsen” till : upp- byggelse för 'de”Invigdar” =. r - Handelstidningen. : Hur inänga ” våldtäkter "skulle inte begås :hur många rån och dynamitkupper, om' man tog". bort straffrisken och: klargjorde att den "påföljd som närmast kunde ifrågakomma - "var "sedelärande såmtal ' med en socialarbetare el ler konfrontation med en psyko- log? Och vad. skall man' göra med en. person, som. trots : upprepade sådana terapeutiska samtal, fort- sätter, att, för. snöd vi nings skull Vara... litet ;snällare » mot varandra; J distribuera , narkot; ka, till ungdo- se Komplikationstrekvensen v vi abörter : är större än man! vanli-, gen tror." Vi läkare tycker nog på” att situationen-är :be- s=Tulfaopinionsbil en” "ytterligt" komplicerar i.Och E”troende”, går: de cént' Jan: ko lund, St.. Eriks sjuk: hus, och: "övårläkare Yngve: Holm stedt;:chef för.ipsykiatriska -avdet ningen !på., Centralfängelset; levererade "defsa uttalanden” käre och kurator” Margit Jonssön, samtliga : knutna: til mentalvårds- |. byrån 'i' Stockholm, "inledde den livliga debatten kring abortfrågan,. > Programmet: vid. CKF-kursen; som omfattade” tre "dagar, upptog aktuella .-sjukvärds- «och. utbild ningsfrågor: tillhörande: laridstin-: gens 'verksamhetsområden. En rad representanter . för i berörda. myn: digheter: medverkade. med. före: drag. Kursdeltagarna gjorde dess utom studiebesök ' på :.Haghyhem- met: för” utveckIngsstörda och på: Regionssjukhuset i örebro: . samt | nya verkstadsskolan. : VU GYNEKOLOGER - Temat :för.« diskussionsämnet Se abortfrågan "var ”Psykiaterns, gy- nekologens och. .kuratorns syn på den ' abortrådgivande verksamhe- ten förr och nu”," . — Tidigare gjorde man allt för att försöka finna utvägar och hjälpa den abortsökande kvinnan; Idag är principen att kvinnan in- te skall behöva föda ett ovälkom- met barn, sade docent Asplund. I 90, procent av fallen beviljar me-|- ditinalstyrelsen abort. Man tillstyr: ker även om den föregående tre- mannautredningen ' varit. oenig. Risken för 'Nberala abortgivning är' att den preventiva åtgärden uteblir. — Tänk er hur det är för oss gynekologer, manade docent Asp- lund .som 'en förklaring till sin läkarmässiga syn på frågan: efter utförd abort går vi till en förloss- ning för att rädda ett efterläng- tat barn. På samma ' sal har vi le- gala abortfall, kvinnor som hotas av missfall och kvinnor som lig- ger där för barnlöshet. 16 procent av 512 abortfall un- der ett år på St. Eriks sjukhus medförde . komplikationer. Dessa siffror är primära, ' De sekundära, somatiska sjukdomar; ', sterilitet etc. vet vi ingenting om. Vi kon- fronteras med. sådana fall dagli- gen, men känner inte till antalet som har samband med aborter. ”REBELLERNA? "Överläkare Yngve Holmstedt gick hårt till rätta med de ”predi- kande missionärerna” . som "han kallade opinionsbildare” på områ: det; ' t — Folk. kanske upplever "detta rebelliska som det riktiga,. men det representerar inte opinionen. Det är representativt endast för dessa opinionsbildares egen åsikt. De är kanske ”troende”, för. dem i i hela egentlige är verkligheten på” detta. sä tt. I SEK vad. "lagstiftarna hade. avsett, näm igen. att. behandfä. det. hela soni skt problem: "Skall, vi rätt-att bestämma själv gör” vi o$8 det, bekymmersamt. ”:— Det går inte att: tåationen genom att bara se på ö- vinnan: säger just vid det aktuel las tillfället . måste vara, det. enda riktiga; När man vet hur labilt det i HARD "KRITIK "Kurator Margit ” Jonsson '. redo- gjorde ' för. 'utredningsförfarandet innan ”papperen. på abartsökanden versändes till . medicinalstyrelser kKuratorn; pyktatern och" gynek logert. yttrar sig. över — Fram till 1946 uppgav 9 20 pro; |! cent av, abortsökande ekonomiska skäl som motiv, idag” är bostads: frågan den allt överskuggande or- aken.- Vi har idag 17:statsunder: | stödda": abortbyråer: i> landet; :och alltför; ringa hjälpmedel. att: erbjä- trö skilt ”mot>oss kuratorer; men ock- så : läkare, : Men. den' .har "också framtvingat ett nytänkande. Man förstår. att fallen behandlas myc- ket olika på. olika byråer, att kvin- nor är utelämnade åt visst godtyc- ke. Det är. ojämnt och. oklart på många ställen om:kvinnans: rätt. - 1 — Abortfrågan är en ny gene- rations problem med nya krav på hur man skall löså frågan, : tr NT MISSNÖJDA CKF-ÅRE' Hos auditoriet — 'en .CKF-elit bestående av främst landstingsle- damöter — hade man spårat viss ensidig negativism i sakkunska- av den långa debatt som. följde. Fru Ingegärd Johansson: efter- lyste en mer enhetlig tillämpning av lagen. Hon ansåg det vara högst otillfredsställande att lagen tillämpas: så” olika "beroende ” av var man: bor. Fru Karin Jonsson redogjorde för ett närstående fall där det ”ovälkomna” barnet utgjort ett oerhört stort problem för modern i hennes olika . strävanden. att ordna upp sin tillvaro. Hon an- såg emellertid inte 'som : fyra- barnsmamma att antalet barn be- höver vara avgörande ” för erhål- "lande av abort. Det är roligt att ha dem, men de mäste vara väl. komna, Dt A-PILLRET INTE. AKTUELLT Förbundssekreterare Karin An. dersson ville höra de sakkunnigas inställning till det nya, A-pillret. — Vi skall avfärda det från diskussionen innan vi vet mera lund; rär en ' Bynekolog operation trots [RR » (Forts, å sid. 7) CN det. nödvändigt att. RS en. 1946): Poch I verkligen. gjorde, dag följa principen om 'kvinhans enkla a gonblicksbilden oeh' lita till att vad] pens utläggningar. Det framgick] om det, förklarade docent "Asp. A . Deh: ttdeltågare ansåg att väg- 1 ar? Hur skulle det samhälle et ter någon itid'/se ut, där man ra- dikalt hate avskaffat ”strafftäns- kandet'? ' Den . minsta eftertanke säger: att man”skulle få en brotts- lighet av oerhörd omfattning, 'en . terror. utan like från 'de krimt nellas sida gentemot de lojala medborgarna, : Dr Svenska Dagbladet.” "En stor mängd samverkande åtgärder är nödvändiga för att stoppa narkotikaepidemin, Inte minst bör inskärpas ått-mycket Kärda" straff "bör utdömas mot | langare, som” kallt ' och" "medvetet får unga människor att' bli. nar komaner: för att de själva skall tjäna pengar: Vi upprepar att det är fråga om unga människor vil- kas framtid riskeras och inte ba- ra' deras framtid. utan också .de- ras, liv. När det gäller livet måste man tillgripa exceptionella våtgär- der. Låt oss" göra det mot 'de marodörer som narkotikahajarna utgör, REN Hur skulle” det, vara om "polis- väsendet” finge len reserv -att till- gå' som: snabbt kunde: sättas In vid .s. k,- utomordentliga " tilfäl- len då den ordinarie styrkan in- te: förslår? Polismän : som "går 1 pension: skullé kunna kvarstå ett antal år 1 reserv på 'samma sätt som" vissa .:militärpersoner,' office- rare och underofficerare m. fl Det. vore säkert en" värdefull: till- gång för samhället.” med : en re- seryv "av gamla erfarna polismän med stor. pers Skånska | "Dagbladet. ekryteringen till polisväsendet "går sganska; trögt." | Helsingborg Dagblad. z ep En årkitekt > i: romma,.- åtalad - | för: att under. åren. 1959-—-1962'" in-. te " ha. deklarerat inkomster: på 597.000 . kr och : tillgångar. på två doch sen: halv miljon: har vid, por lisfö! ören. ursäktat sig" ; med; att ofta :förbisedd; "Begriper man; in- te, att: om-: skatt- skall, betalas” på botrana, 28 v öppen grav'skän- ' . Sanfierligen: "fog handskarna; : :yLänge, nog har ;en tig” släpphänthet”; fått: göra. sig gällande"! och ” "dessvärré vunnit gehör på" högsta ort, alltmedan en. upprörd” allmänhet ropar. på trivs med daltet' I välfärden. ' a Nordvästra Skånes Tidningar, fErT ORD "PA VÄGEN ”ev detta folk nalkas mig me sin "mun och ärar mig med sina Tappar, men. låter "sitt ra långt ifraå d; 13) g jlrån mig: 29: « Fastan "är/ botfärdi hete n Vi ser tillbaka på de fena Hd SOM passerat 'sedan förra påsken, och vi sörjer uppriktigt över för- syndelser i våra liv, som bedrö. vat den Helige" Ande, ” en det borde i under fastan vn vara endast synd mot Gud, Hela. år et skulle Krist en daglig vandring nära ristus, Paulus” förmanade: Timo. t tevär äl njträd ap I tid och ötia”. i Getsemarie”” rälsarens. vånda jungarnas slöhet, hans beådrövelse örräderl,' hans lidan.' (Jes, saka er I våra hjärtan bedja om den. borde vi, sedan bestående rening | "som Kristus utlovar, vad od i stränga åtgärder mot ,de-: alltmer fräcka : gangsters, ' som : ypperligt | hans sorg över lär. ' ,”Syndens ” ”omättliga synd. + hjärta va-,, . » SOM vi ångrade vår. .- a +
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.