I LAHOLMS TIDNING CS ov ” No "kortime EV av. Stockholms "mest kända är Alfhild nschöld, som ”tidningsflickan- i Homsgalsbacken" 1916--1961. Nyli- gen fyllde hon 75 -år; och det för- -:ari'edde henne att skänka 31 exem- : piar av Stora Släktbibeln till Stock- " holms 'alla försåmlingar samt Mäs- ter-Olofsgården, ' stiftelsen : Höstsol ” och; Publicistklubben. : Det var en : uppmärksammad donation av en ovan'ig yrkeskvinnå, som 'kan :se "tilbaka på ett innehållsrikt liv. . ”Asfhild - Bernschöld "är: född Uppsala: 1892. När hon var 5 år rerade;, familjen' till USA : och när: hon'var 9 avled hennes mor i lunginflammation. För flickan bley, « detta, en” sorg för "hela livet och i öm ständigt - återkommer i 5 -barndomsminnen,: Hon fick €iier "moderns död" resa. hem; - Sverige, medan hennes far och deristannade-kvari, +: 1 os > Vid,14 års. ålder företog 'Alfnirå sin- anära resa till Amerika; och har. hon Jevat där i tio — Djroctssystemets. orättvisor . 343, ol och reg tiet - avtalsförh 'och kanske in> - ” förefaller. inte ha något större in- "> te heller nästa gång löneavtalen tresse .av att. dyrortssystemets / görs upp A— därför 'att chefstjä kvar de orättvisor elf är. ointresserade — så Trots påstötningar. både i riks- «bör. rik vara oförhindrad :;dagen :— från centerhåll — och ' att säga sitt ord i frågan. En så- från berörda. statstjänstemän ute i ' dan "orimlighet som" att samma landet,. låtsar man som "om allt slagå arbete "betalas olika beroen- är bra som det är. fö de på bostadsorten — trots att Nu senast har posttjä äl ökningar klart visar att nens malmöavdelning begärt att levnadskostnaderna 'är-7 ungefär , . systemet skall slopas, Det är inte desamma överallt 'utom i Norr-: första , gången .dessa .statstjänste- . land, där de ligger högre än: i män i rikets tredje stad 'gör ' 'sin övriga landet — bör inte tillåtas ” röst "hörd i' detta "sammanhang. bestå, Sedan' må regeringen skyl- . - Det har skett på olika vägar och. .1å ifrån sig hur mycket :som helst med. växlande lyhördhet i berör- - på att det är :en avtalsfråga -och , da instanser, Arbetet i Malmö att den inte in-' Den socialdemokratiska tidnin- tresserar chefstjänstemännen, Det "gen Arbetet i Malmö har upp- " är nämligen de'potitiska instan- " märk sina landsmäns krav, sernas skyldighet att se till så" att - men förefaller inte hysa några vi” dyika samhällsorättvisor' etimins - - dare sympatier för dessa; Det! är-'! ras. : Och detta kan inte ske: på” "en både dyrbar och komplicerad. :-annat sätt än 'genom att återsto- "fråga, ” som ligger" långt : utanför: : den. av dyrortssystemet avskaffas, - Postförbundets och de äll-"< +", — das område, förmanar Arbetet. Det +: "> är inte heHer alla grupper inom statsförvaltningen som är intres- serade av frågan, fortsätter År- betet," och, anför följande kostliga « "ar tering för detta påstå de: "För. de högre statstjänste- männen är detta nämligen inte någon betydande fråga därför att. nitar Av det kalla kriget 1' Europa [hindra förstörda Uv och mycket ' förnams , i onsdagens, utrikesde- lidande. Ovissheten om det”. verks batt knappast! ens en fläkt. Hör liga läget. bör + vilket fall som' :Idet oåterkalleligen till: det för- helst inte tas 'som intäkt för att. I flutna? Man kan hoppas därpå. man 'kan följa | den vanliga "tä. / 3. Men det kan 1 dagens läge inte ordningen. få vara någon: arbetshypotes för . . Sydsvenska Dagbladet. svensk utrikespolitik och' för de MT NAR militära', avvägningar "som, följer | Det är synnerligen angeläget, " därmed, att "man "inom ! jour: ' + Såväl "Dagens "Nyheter. | .|nalistkåren som de företag, som Pa An sysslar "med ”publicistverksamhet ”Bakgränden till att räntan nu |i fortsättningen skärper uppmärk- är en procent lägre än'"vad den samheten": inför ” publiceringsreg-, var -i januari är naturligtvis den lerna och . deras ' praktiska tills. , försvagade konjunkturen . och lämpning. Därvid måste: dock sär- - också den arbetslöshet, som före- skilt "understrykas, ' att de skri, kommit "under högvintern; Men | vande journalisterna inte ensam” mycket : "talar. för attt tendenser må klarar saken." Avgörande för. . till "ett varmare: ekonomiskt, kli- publicistikens: utveckling blir, om mat kan komma att göra sig gäl |de aktivt verkande journalisterna lande '— arbetslösheten är t, ex,|får verkligt /stöd'av de ekono- på tillbakagång. Det är mycket miska myste i . publiclstföres ; möjligt att den senaste: justering- taget. en av: dilskontot : har: företagits fe "Iför. att' det senare skall finnas utrymme ' för .: förnyad "höjning, |. gick ämerikanska skolor, men un? ' gefär 17 år: gammal återvände hon : till Sverige . för. att - definitivt. bli ” rikesministern- - George .. Brown skingradé ju inte oklarheten om vad. hans..och premiärminister |, Wilsons resor till-de europeiska huvudstäderna” egentligen. har betytt för att underlätta en. kom- 'mande”tätegration '—' Brown ha: Det vill till att pressens ofta > "> ren betraktar” lönerna inte är dyrortsgradera-. | de på det s k chefslöneplanet”. : ” Det är reht besked .varför re-: geringen och socialdemokraterna inte är angelägna att fortsätta den revision! äv dyrortssystemet, som. inleddes": "när:” centerpartiet satt med i, koalitionsregeringen . på femtiotalet "och första steget togs” genom, ”att' "lägsta dyrorten . grupp 1: flyttades upp i grupp "2, vilken: även den-nu är borta jämte de dyrortsgraderade skatte- - avdragen. Orättvisorna i form av. dyrortsgraderade löner för stats- i tjänstemännen får vara kvar där- för " att "de .som :har 'de högsta" -— "chefstjä: inte är intresserade) av." "vision, At systemet sl ket orö perna inom "ståfstjänstemannakår |" tydligen ””Arbetet , som oväsentligt. -:Dessbättre «> ha även. ifråga om" dyrortsgrupperin-. gen tagit. sig: an. PRE talar sig: för att den helt vskaf. : fas, : Sedan 'får. 'det "bli. en. förs” handlingssak hur, och när. detta skall ske. Tidigare har regeringen : pekat på! att dyrortsgrupperi Del inte längre ' är en 'politisk' fråga" > utån én avtalsfråga. Men när ins" "de"inte”eris "haft tillfälle "att till- » såmmåns: med Wilson analysera resultaten .av; sina ';: 1träf- : fanden ; med 'regeringskolleger- "na inom EEC-blocket: EE ' Nu tillade Brown;, att en : tisk iinträdesansökan - trots "allt skulle kunna" bli realitet redan i vår, eftersom, det: var väsent- ligt att den. engelska. aktionen I aktualltet eller tempo; Men det- ta' uttalande: verkar, med: förlöv' sagt, ha smak”av önsketänkande.” Den; brittiska. farande, innan den. fått: tillfälle '. att PEnEtrera sina egna? .sonde- av Organisationen, betonar. öC: i ;— även: om svt inte behöver någon korkskruv;- :Sam- » nom ' att. köpa: en: vara "deltar > en tävling om: eh resa till-Trini- "dad eller: Mallorca; -; framhåller SVästerviks- Tidningen] | "ock" anser” att e 'genting' blev gjort under; tjolårets un med :gikte på att munala enheterna 'ren:” "I och för stig nar” detta Varit eftersom "allt" större och kostnadskrävande. uppgifter lagts på kommunerna. Men. ty- värr har man därvid "nästan helt " försummat frågans andra sida, nämligen > hur + medborgarinfly- medborgarintresset skulle kunna bevaras inom den angeläget, tandet ' och" at fi ER, SR VG re "VE HAR FATT TVÅA KOMMUN ÄNDELNIN GSREE FORMER - bli: vars; och ens. m d r;; eller” med .lika -li-- erd. på a :vivhäar så m "pengar att' vi inte gen "bäller påratt' ändra: ; «ledet: kan bero på en-innebö- | ende "fallenhet förspel 'och ”dob-!- > bell, något: som vi'i såfall; deltar » exempelvis', med: amerikanerna” . "som. genomsyrats'. med ” denna' säljmetod i'en "utsträckning: som vi måste balla 'rhakter — inklu- : sive statsmakterna. — bevara" oss ifrån." plit Vega " Vad som "också ; inge "betänk: päddes" på' för "att inte'förlöra - örr regeringen. -kan : "inte gärna bindå sig för" ett för- ; hon . blev. många "gånger, på - grund I Men bör - ge: Peta . anledning; att |. rdigt fortsätta, ; :btblygganden vä »r Jetta yttrande: "poliskommissarien' nd | hjä perska . ”schötd har: varit sin egen, "ma "förhållande: råder: om vi ee ; | vanliga all | busar: Man 'kan nämna vilke känd ;hon;har alltid varit soad av at ket: personlig jargong, med: ett stort och inte- alltid "salongsmässigt 'ord- , sorå "hon anser vara det: en- +i'alla de brydsamma si- tuationer en tidningsflicka' får :upp-' sorg. ock .vrede' hur. illa behandlad. av "människors: hänsynslöshet ; och de friheter man tillät sig ta mot en ensam: yrkeskvinna. på ;den' tiden. så 'småningom «fick. hon -poli- eskydd och: förtroende. Hon Jälv: :mycket. road. av att: återge Stockhol "fällt: wv”Stans” saltaste och tuffaste . böna -som " varit, ;polisens+ "bästa" vän' och på / å Hamngatan a och - Bern- Sretaga- re ända tills hon 1961 överlät rörel- sta Wahlgren”; har. 'ndör 'sin: tid sord tidningsförsä med; de: flesta; människor av. : bety- som. präglat. livet i Stockholm | Namnen; formligen trillar ör. hen- |! politiker.som Hjalmar: Branting, | Å amiral Lindman, Kata Dalström, her- rarna. 'Steinvall från are En 2 kåsören och rTevyförfattaren , Emil -Norlandery'.skådespelare ” söm : Rosa Gösta Ekman; Pauline, henné-;”satimara”),' -konstnärer: som 1926 att sälja tidniägar. vilket” I nsågs ; som någon; passande ättning . för en. ung . vacker ' kvinna 'Men detta intresserade hen-' Dn änniskor.. och ' prata. med Hon har utvecklat en mye-'4 "leva Hon ”erinrar sig 'med- både: jerskai har hon: kommit i: kontakt. "Brunius, Anders de -Wehl' (kallade; y iren Grurinär Hedlund: I t Coor von Roden, Louis "Sparre, | Gustaf Cederström, Isaac Gräne- wald, författare" som. Bo Bergman, Birger Mörner, : Marika Stjernstedt och, "Lubbe Nordström, - publicister gren, Beyron Carlsson; Leon Ljungs blad, Sten Dehlgren; Börje Brilioth Herbert: Tingsten, bokförläggaren Karl Otto Bonnier med hustru Li- sen; tidningsförläggaren Erik Åker- lurid,, affärsmännen Josef 'och :Rag-' nar. Sächs,” forskningsresanden; "Eric von : Rosen," utländska” éelebriteter. söm Lenin, ; "Hermann Göring: "och ungliga: blev. Alfhild Bern-; I gärskilt. bekänt; med prinses-. ibland: kom"och köpte engelska tid- ningar, och prins Bertil: Biskop : Helge . Ljungberg bläddrar smed AR Bernschöld då hennes märkliga donation offentliggjor= H i Stora Släktbibeli tillsammans sig inte- vara. Men hon säger att det finns mycken visdom att -häm- ta ur Bibeln och att om den kom till flitigare användning skulle män- niskor handla bättre mot' varandra. Dessutom " är '; donationen. avsed söm” ett minnesmärke över brodern Oskar Eugen Bernschöld, som hon inte "träffat sedan han: var, 20-år. Han skadades i Frankrike på första världskrigets sista dag och fick där- efter tillbringa: resten. av, sitt» liv på "ett sjukhus i Amerika, då avled "för (ett "par: år "sedan; Hon k - menar att hans minne i det; gamla "hemlandet inte: .kan Hedras-på. bätt- re sätt. Och Alfhild Bernschöld ha- de, valt: Stora 'Släktbibeln" därför att |": "hon anser denna; vara' den. vackraste bon sett och bäst lämpad "även för den användning i mera vardagligt 'sammanhang,. på ålderdoms- eller pensionärshem;. hon särskilt åsyftat smed donationen, ol utrikesdebatt';' lästes -utrikesminister: Torsten "kammaren. och i Myrdal i” första riksdagens .: tidigare” deklarerå- de: uppfattning att” US ' ställa; sina” bombningar Vietnam. !I.>.ett + Uppmärlksaramat anförande:- förklarade . centerleda- »Vietnam- ”Världsopinionen kräver: med Öre AED sett: slut” på i några order”. regeringen. |"; J politisk maktfaktor. "och inte: be- traktas. som” ett: bihang. till. regi- ment Nordvietnam," en” "maktfak- tor: .som visserligen torde arbeta i "samförstånd "med regeringen : i Hanoi. som; knappast: star rån denna. utan ar- letar. för: sina egna politiska: mål. FN” kan "int öra” anspråk” på om konjunkturen” skulle motiver rä det. Nl ” e Svenska Dagbladet. ; RR: mligen . borde effekten av räntesänkningen, ha' blivit : större, om ' riksbanken. tagit ett, större steg redan 1 februari.” Har denna etappvisa reducéring, tjänat hågot annat syfte än att: stimulera: ob- ligationsköparna, '- vilka tagit för en given sak att en' fortsättning skulle: följa? "Det är, emellertid högst : ovi isst, om" vi nu kan räk- na med: ytterligare: diskontosänk- ningar. Vi lär! inte slippa undan "Genom en.lägre ränta uppmunt- rar man 7 "igängsättande jäv nya verksamheter. NH " Vidare” : sjunker |' kostnaderna” ör. företag” med upp- lånat kap: tal. "Man får. hoppas: att riksbanken. fortsätter : att: sänka räntan med = 'samma- korta: -inter- väller. som. nu skett. Läget kr | riksdag inte -kän! ställa sg overk- sam, inför, de HKotfulla: perspektiv som 'mängfalden av: rapporter om narkotiikamissbrukets:: utveckling frammanat är. uppenbärt.: Då 'det inte: enbart ' rör sig "om. ett medE: cinskt. utan lika. mycket om ett i; I socialt, och :polislärt problem finns del det också: skäl: att samordna akti- mad Alt: man i inom regering och ta sker desto större charis att in: ]' satserna kan bl "effektiva och för”. : Skrotét, som "har öl åberopade : förmåga till självtukt/ Toch självsanering snart visar sig- vara mer' än "vackra ord. "Annars går det:' oundvikligen en: "annan" väg. Ingen som är mån om” pres-" sens ; frihet och självständighet och" ingen 'som .värderar demokra- tiska fri och rättigheter kan öns-'' ka" att de” i lagen fastlagda" grän-” serna för pressens iarbete snävas åt. ' Men : det är knappast tvivel om att en opinion sakta men sä- kert ' växer fram: för en" sådan skärpning.” Det vore; olyckligt om. den dt världgn igenom. Al erfa- ligheter" men blir”. svårare, att ängri . VV. vidare kommunramen. Den: se. | kommå tillrätta. m d, är” rekla: Med "en: lösning” i enlghet” med. naturen! » Och pläst naste kommunblockreformen ut-| mens, monomana' ”tungomälsta- litärt itod från Nordvietnam och det ;' svenska: > paketet. blir:. det: on a storkunder flaskor och fleragångerflaskor | och reddes tyvärr under hård tids- lande, Vi matas med en rad fulk betydande : ekonomisk hjälp och knappt ' en. halvmesyr eftersom ny miljarder "konservburkart.. Och; I å + press, vilket ledde till en hafsig komligt "innehållslösa värdeord; vapenhjälp 'från- andra” kommu- | var :och'. en-.som . hunnit; skaffa | "Hunden och : katten håller. påla = och ytlig behandling av'hela den som "emellertid, 1'sig själ nistiska .ståter; Därför. bör” freds- kärnvapen.” skulle,: frånsett: prov» att ; bli; de nya: storkunderna 'i sida av -kommunfrågorna . som | "helt andra.sammanhång' kontakt i: första hand få upprät|stoppsavtalet från: 1963;" var butiken. .1 varje fall när det gäl- vänder sig mot de enskilda kom: I ”resenterar' något värdefull tag ””mellan "USA "och! FNL. och :i|oförhindrad att "öka ut. s ler - matkonsumtion.: Förra året |5å; häll med om det! ; munmedlemmarna, Inte heller i .' pektabelt; Det kan ofta, vara. ett andra ”hånd mellan USA och Nord- nal åt. ca, 350.000 hundar och nästan |- Borr med- skräpet och den: pågående länsindelningsut- redningen torde man komma att ta upp dessa frågor. Samtidigt här den” forcerade "utvecklingen inom landsting och kommuner tvingat fram en un: derlig hybrid mellan de folkval- da förtroendemännen och den rekryterade ” kommunaladministrationen, näm- landstings- och efter . ligen. de 8. k, " kommunalråden. De har kommit till därför att . det visat sig svärt för de för: |- troendevalda att hinna klara av centrala ledande uppgifter på fritid och vid sidan av ett nor: malt yrkesarbete. Man har ock: så: motiverat Institutlonen med att. .helvidsfungerande förtrogn- demän skulle stärka medborgars|. sakmerliter enda - värdeladdat- ord; .som, när > det - uppträder :ensamt: hänger . helt. fritt -1 luften .och. till intet förpliktande, -Vi kan inte. . afpri- stämpeln illojal. reklam "och inte kan det påstås vara osnyggt. Det används för att det tilltalar pre- » sumtiva. köpare, för att det lik: samma ; gång som: det-'är: utan :reell innebörd 1 sitt. sammari: hang, = 3 vr Det är populär att "hålla ett öga, på. saker och ting — ått tu- . ren nu är kommen. till teklämen "är: -inte att beklag nt T SAMA REETSNÅ MN pj R pa det, ty det faller inte'under |. ; Som garanterar någonting — på |. : ny. grupp att räkna, med. vid pla- neringen av. sjukvärden.. Medici- ”nalstyrelseris” narkömanvårds- kommitté föreslår” alt Stockholm "skall, få ett 50-tal "vårdplatser för läke medelsmissbrukare. Det 'är ett ansenligt ” antal, ; och" ändå : mäste man fråga sig" om” det . skulle fäcka till. Kommittén: räk- "när helt vagt: med att det i hu- "vudstadén” fi 8 "nägra", tusen . Personer, som; "missbrukar Jäke- medel. genom ' intravenösa injek- tioner; Enbart -: denna grupp för ..refaller redan hu vara stor nog . Vietnam” Höper Vietnamfrägan - blev. som . vi tat. den ::centrala " frågan i ”riks- dagens 'utrikesdebatt, som i stort inte! uppvisade några "större skil- jelinjer : mellan de” stora parti erna. "Trots Victnamkonflikten inblandade. - parters - deklarerade vilja "till: fred . står " man” dock alltjämt inför" ett. läge som före: faller. fastlåst, hette det" bl, a. regeringsdeklarationen. ” Aterupp- tagahdet av :bombningarra ' och den intensifiering av kriget som därefter inletts förstärker oron för "'åft hela” "konflikten 'kan kom- ma! in i" ett farligare skede..Det gör snara förhandlingskontakter ännu angelägnare än: förut. Viet- nams -folk -måste' äntligen. få: hbe- . fullständigt" provstopp” produktionsstopp” är ö om det skall bli något: Nnö resultat. vv. c. H NM > Under. alla; förhållanden "synes det angeläget att. hålla fast vid det svenska förslaget om 'er mot- prestation från dem som skall ut- fästa "sig att inte skaffa' kärnva- Pen fastslog hr Hedlund; och ”an- säg vidare att vi inte” får: tveka i latt ställa oss” bakom "de äv: sven- ska ' delegationen i Genéve” fram: förda kraven 'om längre syftande diskussioner än "' uppnående ' av ickespridriingsavtal fö " kärnva: pen. . De . UHJÄLPEN. RA — Det har funnits så många tt] lika; många. katter upp för nästan 25 miljoner 'kronor fabrikstillver- kad djurmat, Det: är! en konsum- tionsexplosion utan like, Och ök- ningstakten håller i sig. .Exper- terna "räknar med en ,40-procen- tig ökning: i år: 1970 tror man att konsumtionen kommer att ha nått 90 miljoner kronor. cc -Men fortfarande ligger vi ca 10 år efter de engelska och ' ame- rikanska markhaderna på det här området, I "England äter en”hund' idag för” ca - 105. kronor konserverad hundmat årligen, ': Omkring 1975 räknar man med att vi ska kom- ma. upp; till de engelska ' siffror- na. . t Industt fell djurmat är” en rela- tivt ny;företeelse i Sverige. Den pandet, Volare ant (ETT: ORD. PA. VAGEN|- Då uppenbarade a i för dig och: parade jag min, syna missgärning, Jag sade:- "Jag vill bekänna för Herren mina. öv trädelser”; då förlät du: mig. min > synds missgärning, (Ps' 32: 5.) : Denna vars från Ppsålm 32 på- : a Inflytandet genom att utgöra '" Skolöverstyrelsens anvisning-] "för att' dessa slut stämma över. sitt. eget. öde. - . jhinder på vägen för att få till|egentliga lansegingen kom för|minner om 'kvinna -motvikter till den kommunala ar för. samarbetsnämnder ' vid skall va a Sen ,Värdenhetér Från : regeringens, sida förkla. |stånd åtgärder . mot befolknings- omkring sju år sedan, De första | Jesu fötter med sina tärar Ode " förvaltningsapparaten, de ' "gymnasiala" skolorna "> har 'ysselsättning. Med | rade. man .: också,. att om , det | explosionen i' världen 'att det.sä-| åren stod marknaden praktiskt | torkadé dem med sitt här. HR Men om den kommer att tin: gera så är tills vidare obevisat. LITET ELAKT har mötet med Eftas minister- räd I Stockholm karakteriserats först! nu blivit fö diga.” Det "är inte förvånansvärt 'att : samar- betsnämnderna. inte haft någon "mer "omfattande verksamhet än- I Hu,” skriver Skolvärlden, . som. efterlyser en ändring åv be- all: "sannolikhet gör: sig: kommit- ten skyldig” till én” förskönande underskattring också. när den menar att en--enhet om -10—12 Platser, skulle vara nog för Gö feborgs . stad. Om. det blir något skulle”. visa sig att Sverige" -på något sätt kan medverka till strä- vandena att få. förhandlingskon- takter - meHan parterna vi inte skulle tveka. att lämna. sådant .bi- drag. Liknande beredvillighet har kommit till uttryck från. många andra ..regeringars sida, kert skulle vara ett-uttryck för att snälheten "bedrar visheten om riksdagen 'nu «skulle ' följa . rege- ringens linje om prutning av an- slagen, sade hr Hedlund. Frågan om vårt bistånd til de underut- vecklade länderna är en: fråga om tid; en tävlan: med. tiden. taget stilla och den verkligt ex- plosiva ökningen kom först 1963- 66. Under 1967 räknar man med em total konsumtionsökning . på ca 40 procent. Vissa "tecken ty- der dock på att hundmaten stär inför . en stagnation . som dock gav ett rörande uttryc sorg över synden och av an och tacksamhet för att Jesu - lät henne. s för. När jag var liten med mina föräldrar dags bönemöten,' som vata hem eller gick Jag ofta till gammal | hölls. i pri Fa i Möteslokaler. som en hy maktkontroll, Minist-] s iserna för nämnd av,, med den patientuppsökande Ifråga - om..u-hjäl k Skal i ä . n na säl jälpen. deklarera- 1 vi hinna före befolknings- uppvägs av en snabbare expan-|Jag minns. männi rarnas sammankomster kombine- | art målsmännen blir re resente- verksamheten i storstäderna och |de regeringen att den: avser att explosionen : och världssvälten? sion på kattmatsidan, Där var ök- lärar gav uttryckt i5 a under ras ofta med ståtliga måltider. | rade i döms. P om man vill göra den effektiv, gå. vidare och -utforma. ett pro:|Skall vara åtgärder, för att: ge-u-|ningen 1965—1966 nära 50 pro-|över sina synder, då de ba 'so Det är tid ställa kräv på ett mer : nia. d kommer. den psykiatriska sjukt gressivt - uchjälpsprogram, ' som | länderna". hjälp till självhjälp, | cemt, Allt tyder på att den ök-|gav sina vittnesbörd, 2 eller. LR och. andra remissinstanser värden "säkert: att utså skall motsvara. ”vad den - anser | komma i tid? « 7 fningsgraden kommer att hållas] -Vid dessa möten förs offer nn konkret arbetande eftaråd med | föreslog. på sin tid i yttranden att utsättas. för möjligt och välmotiverat för vårt | Det är angeläget, fortsatte hr läven 1967. inte. mycket / vad | det + bod. Jag flera ”sittningar” än middagar, | över gymnasieutredningens bei hetydligt större ansträngningar land. att göra ..i den . fortsatta | Hedlund, att allmänheten ges en| 1970 räknar man med att detlom — vad det vår för andlade: , anser Östgöta Correspon tänkande att målsmännen skulle | .än kommittén föreställer sig. ' gampen I mot fattigdomen i värk pnfattande "ånformation om .u-|ska finnas omkring 400.000 hun-|som gjorde Gud bedrövad”. Nn . tillförsäkras . representation . i (Handels andsproblemet, Jag hoppas attidar i. Sverige, Katterna är svåra-|dessa möten gjorde en denten: - samarbetsnämnderna. Noteras tidningen) Centerledaren 'Gunnar "Hedlund man .i fortsättningen inte skalljre. att överblicka. Någon gent: tryck 'på en Borde ett aj djupt in. Att döma av det som förekom | "skall också att en av gymnasle-Å- .- .. - - ansåg att man i spekulationerna |kunna använda en eftersläpande lig statistik finns inte Det har| När vi betraktar synde hane, på stockholmsmötet är det näm: | utredningens ledamöter, byrå- Alsmän, föra +. di Pressen om utsikterna till fred | opinion .som "argument mot ökat |dock gjorts försiktiga beräkning-|någonting, som inte en som ligen viktigt för Efta att intel chef Håkan Berg, i ett debattin- betsnärmangn bli med i samar: li Vietnam lägger alltför stor. vikt | svenskt bistånd. Alla tänkbara !ar, som kommit fram till att ca|oss själva och. andra a t gör slå sig till ro'och i passivitetens | lägg under Skolveckan också för-1-, nämndernas -arbete, vid den nordvietnamesiska : rege- åtgärder måste , vidtas. för . att |12 procent . av . hushållen ägerlockså gör vår Frälsa ont, : utan > tecken 'vänta på att de engelska | klarade att han nu ändrat upp-|-' En stadgeändring. som 'möjlig- | ringens hällning:. - : .| misstag ii planering och investe. |] katt. . Det skulle göra omkring |då:kan tårar vara utt. forgsen, - sonderingarna om eventuell an-|- fattning på den här punkten oc "gör detta bör nu inte vara svår — Det är. inte säkert att nyc-|ringar skall. kunna. undvikas och 300.000 djur. Det totala kattbe-|sann ånger, Oc Ar mör gp rp h djur. De E h nu kan y slutning till EEC skall ge posi- väl förstod önskemålet att låta |" vatt Astadkomma. keln till fred ligger i- Hanoi, för- klarade” hr Hedlund, FNL mäste] positiv - inställning till: biståndet ståndet i landet är sannolikt det taga nåden::av Gu skapas, ” "dubbla, ds förl öriateree. för Vår- synd,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.