—— —=L1- Det finns 250.000 människor "vårt land som bor mer än en tim: mes bilresa från närmaste A-ort. : ven om: man tar med de mindre " B-'och C-ortérna i bilden, åter- "står, det ” 210.000 människor med minst en halvtimmes bilresa till grupp — "som till mycket stor det är åld- '- närmaste centra. Denna ringar — har gett upphov til "de kvarboendes problem? . i Välfärd ige finns det mä Mitt, De kvarboendes problem « något som kan betecknas som mitt "stora stråk! genom bjeden.! Be byggelsen hamnar därigenom of längs den gamla byvägen som ö verlämnas åt' enskilt underhåll ” PVvälståndsutvecklingen ; komma. alla människor till del ” oavsett "varde ' bor i vårt" land”, "sade professor Bylund.. Det kan tyckas : självklart, : men dessvärre är ' det..nödvändigt. att det” sägs. Hur skall man då komma tillrätta ned detta problem? 'Génom loka | 1 t Kor, som blir totalt ”boriglömdå. De blir isolerade sedan, kommu- "' niketioner,.vost- och tetefonstatio-- affärerna nerij försvinner läggs mer. osv vid" Sparfrämjandets. ekonom h . "stämma i, Stockholm i förra vee- 5. te kan tecknade "professor" Erik By=3, ri -' lund. ; Umeå" 'de kvarboendes bro-”. . blem i. ganska mörka färger. Er: : cob är, professor i kulturgeo: grafi med” samhällsp! anering vid” det! norrländska universitetet och lands gleshygds-" och Iokaliseringsproblem, Av na- turliga skä hämtar nrofessor Bv- > erfarenheter från, de. - men de . avviker föra från: förhållandena ”"fönaktigen en» av ' vårt. främsta i. experter på lund norr: ändska bvederna. ' rå några" företeelser - som gör gles- " bygdsförhållandena " särskilt 'be- svärliga. Det kanske allvarligaste . är-.den dåliga” bostadsstandarden. Bortåt hälften av glesbygdsbostä- derna 'såknar' så elementära be- 'kvämlighetsanordningar som vat- ten, avlopp och certralvärme?: Det är. de sämsta bostäderna som be- >. böstav de garnla och sjuka män ”niskornal ” I Dåliga, kommunikationer . är en; annan I : mycket ' allvarlig 'faktor:” ' Järnvägarna läggs ner och ersätts - till.en början med busslinjer. Ef- ' terhand blir turerna allt glesa- . re för ätt till slut nära nog upp- " höra Nva snahba vägar byggs som: — Hseringspolitiken " = säger" kanske någon. Ja,' det är- - möjligt, men «vu Hittils har inte lokaliseriogspo- ken i någon fiämnvärd ' grad nriktats på de rena: glesbygderna; a 80 procent i av lokaliserings- till expansiva ot- region. har men” det sdet "har gått Norrland isom — gynnats.» av lokaliseringen, . dess: glesbygder: bättre. .i rofessor "Bylund talad om vad: . han ikallade s"”aggregatlösningar”,' vilka: skullé innebära att de na- " turliga basnäringarna -iord-: och skogsbruk : kompletterades "med andrav. sysselsättningsmöjligheter kMerlag kunde' nås ; Det är en som är tilltalande .ur många" ' Bupkter/ Den. är-i:varje, fall: vida "bättre" än en subventionerad” av- folkning i syfte. att. få även" ”de kvarboende” . in”. till « tätorterna. Även. om den vägen i. många fall kanske "är den. humanaste när det gäller: åldringarna> löser. den inte : glesbygdsproblemet :i > vida-. + re bemärkelse. Vi måste ha i minnet: att giesbygdernas värde > bl:a är 'fritidssynpunkt bör bibe- , hållas: Bofast befolkning är en. örsta förutsättning för att byg-' den skall. ha värde "för fritidsfol- ' kets-Endast genom" att hålla. vid liv. ett: nät av livskraftiga orter "över hela "ländet kan man "skapa "den service som är nödvändig f såväl" bofasta som mera "sporad ka besökare. PU stern. "efterlyser: ”h (cp) Ven. redogörelse: 8 jäv. dem ståtliga "för- ; vältningen, : ; särskilt” Kontorsad- "te sker mom. den. ”statl' ga. för- - vattningen” "blir > inte: SEA av i den. aledningen ” angelägen. Det är också: :själv- ”fallet., ett Äntregsse r skattebe- talarna sörna” [ MARKNADSPOLATI K ANTI : i "KLIMAX 7 ”Jusuitieminister" "Kling" över- imhade på torsdagen” en mark- : politisk antiklimax 'till lagrådet, skriver: Han delstrdnin. gen Molte a fen ll Vi Kar 1 gott minne den social- CN demokratiska: agitationen ' inför > valet i höstas, Nu skulle äntli- gen kommunerna. skaffa sig kon- ”"troll' över "marken, Partiet slöt sa Upp ",omkring , markvärdekom- mitténs förslag om en generell förköpsrätt, för kommunerna. "När mittenpartierna med 'skär- pa framhöll att rättssäkerheten nå munernas företräde ' ' ingalunda behövde vara av generell natur, avvisades 'invändningarna': på : » det sätt. vissa socialdemokrater . har, ör vana, Nog visste man, vilka$ ärenden ' mittenpartierna gicki Inrikesminister "Johansson anslog en hovsammare 'ton.: Mit-' tenpartiernas .reformvilja skulle komma” att sättas på ett verk- "Hg prov, lovadé han; Bestod de |- » det, : fanns det utsikter still. en «bred - samling. Nu. visar det sig att hr Klings " förslag, mer liknar. mittenparti- representanternas reservation i .kratiska . majoritetens. Borta är kravet på'en generell förköps- |, +» rätt. Kommunerna får ställa an- språk endast om en generalplan " föreligger och marken behövs” -för bostads-. eller industribebyk- ,;gelse' och” därmed sammanhän- "gande. ändamål. I ett väsentligt avseende har förköpsrätten be- . gränsats ännu mer än vad mit- |. tenpartisterna tänkte sig.' Egha hem" och villor med. ett taxe- ringsvärde under. 200.000 kr. och en argal under 3.000 kvadratme- ter går fria från denna, förköps- rätt, . villaägarna får inte oroas. . Det år vårt folk, sade en gång hr "Sträng en beryktad replik. "+ "Pet ' förefaller " som” om hr Kling.-skulle! ha tämligen effek- "tivt desarmerat förköpsrätten — . skulle råka i kläm och att kom-: utredningen än den' socialdemo-|: U. DER "FEBRUARI INTRÄF- -FADE TVÅ SAKER: Vv. "betydelse för vår "fextilin " dustri, skrivér B eklädna ds folket. "Dels beslöt :regerit gen fatt lägga ut Beställningar” för 10 "miljoner; kronor” i främst ylle- trin, .som ett: stöd. för Ssys- "ändra "orsakade en." "pressdebatt; sortr: främst fick sin. näring i. att importstoppet: betecknades ',som - som? ett. ävsteg , från vår. tradi tionella frihändelslinje: --Préssdebatten gav" åtg rdéh större" :proportioner än den fak- inte "hägdt totalstopp ”,utan.z, dast "en: bromsning” av; :impor landen att "döma -att -förhåndla sig fram till en import från Syd- korea av frikäplagg” äv en sto leksordning ;som :: alltjämt” gör. : Sverige” till den största "kunden . på området. . - - Det. överdrivna 1. Korea. .debat- ten låg i dess. koppling med: u- » hjälpen: Deh' tonen 'anslögs: av » importörernas ' talesman:«: i TV. och: tacksamt. sjöng..en .rad''tid- .. ningar: och: debattörer". med "den melodin. Men som vi redan "sagt "är importstoppet inte äv så- dana «dimensioner : att''det : mot- svaras av. .svallvågorna » i: spal-]"' » terna. -Importen är-en affär: för » importörerna : och deras tal..om u-hjälp är affärsidealism. De som arbetade upp 'sig till" sentimen- »talitet för" sydkoreanerna- hade |: inte många ord till övers av /för- ' hemma, som blivit arbetslösa på "grund av väår' öppenhet Jändsk konkurrens, » " mänsklig tragedi; 'och av tyst nöd tr "nedläggnipgarnas spår. 'De lägst” "avlönade industriarbetar- na f värt Tand "har "minsann fått svara för en dryg "part av den ul hjälp som av "pressdebatten att : kritiseras av Nofrbottens- Kuriren. Varför "protesterar nens förtryck. av. oliktänkande, undrar. tidningen. Vi.har. färska exempel på hur misshagliga' för- "Fortfarande': vimlar de: söcia- fattare tystats; . listiska fängelserna av oliktän- kande, men deras öde bekymrar inte vår 'svenska .régering -läng. re,' Om 'den "vill leta efter aktu- ella uttryck av"”väld' så kunde "en protest till Mao-Tse-tung vara på sin plats för den kulturrevo- lution: han! sätt i gång, där inga grader, av skymfande: tycks- vara mäster så att ett rimligt befolkningsun= :-ptt slag mot: vår, u-hjälp; samt | " ståelse. för: de textilarbetare här | Det ' finns ' åtskilliga fall av], inte regeringen” mot Sovjetunio- förbjbäna, Här har en. ansvarig . Kina ' är | flenden. " govjetledarna sticker, numera inte under stol "med: att de betraktar "Jandet ' ös- ter "och. söder om den nära 6700 km,: långa 'gränsen ' mellan: Sovjet. ' och. Kina :som fiendelandet fram-. för andra, De' gör också sitt bäs- ta: för att få sovjetfolket att be- "gripa.detta. Medan kineserna:var. som mest:ypptagna med sin egen ; inrikespolitiska ”kulturrevolution” reste de sovjetiska ' ledarna "land och rike runt för att förklara för är. en" 'sovjetfientlig.- politik,...Det " sovjetiska -försvarsdepartementets .. organ ”Röda Fanan” hävdade ' i snå "ledare, "att: kinesiska . solda- ter: : instrueras 'om; att : Sovjet. unionen, deraå fiende, Följakt- ligen: böj -sovjetsoldaterna:. förstå, att' Kina är deras' fiende, Den kinesiska: utnikesministern: Chen -Yi.sade i början av 'januarl,. ' att. Sovjet: tränsporterat 13 divi sidhery I (omkring , 150 000 man) från' sen: "Västliga påstått, satt 1 förflyttats ”: österut." Man ällor. 'har - tidigare torde' numera . är förlagda i de skilda sibiriska gränsdistrikten mot Kl- na. Enligt rapporter från' Formo- sa, skall Kina. ha. minst. 12 'divi- ir "beredskap på, sin si a om; > De" kinesiska "kraven vå gräns- områden, '. som. nu. ligger, under sovjetisk suveränitet, är” gamla, på: säller "dels. områden av sam. ":störleksordning' "som - Holland och Belgien, dels territorier, som nkte. efterträdare framtona ; d Olof Palmes namn: och una skall klubbas” fast i tittär: "nas medvetande; Det är den” allt- för "genomskinliga avsikten. Här- . omdagen yttrade sig. kommuni- .kationsministern iien trafikfrå- ga, Det: var I ett politiskt helt : oskyldigt bämmanhang. Med Per "Ålbins: byst bredvid sig i-rutan gavs". emellertid" den Politiska "idéassociation som: väl: vars av: "sedd, På onsdågskvällen matchar des herr Palme igen. Nu: fånga- Rå Palme: sedan ”ecklesjastikminis- : territ "ögonblicket innan. fått dek- --larerå'v ssin mening. är. väl svårt . satt "mobilise?a” Men hört Palme egering piskat: fram”. en” langs somfattande .'terror..'i '; världens folkrikaste” nation" — men den "svenska: regeringen har inte ett : ord. Sav” kritik. Och "varför 'ut- "trycker: inte. regeringen + sin "sympati: för: den tibetanska” fri- « hetsrörelsen; 'som : sägs ha - fått "nytt: hopp: "under den" kinesiska "oron? "Har" inter den kinesiska ”Öckipationen -i - Tibet varit. av- ”skyvärd: nog och förtrycket som "följt: "därefter? :' tå Sveriges ansvariga . "regering "petvivla tt detta befrämjar | res- - - pekten, för "vårt Jands vilja till -objektivitet,: anser. NK. : tå DE PERIFERA INSLAGEN : KRING. MULTIKONST ' el ',.kom tyvärr: att. dra bort. upp: en: med dess "många" Konstverk . av god klass och från "dess syfte, Syttet var fatt I "predika" att iKonsträr-: något . för alla, — inte bara: något , dyrt, som. är förbe- hållet. exklusiva kretsar: Konst . är något, överkomligt, något som berikar” "tillvaron, och den doku- meniterås' i. skilda former. Vårt behov. av konst är: mångskiftan- +de, Multikonst visade på vägar för ; alla - att förverkliga ; sina önskningar. I allt ståhej kring Multikonst- "presentationen i TV-kom tyvärr allt för många människor att få felaktig bild av arrangemang- t. Några lockades väl av 'sensa- tionsmäkeriet' till ' besök : på .ut- "ställningen men troligen var det många som avskräcktes, . » Det; var i så fall beklagligt; ty de gick därigenom miste om en intressant och. stimulerande; ut- [| folket, att den kinesiska politiken ; östeuropa "till den kinesiska grän. :- sovjetdivisioner '< kunna” draga den slutsatsen, att." minst :200.000 man sovjettrupper. , ".. "| områden. tillsammantagna ' motsvarar hela Västeuropas areal. Ryssarna å sin sida har klart givit tillkänna, att de' tänker behålla och försva- ra varje kvadratmeter, som före- kommer på sovjetiska och: inter- nationella kartor. : . os »- Mao” Tse-tung. skall : redan på 30-talet -ha skrivit,. att -:Ryssland orättfärdigt "tagit: klnesiska .land- i. besittning. .Och så sent' som : 1964 uttalade han: "Vi | har” inte : ännu " presenterat " räk- ningen :' för : dessa: 'annektioner”. Han: liksom övriga kinesiska par- tiledare 'fasthåller vid fesen, att vad som en -gång i tillhört Kina skall för alltid. bli' kinesiskt; Allt som :' gått .' förlorat : under Kinas svaghetsperioder . betraktas : som stöld från Kina. > Faktum är, att under” tsarväl- det på 1800-talet annekterade Ryssland 1,5 miljoner kvkm. asia- "y tiskt; land,” som .då- icke ' kunde försvaras av. Kina, : men som ki " | neserna "dock. betraktade" som ki- nesiskt ' territorium. - Landet : av-. Ä | tvingades Kina "genom. orättfärdi: ga: traktater”,” hävdar :/Peking, Territorierna" i fråga kan indelas Jiotre. huvudgrupper. Den "största, och viktigaste. för Sovjet, är de östliga" områdena. norr, om, Mand- sjuriet,” Här ligger ,flottbasen Vila divostok och de stora industristä. derna. Chåbarovsk och Komsomol vid floden. Amur och" vid slutstå- alla "de, transsibiris: ka” järnvägsförbindelserna.:. 3 "Ett annat viktigt område är det som" ligger" väster. om den :kine: siska provinsén Sinkiang och som I omfattar.' de.: ryska" områdena ti 'Kasakstan och Kirgisien med bl. a, inäustristaden 'Alma . Ata.: 1: Sin- Xr Sov sat- : no OmMcé de NN. i klang har kineserna centraliserat sin atomindustri, Vilket alltså in- nebär, att det här rör sig om en brännbar gräns, Det område, som kineserna dock torde vara mind- re intresserade av, är ett vilt och otillgängligt fjällområde-1i Pamir- bergen nära ”Tadshistan, d.v.s. nära. gränsområdet mellan Kina och Afganistan. i Unden Lenins tid a920d talets början) förklarade . sig Moskva villigt. att avstå från alla land- områden, "som tsardömet hade be- rövat Kina, Men i realiteten läm- nade 'bolsjevikregimen inte" en kvadratmeter tillbaka. . Tvärtom har Sovjetunionen under de' se. naste årtiondena gjort de största ansträngningar att utveckla och förryska dessa sibiriska gräns- länder; vilkas naturtillgångar 'och ekonomiska värde är av enorm betydelse. Sa M I När den; kinesiske utrikesmi- nistern” Chen Yi för snart ett år sedan — i. maj:'1966.— uttalade sig om "de rysk-kinesiska ”gräns-|]' problemen ' och "föreslog 'en, revi- sion av 'de .”orättfärdiga traktater- na”, så tillade” han: ””Det ser. ut som , om Sovjet inte bara. vill. be- vill, ha. mer”, " Det var nog "ingen felaktig. slut- vara' möjligt ens för: Sovjet att fortsätta: i tsarregimens sibiriska ett krig med Kina, Och det torde ryssarna” nög :försiktigtvis' avhär la sig ifrån, åtminstone . så som förhållandena ligger till: i den öm- tåliga: maktbalansen Fjä ve ve har "satsat, på” utveck- ling: "mot" en :'fri "handel mellan länderna ' i medvetande om : att detta främjar. ekonomisk tillväxt och: rationell arbetsfördelning, ef- tersom frånvaron av: tullar, och kvantitativa begränsningår måste medföra. att de enskilda länderna inriktar sig på sådan produktion som 'de' har de' bästa förutsätt- ningarna :för, konstaterade -cen- terledaren "Gunnar , Hedlund + i riksdagens handelsdebatt. Det är förvissningen. härom som gör att vi, oberoende "av partitillhörighet, hävdar den fria "handelns 'princi- per: "och : menar "att .denna bör utgöra. ett väsentligt mål för de handelspolitiska ; strävandena i världen, .-: r Vi får emellertia. fastslå," sade hr -: Hedlund, - att . hittills har det gått för oss att. vara ett lågtul- land, trots. ått vår: export i:be- tydande omfattning skett. till län- der. som lägger :höga tullar på vå- ra. exportvaror. 'Om det kommer att' gå hur länge som' helst är en annan. sak. : SYDKOREA . Ens påminnelse om Problemet visade den begränsning av textil- importen. från Sydkorea som ty- värr ansågs påkallad nyligen, Det är : förklarligt att ett land som Sydkorea 1 hög grad inriktar sin textilexport till ett land 'som har låga "tullar och saknar. kvantita- tiva "restriktioner. Men om man i dagens läge ser denna handel :som jen form av, u-hjälp "är det" naturligtvis orim- ligt att den skall'bäras endast av en mindre del av. svenska. fol- ket, : : nämligen "av-dem som har sin utkomst inom: textilnäringen, som därtill är en bransch med utpräglat låga löner. Vårt u-lands-| bistånd - måste "ökas - men man måste gå vägar som ger möjlighet till en likvärdig fördelning . av våra insatser. Blir det någon enstaka näring som , på det här sättet skjuts i förgrunden utgår jag från att det är samhällets sak att ordna någon form av kompensation, nå- got" som kan anses. innebära en rimlig fördelning av :bördorna. De importbegränsningar som nu införts måste likväl beklagas, så- de hr Hedlund och 'uttalade för- hoppningen att de dels blir” tem- porära, dels inte' tillämpas för att -eliminera utan hålla textil- importen från.. Sydkorea : inom rimliga proportioner. KENNEDY: RONDEN - Mot: bakgrunden. av de problem . SOV dl 1 HANDELSDEBATTEN Je som ”"sammanhänger .imed Sverige lc som; "lågtullarnid ansåg "hr" Hedlund det vara” en'”tröst att” konstatera att. 'de "allmänna" tullsänkningar | som ” det talats om "i den. s k: Kennedy-ronden : skulle - avsevärt blir : fråga "om:;ett givande och tagande. Om - överläggningarna kröns :-- med"! verklig framgång skulle: de kunna: få långtgående görånde : för möjligheterna. av oli: ka näringsgrenars fortbestånd.” ' Hr Hedlund hoppades; att. man vid ” förhandlingarna tar veder- börlig "hänsyn : till olika närings- grenars. intressen" och att :man från; statsmakternas sida | infor- merar '. företrädare. för. berörda näringar, om utvecklingen. av. handlingarna; . Nedtoningen "av Xde . politiska dragen och 'överstatliga : inslagen inom EEC:s utveckling kan ”un- derlätta - ett " svenskt ' deltagande som är förenligt med vår neutra- litetspolitik; - Romfördragets still. lämpning har "lagts åt'sidan på några punkter :som är betydelse- fulla i sammanhanget; men den. na omsvängning ' måste för värt vidkommande. sättas på pränt och eventuellt ' kompletteras: om ' ett medlemskap ' skulle : bli förenligt med ' vår néutralitetspolitik — i annat fall måste: vi vidhålla vår önskan om associering, under- strök hr Hedlund, 5: ec ti " — Vid ' tidigare” tillfällen... har jag givit uttryck för. tanken att det borde vara till fördel för en kommande EEC-anslutning om Efta kunde ombildas till en tull- union. Det föreligger. stora. svå- righéter, |. > Vårt..land måste hälla : en god förhandlingsberedskap : så att vi inte försitter något vid de. till- fällen som kan uppkomma. Men vi måste också i övrigt anpassa oss' till de handelspolitiska för- hållandena, Härvid. är f. n. två saker särskilt aktuella, skattepo- litiken, och jordbrukspolitiken. r . HANDELN MED öSsT . ++ Jag delar uppfattningen," sar de hr Hedlund, att man bör söka öka 'handelsutbytet mellan Väst- europa och Östeuropa. Det kan inte vara 'ekonomiskt rationellt med en järnridå i-handelsutbytet tvärs genom vär - världsdel, Men det är inte lätt att få ett blomst- rande handelsutbyte mellan å ena sidan länder med statsutrikeshan- del på bilateral basis och & andra sidan länder med. fri utrikeshan: del "på" multilateral "basis. toes! Beträffande wländerna förorda. hålla” dessa” områden utan också" sats. .Men det torde numera icke fotspår: utan -att:-taga "risken av/ kunna förbättra vår ställning. Det | konsekvenser och "kanske: bli av-] >: kom retar ri regeringarna gemensamt blir långt mera forskningsmedvetna, än nu är fallet 'kan de hoppas , uppnå något slags industriell jämbördig- .Ihet med USA, Och utan industri- ell ingen politisk vjämbördighet. Rbstningar med atomvapen” kan betyda" mindre an elektronisk ut rustning, ” a "Den | brittiska” "Jegeringen ” har genom -'sin "bristande Efta-solida- ritet . sannerligen - inte' gjort "sig förtjänt av det: hänsynstagande från Sveriges sida som 'ministä- ren Wilsod ' krävt... Skall den svenska regeringen bara för att "I främja”sina brittiska 'partivänners intressen äventyra Sveriges? > - Å Boräs Tidning 7 Regeringen kommet att utför- ma” ett ”progressivt : u-hjälpspro- gram”: som” skall motsvara" vad den. anser möfligt "och .välmotive- rat för" "vårt. land... Det låter” 1o- vande, men. :förefaller väl; sent påtänkt.. Man . har haft åtskilliga år på sig för en sådan planering, och. regeringen får skylla slg själv om dess utfästelse "kommer "att uppfattas' som ' ett försök: att av- vända "7 > uppmärksamheten från nedprutningarna i årets budget- förslag. Vill man inte bara pla- nera utan 'också göra något . kan man lämpligen börja med att .ac- ceptera ; smittenpartiernas'” u-hjälps- motion, De" anslagsökningar 'som där. föresläg borde rimligen. även regeringen anse som möjliga” och välmotiverade.”. : Upsala" Nya Tiäning ”Socialdemokratérna - böddår: för en" ny- svår- ”lönerörelse. "Det" är allt de "orkar med 'vid: sidan” av pyssländet med” diverse påfund, avsedda ”att behaga: de aggressiva ”vänstersoc: alisterna”, ÅAsynen” av hr Sträng med hotet om ökad in- direkt ,beskattning som :huvädär- gument och' med alla:de' gamla vanliga nötta' invändningarna mot en" förnuftigt” utformad ” skattere- form. i bägaget "kan göra vem som ” nål ilt pessimist, + Stäm- ningen" var —;då avtalsrörelserna fördes”. på tal ' = uppenbarligen. dekså'" ganska : dyster: vid spar- banksföreningens, överläggningar iv onsdags.” "Vad. som behövs "är Ci klarsyn och hand -ngskraft större utrymme 'för optimism. N Svenska "Dagbladet ; ny. femårsplan Stockholm” (TT). Domänverket” "planera en ny femårsplån ” för "byggande" av: vär? gar och broar under" 1968—1972; förelegat . främst: i norr är nu i huvudsak ":' inhämtad, .. > Alltjämt teringar. för. att förkorta. terräng- transporter och :. göra: barmarks- trakter. åtkomliga. Ett" betydande vägbehov' Kan' därutöver uppkom- ma om "nuvarande ”förutsättning- läggning : av flottteder. Inom 'öv- riga - distrikt - hår 'kronoparkernas vägsystem i huvudsak byggts, ut i behövlig omfattning, : :vEn | väginventering som 'geénom- förts. I '”f.ertalet! distrikt "visade emellertid ' att" det befintliga väg. Beståndets' 'beskaffenhet . i bety- dande ' utsträckning: inte. svarar mot. de krav som nu' måste: stäl- las: på" framkomlighet för tunga virkestransporter.., Främst : gäller detta "vägarnas, bärighet, "=>" I "På. grurid ' härav. bedömer ' do- mänstyrelsen : att "det" föreligger ett betydande "behov :av upprust- ningsåtgärder::: Behovens ' storlek och angelägenhetsgrad ' är dock f.n, svåra att överblicka: Under den aktuella femårsperioden 'mås- te därför byggandet av "vägar .be- gränsas till sådana angelägna ny- byggnads: eller förbättringsobjekt om vilka: ingen Tveksamhet, nu råder,” " Arbetsmarknadsverkets önske! la mål. om »beredskapsarbeten måste (Forts. å dd. DT). de hr Hedlund ett 's. + 'prisgotv för dessa länders råvaror i världs- handeln och efterlyste skälen för den skepsis som hos regeringen, finns gentemot tullprefenser, Vad som krävs "är en' successiv an- passning av världsekonomin till u-ländernas : behov och berättiga- de intressen, Där får man tänka sig en 'rad åtgärder. Utan tvekan är det här fråga om stora, kanske de" största: opolltlje na fö - bal hanflelspolittie, TR glo "Endast om, de västeuropeiska |]: ; Den, eftersläpning , som Uäigare + återstår dock en hel del komplet. ]:. ar ändras, exempelvis genom ned-1. Så länge företagen kan: drivas "bidrar de till svenska folkets för- sörjning Man 'begär,-att dé :.skall vara effektiva” och ' konkurrens- kraftiga, hävda sig .; väl "på marknaderna och göra goda affä- rer." Det svenska, näringslivet gör veterligen ' Ånte' anspråk på vare sig änglavingar eller , helgonglo- - ria, men' betackar. sig h kraft av sina gärningar. för sådana attrl- but som ”böckfot, horn och svans, . - Arbetsgivaren I Frågan är om problemet med hjärnflykten” till USA kan låsas genom restriktioner eller med ald- rig så välmenande förslag: De bästa hjärnorna: kommer nog än- då att söka sig dit där de:bästa ekonomiska villkoren. och de bäs- ta: forskningsbetingelserna bjuds. Att u-länder inte kan bjuda kon- kurrens. är förståeligt,- men väl ståndsländer bör akta sig att vara njugga. mot hegåvningarna; även om de Ånte; 'kan erbjuda samma möjligheter som USA, bör de in, . te snåla på. detta' område. Det finns' så många andra, där spar- samhet är. . motiverad. 2 Helsingborgs Dagblad Motionärer” vd. örets- Tiksäag har gått: till angrepp mot, den ”allvarliga form av rättslöshet”, som pressen... skapat 'genom att ” visa förakt. för anständiga .publi: ' ceringsregler. Pressens folk gör nog därför klokt i att i tid.besin- na det stora ansvar, som älagts dem genom vår generösa och för den fria opinionsbildningen ovär: derliga” tryckfrihetsla "Det är rot”. denna bakgränd synnerligen angeläget att ' man inom. pressen ” "skärper . uppmärk- ' samheteri sInför PK-reglerna ” och deras” praktiska tillämpni sterbottens- Kurirén - ” Ännu en röst-höjs i "presskören, högertidninigen Bårometern,: för Ternetsrörelsens” hv "bestö mda, fnen z orealistiska” målsättning” det alko. hölfria” sämhället.” Kalmarkollegan ” defullt' om. man ;kunde” .enas öm att” det: ä möjligt. ätt” samtidigt gäniserade - -nykterhetsrörelsen "är på väg” ått” förlora” terräng” - Var' Baroineteri - spårat eller lyssnat sig till ' de" .uppmuntrände - tecknen: är. : obekant. sakfrågan har. den' döck” "rätt. I : Nya "grepp är att föredra fr im- för förbrukade, 7 i "Vad händer om Tre. Kröttor gör bort - sig nere i Wien?i Om. VM- svenska ” "TV-tittarna? På hr. Ryd: beck, : -Expfessen;' statsrådet '. Pal- me" eller - . kanské . Mr- Aheårne?' Livet är "fullt av gåtor, Den som icke "visste a av någon synd, ..honom :har -. han : för öss honom må bliva rä Gud, (2 Kor, 5:21); Den största sin . upplevt i jag- fattade beslutet. att. lämna mitt liv. åt Kristus, Jag är säker på att. varje; kristen. kan: göra detta påstående, .. När vi. ångrar våra synder och samtidigt sätter , vår. tro till: Kristus, blir vi kvitt ”, ttfärdighet från börjar. . .. I » Det - är. ett. "allvarligt. roblem dag att nan sina ar. prat ofta r a la oss fast : tus,. Det är. lätta att sätta upp en rad egna ideal, än att. följa den väg han visar Oss. Men den telige: Ande talar till våra hjär- + och gör oss medvetna om vår skuld. om jovärdighet, »kristna behöver. vi: alla kanna en ständig botfärdighet. I våra, hjärtan, Detta blir; en på- minnelse OM att vi själva är oför- Mögna "att klara. våra problem ned: synd och skuld, Angern hål- |.ler: vägen öppen för att. Herrens nåd "skall kunna strömma in. I våra hjärtan och : u Som, Hans » tjänare, t. genom 054 re att sätta upp. skriver” att det "skulle vara vär. > , glädje jag: någon: mitt «liv. var. när | vår Syuldkänsla . och ett. nytt liv I Handelstidningen”. gjort ; till" synd! på. det :att : vi I > N t s
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.