"> LAHOLMS TIDNING i : —— =L T: 5 Onsdagen den 15 1 mars 4907 IL T Banken” och företagsstrukturen.. - "Den blivande statliga ' ”inves: teringsbanken :kom att "stå i - centrum för: intresset" vid Spar- "| bankernas' ekonomistämma '”Vårt ekonomiska ' läge” i 'Stöckholm.: Att landshövding Per Eckerberg, som ' ordförande: i "Sparbanks- ' föreningen" skulle ställa sig bak- om hr Strängs ”utvecklingsbank” var ingen överraskning. Vi.ha- ' de ju några dagar tidigare läst Sparbanksföreningens "> positiva remissyttrande, ” Han" utvecklade nu detta resonemang ytterligare 2 och sade sig. förstå. nödvändig heten av att inrätta en: statlig kreditinrättning” av föreslagen art. , ' fe "En som inté 'skrädde orden när det gällde att bedöma.den " föreslagna banken var däremot proféssor Erik Dahmén. Det var emellertid" främst” de” framförda . motiveringarna, för statsbanken som blev" föremål "för " profes- SOrns , kritik. Märkliga och del- vis " ohållbara , var; professor Dabméns.omdömen om de moti- veringar som kommit fram i sfinansdepai itementets; två pro. 1 "milt ”märkvärdigheterna hän- Yörda professorn . "det påstådda b.. -behovet av synnerligen, kapital- krävande "strukturförändringar, 1 ph ad industrin 1 riktning "mot . mycket stora anläggningar. ”Be- on gen av. de stora enheternas "övetväldigånde" konkurrenskraft har. blivit ..en mani här:1 Jan-M Hedlund ; och Eri det”, sade professor : Dahmén. - Politiker, ""kanelihusfolk,' orga- nisations stemän "och littera- "törer" har” 1' alltför: hög- grad "gripits" av en lust" att dramatl- serligen är första : gången; . som begär” att - regeringen skall- ut- ”reda' frågan : om pensionärernas » förHandlingsrätt. , Första gången "var redan 1945,. men då lyssna- ide regeringen inte.; Den" andra med lika klent resultat vår: 21956." - Till. fjolärets, riksdag. 'kom- så I 'en motion som under remissbe-] handlingen fick stöd såväl av ; LO :som : TCO men'intei av" "per =p : villningsutskottet och den” soci-. "aldemokratiska., . majoriteten... 1] ., första kammaren, -. vi föll med knappast mö ;ritet, Sedan dess har- uppenbar: ligen opinionen för att lösa den- .ina för pensionärerna så ange- -lägna fråga vuxit ytterligare:o. I regeringen kan knappast än en 'gång nonchalera den heställning som riksdagen nu kommer med. , Motståndet mot en reform har | » huvudsakligen inriktats” på att "förslaget" tidigare gällt , "att läg: Ba: förhanälingsrätten direkt” 1: sh nderna på pensionärernas eg na organisationer: Under: debattens gång ih tas' modifierades emellertid kra-| ;vet så tillvida att man i stället I skulle lägga rätten hos arbets- tagarorganisationerna. » Det : var 'modifleringen ' som edde tilll den halva framgången vid höst- | "riksdagen, då andra kammaren stödde förslaget 1' den slutliga ”voteringen: Det 'mera: precisera- | de utredningskrav, "som nu kom-j, mer” att behandlas av riksdagen, går också ut på att:det är ar- ;betsorganisationerna som skall | förhandla; > vete i Ett annat argument emot in- | 'förandet. av. förhandlingsrätt för "pensionärerna som ventilerades 'förra året är att frågan skulle ha minskat 1 betydelse genom införandet av ATP. På den lin- 'Jen gick bl.;a. arbetgivareföre- , ningen, men något vägande ar- gument är "det knappast -fråga om. Stora kategorier arbetstaga- 're som pensionerades före ATP och under övergångstiden står, | "som, motionärerna påpekar, utan- för systemet och är 1 stort be- hov av att kunna lägga kraft bakom sina' krav på förbättrin- Behovet. av att pensionärernå |- får frågan om sin förhandlings: |. sätt löst, har under senare år "acdentuerats några igånger då "arbetsgivarsidan har vägrat att sta upp förhandlingar, om pen: "slonsvillkor med hänvisning till att. frågan faller utanför före- nings- .och för! 'handlingsrättsla- gen. Det mest uppmärksamniade fallet var civilministerns inhopp i förra årets avtalsrörelse där |. .man också diskuterade'statspen-| sionerna. En upprepning mäste förhindras, hur illa civilminis- tern och hans regeringskolleger |; Å ”Liksom = tidigare har: den mindre och medelstora: indust- rin i. många branscher i verk» ligheten väl så stor. konkur- renskraft som” -mycket' stora fö retag”, fortsatte hr Dahmén. Han varnade - vidare ' för att . vi kan hamna mellan två stolar ”om vi: helt faller för tanken på de stora enheterna. ' De. kommer ändå att förbli s id i terna: tionell jämförels - rå "jämföra : dessa '” uttalanden . av Erik" .Dahmén,. professor. Iona tionalekonomi, . med. det utta- "lande som centerledaren: Gun- N grupps "förtroenderåd: Hr Heillund varnade just för ri "Kerna med att glömma 'de mind- ”re och medelstora" företagen när när ingslivets.: kapitalför sörjning I diskuteras. De" mindre". och medelstora företagen är. -oun)- bärliga. ur: - flera.' synpunkte Delg. är. de” värdefulla" som. 8ys- selsättningsfaktorer” vå savfolk- me och, begrundar remissvaré - på sina promemorior: innan. mån tar itu med att. skriva. propo; sitionen : om"” ”ytvecklingsban: s ken”,. De bör, då. ta sig. -en fun- derare: på vad vå "Gunnar kraftigt .understruk.t ”peträffan- de" vikten ”av:.en ; differentierad strukturutveckling" i näringsli- Vesper finns ' bransche na iden. gamla.” "Och "på: :det-sättet -komme också: teo- betiskt" skattesystemets ver! kan efter. hågon' tid attsbli' sen helt |: fän den” avseäda, skriver hola tiden” så” att. skatten inkomstökning”blir bra ” mycket i kraftigare än den.' ge liga skatten. «> :v t ä som ' så" mänga tycker "att ».det+ lönar sig dåligt ätt jobba, ” Elér kanske tycker att! det ' lönar sig. bara om. de slipper skatt 'på exträinkomsten; Både arbetsviljan: och skätterio- ralen påverkas därför negativt.; "+ Det är därför som vi måste få "ett nytt” skattesystem -'där alla vanliga. inkomsttagare : "slipper I. ”straffskatten” > på : unkomstök: ningar. . Ett "proportionellt" skat- tesystem" "utom "för" de. verkliga toppinkomsterna ' alltså: nit genomföra,, framför. allt. därför | att.'de som redan fått kompén: sation för” de "högre skatterna nad. ställning. jämfört med and- ora grupper; Efter någon tid kom- " mer'.det hela att' rätta till sig.: > Men. gör: man ingenting; åt, sar »kenz blir »missförhällandena : "pat ra. värre. Och för. varje "är. som går blir dét sedan ännu svårare att "rätta "till: "systemet. Örättvi- i sorna precis ivid: övergången til | ett" annat. skattesystem kommer I" - bara! att pl e. och :värre.. i ETIK OCH KREDIT 4 Direktören i Svenska ”Handels- " banken! Rurie Höglund: kritise- rade '1' sitt .anförande: vid.!ban- kens stänima den allmänna ovil- jan: mot” ;'konsumtions] vediter, skriver Dågens Nyheter: diter anses 'vara någonting nära nog omoraliskt, i varje fall i ett "läge där det råder kapitalknapp- het; detta är en egendomlig in- ställning hos både den allmänr- |” na'. opinionen ” och + ibland "även | -penningvårdande . myndigheter, tyckte -.han' och antydde att åt- sin attityd på den punkten. . . givning: skall anses hålla lägre ”verkbamhet' feror .. givetvis, på tar på just det här området; frå: gan «är. inte heller särskilt :in- tressant, eftersom kreditgivning : '” vanligen bedrivs med starkt eko- " nomiskt, färgade kriterier. ' + = Från den ekonomiska hällsmoralens synpunkt kan där- emot den : rena "konsumtione betraktas 'som ett jämförelsevi än tycker om det, mindre angeläget objekt för kre- dituppmuntran, åtminstone i ett + a Åt + a En : Det kän! ha sitt intresse" att)" Hand... Genom. ASEA strålar : Väst- manland, Också ”ut' över världen: : | tent i den| gamla -bruksbygden: sin "Kontakt den? strävän” Efter "kval: tet + man» -kunde: ends om: att; det är "Det är én besvärlig reform ati |: till:en” början kommer ten” gyn: | om Att lämna könsumtionskre- | minstone banken borde. revidera |: " Huruvida Konsumtionskredit. |: moralisk halt än annan kredit- | . "dande "köpkraft. och star - vilka etiska tycken. man omfat; |. I - k infla »« situation," våra + utomordentliga sam- 1- N | "Detta - landet ' vet ' inte” av nå gon ' pest, nägra jordbävningar, ra; -orter.-i världen” förödas och hava, äröver att.klaga. Det. äger en. ren: och". hälsosam luft, . lvlig och, sund vinter samt Huv: lig, sommar”, en " Så! säger. oiof Grau” i sin Be- :skrivning' av. ' Västmanland” år 1754, . .och.' orden . skulle , kunna stå ' som ' devis ' och -sammanfatt- av aktuella "ochi konkreta uppgif- ter i om: detta vackra "landskap mit: ds Sverige.” ” 33 - Der historiska >" "bakgrunden Mecknar' professor Kjell. Kumlien ”fatén' uppsats ” om; Norberg, :. där Engelbrekt . bodde > och upproret började.” Vägen ' genom Västman- land : följde riktning på” 1400-talet som i våra dagar; säger han, och bygderna, som” färden 'går -igenom, har. se dan ' garsmalt präglats” av -bergs-' hantering. Det var:vår första och länge enda industri, bergslagen.i sin. struktup, . den" vittnade om att yviksstyrelsen inte !: kunde fungera ” utan : av. de' vikti Bergslagen. indästrier” är också ' dagens = Västmanland,” ock staden: Västerås," som ' rymmer 'drygt en tredjedel ”' av'islänets: invånare, Chefredaktör .. "Anders" Y.: Pers skildrar de. sista hundra "ären i Västerås: ur. tidningarnas 'synvi n- kel; och, stadsarkivarie : Sven ,W. Olsson "Berättar, om den nya stad — ' porten till -riktes, skattkam- märe” "som : växer. fram! med ungdomlig kraft'och intensiv ny- bebyggelse, ' Stadens "hjärta heter ASEA, ”: kvalitetsindustrin,”: :'som med > sin : internationella : arbetar- stam skapat en' värld 'i: Västman- om den: "aspekten berättar , kon- cernchefen' Ake T. Vrethem i. en fängslatide” exposé , från, sitt. ect verksamhetsfält, : Från. Västerås: G SS! årsskrif. änn ag har” industrin bevarat naturen, I 'de flesta” andra industrin - -dödat landskapet : med sot och"tristess, men: här i Bergs- lagen döljer sig: ifidustrierna bak. som' ger dem. en. stämning "av: idyll." Stil renax hbruksherrgårdar.. och gamla Tä RÖN från 1600- och 1700: "gammalt, gett år” bygden; De berättar. ocksä: om och . skriver Baronictern dh); om ligt: att samtidigt. arbeta för . helnykterhet och! moderation", — ed alla" goda" krafter engagera: de: Tidningen noterar uppmunt: irande stecke på att. ”den. kom- "promisslösa syn på. ”Spritmiss- nog låter, det bra” Å -teorin et "där, om. ett "realistiskt ' och förtroendefullt :samarbete ; .mel- lan: ”nykterhetskämpar: och mo- tderätförbrukare”, Men: sannolikt ” blir det i verkligheten så, att om kas operera bort. nykter: > Hetsrär velsens” ”kompromisslösa Syn. på spritmissbruket”, tar man : samtidigt bort livsnerven - och drivkraften. i rörelsen, Modera- töm och tolerans är" goda egen- 'g aper. i de flesta saråmanhang, Ten” folkrörelse” på; För' det krävs klara Jinjer 4 och ; preciserade mål, ILyckas ' man" 'avväpna' nykter- ”hetsrörelsén genom att tona ner "dess: nykterhetskrav ” till allmän ””moderation",” då lär ' moderat- + förbrukarna snart” bli ensamma :om. att, "få ta "hand oni "de Sam- -hälteliga .alkokolproblemen; (Västerbottens Kuriren) t läge med Kapitalknapphet,” sto- 'ra investeringsbetiov, överflö- ions oc --Men med. ,tanke på just”, vår ; :kreditresurser, . vår låga ' köp- kraft, stabila prisnivå och på bankernas stora”svårighet att » hitta angelägna kreditbehov är givetvis z konsumtionskrediterna, en klok sak att satsa på. Eller : Vägen genom V« några. eldsprutningar,' varav and-. ning äv Svenska "turistförening-. i 'stort sett samma - . och" redan | | under; medeltiden -fick :de svenska + säregna :'sociala' . . Redan. , Engelbrektsfej- ' framför.” ahdra är .. ir har den tunga |! stöd - ki nåuvstriområdena'; id : förädling, med Vilket vi. försvar. | rat : vårt: anseende 'ute i världen. ;';I em 'faktaspäckad: uppsats tar oss / författaren Sten. Söderberg med på. en rundvandring, genom Fagersta; "det ' stora bruket, som försörjer nästati : alla: sinvänarna i" den. rena; och: prydliga staden. Författaren , Brik . Nyhlén. anläg- i sin historiska siat, "aktuella" översikt över” arbetarna "1". det välmående brukssamhället. : Om "hur: totalt fö örbättrat Stråssa: gtuva.i' sällskåp med andra. kunyiga sintroduktö söker. vi i Gyttorp: idyll ned, krut Årbo först” och: sist Strömsholms kanal, den smala 'glittrande vatteriledén från Smedjebacken i Dålaärna” ned till: .Strömskolfft” vid. Mälaren? » I sin tjusand&s, artikel port kanalen a Sänd oo ist .Eihar Améen, på | tögrafe 4 historik och "en" seg- senterar "några av de gamla? larslotten i' Västmanland, och' Jur. "1 sdetta, genbmindustrialiserade I bara” -åtgäl d kand.: Lars Olof Ekeberg, som ger en -entusiastisk, skildring av rid- skolan I Strömsholm; vars många tävlingar har: ett drag ” av glad fåmiljefesty : oaser st landskap har jordbruket, särskilt svåra arbetskraftsproblem. Redak- tör ' Fritz Magnusson "vittnar "om den snabba «utveckling söm jord- bruket gertomgått.:: Avvecklingen av. jordbruk 'är. särskilt .snabb i skogsbygden.” Det "krävs omedel- HN ch. en klar” mål- sättning; 'om något: jöräbruk” över. huvädtaget” deta om :Om- mä sghet att: följa hönom 1 - -spären.. - . Idyll, sjudande: indust iel "Utveckling men; också krympande” bygd” och! förslummia- de: market ioch "sjöar sådant är slutintrycket. av-Turistförening- ens . .låddade 'ärsskrift. om Väst 1 svartvitt" och färg, som jär I "varje: "fall. säkert att: det | Aktuell i . RR --kommentar- Den: brittiska” taktiker ter sig fortfarande” gätfull, "Helt / säkert önskar Wilson. uppriktigt Inträ- de i EEC, ' men .det - kan våra värt att' erinra 'om "reaktionen I Paris redan. innan” han. avlagt sitt. besök' hos de Gaulle,' Enligt en "utbredd - fransk: uppfattning var just den brittiska" brådskan tet belägg för att Wilson i själva verket var ute för att'spräcka ett brittiskt inträde: 1: EEC. -An- klagelsen må vara orättvis, men betydelsen av 'sådana stämningar I den ' franska huvudstaden. bör nog inte underskattas. Svenska Dagbladet”. intresse 'för bättre förbindelser rmed' de” västeuropeiska länderna måste” ses mot bakgrunden : av: de genomgripande politiska och 'eko- nomiska 'reformer,: som”:;sedan drygt ett och ett halvt är är: på gång, i landet, Det är ännu .omöj: ligt att... skönja, vart 'detta.-expe- rimenterande skall leda, 'men det trots - "diverse svära' bakslag sak ta. men säkert. leder . bort. från forna: dägars” hårda och dogmar tiska soc'alism, "> De He "Nordvästra Skånes Tidningar; Den. I omvandling . | förköpsrätten genomgått. från. kommittén: till propositionen minskar inte nämn- värt dess värde "som "instrument föl ; markpolitiken, "Det ' väsentli- ga är att ' kommunerna T god tid kan "komma- åt obebyggda mark- områden, . och i 'en del fall.'sa- nerihgsfastigheber” ” framtida exploatering. Ju; mer” sådan. kommunen...kan, - förv. Väs hättre ' : kontroll ” har den över arKpriserna” och” jen” oförtjänta värdestegri gen. ” Tillsammans med" skärpt instbeskattning,', a re- formerad” at ”.expropriationslagstift- ning, ökade krediter för korgmu: bala” ma "kköp” och gynhsamm re villkor rsäljning av” "Ero- nans- ma 1. kommunerna ' bör förköps ten ”betyda:: avsevärt -hättre” iNkor fö gandet. kompletterar: texten: Av -dem- hör lof Thaning tin de flitigaste” och mångsidigas-' E "är några bilde från förvanuli eni-våg ravih d: FT ägans i "pehändling , vi sar . att det lönar: sig i med en saklig - och - modést ” om :- någon $kulle ” ha tvivlat” på det; Så” som Hamburg” ur : : "Det : tyska: atokafartyget. .”Otto Hahn”, uppkallat. .efter; den. första kärnklyvningens. upptäckare, : "skall lämnå .: varvet redan innevarande år... Den,- första ”kalla'-. provresan planeras” starta från, Kiel, -för- buridstepubliken, Tysklands- st ta östersjöhamny: vid: 1968 årsvin- gång, Därpå "skall "efter. det: att förbundsregeringen.:i tillstånd reaktorn. stegvis . igång- köras', inom -åtta” månader så att 15.000-tonnarens . egentliga . jung- fruresa beräknas: äga” rum knap- past; före” nästa års utgång: Lik- väl; motser vetenskapsmän”: och forskare i hela världen redan idag detta. evenemang... med. : intresse och. spänning. Fartyget är byggt för : endast fredliga ändamål och är' efter " USA-fraktfartyget ' ”Sa- vannah” och den: .sovjetska :isbry- taren ”Lenin”, det tredje fartyget av, detta slag. Fackmän anser att det kommer. att inleda en revolu- tion inom sjöfarten; «i va Till. ..sitt,. yttre . 'skiljes 7 Otto Hahn” :knappast från de konven- tionella” malmbåtarnä. Det ' skall jockså bli. hennes . framtida” upp- hur? NI | s y "—— Bonn. gett ji ygen har framtiden fö sig tyskaf: hamnar; Men "det nyå” fi i "bätefis. 1 närnligen frärndfivnirgsmaskineri- et; som j är, ch, en. be med «flera Jen tryck: m vidareutveck: 7Savannah”. pro na .på' 55 milj: DM. De 16. bränsle- elementen: rhatas ingå vurandioxid, P ymme. "räcker till en :tre esaä; "vid" ser:efabrikation skulle 7 reaktorn :..som”' byggts: av Babcock och'Intertom i'Oberhau- sen, ' Ruhrområdet; kunna, tillver- kas till halva priset) Ett: atom fartyg blir i längden mycket lön- sammare I ekonomiskt "avseende än ett konventionellt "fraktfartyg. '» ”Otto. Hahn” som är 171,8 meter lång och utvecklar en marschhas- tighet . på . 16 knop: har beställts av. ”Hamburger Gesellschaft för Kernenergieverwertung in Schiff. oe bad sund?" Schiffabrt”. (san kap för utnyttjande av: atomenergt inom: skeppsbygge: -och -sjöfart) :som ti en början är också bätens redare. Till: -finansieringen.. bidrog” Eura- tom och I förbundsrepublikens | kustländer ' "samt : regeringen ; Bonn.; Efter, lyckligt :genomförda |: försök' med.” ”atom-ugnen” regktor-stationen -i 'Geesthacht vid Jugoslaviens. - påfällande starka a Att - vånstervridningen' i pro-' gramproduktionen (1. TV "och ra- dio) är ävsevärd, behöver man inte ' vara — utrustad med , nå. gon ' skarpblick för att upptäcka, Ämnesvalen' och vissa kommen: tarer är så genulnt 'vänsterinrik- tade: att talet om radions objek: tivitet närmast, ter sig löjligt. Nägon ansträngning att uppfylla kravet på objektivitet . tycks, inte förligga. . - för Helsingborgs Dagblad. : Kven” 'om radiochefer är. lovligt vilt mäste klappjakten. på” dem föras med någon" anständighet; "Västgöta "Demokraten, ” . "I dog ”socialvården på. väg att ytterligare utarmas «på yr. Keskunnigt folk :— på socialar- betare, " ” Böclonomen'- a Omkring” 700 byggnadsarbetare går arbetslösa” 1 Värmland” trots att det” finns” byggföretag som står beredda att- sätta igång .bo- stadsbyggande.; ' Nog - måste det: vara fel någonstans: när. 700. är: betslösa ; : byggnadsarbetare . måste. bli en" del .av "denna planering. | Felet: är. väl. 'att..det saknas peng- ar för en bostadsproduktion ' av önskvärd storlek, men: man ”mås- te fråga sig hör” länge; det skall dröja : innan "den viktiga detaljen kan rättas till. Det ser 'inte:bra ut när man sitter och ransonérär arbetstillfällen för” byggnadsarbe- tärna ' 'samtidigt ! som bostadsbris: gär - det:; :ou ndvi ligen” en” "annan väg. - Ingen”. som: är mån: om- pres:- sens frihet: och.” ” självständighet krat: ska: fri och”, rättigheter ; kan önska att. de i: lag fastlagda 'grän- i Samhällsbyg: I pinion” sakta Äxer- "fram: för," sådan skärpning: Det vore 'olyck- net! om: dei skulle slå igenom. sar vatt. ett. vaket "journalistiskt samvete: är ett. bättre : skydd; än : "någon lag 'mot brissbruk 3 av. prés i ct Provtagarna här. för Yr. enkelhe- tens. skull, vid vissa provanalyser a förande d:r./zu "Möhlen:” byggt > världens .:moderraste : och säkraste - fartyg”. medlemmarna "av" .denh : kommande besättningen "övertygade: om -: vil- ka. i flera : månader »: skolatg.: för sn ansvarsfullå " och intressanta uppgift... De: påtagligaste':; föränd- eldarens arbete." undergått,; : Han pår och "samtidigt . hålla . ögonen ordnade atomingenjören: har: att genomgå två "års. $pecialutbild- ning,' likaså sjökaptenen som emellertid . fortfarände 'i' främsta rummet behöver. vara en: » erfa- ren sjöman, 2 Gert Hen » | Hamburg: yttrade "sällskapets tord-74 ”Vi, har-. Det :; är. också. ringarna har i detta sammanhang | fö har att sköta spakar och knap-|: på kontrollapparaternha; Den över. |" . MN världen, reningsverksfrågor 'kring Köpenr . hamn”. och 1: att I Te detta. nu. des på" grund av eder förra van- del. — haven "avlagt den gamla människan . och haven” iklätt - eder den nya. människan som är , skåpad till likhet. med Gud i san... ningens rättfärdighet och helig: het, : (Ef. 4:22, '24),' Strax innan jag kom tin Colo: rado. 1954, härjade en orkan New erseys kust... Bojen i in till Shark River drogs med utom synhåll. Den återfanns sedan nära två och'en' halv mil från sin, .ur- sprungliga plats: Till och med en" boj kan driva "bort ” avs » stor. mar, . Vår tids stormar har avs brister- i: våra" liv; Far valla upplöses och vår svaga tro hål- Her oss” e alltid fast vid Kris tus: När. frestelser och svårt höter kommer är vi försvagade av synd, . som vi inte bekänt, En del'av oss Genoa dikl stolthet och egoism. giltighet »d yr "från Gud. Irlves många astan "är. Självrannsakans s :tid, den tid, då vi kommer till dju- fare förståelse” för: det. kristna livets” mening och kraft, När vi svarar Guds kärlek med .-själv- örsakelse och andlig disciplin, .JEer Oss Kristus styrka att stå fasta i tron och lysa som ljus
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.