ft I i "Ett handikappvänligt samhäl- 1 i le 'skapas inte bara "genom ”att mån "med? hjälpmedel av olika slag "underlättar de” handikap-)' pades” "Uvsföring. Viktigare är » -att åstadkomma 'en positiv. and- lig atmosfär, bryta den isole- ring-som -handikappade-1- allt- för stor utsträckning "tvingas till, framhöll statsrådet Camilla l|' Odhnoff . när. .hon . öppnade SVCR:s rehabliliteringskurs om handikappade husmödrars miljö-”, . problem 1 Stockholm, Vårt sam- ” hälle är byggt "för" friska” män- niskor, . bostäderna skräddarsyd- . da' också :för friska: De möjlig- hetér som finns att "bygga inva: lidlägenheter måste : utnyttjas mer ' än "hittills. Fru 'Odhnoff erinräde' 'om”att ett 30-tal” Kom- muner. lämnar "hyresbidrag.. då . byrorna' blivit för höga. och Kon . hoppades 'att fler' Kkommur ner kommer att göra det, Å En förutsättning . för” att :den andligt rikare miljö som fru . Odhnoif efterlyste" för de han- dikappade; inte "minst hemarbe- tande, ska kunna åstadkommas 4 är att man i samhällsplanering-|' en beaktar: alla människors be: hov av: "kulturella" "och "andra . äktiviteter... Offentliga byggna- der . måste" vara 'sä: utformade att även, rörelsehindrade I kan själva eller. med , hjälp” ta sig | till dem; "Ofta" kunde - relativt » små. ändringar1T- "redan. ”befint- liga lokaler lösa åtminstone en . def av problemen, Vid .byggan- det av "nya: bör: regeln bli att " gamhällsinstitutioner av olika slag är" avsedda , för alla' män- niskor,” även för” dem" som' Änte kan. röra "sig "obehindrat, "Om - :” besvärliga. trappor: görs enklare, trottoarkänter ”sänks” och ” led- hinder relsesvårigheter alla” "nytta 'avdet: Å -tMpd invalidvagnar ' motörisejade hjälpmedel: hi e handikappade större chanser: att IL. röra slg bland andra männis] or och,. känna sig. kvärdiga - med | » dem; / Me :oöverkomliga, »svårlg- heter . kan uppstå genom att gator och vägar framför t. ex. offentliga byggnader” ' inte.' är planerade 'för att . en invalid! gerad - människa.:-skall... kunna ställa sitt. fordon och: avlägsna = ifrån » det utan att utsätta Äntligen! I Eflor de svära trafikolyckorna Ad korsningen mellan nya 'Kris- tlanstadsvägen och ' gamla. E 6 "1 Laholm -— med inte mindre : än fem dödsoffer: —, föreslog Laholms Tidning som enda ra): dikala åtgärd ljussignaler för att förbättra: trafiksäkerheten” i denna trots sitt öppha läge un: derligt besvärliga passage.' Se- dan myndigheterna nu' prövat 'diverse. andra åtgärder — tyd- ”lgen utan att nå den effekt man avsett — skall, enligt väg- » direktör. Per Asplund, utred- ning göras om 'införande' av signalsystem, ”Jag tror; att ljus skulle ge en ökad - trygghet 1 detta kors", säger han, i Säkert, Utredningen bör ske skyndsamt, så att ljussignalerna kan vara på plats, innan turist: trafiken börjar. eyere Militära 0: . eo - livräntor + >> ”Yrkesskadeutredningen : har . föreslagit jatt "bl. a, militära livräntor skall" uppräknas och göras värdesäkra, ' Förslaget prövas nu I socialdepartementet och en proposition är att vänta 1 år. Detta meddelade försvars. minister Sven Andersson på en fråga .av hr Johan ÅA. Olsson (cp), som betecknade detta om- råde som ett "avsnitt av folk- hemmets baksida”. Som exem- pel på försummelserna nämnde hr Olsson de helt otillräckliga höjningar av livräntor som vid- -tagits. Vid ett skadefall, som inträffat 1956 höjdes beloppet med 10 procent år 1962, Under samma ' tid hade konsumtions- prisindex : stigit med . 3 pro- cent. » Högsta utgående livränta är nu 11000 kronor vid 100-pro- centig arbetsoförmåga, vid: 30- procentig utgår en livränta på 2600 kronor, Det är ett rätt visekrav att en uppräkning " sker. med det snaraste, sig. för stora olycksrisker- i tra fiken. På flesta håll 'gäller sam”. Det.. betyder ; att” handikappade, sträckor än' de "förmår, Geno » generösare och generellt: gälla de parkeringsbestämmelser fö Handikappade; "kunde många av” olägenhedterna.- undanröjas. och " den nytta: av: sitt. fordon det” är avsett till en: rad” "ombyggnader av” Vägar: till de h dikappade - göra... trafiklederna .. handikapp. M vänliga. Många av de brister ' som 'nu' fins kunde” mani pa $sa på att avhjälpa. Några; anslagits för ; ändamälet;: sannolikt: ck n« dessa. önskemäl tillgodoses utan - större ”extra; kostnader. Det. väsentliga" är. satt > engagerar - sig d.: uppgifte skå ä ett Tatung sn : emär- IOPA ANTE. HEJ... Kan-man' "verkligen hålla nied arbetsmarknadsstyrelsen i- déss' :glädjerop över att. get värsta Å övers; satt: arbetslösheten. sjunk beaktande, er, struktu ilket--betyder. mins- kad; arbetskraft. Det: värsta nadsstyrelseri;: men nog sörjt iför, att” den: får, alskilgt det andra , måste: ihåg satt industrin: hit- tills: inte lyckats att. neutrallse- - ra- treårsavtalets enorma. -löne- lyft... Man: stretar med” besvär: "Yghetern a,” men: det: 'är. sannerli: tionaliseringsmöjligheter i. syfte att. sänka. kostnåderna, trots. de stigande. lönerna... et.» finns " branscher. som Jyc ts: kanske bra, .: men; de” är i så fall inte . så. pinades äv > hård: konkurrens från låglöneländer eller: från an- nat' håll-som" åtskilliga av: vära mest, utsatta. »industrigrenar, i . Inom byggnadsfacket ser man ” faktiskt” flfmör söm" har” lönelö get. "under: kontroll... löneutgifternas' andet reringen inte nämnvärt. Men så lyckligt Tottade företag” ”utgör endast en minoritet inom. vårt näringsliv, : ” MED EN ENERGI OCH ENVISHET : HORA M som - hade "hedrat' ett - bättre ändamål försöker kanslersämbe- tet' och skolöverstyrelsen sedan : någon. tid genomdriva” en radi- kal nedskärning av .Bymnasfetä- rarnas utbildning, "skriver Svenska Dagbladet: ' "Av vad som nu senast de 'aka- demiska lärarna vid den littera- turhistoriska...institutionen "i Uppsala har påpekat framgår satt det på:det första examens- "stadiet knappast kommer att fin- nas utrymme för någon akade- misk undervisning värd .nam- net Ii ett ämne som litteraturhis- torla, vilket i sin tur kommer att' innebära att även förutsätt- ningarna” för de högre studierna ” kommer att äventyras. - - För .någon tid sedan. språkprofessorerna som .— med ett 'undantag — enhälligt utta- lade sig mot' en likartad 'reduk- tion av "kunskäpsfordringarna i moderna språk, och: "Protester från andra ämnesreprösentanter kan väntas... . N At ; Man skulle i denna nästan gro- teska situation vilja vädja till stadsrådet Edenman — som ge- nom sin utbilåning borde ha sto- ra förutsättningar att bedöma sa- ken — att hejda de säkerligen välmenande men okunniga byrå- krater som ' alltför länge och alltför” ostört fått ägna sig åt nyordningen - av. vårt undervis- ningsväsen... - Eller. kan I man rent av hop- pas att riksdagen, som, uppen- barligen” ännu” inte fått något besked ' om" ' ämneslärarutbild- ningens ' konkreta innehåll,. än- då skall. kunna . lockas att in- tressera sig för en sak som, om den nonchaleras, kan få fatala och irreparabla - följder? : i ”e "ofta tvingas "förflytta" sig. längre; " fölktandvården dessa människor , verkligen haj rför. skilda. medel har veterligt inte | privatoraktiserande. gen inte "lätt att finna nya ra: l. Tandvärdssttuationen'” är? kao- och. stampar i kön hos folktand- .två år och, elva månader, på vis- a platser, t. ex. Göteborg, fyra jär, På: ett ålderdomshem I Stock- holm hade 70 procent av åldring- rna. Jöständer — 'hos' samtliga dessa - fungerade: protesen mindre bra. 400 tjänster "inom är” vakanta. et "går inte att. vänta längre, kädorna” förvärras "om ingenting görs, ."-hävdar . experterna, . I Det "är vär tandvärdssituation ett nötskal. Karies,.den vanli- om? gaste.. -tandsjukdomer, sprider. sig : men - karies har; >sig "att den inte" söm ett virus, id [förs en ndlas; ingen' behand- digt stadium blir ' förödande. ” nDeharaliag: Kp ”Arslänga köer hos . folktandvården '.: inspirerar :. inte: > patienten. -tfH- nägra: större - insat- .ser. :Medel-Svensson, som inte är. . föratt 'slänga ut: några summor på sin tandvård. inte uppsöker. någon ” och Pser'tiden an, Och så fortgår tand- förödelse i ö er de sig tin en tand- läkare.” På" lång sikt 'är det en Ib rjan. av 1965 överlämnade 1961. års sjukförsäkringsutredning ett; betänkande med” förslag : till ällmän., tandvårdsförsäkring!' Be- 1. tankarna att denna: säkring: skulle: infö rås 1 "januari. 1968,. Så - blir. det dock, inte, "på grund av att ytter: | ligare utredningar behövs — och" : + [främst -— "på grund -av staten "| i”årets "budget: inte. har några pengar kvar till denna nya so- cialreform.;'. Det. får alltså bero. äll v utreäning . et;: När den, är klar med; sitt: yttrande" vet man ännu ! art är emellertla art tand; . et: behövs - tydligen ; pekas... satt. ett TV-företag " som 'skall- ge vinst-måste följa tittar- "nas . reaktioner," Eftersom bland annat. kulturella. program har - ganska läg: tittar frekvens: kan > man undra hur: fåtaliga: de kul- « turella.: inslagen" skulle bli: Li- ' kaså -måste påverkan” vid" pro- - 'gramvalen bli mycket stark och scinte "undgå 'att.sätta sina spår. "2 Smygreklamen, , vid idrottstäv- lingar. torde mai dock inte kom- "ma ifrån. och 'då inträffar det " barocka förhålländet; att medan en” del "bolag : dyrt betalar : sin "anno soring andra, får den Bra nuvarande system, där påtryck- "ningarna; i; den , mår" de ;:före- kommer, knappast kan ha: stört "re-'effekt och där objektiviteten är så stor som det vöver huvud : taget är -möjligt. ARN :"Att-”prograrimen "ofta är? av 8 klass, hår inte med systemet a I "TILL DET BÄST NINGARNA. 0 ed TN i : rapporterna från USA, förmedlade av de. båda - kunniga och välinformerade .TV- männen Ame Thorén och Björn Ahlander,' skriver . Helsing "borgs Dagblad: te -"Säkert har. de med 'sina”aktu- ella redogörelser bibragt en stor del av svenska folket goda in- .sikter om världshändelser : av olika slag. Journalistik av hög » klass utan tvivel, Men 'de båda reportrarnas - in- satser har tydligen inte lämnat vissa herrar” på hemmafronten Någon ro. Deras vietnamrappor- » ter, sägs -ha varit alltför USA- vänliga och nu har våldsam kri- tik från en del av rådio- och TV- "folket riktats mot dem. ---Hrr. Thorén och. Ahlander har tagit till orda: ”Ingen av oss an- ser sig 'ha den ringaste” anled: ning att be om ursäkt." Kriti- kernra "vet helt. enkelt inte” vad objektivitet är”. "En - alldeles överväldigande ”majoriet av TV-tittare ställer sig säkert bakom ”USA-männen” i ' deras bemötande av den oberät- tigade kritiken från de slätkam- made gossarna i TV-huset, vil- kas "trångsynta och alltför röd- färgade : kommentarer : vid det här laget gått över det tolerab- las gränser, SS Man bör kunna räkna med att de ansvariga inom radio-TV änt- ligen säger ifrån därom på skar- Pen, Objektivitet bör vara rät- tesnöret för TV, inte luftandet "av" personliga sym- och antipa- er, tiskl:. Över: "200.000 personer :står vården.:- En normalt. väntetid år .. tandläkare Man har "räknat med = mycket: 4Häig affär för samhället!” tänkandet? , misshandlades ganska = Pen — han är-i den ”räl värdsretormen. får uppskjutas på avsevärd. tid. framåt. = ALLA” BARN. BEHANDLAS : 1961 års utredhing. kom .-fram till .tandvärdsförsäkringen |- skulle ; få”. samma -utseéende: ”som en'". "nuvarande > - sjukförsäkringen. Fi rmånerna : skulle. komma. alla: versättning, visina:kost- nader...Behandlingen "skulle "äga rum hos. folktandvården: eller i hos privatprakt: seraände; tandläkare. : I princip skulle dock. minst:55 pro- cent: åv” "arbetet "inom ”folktand: vården; "komma ” [barimtandvården till del; Folktandvården hette-det; skulle : förstärkas så. att Usnarast möjligt alla. -barn.; skall': komma under behandling.” dä . Sd Tara skulle kommå att. "öka : (jämför: de: köer man 'nu "har) . och detta” skulle kunna . leda " till :" en., omotiverad arvodeshöjning' hos” privattandlä- karna: En: sådan: utveckling 'skul- le. inte bara ' medföra :, att;.kost- naderna för. den. försäkrade höjs! i stället "för. sänks” utan ”också att "folktandvården. f'ck.. svårt med rekryteringen, Därför skulle vårdresurserna , ökas” "väsentligt hos folktandvården och 7 rekryte: ringsbefi imjande åtgärder. vidtas; "SKYN DSAMT”. "I "direktiven" till' den. utredning som statsrådet 'Aspling tillsatte i höstas betonas att folktandvården skall: byggas. "ut: "så ”att”dex kan svara för en större del av vuxen- Omshöjningen "vid senaste må nadsskiftet tycks denna gång Ha förlupit ' gnisselfritt; - De ” obe- (styrkta utfall mot handeln. för att passa på och ta ut obefoga- .de höjningar som förekommit . vid varje tidigare förändring av skatten. har dessbättre uteblivit nu. Tydligen har' kritikerna haft "tidigare. bakläxor i minnet. och . klokt nog föredragit att låta re- sultatet komma först och ”even- tuella anmärkningar. sedan, inte tvärtom, Att” man från livsmedelshand- larhåll lyckades förmå en fabri- kant att-skjuta-på- sin, till -1 . mars "aviserade prishöjning var ur denna synpunkt en "välbe- "tänkt åtgärd.. " " Även om omsen knappast bju- der på. rikare - glädjetillfällen finns dock ett att notera: av allt att döma kan man den 1 juli vänta sig en uppmjukning av den s. k. reduceringsregeln som vållat svåra bekymmer för de branscher som säljer vissa inves- teringsvaror. Det bebådas en viss beloppsgräns, Ett sådant förslag framfördes för rätt länge sen från . köpmannahåll men stran- dade då på någon paragraf och något moment i någon författ- ning. Men bättre sent än. aldrig. tta”, åldern. Men, hur, blir det när han slutat: kom ill" tandläkaren na bli” vägledande” ör sättningen = rö inom: tandvärden 2 u Jändska läkare :att "söka" sig till, och) stan- na, kvar. inom folktandvården. r kärnpunkten i de: direk- gäller-.för ” den'- nu. it- canibän Utredningsar- bedrivas” skyndsamt, tilläggs det Och "det "tillägget "är motiverat." Förhållåndena är ohåll |; > bara,-- en-- utredning - som --sitter fem, 'sex år, bidrar 'knappast'.till att lösa "de, svåra probiei som riva, råde in "målsättning; | klart. uttalats : vid "flera tillfällen från: "flera: "håll: För” närvararide har. man omkring” 1900. tandläka- re anställda. inom, folktändvården. 400” tjänster: är vakanta: Det:rä- der: alltså” en: skriande: brist "på tandläkare; '' Och ” resultatet blir att. polikliniker här och ivär för längre -eHler. kortare -tid får slå igen. Hittills - har "man "kunnat hålla skutan hjälpligt. flytande | med «+ hjälp "av, utländsk - arbets- kraft. "Vidare har. en Stor. del av våra; tandläkare: kunnat få "sin utbildning." i+'utlandet; ” främst Tyskland. ;': De” tyska . heterna, -har 5 sett - förhål- landet med; oblida ög Nn. och det har :' varit på tal ' att. förbjuda utläridska-svenska studenter ati skaffa:..ssin.. där." Var "sjätte - läkare anställd inom folktandvården har fått sin utbildning "1 Västtyskland, . Vad är då förklaringen "till "de många vakanserna inom folktand- vården? Det” finng” flera” orsaker, bl..;a. .det. faktum att: lönen. för en "tandläkare inom folktandvär- den inte rikitgt. står, i Ppropor- tion > till "en --privatpraktiserande läkares,” bostäderna. Det är svärt att loc- ka Nyexaminerade tandläkare till tätorter. om det inte finns «bostär der att tillgå. "DÅLIGT ANSBIENDE?. . EN annan, "kan | man tycka, egendomlig synpukt, lades ,fram vid en tandläkarkonferens'- i Stockholm i 'höstas, 'En av: del tagarna hävdade då att. folktand- vården som sådan har. ett dåligt, anseende" hos tandläkarna. , Han menade att själva ordet "folk. tandvård har en negätiv effekt — i stil med . värdeladdade ord som folkkorljak eller ”folkdemo: krati, . Hur det är med den sa- ken kan man dock låta” vara osagt. Det är självklart | att denna väldiga, brist på tandläkare får stora konsekvenser för patienter- na, Vid en estraddebatt förra året gav ' professorn - vid: tandläkarhög- skolan Arvid Synnert en siffra. som säger” hur "pass allvarlig situationen är. Under: 1964 fick 8000 barn i åldern ett till.fem. år fullständig tandvård runt om i landet. Det finns i: den ål dern .-300 000. barn, "siffran : blir alltså bara tre procent! <> ="" a UNGDOMEN DRABB: AS : De' som . härdast drabbas avi eftersläpningen inom folktandvår- den är alltså ungdomen, Just nu väntar - ungefär hälften av lan- dets ungdomar i åldern 16—21 är i tre år långa folktandvärds- köer. Under tiden: tänderna för- faller" alltmer. Denna väntetid är förödande, "hävdas det på- läkar- håll. Det är nämligen just: efter skolslutet som tandbehandlingen är som . nödvändigast. Under ti- den får "ungdomarna i regel mat Inighet om stämningsläget i Efta- 'lländerna och talade om ett av "I visserligen stärkts; men om sig- : deration, som de; Gaulle 'velat för- ” I.kallas. Det angr per.förutom hav- "myndig-] " tandläkarutbildning. Ett” annat "problem" är] mentar "Under ”"rharkhadsdebatten 1 riks | dagen "rörde Per” Ahlmark (fp) upp stämningarna i regeringsläg- ret genom att ta upp frågan om Portugal och . Efta.”Hr Björk '(s) utbrast indignerat. att hr Ahl mark spekulerade i total okun- ”de "grövsta . ”blufförsöken”. Det hr Ahlmark således medvetet un? danhöll den okunn'ga menigheten var ”att en kompakt. borgerlig opinion i dessa länder skulle be- stämt avvisa varje” försök att ut: nyttja Efta för. påtryckningar mot ' Portugal”. " Så | påstod hr Björk. - Kan nah möjligen vara okunnig om. att . hans .partivän mr” Wilson i England inte tillhör någon kompakt borgerlig opinion, trakta' som ett; blufförsök? i Sydsvenska Dagbladet ” ”"Opposit: onen möt de Gaulle” har nalerade - nya» initiativ: kommer från regeringens . sida; svårt att manövrera ut den gaul- listiska makten . hur, mycket. än Mendås- France ' och andra : oppor sitionsmän” är inriktade ' mot det målet... Det kan "komma att visa sig. att den avspänning och mc- medla på det: internationella om: rådet = oneklig till” gagn för freden i Europa också kom mer” att tillämpas ' på. det inri- de. av. fransk: demokrati och ett in ökat vi ständ och "ökad" trygg: het för? "hela; det franska” folket. I förra. Växtskydas revet" Som- nämndes två av 'stråsädeslagens |. växtföljdssjukdomar, ". " nämligen rotdödaren 'och stråkhäckaren. En 2 säden. är .-håvrenematoden -: eller sädesnematoden :"som": den.:.också re,: även "vete: och "korn. ; Mindre råg: och : en : rad torrär ' och : då "oftast ; fläckvis I fälten;' "Havrenematoden förekom, mer. med all sannolikhet 'i varie- rande 'utsträckningi på: Je flesta åkerfält:.1' söd ' Sadelgallmyggan: är ett 'skade- djur. "som ”av. allt” att" döma . be- finner - sig. under” -uppförökning, vilket. ger: anledhing till : ökad uppmärksamhet, Myggan angriper i: första. hand. vete" och. .korn. och mycket'.: begärlig : värdväxt. Råg i mindre utsträckning. Sadelgall- myggan .är en. mycket dålig fly- gare och är intel: stånd att för- flytta”. sig "mer" några ' meter med vingarnas "hjälp, Ett uppe- håll på ett år mellan korn: och vete - medför : oftast." en kraftig minskning av skadedjuret.”". Betnematoden är: en .besv växtföljdsparasit på betor 'av 'oli- som . raps, rybs", och senap. an- grips” öcH' skadas i: nämnd .ord- ning. För att hålla betnematoden stången fordras minst, fyra .'år dorna. Klumprotsjuka är en "besvärlig växtföljdsparasit på oljeväxter på en del håll, Här fordras 6—7 år mellan "mottagliga värdväxtgrödor om inte smittan skall uppförökas, " Då det gäller. växtföljdens slut- liga utformning är det givetvis inte endast "växtskyddsaspekten | som är den avgörande, A andra sidan" innebär "en. god växtföljd ett gott skydd mot en rad besvär- liga skadegörare: Det' brukar vara lättare att stämma i bäcken än tänderna. ”Kiter. skolan får. ung- domarna - helt | andra kostvanor, de kommer in ':i den s. k, wiener- brödsperioden.»- Vad :som byggts upp. under skoltiden" förstörs på några få år. t När man tagit det-av alla ska- kande . siffror ;» om ; tandvården kan” man undra, om ,Sverige har ovanligt få” tan läkare. så är dock "inte fallet,; jämfört med andra . länder, ' För, närvarande har man: ti landet en tandläkare sJpä 1350 invånare. I Stockholm är siffran 800, Det kan nämnas att 'vi för trettio.äår sedan hade en tandläkare på 7000 invånare. + Det är fullt klärt att em kraf- tig uppryckning av Mela den svenska tandvården : måste göras innan vi hamnar i rena katastrof. tillståndet.” "Ett" ytterligare upp- skjutande. av. den bebådade tand- vårdsreformen innebär inte bara olyckliga konsekvenser för indi- da stora : ekonomiska ' avbräck. Men bollen ligger som sagt just nu hos den sittande ; ;sjukförsäk- ringsutredningen. . (Köpmannen) som är närande och nyttig: för! eller : var - -.uttryckssättet "att be: | är det bli |X' kespolitiska ” planet. : Detta" skulle N : | onekligen: innebära. ett fördjupan- bland - ogräsen” är 'kvickroten en |: och. havre angrips i regel endast |: ka" slag. även en rad' kälväxter; mellan de .mottagligaste . växtgrö- viderna, :också' samhället skulle li- Sveriges 'och förmodligen också övriga' Efta-länders väg till "EEC blir både lång Trots. att. både EEC- och staterna” uppenbarligen 'här sett intresse av. integration kommer” det säkerligen . att dröja !länge innan: vi får ett' samarbete mel Jan 'de båda grupperna åv stater, och mödosam, Efta-. Det. finns” nämligen mänga frågor inte minst av, polit! sk natur: som lägger hinder i vägen" en snar lösning. en För Sveriges del "är problemet att' klara "ekonomin : med det Ari handelstryck som, under tiden gör sig gällande; En iohejdad Import samtidigt , som . vi får: dras med” 'exportsvårigheter.; fär 51 Mängd Y ante hållbar. -... Nr Skäni a "Dagbladet. - NH Å os Den "inte. oväsentligaste-; instén" med 'generella fartgränser ligger: på den - psykologiska :sidan;'. och på. .bilparkens. utformning. Förar: na berövas . lust . och” motiv -att farttävla med -varandra eller -—. med snabbkörning : och :snabbäk; Den ”livsfarl ga tendensen .till upp; trappning av motörstyrkåan 1 mär: keskonkurrensen' får ett. . behöv- ligt bakslag. :Av den "anledningen : är det för övrigt.: angeläget . att sätta . högsta. fartgränser. även på motorvägarna, ; ra "Allt, tyder, "| teringen: blir; FÅ .Jannan . växtföljdsparasit.. på" strå- ling nistiska' partiet. Öppnar: så” ;vederböt rd "post?" Nej; dét EG blev. "föremål för. "dylik uppmärksamhet, . Numera koncen- rågsdetaljen. 4 "rena. "Till trerar man: sig på! sedan: gammalt, negativa Iningen'v vv till” familjeplane- ringen” inom kyrkor och samfund i Sverige” "motsvaras. inte av "ett praktiskt, :handlande.. bländ . sam- fundens: medlemmar. Detta fram- år. av.'barnkullarna. po Nängden det: ösunt/ och skadligt "med Vf 00 Brik Nylander, kyrkom v soch E d. :medarbetåre i Svens : "ka. Morgoiblade Det är väl. ingen I tvekan” om att vänsteruppfattningen i. kult ) rella, utrikespolitiska - och . sa Radio ges ett oproportionellt' ut: rymme: 1I' själva : verket ” koncen- treras :”debatten” '. ofta nog "tili att gälla > schatteringarna ' inom vänsterlägret : och det - nog så | koketta former, ferT ORD > PA: VÄGEN Dessa ord ur, Skriften kommer mig. att ' tänka på. vad. som 'ford- ras. av en var som antar. di kristna tron. Det är aposteln "Pet = Se ät geken outtröttligt ”hän- v sig ristus efter” a pingstdagen den förs: .-Evangeliet" är som; då. Johannes äctsamma . nu, döparen predi- ma budskap hade -Jesug , : Utan. botfärdighet inne äet Ingen ' syndernas förlåtelse, "Utan den kan ingen få del" av . Kristi försoningsverk, Botfärdighet ger den” enda grunden I människans hjärta; på vilken det -ä verks «välsignel och fullbo gnelser nom i. ER far Arbete för ho. Hell, ” Hum, | prida hans £vanges. 4 - vilka. hittills al a vs : Zwelg i Sydsvenskan | kade: ”Gören bättring” och sam. - hällspolitiska ” ; frågor, i: Sveriges .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.