”kunnelse', är- att. prisutjämning- » citet som" gavs: t regeringens : in ” värt att utslaktningen av mjölk- LAHOLMS TIDNING F able om mjölk: och RCS örebro-Kuriren behandlade 1: ” en ledare nyligen förhandlingar: na om prissättningen på jord- "brukets produkter efter 'den- 1 september". 1967 och gick där-|:- vid särskilt - in på frågan om de olika meningarna beträffan- de prissättningen" på mjölk "och mjölkprodukter. ' Egendomligt |. nog hävdar, tidningen att.-kon- troversen mellan . regeringens förhandlare och Jordbruket In- te gällde .konsumenternas pris utan , endast vilket pris. som jordbrukarna skall. få för mjölk. "leveransen : till mejeri, " Den 1 spelet omvigde mästé bli åtskilligt ” 1. konfunderad av att: man' skapar svårigheter” på nötköttsområdet. Jordbriukarha .får betala' ett högt pris för den > gocialdemokratiska" skräckprö: pagandan, :i form : av export- kostnader för det:genom panik- slakten.” uppkomna" överskottet av. nötkött. . Om 'koslakten "kun | de ske" Jångsammare skulle 'av- vecklingen kunna äga rum utan avsättningssvårigheter för - nöt: kött. > ” Grumlig . är i ärgumentering reng artikel: , ”Situationen färre kor och ju mindre mjölk som "produceras desto lägre blir ternas pris och. desto även ” en: annan Örebro-Kurli- " Brebro-Kurirens.: förk Han mäste självfallet ställa frå . 'gan hur det kan, vara möjligt |: vatt... olika . uppfattningar. kan gälla ; endast; -leverantörspriset ”och ått en ändring i detta inte skulle "påverka konsumenternas pris. I realiteten "är. detta också |. omöjligt, såvida man betråktar.t. hela den stora mjölkhantering-- 'en'. som en helhet: och. därmed "kas 'och' salubjudes, méd "den, till mejerierna Invägda mjölken som vara, net "rSoc!aldernokratin -här - emeller. sin egen: : trolleriförmel för att. Törsöka övertyga konsumen- "terna om att ekvationen hög" re pris till jordbrukarna 'och' lägre, pris till konsumenterna”. "skal nna gå ihop. Deras, för-.+ en : från” ”kohsumtionsmjölk still smör) skulle upphävas. . succes: "styvt. I sådant fall skulle enligt den /sdetaldemokratiska uppfatt- |: mar kan ' "nå. den till. synés: "Jér fbetonade effe "ant smöret", "Detta'- är. RR kétg-? dilemma. ; Vad, Jordbruket åukt'onor till > ett: Det har; "skolvits” NWiYCket > "dessa ting, men mycket ha lätt förklarliga skäl varit: aktigt "och '- ärendet ” "förtjän därför 'Aånyo tillrättaläggas. - "Örebro: rKurlren är inte» Aogisk- när I den ifortsätter sin ledare med. följande: pa "Tack" vare den tidiga publ .tentioner ' när . det gäller ,.den framtida Jordbrukspolitiken" har det + under det senaste iäret skett "en kraftig minskning” av antalet kor och av överproduk- tonen på mjölk”, N 2 > Uttrycket ""tack:- vare” - är knappast berättigat I denna st tuation, : Geriom regoringsdekla- rationen den "14 "mars 1966 har nämligen uppstått en panikar- tad slakt av mjölkkor! Under kalenderåret ; 1968”. minskades koantalet . med mer än 90 000, nära ' tio procent.” Det denna Det är ” "vara nn "ktigt "alt ' ing är behövlig jordbruket - skall nå en. bättre balans, mellan smörtillverkning- en och möjligheterna att” sälja smör till ett acceptabelt pris. Så längt är det hela riktigt och Jordbrukarha har som bekant under läng tid strävat efter att få en - minskad . mjölkproduk: tid att, utslaktningen av kor inte får och inte, bör drivas "hur snabbt som" helst, Den ut- slaktning som ägt rum under 1966 och som "alltjämt tycks pågå har varit i viss. mån. pa- nikartad. Den har lett till tills fälllga: överskott av nötkött. Därmed har man = visserligen nått en lättnad i form av bätt- re balans mellan tillgång och efterfrågan på mjölk och mjölk- produkter men samtidigt åstad- kommit ett överskott. på nät kött som är onödigt. Det är onöd:gt med "hänsyn till att landet inom ett par år får räk- na med underskott på -nötkött. I det läget är det inte önsk- ” behåndlar” dock” älla-'de produkter 'söm tintver]”, mer får bönder ia för: den mjölk --mindre "mjöt der” bör. eftersträva” En mindré” "andet, - ett. högre” 'avräkningspris”, per kg är det; hela : riktigt., Tidningen det.. hela. A - något strukit. att. jorabruket ; hå en viss; tid till, sitt förfogan- a att kanna genomföra den sböcre.prde: fl ull: att ”utest inga "opp i från” insyn. i förhandlingarna c öm de - ; Folltiska' frågorna; "skriver | en 'bottensi "Kuriren. och: anser "därmed - att man: går: bört "från den” goda, traditionen | fentlighe 1 RE ”<"Dyvärr”har regeringen ' Erlan. der. allt oftare" och i ökat antal; frägor satt. sig över denna. goda, "arbetstradition. ” : Den utnyttjar | utredningarna . tehdentiöst, : ge horh att sörja för" säker” parti mhidritet 'i kommittéerna, ge- nom ätt 'alll”oftäre ' ersätta .of- fentliga' utredningar med inter- na och 'departementsstyrda; Den fifflar i .publiceringsfrågorna genom att släppa ut delbesked i förväg. eller genom att matcha | fram' rena partiutredningar. Den | ”nonchalerar . remissförfaråndet och: kastar fram svävande och - oklara besked om; sina avsikter, , som fallet skilt" uppenbärt :va- I rit: i. fråga om halvmiljardsfon-] denzbanken : cks den "Politiska oppösitionens ”. möjligheter '.- att :arbeta, men ändå allvarligare. än detta är att det rent sakliga re- slutet av:en sådan” regeringspoli- tik" mäste bli dålig! T SN VEN BLIR. hn OHLINS E H "TERTRÄDARE, ” sv undrar Arbetet: . sla " Folkpartiet . hål!er kongress 4 sommar.. Enligt . allt starkare återkommande uppgifter lär det också' bli hr Ohlins sista kon- gress- som partiordförande." Kra- vet på hans avgång, bakom vil- ket frärost de' yngre. folkpartis- terna står, anses-bli svårt att tysta. En" de!" äldre krafter me- nar, att han bör få en chans till, trots alla sina tidigare miss- lyckanden, men 'de'yngre är klart N levererad” mjölk, ".Så "långt p gäller.” > det då It "emellertid DN-chefen” » livsmedelsbranschen ett förbund: 1: som tifick namnet: ""Sperwerver"/ Situationeh var ritad.” Mjölkpriset” var ' nere 1:10 öre — tio är tidigare hade det varit. 25 öre, Läget såg hopplöst ut... Så Berättar en lantbrukare som var med på. 30-talet, under. kri- : sen, -Nu, .35 år senare, står det svenska” jordbruket inför en ny | prövning. Kanske situationen. är | nägot . annorlunda, men tonen. | från - jordbrukarna tycks vara , lika bitter nu som förr. karna... började uppträda enigt ,. som, de lyckades rida ut" krisen : i-början "av, 30-talet, Sveriges All- männa ' Lantbrukssällskap - hett organisat'onen. Den framtida ut vecklingen . gjorde "att Sverige: Lantbruksförbund, som . det »se-: näre'; kallades, korganisation på jordbrukets om- råde: med över” en' miljon med... lemi foMen det. var en Iång' och ödosam Nutveckling, SL fi far i dagarna sitt 50-årsjubileum. ning för lantbrukare uppkom re- slutet - av." 1800-talet; 1901' te greve, Gilbert Hamilton . Carl 'C:son : Bonde : sation; » Tiden ' var. tydligen mogen, + Men: 1916 . fördes saken vav: känslirådet Hugo. Tigerschiöld ', och : året därpå ' bil ' dades Sveriges” Allmänna Lant 3 avi väljare från 'folkparti- I högern: efter fjolärets val ytterligare". ökat: farhågorna är ätt; låta Ohlin.få. ett par nå-. eår till: ? hans, kan : ” möjli- E varä,: att det inte finns en självklar; kronprins I folkparti- .gemaket;. De yngre vill inte ha de "äldres hr Wedén; och :de' äld- Iyser”inför blotta tanken :på ngas" hr” Ahlmark: Någon- stans -i: kulisserna ' gömmer sig direktör Huss, numera ordförande i folk- Partiets arbetsutskott, " - .de enskilda livsmedelshandlarna Dar, jutsatts. för. eh allt -hårdare + Denäst sta. avg dessa frivilliga + kedjor . tades "1932. Därefter -k Ta, Vivo ro; fli I Det förekommer knappast nå: "gån. Nivsmedelshandlare” i Å land som inte är medier av nä. -&£0N samarbetsorganisation.' 1928 j bildade; ett: antal redan :"existe- nköpsföreningarr inom nd. Sperwer:' betyder” falk. In: psyer ksamheten omfattar alla ”Jämp fastställda brisore a Mån får” de ra: "batter "som de gemensamma in: « köpen ger och får dessutom ”spe- : cialpremier” av fabriker som > förbundet, samarbetar med; Spe- Sf tialpremierna ' motsvarar . Unge "fär, 0,9 "procent" av "den totala i ömsättningen; ; Medlemmarna gör i. genomsnitt. 90...procent av. si- na Inköp. genom : : Sperwerver; : bond. - 'Pieter': Renkema, Sperwerv d onds. direktör, berättar för Köp- "mannens "medarbetare om hur « förbundet. :går- tillväga, när en "medlem — exempelvis av ålder: S- : skäl — vill. dra' sig” "tillbaka Vi övertar butiken — om .a8ar i ötiskar och det gör han " vanligtvis — och , överlåter den "sen till. en” lämplig ny ägare, : alltså” en detaljhanälare; som vi har prö övat och kunnat godkän- i L I(RARKURSER I MÄNGD ” - H Tbjuder skolöverstyrelsen län- det: rare i sommar, antecknar "Bohusläningen. . >» Broschy- . fen: . innehåller Mmemot 250 tit- - Jar. "Det ' är utomordentligt vär- defpllt att - vidareutbildningsmöj- ligheter : ordnas och. tillvaratas: ”+ Dock- en fråga: är det. verkli- gen ekonomiskt riktigt att anli- ta de dyraste hotellen som kurs- gårdar? 'Varför anordnar fort- bildningsinstitutet 'i Umeå kur- ser vid västkustens badorter och Göteborgs fortbildningsinstitut " På turistorterna i Norrland? Vi missunnar alls inte lärarna att . kunna . kombinera nytta med : nöje ,under sommarferien, men eftersom «skolöverstyrelsens ge neraldirektör klagat bittert över fortbildningsanslagets otillräck- lighet, kanske man kunde ha sänkt kostnaderna för ett antal obenägna ” In lyssna till dessa röster, Inte minst sedan ' Yngve Holmberg blev högerledare upp-: korna :forceras till den grad Jever de gamlingen Ohlin som such. re kurser och därigenom fått råd att ordna ytterligare några? Det var tack vare att jorabru: blev . vår största |: Tanken på en rikssammanslut-? att: in essera' några :' ledande per-'; = Sveriges Lantbruksförbund femtio. år. ge f ir we förhandlingarna: i .. jordbrukets brukssällskap.. + Orsaken till: att intresset! just "då; var ,så 'stort för" saken ;' berodde 'på 'att. 'man från, böndernas. häll: ville ha: ett organ”som . kunde företräda jord- bruksnäringen" gentemot. staten, som hade ' företagit: en "del regle- ringsåtgärder på grund av en Kris; orabruksförsörjningen. ; OPOLITISKT vv. eb det” första. ; sammanträdet ; illyarata' jordbrukarnas intresse. + Organisatiorien "" skulle äv .öyer--all "partipolitik; En titt « matrikeln för: de "första "åren visar? att ' många" av :medlemmar- na” var" "påfallande" ”aristokratis- skapets: förste. ordförande, ; friher- tydan. om var man "rekryterade sina medlemmar. + rättvisans ”Inamn. skall” också sägas att: nied- lermsförteckningen också innehål- der en "stor : mängd "-son-namn. -". Under, 20-talet, gick, "denna verk. lg samhet i viss mån" tillbaka, ' Om- organisationen” 1929 var ',emeller- tid'/ knappast betingad av. denna tillbakagång;. Med. ;den .upplägg- hing. som: jantbrukssällskapet”. 'ha- d naturligt "att jordbru- ge:l slutet av-20-tälet 4 av -30-talet 'skulle,'tas upp". till. .behandEn Främst på : Igrund av; den syn på förenings- världen, som de”då” Jedande tjäns- tenmiännen: inom”. lantbrukssällska- Pet, Ludvig? «Nannesson, "A. H. Stensgårad ” bl. 'a.. hade. Resultatet blev! ..att Svenska .- Mejeriernas Riksförbund. och Sveriges, Slakte- riers.Riksförbund..m. . fl. .andra riksorganisationer upptogs som ni Lantbrukssällskåpet "sätt: ett: 'centralt' or- gan: för de' ekonomiska förening- arna:: 1940 'ombildades'. det , till I | Sveriges " Läntbruksförbund, - > Prognoserna om -yrkesfördel- ning och arbetsliv i framtiden kan ibland te sig förvirrande, Vi skall ha en miljon ingenjörer är 2000 har statistiska central- byrån räknat fram: ” "Industritjänstemannen har "reagerat mot detta lättvindiga sig. Yrkesetiketten ingenjör upp- fattas naturligtvis från” dagens förhållanden — men all -sanno- likhet talar för att den betyder "något helt annat år 2000. Nu är en ingenjör ofta specialist eller arbetsledare, .Då kommer med säkerhet : många Yyrkesarbetare att”ha ingenjörsutbildning. Helt naturligt i ett samhälle där de flesta arbetande kommer att ha "en grundutbildning som motsva- ras av vad Vi nu. kallar fack- skola... Prognosinstitutet är av stort värde, speciellt när så mänga nya utvecklingslinjer uppträder i samhället. Men det är föga me- » ning att slänga ut siffror om att så eller så många kommer att ägna sig åt ett visst yrke.år 2000, utan att samtidigt klargö- ra att hela yrkessituationen kommer att vara helt förändrad , vid den tidpunkten, ' "fVästerbottens-' I Jaha, vem vill svara på det... ' Harald Håkansson fångad mellan . nandet . av förbundets 50-ärsjubileum ” föreningar:;.: a jordbrukets . ”om-) ka” Namiir som "Fr: Wrangel; säll re, Jae. Bennet m,. fl.: vs Ber. en an-. sätt att strö statistik” omkring |” förhandlingsdelegation . och ord- BOND STREET” Och -där står man alltså idag. Det wäldiga " lantbruksförbundet vid : Klara Östra Kyrkogata i Stotkholm —- Bond. street kallad — kan nu; räkna som medlemmar 13 riksorganisationer, 12 mejeri- förbund och mejeriföreningar, 32 slakteriföreningar, 21 -centralför- eningar och lantmannaförbund, 20 skogsägareföreningar och ett rtju- gotal- -.kreditkassor -och- hypoteks- "Indirekt: är över: miljon” svenskår” anslutna” till- ppgår' till 130 miljoner kronor. Det: vore fö upp alla de aktiviteter som- det 50-årsjubilerande Jantbruksförbun- det .utvecklar:-ensamt- eller. -till-| sammans -med. andra 'organisatio-' ner. . Man :kan .dock; nämna" Jord- brukets - Utredningsinstitut, -som förbundet 2: driver .; tillsammans med: RLF, - den: fackliga -organi- sationen på ; området... Där. utför man prispolitiska undersökningar och för : en” omfattande : statistik. "Jordbrukets SL; Tillsammans med. RLE förhandlar man och träffar över. enskomnielse med "regeringen" om prisregleringarrna "på jordbrukets område. Anrat'som märks utåt: jordbrukets konsumentupplysning, : Och" själva ' "organisationen: Lant- bruksförbundets ' Ekonomi” AB ägs av förbundet. och 'har samma "sty- else - som förbundet.” Ordförande "såväl" för eningen som 'eKkonomi- boläget” r 'advokat" Ture "Bengts- son: och" verkställande” direktör Harald : Håkansson.” I den". inre organisationen" -Aterfinner ": man "eh, näringspolitisk' sektion" med, tillhörande utrikesavdelning. Där Hahdläggs: bl. a. lantbruktp litiska, handelspolitiska "och :säm-' hällsekonomiska . frägor,. avdelningar: en informationssek-- tion;. under. vilken "bl. a. Jord-' brukarnas -Föreningsblad” sorterar.” Det är en.-av. Sveriges största" facktidningar med en upplaga på” ca 1300 000 ex. Inom :sektorn har förlag, .som utom' handböcker i en mängd nen, också ger, ut' allmän littera- tur” och. skönlitteratur. > strängar: på! 'SL:s lyra skolan, Sängar Säby: utanför, Stoc holm." : Det'ä är som synes ett väl 'orga- niserat ; lantbruksförbund : som <A dagarna' kan. se tillbaka på” en femtioårig tillvaro, - Man står väl rustad att ge sig i. kast med nya prövningar. — eller kriser... För sådana - "kommer ' att: dyka - upp även i framtiden — det. är man realistisk nog; att inse även:;i bundet, och .'deras insatsbelopp | ” | att köra” med: ti da” strålkastare är. att. man”. upptäcker ett sådant fordon" mycket, fortare och" lätta- re» Därför: måste. : halvljuset bli "allmänt ' fö förhandlingsdelega- 4 nnän: betydelsefull $ skåttedelegation, 5 Andra! > kommen X tar Materialet 1 1962 ärs ungdoms- utredning ger klart . besked om att en generationsklyfta håller på att uppstå inom flertalet ung- domsorganisationer, framför allt inom dem, som har anknytning till de .gamla folkrörelserna. På- ståendet kan verka , förvånande men är klart belagt. Det är ock: .så . sannolikt . att man får 'söka orsaken ' till den "nuvarande" 1e- darbristen' just i 'detta förhällan- de,. Med tanke på. den primära roll ledarna spelar :inom. ung dömsarbetet .- är . .det .-sannolikt också där nian ' kan” angripa problemet. . En: vidgad demokra- tisering ' som : ger; ungdomarna inflytande . inom sina. organisa- tioner "är det, första 'steget.. Ett erkännande av "principen att ut- bildning och. ersättning - är ett | krav för ungdomsledarskap | i vår . tid. är det andra, : ”VästerbottensKurir en. ' Vi skulle sakna Sifo, om "det försvann. Dess rapporter om par- tisympatierna 'kan bli ett utsökt sällskapsnöje för de. politiskt in- tresserade. . Och vad ; skulle de politiska byråkraterna ta sig till, de som ' bestämt hävdar att de inte tror på. resultaten men som oroar sig och gZläder sig åt dem som om de gjorde det? Men vi vill . bestämt : motsätta oss, att metoderna. utvecklas så 'att.man verkligen. får en möjlighet att förutse utgången "av ett val, Det vore för trist... Dn : Handel: idningen betydligt mer mande, " En första nöd vändg ätgärd | är en lag söm" förbjuder ahvändände av: parkeringsljus på: fordon" i rö relse, . Vidare” "bör: . stadgandet rit”i Växjö "och". undervisat pärt | vänner om rö handKavände av rikets "affärer... Hr- Geijer fram- höll enligt . tidningsreferaten, ' att i svenska" folket är trött på: infla: tionen och att vi i. fortsättningen "ha "en måttligare"', penning- sförstöring.. Det 'kunide” hr Geijer, :ha sagt -till hr. :Sträng. i Stockholm, Men det var ju i alla fall bra! att hr; Sträng fick” "höra, "Vä Jötädet + < Då en straffskärpnings avskräc- kande ..effekt av. erfarenhet” "inte ; alltid blir den man. -tänké sig är. det lika vikitgt att i Yr. Hligrips.. Hit utan: tvekan en ökad : kyddsut-' Fustning för : polismännen "och nya regler för deras" taktiska uppträdande" i tjänsten för” att möta” våld. I båda dessa frågor rapporterar rikspölisstyrelsen for- cerad aktivitet och" bör i: detta arbete få fullt stöd ' från .stats- jordbrukets : föreningsrörelse, : - 5" Hell. | makternas sida även om det 'skul- Sa "Med Palmsöndagen börjar ' den/' heliga: vecka, då wi får följa vår Frälsare på hans' vandring mot 'smärtans 'och dödens Gol gata. Stilla veckan kallag . den sen gammalt, och det: är ett gott namn. Stillhet höves OSS "inför lidan- det och döden. Aldrig blir det så ' tyst som vid en dödsbädd. Kristi död: på korset förmår allt- jämt skapa stillhet i en alltmer jäktande och bullrande värld. Den stillheten behöver vi, Ty Kristi' död är mera än ett heligt minne. Den angär oss, den sked- de också oss till godo, I stilla beundran och under bön om Guds Andes vägledning må vi denna vecka läsa de olika akter- na av Kristi lidandes historia, Genom Kristi död och uppstån- delse har det öppnats en väg in i Guds paradis för, syndare av alla slag, t.o.m. för rövare, som lider vad deras gärningar är vär- Kuriren) : Fö ör. ”Palmsöndagen För Laholms "Tidning av "kyrkoherde Sigurd -Karlstrand . Södra Sandby, Taunds stift i för oss den välsignade frukten a av Kristi. gärning. . Ingen plats kan våra mera stil. la" än nattvardsbordet. > Där larmar ingen, Där tystnar de många människoorden = för' Kristi egna ord: Detta är min lekamen,-. som varder utgiven för. eder till syndernas förlåtelse, — Gören detta tilt min åminnelse, Vid nattvardsbordet är Kristus själv nära, Där välsignar han än i dag. sina svaga lärjungar. Där må vi möta honom / nu i den stilla. veckan, i ödmjuk syn- dabekännelse och - tillbedjan, Jag stanna vill min : i stillhet vid din sida och. där du är, där vil i trogen kärlek bida. Y.ock Jag Mitt: hjärtas ljus du vara skall och” när min levnadstid är all mitt liv du evigt bliver, : Min själ är din, o Jesu from ! levnadsdag da. Försoning och liv är också , Jag dig till arv och ege nu henne. evigt Ev iver, : ndo om: Je . äktehskapeni” innebära ' "ökade ekonomiska åtaganden. « a Pa t . | Sydsvenska Dagbladet | : - Kapltalist kallar man förakt- fullt 'och principiellt fientligt ;en företagare," som 1 ett. livslångt slit har kunnat, tjäna ihop nå- got .hundratusental kronor (år 1966 värda Jämnt hälften mot år 1930).:'Arsräntan på "100 000 kr. blir cirka. 5 procent, I värde- apper kanske något 'mer, Lever en utarbetad gammal ' människa å det? JO, om man tär på ka- italet — och det inte "medbor- gerligt " ambitiöst är placerat : i statsobl:gationer och rinner bort med penningvärdet. Den -mannen är alltså. kapitalist och föraktlig, invända ” när : någon på tips' och toto: och "lotteri når samma mögenhet utan arbete -eller "när en' boxare blir miljonär: på att slå sönder. en annan boxare, Tur eo Nerman 7 "Sverige. på "glid > = det” är Sara Lidmans , "skränande. och: flagg. brännande ungdomar, det är bus- fasonerna ' i -största.” allmänhet. Ture, Nerman är med rätta upp-'. rörd : över dessa fasoner, . men han gör. kanske litet för stor. af fär "av 'dem. De "är inte ;repre- sentativa för svensk demokrati. Sara Lidman är det inte heller. | Värmlands "Folkblad ” | Pavromanitisering - av tankarna” till- ä > "föräldrarna barns”, framtid + Talet om Däremot ' finns ' dét ingenting "att : NT 16 oo? o ulpeterkväve | 6 9/9 natrium 0,05 9/9 bor - ; mindre mängder” Ne "Magnesium, jod m, nj. — |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.