- ”yhetssiffror = Fterasi för ålders] dsgbman Bred es N ön 2 väl underbyggda "åtgärder," är a tid bättre än slämpens | skördar, ; N Md ar Den äldre” arbetskraftens s sitvar tion är minst sagt. motsägelsefull. ,. Visserligen har ”pensionsförmåner- : na "ökat och kommer 'att öka när ' "ett särskilt program för - -en, TT :socialt; som . samhällsekonomiskt ' | ATP slår igenom med allt större" i i kraft, vilket bör medföra att allt ' va : ett ekonomiskt sett. bekym-. - mersfriare liv i framtiden är da- gens och: gårdagens ; pensionärer, . Samtidigt har emellertid den 'al- männa ']evi dsstandard stigit och detär som bekant inte så läst att pruta” av” på sådant. som mean vant sig vid. + far te Detia' är en sida av”saken. En annan "är att medellivsängden ock= så ökar i takt med bättre arbets- förhållanden, : > kortare = arbetstid . och längre semesterledighet, sun” dare kost, forskningens fram eg 0,8 v, vilket bidrar att: män niskorna behåller” kondition "längre" än' förr " Många , stegri pensionärer, önskar av såväl 'psy- ; gå + kiska som "andra Skäl — även 'eko- . sionsålder få deltidsarbete av nås > " got slag, Därmed kan de i"stort sett ytterligare. några år behålla H "den. köpkraft de hade under den - be yrkesverksamma tiden och. fortsät- >ta vara värdefulla kunder. för. ig -duscri och handel, Samtidigt bi "drar" de: till att'öka' produkti- 7 ';viteten och därmed den samlade ; ”nationalinkomsten. Följaktligen. är: det både 'ett individuellt: intresse och ett. . samhällsintresse at:de : pensionärer; som vill; "och; orkar « 15 år öka söm”! sagts; d .delta FT produktionen i begränsad - utsträckning; får. tillfälle - att göra; H i ot Framstötar riksdagen ; sir syfte : dö Dahla har bla ställt ' en inter= : i I socislministern ” bötskraft < olika, - dockt, .närliggande.; i spörsmåj. "gemensamma nämnaren ” är att vi. +» sarmolikt ' behöver: tillgänglig inder, överskådlig framtid, förut-- satt att konjunkturen i stort. inte” fortsätter den' nedåtgående. kurva" som ': vissa : industrier ' råkat under. "innevarande: normal konjunktur: för. a inte. > tala 'om-en. förnyad - konjunk tu för Ky aktvaliserar av snäturt inhemsk Sverige lär när AA iatder . aropeiska län mominder få delidsarbete a Pia RAN 180 fr att motse én direkt minskning ray sin aktie" va -befolkning trots en :folkökring. räknad ' till. 12 procent.; Anta'et pensionärer ; däremot antas söka med- cirka :35 procent utider, den=' na tid. Även antalet barn och: skölungdom "ökar." I dag" har” vi 1.2 miljoner : gamla "människor -i landet, "Om '15 år. beräknas ' sif ran Jigga ; över 1,5: miljoner, Sami tidigt. väntas. antalet barn under 7 blem,' särskilt "med : anicdning: av. h fle; nsionärer: kan 1e-", detj ökade : förekomsten "avi förer -F. va ok ekonomiskt tagsnedläggningar » och driftsit . skränkningar, . - Som synes är ”utgångspånikter= ne för de" båda nämnda interpel ] berör men de" "Den: tillvarata - all arbetskraft, med cirka 400.000." Och äldrerat- : om. när: det gäller, den äldri ee ge Men "det "bör, eterligt ännu inte" bé- + riksdagen. tar; itu med döea spörs. a mål ål på "ett relativt tidigt stadium. belskiaftens. Navsselsättndne.. Han | påpekar i isen jnterpellation a att: den” just äldre arbetare; som ännu ån ite! nått "upp "Hl pensionsåldern: "Anmärkningsvärt höga arbetslö 5 nr och 60. år” "och » satts. och, om, smöret .kan ”avsät: . verksamhet, | 'På nötkreaturskött högst väsent- Köjningarna , äv. Sörhd; kan' uppnås. kän "te bestämt "sägast AR 4 Det" blir i hög. grad. beroende på om" 'utslaktningen' sker i an: tagen takt” (ungefär ”dagenis)' och om :därmed'' -mjölkproduktionen r går .ned 1, den. takt..som. förut- , tag till förutsätta "priser, Mer ber ”-tydelséfullt än tidigare framstår det. vatt I : mejerlorganisationeri | . med alla till' buds, ;stående.'me- . del satsar på: "aktiv. försäljnings: Mjölkproducenterna är "även producenter av nöt. och kalv- kött (eller av livkalvar)..Vid be- dömningen av.mjölkprisfrågan hör hänsyn rimligen också tas därtill. . Redan :den höjning : av införselavgifterna' "på - kött”som yrken” får" sker är därför; till fördel-även | stöd under för mjölkproducenternax” Härtill | som andra "kommer. att. .slaktdjursavgifterha ligt kan reduteras. "7 i Avtalet. beräknas ge "jordbru- net "prisförbättringar ” Jå ca Procent den 1 september får: 'Osäkerhetsfaktorer finns' där, och det är först framtiden som kan ge svar på frågan, hur av- talet exakt kommer att utfällä. Högst betydelsefullt" är 'det ock- så hur övriga delar av. jord- » brukspolitiken ' utformas: . De riktUnjer som. riksdagen nu' 1 vår fastställer ersätter : 1947 års beslut. Blir det fråga om” en de : radikal omläggning av: jord- ” brukspolitiken? =. 5 . Knappast, . Såvitt, ka ,bedö- mas i dag, då. visserligen bilden av: :denna nya politik inte. Ä alla dela; :är. klar, blir kontinulteten, en fortsättning av hittills gällan-|- de riktlinjer, det förhärskande. " dvageti den framtida jordbruks- "poltiken kr. ror PÖRKÖPSRÄTTEN. a > Lagrådsremissen om den kom- | munala: förköpsrätten' innebär framför allt den ändringen |. förhållande . till markvärdekom- mitténs förslag, att. förköpsrä! ten; ir huvudsak begränsas till jordbruksfastigheter, . skriver RLE- Haningen Nagra på kant "de haällas-: fofabruttetasHhoter Jem 'osäkerhet;”, "varigenom: i vgörande- av: förköpsfrägal 3 Därigeåom: kommer > säljare av + jordbruksfastigheter att. bli :Uter lutna: Ifrån. Tosidgner.: till «+ Från, principiell synpunkt är "hr' Holmqvists- linje: att: föredra. Man -bör, kunna förutsätta 'att. småbrukare - som avyttrar, : sin: fastighet :och "övergår till -andra samma” ekonomiska, -.omskolningstiden ”friställda, ;- .Varfö skulle de 'ha. större fö i Texas" "bör jade förren" tå sedan på en kurs, för f vuxna. och har "nu . lärt sig sä pass > "mycket: spanska. att. hon >Hon har alltjämt en god syn; och .. behöver inte använda glåsögon "när hon läser textböd kebnay Trots att: hpn..själv: utför och Jagar de "mest 'dellkata citron- pajer. '— - har” hon: krafter” över | att: med liv. och, lust, ägna. sig ät sina, , missat & enda; lektion. "Jag tän- ker!" inte försumma"” min - utbild- ning”, "säger "hon: ONE j "Texas damen: är. "ngt ä geno än, ttseleven. ; ”Våtvingats en speciell. frisyr, De : måste klippa, sitt "här, så att det sgitta 1 rännstenen: på". gatorna; medan: de: revolutionära. spottat "dei visats upp :som skrämmande. "exempel på: rel: Har ' 'de däremot nått.55; äro. åldern; blir möjligheterna, omskolning mestadels ovissa, ett öde som de" delar: med” de : flesta andra - friställda. "stöd till dem kan. "betraktas. som én partiell. sförtidspensionering avt det .humana slaget; eftersom den är förenad -med möjligheter att hålla .. vederbörande - Sysselsatta. Något "liknande -'existerar.; serligen. inte i dag på arbets- . marknaden .. med . undantag . för invalidiserade,,. men. sådana - tendenserna ÅA: strukturförvand- lingen. just nu ter sig, -är det mycket möjligt att jämförbara arrangemang tvingas fram även sför , en: del : andra, grupper. : Ut- |, Vecklingen sätter dem "men på ett'eller annat Syssekatta, > + med "ekonomiska itillskott.' från det: allmänna, . ., > -.Det.är:för- alla, parter väse ligt, att. beharidlingen - av om niskor I Jikartade / inte: skiljer. sig: all Ur: den ; /synvinkeln ND .Holmqvists. bearbetning av: jord: -bfukeutredningens. för . till. i Ett < särskilt fästän ty cks, + -på,. vilket; Stfomaterialet.. Pre. senterats. i, radio och TV- ber |, vis- få -Kritiken.. är. . således. anonym, något sakligt bemötande: är. därför ,omöjligt från" Sifös sida. Det "har tydligen gått mer” poli: tik ät statistik i debatten, Och Sifos "anseende. ,får. utan grund en: allvarlig knäck, till men för dess” fortsatta” verksamhet även "på. andra" fält. "Vem -är"-då. den expertis, som | > hirr -Andersson och Ortmark 're- , fererar till men, tydligen . inte : vill. naningé?, Det kan. befaras att, -den”. endast... -består av Ake , Ortmark. själv. och kanske ;che- "fen: förtSveriges. radios publik- : undersökningar, , Ola Melén.. An- "ges :radio;TV . «äp:l. så . fall direkt > tiska "propagandan. .-Det.. finns ; en möjlighet att: detta påståen- ;de är felaktigt. Men socialdemo- raterna, själva har i så - fall äddat för. denna vanföreställ- ning genom : att vägra att ”of- » fentliggöra vilken expertis som de åberopar. : .'. Hur. som. helst. Socialdemokra- ternas reaktion i” ett" synherli- gen trängt läge. är förklarlig, ja, kanske. ursäktlig. Men. den .en- sidiga behandlingen av- ärendet :1 Sveriges radio är allvarligare, : slutar | Smålandsposten, niversitet och högskolor. svar [ani göra! sig: förstådd ' på - detta | s 5 Året, lockade , 40 ingen anordnår:; |. Enligt” it, giorts'av. Vvuxenutbildningen i USA EN varit. att tvinga. kvistna att : ".ställda;:hos.det- objektiva Sveri inkopplade i den -söcialdemokra- - ar för omkring 20 procent av alla kurser i USA:s vuxenutbild-: . Ning, i vilken” var .fomte. amerikan .deltar, Här ses några' deltagare i en kurs i stadsplanering "vid Cornelkuniversitetet i arbete. med ett förslag. till en plan för Majkilci Beach på: Hawaii, - då något” av. en symbol. för den vitalitet som” präglar. dagens vux- enutbildning i Förenta Staterna. De vuxnas . kunskapströst är nu så” stor. att. man; beräknar "att femte vuxen” "amerikan. — deltar i: minst en Kurs jav. nägot slag. I län” det finns-barn och i tonåringat i grundskolor, och gymnasier, ..De mest. populära kurserna har latt "förbättra färdigheterna "inom [yrket & eler. öka” möjligheterna till: a ”häraras: en "serie. på 1 månatliga. seminarier | hålls under veckosluteri vi 'gårfuniversitetet och. de "närbelägna ; Seminarierna, syftar, til tinuerligt ' Be. informationer” om. gen? senaste fekniska'" utveckling: n inom . deltagarnas, fack, MIG MNAD: OCH SWAHILL sn ”Anära' -vuxenkurser” ger Ibreda- re' utbildning, ' som inte” bara in- Kludérar" det. direkt! ”matnyttiga”. Indiaha-univérsitetet ' anordnar t. ex.” en-.12, veckor: dång "kurs ” för arbetärek! öm ställndustrin.” Des: sa studerar en ”rad ämnen” från jarbetsmarknadslagstiftning stl engelsk slitferatur ;ocH deras fack- "|föreningarfbetalar kursavgifterna, 7.| Miljontals 'vus "deltar "dessutom [it olika. ”slåg av "rekreationskurser. huvudstaden" "Wash förorter -erbjuder" ti" kinesisk ,' matlagning. > I": Chicagc NMCA" (KFUM) .Com- rad ”skiftané et ämnen från: "swahili att arrangera "blom: en "Undersökning - som står folkskolor och gymnäsier" "för erka 12 procent äv"alla ”kurser- na. De högre läroanstalterna” sva- rar: för cirka j20 procent: av: alla kurser, Under "läsåret 1964—065 elever. inskrivna : vid sammanlagt 245: "universitet! och högskolor 'i "| Förenta: Staterna, : vd En. mycket, betyde 11 del av vuxenutbildningen är den ' som sker 'på jordbrukets "område — den s.k, Agricultural Extension Service: —” och. som: finansieras helt genom allmänna skattemedel IDenna' service 'har , gamla . anor och "ingår "i en lagstiftning från 1862 enligt" vilken: man upprät- tade experimentstationer för jord- .|bruksforskning runtom .i landet, Resultatet av 'dessa' forskningar meddelas "snabbast ” möjligt” till lantbrukarna ' il området! I. början begränsades" 'kontakterna > 'med jordbrukarna - tik distribution av broschyrer och sammankallande av . informationsmöten, «Denna verksamhet ” har på : 'senäre: år kompletterats med 'rad:o-' och TV- Program. Den: fortlöpande -utbild- ningen av jordbrukare genom des- sa program" anses mer än någon anhan faktor ha bidragit till USA:s ledande "ställning som jordbruks; land; Lokala, delstatliga: och' fede- rala, anslag till.programmen över: stiger . sammanlagt, 200 milj dol- lar och utbildningen når över 24 milj .ungdomar och :vuxna inom det amerikanska "jordbruket, . PLUGGA PÅ: STOR. -/ SEMESTERN. . : . Fackföreningsrörelsen Spelar också en mycket vikt'g roll i vuxenutbildningen.: Fackförening- arna " bedriver en” mycket 'inten- siv utbildningsverksamhet omfat- tande bl. a. veckoslutsseminarier och -konferenser, aftonskolor och annan kursverksamhet; Tjugonio arnerikanska ' fackförbund har minst en heltidsanställd” tjänste. man. : som. ”handhar .: - utbildnings- verksamheten, Dessutom har 17 av. den amerikanska landsorgani- sationen "AFL-CIO:s delstatliga centralorgan' speciella utbildnings. program. - Ett : 40-tal universitet samarbetar .f, -n,. - med. fackför- eningsrörelsen.' En: utveckling "som "troligen kommer 'att ytterligare intensifie- ra: den ' fackliga . rörelsens utbild- ningsverksamhet är avtalsbestäm- melserna om ”storsemestrar” med ett' visst "antal års mellanrum "Stålarbetarna - har redan - fram- -I-rör. arbetét. |. visnihgstelevisiorien : . litteratur; 9 I Under: innevarande läsår. har exi empelvis: "Columbia"; Broadcasting hi fanns det" över '4' miljoner vuxna |” - Id prövat "detta system — med. 13 veckors. extra 'semester vart. femte: är ,-— och ' kommer säkerligen att få: efterföljare. Det: ta leder troligen 1 sin tur till att ett ; antal ”semesterbyar” 'upprät- tas. i facklig regi, och utbildnings: verksamhet. av skilda "slag i blir med ,säkerhet .mycket betydelse- fulla, inslag .I dessa. En tendens mot :-kortare-- arbetsveckor. - ger också mer tid. över. åt utbildning och. man. har .redan, på sina, håll planerat att i.en eventuell , 40- -timmarsvecka 'lägga.. in. upp. till åtta timmar i- betald tid för "fri : villigt: deltagande. i' organiseradé program.” för , vidareutbild ng. | Dessa "program, kulle: -inte: begränsade till imnen: som; ; Den "icke körhme nde i. USA ”harl' enare" år kommit att spela.en på allt-'större = roll» ent av: både . ungdomar : och vuxna. Denna, ”kultur-TV”.. drivs av National, Educat: on "Television (NET), . som ”håy , 125 anslutna stationer ” runtom”. i ,. USA Man räknar med” att. "ungefär 2 milj människor ser” "på NET:s. program mer 'eller ;£egelbundet, | medan omkring” :dem" me ”spora da::.den: som är > fortbi dning utanför: skolan." De ras > bildningsprogram .. "omfattar studier,.på akademisk "nivå , inom sådana” se era som ; istoria, |” System : med. New "Yorks .univer- sitet ' presenterat::kurser "i litte: ratur: och filosof... Den. förstnärån- » ”Studieg” in yle”,: behandlar olika stilar: 1 modern amerikansk prosa,. medah' den :andra, sophical Analysis”, utgör. en in: troduktion ' till problemen kring kulturrevolutionär "latt ge upp — men i ”kadrerna” .|världsmakterna | har hittills gått till 7 så,. att: amerikanerna - upp: ”folkbildfing-] — ; stora + -kommersiella, TV-bolagen | har emellertid - mycket" att erbju" = intresserad:-av |. E "Plilo- | a An "om mentar Om 'Mao Tsetung vore så mäk: tig" som” varje ' kinesisk / tidning inhamrar. varje dag, " vore det naturligt att inkalla något slags folkkongress. Det verkar osannolikt att något slags folkrepresentatlon " samlas så länge Mao' lever. Hans .an- strängningar att" skapa ett Kina där ' alla skall:vara, lika "kommer han , och hans likasinnade : aldrig möter jen måktfaktor som, på längre. sikt torde - betyda mera än hela” Mao "Tse-tungs filosofi. enn "Dagens Nyheter " sa Kapprustningen . mellan de två funnit - nya » lanfallsvapen, : mot vilka" "ryssarna till : en : början stått maktlösa. När så” ryssarhä lyckats konstruera effektiva för- svarsvapen, -har . amerikanerna i sin "tur hittat: på nya anfallsvar pen, varpå ryssarna”. i Nu anser, McNamara: latt det är meningslöst "att "fortsätta så där, Han. har" också varit: angelägen att ' framhålla "att "varje ny' upp- tappning av: ; atomvapenarsena” lerna drar. astronomiska. kostna- der." Men redan efter. några år vara: "totalt, 'föråldrat.. bör »-Det" är ”mot' .den "bakgrunden man-bör. se den amerikanska re- geringens: I energiska: försök: att komma" till tals med sovjetrege- ringen, innan man startar nästa kapprustningen. ine vå privatprocese | ksdagsimannen” i det. drar i egentligen över. hela: den” social: demokratiska”; alagitat. nen. håna och "metoderna för filc jofiskt tän; kande, : : : - skulle" ett” sådant försvarssystem - "Krister, "Stendahl. måste innebär. ra en” " lockelse” ty” den” 48-årige professorn” som : varit utomlands ett decennium ';- har sluppit de kyrkliga striderna : -kring : kvinno., präster och ' annat. En obunden ” man kan" kanske' göra vad. andra ' har svårt. för. De många ', USA- åren kan också ' antyda, ökade ' möjligheter ' till? internationella kontakter. Man ' bör akta sig för att dra jämförelsen - längt: men de. krafter/: som. ' lyckades - föra fram" hr Stendahl kan antyda "en del likheter med situationen .:då . Nathan . Söderblom . lanserades! Det extra, skälet för en: ärkebl- skop. som; kan. sitta: en -längre . tid 'är att kyrkan då får samma ledare, under den" övergång till ett "friare. förhållande tll" staten som rimligen borde” kunna. Ante; gas tämligen snart. "=. oc Gefle: Da gblad De "flesta: av de. vapen som cirkulerar - otillåtet" härrör från de militära ” vapenförräden.” Och: där krävs det förnyade- ansträng- ningar; för att . försvåra i plund-' ringar, "Det: görs "en "del: V den vägen" '. men "det « talas” mer öm vore bättre, - an a e ' " Eskilstuna-Kuriren” icke ' trafikförsäkrade, ”motorfor- don; inrapporterades : under fjor året. Kostnaderna. uppgår till "mil Jutan” ätt. vara ”trafi försäkrade. (den: "obligateriska för- a säkringen) ; uppskattas. till: mel - före FT. granhländeria Hårt ma Q : Ligger . det. inte däri :ett.-löfte : om : snar ”värrhe; sol : och” ljus. grönska, "spirande blom . och” fågelsång : morgon: väkt?: cs : + « En mycket | gammal nordisk tradition: är, seden att från ' och med . vårdagjämningstid äta : dar gens. sista måltid: vid: dagsljus. ”Tredje: torsdagen i; "Tor. (mars) träder. tranan ; på "Skånes. jor” heter: det 1. en. gammal: skånsk' ramsa ' och: i Halland: och : Väster. götland förekom även regeln att ”tredje' torsdagen i Tor” skall man lägga" sig i dagsljus. Hur. som förande: ord.' speciella . budbärare, En 'meddelare från ' Halland sär, ger .att -”vallfroedag”, (Vårfru: dagen) skulle det vara slut med ”ljusbringningen”, då gjorde mäs: taren en fest för gesällerna efter arbetets "slut: klockan åtta. Gesäl- lerna bodde i gamla: tider Hos mästaren och denna dag fick. de alltid något extra gott i matväg och ' blev dessutom . bjudna på toddy.”:I 'Stora Mellby "socken ji Västergötland upphörde man med kvällsmålet i slutet av mars, Det var ont om ljus. på den tiden; folk. som vävde satt med 'en li ten - tranlampa ' över väven 'och skulle man ut i köket eller utom- hus var det att tända en tjär- vedssticka. : I Jämtland ansågs, att när man drog' hem från marknaden i Levanger, så skulle man lägga sig .”medan .detiännu var ljusan dag”, Denna marknad hölls all- tid i slutet av mars och var alltid talrikt besökt av jämtarna. Seden att lägga sig vid dagsljus från och med en viss bestämd dag om våren tycks ha förekom- mit särskilt i södra och mellersta delarna. av vårt land, och arbetet i ladugårdarna skulle vid denna tid. på året alltid vara avslutat medan det ännu var ”ljusan dag”: Västsvenskarna” hört också mye! . ket noga på "| ter det sålunda att: ”göja är grö- helst ..har tranan särskilt i Väst-- Sverige gammal, hävd: som värens | t och . med: > "Värfrudagen: 1 ? Skulle näta kvällsgröten”, så: t digt : att: solen” sken: därpå. I "en- gammat upp” teckning - från södra - «Halland: h talyse”, "man: skulle: ;koka gröten | medan” det :var ljust; «I samband med den: tidiga "Ko ningen”,.. .har : den .gamla . seden uppkommit att man: 'Väårfrudagen skulle: kappas att komma : först i säng,” Den: som" blev” sist :skulle tranan,. bita -I.-näsan;-. hette det; och var: det ett barn: blev detta | kallat: ! transparv... t » Såväl, vid Gregorius'. "nu. Gre- ger) den. 13: mars- som t vårdag.« jämningstid -var + det: hos allmo: -lgen förr mycket. vanligt; att. barn och ungdom. skulle springa bar: fota. ute i snön. -Man skulle göra detta .. sades : det .för ' "att "senare om -vären - inte. bli- förkyld; : för att. få god hälsa. under-resten av året, ' för. att: inte- bl » ormbiten under. sommaren, : Utslagsgivande . för - detta folk. liga bruk har säkerligen den' om- ständigheten varit att-såväl' Gre. goriusdagen, som . Värfrud; betraktats "som första vår eller sommardag, den ', första 1 kraft av, sin» Ursprungliga. roll .som Vöreffamningsdag.. = ed sinnet : på helspänn nu" också " bonden : till pänn. lyss turens pulsslag. ' Vårdagjämnings-]'7, dagen skall man lätta på biku- Pporna och göra rent . hos -bina, Ja, så "kommer till, slut i också den dag då jorden. åter är redo att ta emot det vassa Plogjärnet, Tu Pruker sång börjar surra. och värbruket på al början. . på Ivar. "kan: ta. sin 4 Hola Ån kompetent Person ' är: en Person : som gör, misstag : enligt reglerna, ot | ” säge "inter-den> ungdom > som nu dras till "rärkotikagän; en... de stått öppna för dem. "Varen Ingen. utom : nä varandra; t nästa, han; got "skyldiga | -— y .den "som älskar sin . har: uppfyllt” lagen. ”En muhammiedan, som- var: Han letad Artin; Eft, fann "han le efter : "en kristen: vän ter : ett långt ' sökande, nomen ; Artin och med .d len. "möta, Gud rad”. oh Kristna beå pilgrimsfärd” b M vårt liv är en neg alla ' främlingar ; i denna värld, gårig., Hela och « pilgrimer och vi har för dag dit fån möta Gud; varje gång je erbart, om vi; "varje möter honom; '. fe sett. ren ärta Sch ir 'samvetet, Inte hö handlat. orätt Lå mot någ ne ” om; vad som, skall göras; Tvärt- H fr prak? - fo ra vetat. var. de, funnits; voch. att det "gäller. kärlek. till ' här” skulden. ouppkla: — Pilgrimsfärd; Vi är ' 1800 kådetall; förorsakade av. jonbelopp! "Man beräknar 'ått' an. 5 väg till Mecca,' kom till vår stad. ' ber” Oss inte” på
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.