i - GRUNDLAGSBRREDNINGEN X ' man gått längre ochskåpat”stö « Över så futila ting som kostna- . rubriceras som sensationellt att » ra bortkastade. röster, kan det då . äv vilka ingen någonsin brottats LAHOLMS: TIDNING : I tidningarna görs. ett stort or nummer av att högerns partile-.| 'dare — "samtidigt med föolkpar- tiets: ledare — krävt att en all-]. män Arena qtsförsäkring skall t "Ett sådant krav 'är Ängen”. nyhet i svensk "även "om" det måste politik i högern sluter upp, kring denna vä dr En 1:ten :hur denna fråga behandlats kan vara 'av intresse.. I-1960 års ar betslöshetsför: äkringsutredhing réserverade "sig '« enterrepresen- |. tanten "Fälldin för én. allmän: "grundför säkring. med "en frivil- lig: "påbyggnadsförsäkring -mot |. arbetslöshet. "Ett bärande, motiv för! 'dennå "reform var, och är, "att" knappt hälften” av det to- -tala antalet anställda. har något "skydd wid” "arbetslösket. "Därtill kommer: att företagarna "till övervägande del är utan försäk- ringsskydd..: . sk En. allmän - försäkring skulle omfatta + princip alla arbetsföra, 7 öch finansieras på liknande: sätt som , t.. ex.'. sjukförsäkringen, Den frivilliga påbyggnadsförsäk- Tingen"”. skulle . finansierås” dels - med .egenavgifter, dels”med stats. "bidrag: Inom”parentés : kan sä- z att: arbetslöshetskassorna | i mKring-. 50 procent .: finan- sleras via statsbudgeten; S$HAR ÄNTLIGEN LYCKATS ” " bli enig om ett nytt valsystem, . kommenterar: Skånska Dag. + Det förslag till- valsystem som "partierna. 'nu blivit; eniga "om: utmärkt-"ochdetvore »d ' synd om'det, hela skulle stupa:på oenighet som. 'valdagen.z pDet nya temet. Innebär ; : : gärder. > "Stutresuitatet av de 'franska parlamentsvalen är i mer än ett avseende intressant; Ingen tve kan kan. råda om, att valresulta- tet ger ett ganska exakt uttryck. för den franska folkmajoritetens åsikt; vilken kan sammanfattas Ii följande formel: Det skulle vara en' olycka. om de Gaulles regim störtades, men det är nyttigt, om han'får minsta möjliga partimäs- siga: parlamentsstöd, så att hans egenmäktighet och självrädighet hålles. .nom gränser. r eTillX följd" av centrumpartiernas "stora iver att .följa den riktri gslinjen var det snubblan- de "nära, att" gaullistpartiet , hade förlorat. sin majoritet i " natio- naiförsamlihgen. Nu gick det ' in- ”gan : borde - utredas, men ville! Part'et segrade, men först. invänta” 1960 års arbets-; med. khappast möjliga majoritet, ” marknadsutrednings 'betänkande. Re kan regera vidare. Detta kom :i december, 1964. He-' la år 1965 gick: dock utan:att regeringen, Ttlllsatte "någon : ut! nen; redning 'och därför krävde cen-)ner F publ tern 1 en "part: motion i januärt | Och hur ter sig mi Frankrikes 1966 att utredning. skyndsamt I nor. tiska framtid efter detta val? skulle tillsättas, "Frågan behahid';står allt väl till? Kan de Gaulle "lades "inte ' under, 'värriksdagenh janse "sitt .verk' säkrat? Valresuk utan. upps till sö de der ING visar, tydligt nog, att man Utöver den: "trygghetsskapan- de" effekten: skulle ' en :: allmän - försäkring ge cen. eftersträvans- . Värd. avgiftsutjämning,” , Vidare > skulle en. tillförlitlig; registre ring | av alla' arbetssökande :er- ” hällas, den dolda arbetskraften "upptäckas" och” ”ett bättre uhder- lag skapas för utformningen av olika ysselsättningspolitiska ät. Fälldins”, fi srslag: "lades I ränd för en ”partimotlon ; från . centerpartiet.” vid 1964 års ,riks- dag. Riksdagen, ansåg att 'frå- T östade. för. oppositio- otsjatt de i "princip bekän- i, till" de Gaulles" femte re- : - inte .obetvingat, kan 'svara ja på och under. tiden: tog sig re8€ den ista . av dessa frågor. Ja påle ringen, samman oh: tillsatte ASP ri istpartiets båfallande starka | frammarsch'': är:" en : varnände be- skrift "på väggen, ett: mene 'tekel, har” c cen: :isom., ej . kan, ignoreras. - Denna :frammarich hade icke. minst sin : ch, Tok; i den” valallians,” söm väns- I'serIngsfrågan — själ I fupperna" hade: etablerat med vå 'frågah,, Högern. ha Vakt korn stpartiet ;'och - som "just synnerligen Ipässiv' "och ' sann detta: apart): drog största. fördelen | genom "att erövra” omkring; 1 ligen . inte. påskyndat. frågans. miljon : röster.” i Den: demokrati, ” lösning. : som: de: Gaulle, trodde sig ha kon: Idag, ”n vr ”brobleme "påtar. sitter alltså , ingalunda soliderat;: "betsmarknäden' "är stora,” ”pässar så. säker I-sadelri,'som 'han kan- högern på. att: försöka” kamma :ske själv--föreställt sig. och: det : fransk - folket torde "ej "utan ien hem: propagandavinster med attt? viss " chockverkan - 'h » konstaterat förslag. ': Hade : högern: stället "qetta förhållande, "från Örjan: ställt sig pos iv: till »'Vänsterradikalen Mitierand Har. centerförslaget hade, vick fiske "sit 'dristiga,' för »att- icke I «valallians: med ådagalagt, vilket: Fi iki jäv Jättnad —— Inte .minst de frans. -Efterskörd till: det franska , valet skulle. "ställas inför, därest aut. | listregimen bleve: störtad och er- satt med en vänsterregering, 'som i sin -tur skulle bli beroende av kommunistpäartiets, håd. En:'”folk- front”. av 'den - sorten . skulle. sä- kert det : franska folkets flertal betacka sig'för.— spåren från 30-talet ' förskräcker — men även de övriga nationerna i Västeuro- på. skulle säkerligen ha upplevt en dylik utgång: av de franska valen som en svår chock, +” Vilka - konklusioner de Gaulle själv kommer att dra av valut- gången, återstår 'att se. Närmast till: hands ligger det:väl att an- taga, att han kommer att justera och :moderera sin politik, så att han kar få nödvändigt ' stöd :i fortsättningen : av: Lecanuets .mo- deratav centrum mot: ”samman- svärjningen” :från . vänster, : Leca- nuet .själv har: klärt tillkännagi- vit sin önskan ->och, villighet" att stödja de Gaulle" under "vissa; be- stämda ”' villkor, av ' vilka det frärrsta och " viktigaste är,” att -| Frankrike: icke" får låta :det gå till en total brytning med' USA, : När de" Gauho inom kort skri- der till en-nödvändig ommöble- ring Ii'sin: regering, vid vilken eventuellt utrikesministern Coude de : Murville: blir 'nödsakad att kom mentar: lämna sin post, torde det kom- ma att visa sig, huruvida den självrådige generalen «nu är mo- gen ätt ge efter för centrumgrup- petis. villkor, och introducera en mera flexibel och 'mindre. natio- nalistisk linje i. sin politik. I den franska nationalförsamlingens ut- r:kesutskott sitter. som ordföran- de en betydelsefull kraft,: Maurl- ce" Schumann, : som 'väl skulle kunna "axla "manteln efter Couve dé Murville och. som skulle häl-| sas , med stor glädje i alla de europeiska : stater,. vilka: tillsam- mans” med Frankrike utgör. Eu- ropas " gemensamma :' marknad. Schumann hör just till: den sor- tens folk i "Frankrike, som "är gaullister på" vissa” villkor.: Just i denna" egenskap" -represénterar han "otvivelaktigt en mycket stor del, kanske största delen av den Den gemensamma valdagen var | som bekant. en förutsättning för att soctaldemokraterna -skulle medverka till en kompromiss, Det är klokast att betrakta valen- i början av 70-talet som ett slags försöksverksamhet. Låt oss se hur det går med den kommunala ' de- batten! Lås oss se om väljarna kan hålla reda på mängden av valsedlar med 'olika 'kulör! ' När väl lidelserna lagt sig, lär nog inget parti. ha någonting emot att övergå till annan ordning, om experimentet misslyckas. ” En väsentlig vinst för kompro- missen med, sig. Vi kan övergå till att diskutera fruktbarare ting. franska folkop: nionen av i dag. N. P. 8. . Handelstidningen. + .. Päsksmällar, yårsskott och an- nan. lek med. sprängämne föror- sakar.' varje. år flera pvåra olyc-!' kor ' med”; bestående” 'Synskador som ' följd... De Blindas Förening, som på. nära håll kan följa” re- säultatet av" dessa olyckor; vill in- för, påsken rikta 'er' vädjan | till alla . ungdomar. Tänk." ett. ögon. blick på" vad Ni ger. Er in" på. Tänk: på vad; en" allvarlig skada, förlorad syn, en stympad "arm eller kanske både syn-'och kropps- skador, skulle . få för följder. / ", Trots ”att : värt' samhälle 'i7dag förfogar, ver långt "större 'résur- digare, när 'det : gäller 'a en handikappad” till att. normalt. liv; kan' en svår ska- Riksdagen. kall« bestå" av. en enda" kammare ned "350: ledamö- | ter, -310-av dem skall väljas; ef- ter sämma grunder sor: nu, di.vi s. med .den jämkade uddatalsmé- toden;" Återstående"; 40 .mandat komraer; att" fördelas : efter par: tiernas 'styrka i hela” riket." Någ- inte bli'tal om — om mån över- huvudtaget. kan: nse att en a Det. nu. "framlagda : Ber partierna full 'rättvi bättre ha joritetsva te har: med dän Tlständiga a . Inokråtin att göra, I" "stället har |. re rättvisa än vad de "valsystem. Ber. Man. får nu hoppas att ent; "heten om valsystemet, löser fö fattningsknuten så att årets. riksr dag kan fatta. beslut om en re- form: som> sedan kan: konfirme- ras efter 1908 års val, tillägger ärt DE | RESTÄMMANDE IKON . sr SOCIALDEMOKRA" FIN har. äntligen tvingats medgel att den ekonomiska atmosfären 1 landet har försämrats, konsta- torar Nya Wermlands- Tidningen. Det är uppenbart att de kommer att försöka möta oron och "problemen med en in: tensifierad H kommandohushåll- ning: : fe | "Det är bara "”samhället”. som kan klara krisen, kommer man att deklarera och . eklamera, Och : samhället”, det är vi det, kommer man att tillägga i halv- höga stickrepliker. Om den nya given' är socialistisk eller ej- är en + rent. akademisk fråga. Det avgörande är att den faktiska beslutanderätten kommer att centrallseras, att de som regerar förbehåller 'sig att 'bestämma över > alla ' förutsättningar för produktiv verksamhet, : Man behöver en'mörk bak- grund till den ljusa förkunnet- sen att ett antal människor — med ett levande företags 'prob- lem" —'skulle kunna ordna det bättre för företagen än någon annan, Därför passar det bra att inkompetensförklara ' dem som nu bär ansvaret för näringslivet. Tagna en och en för sig, i in- vigningstal "och tacktal efter middagarna, är de svenska in- dustrimännen förträffliga: Men I klump är de klåpare, halvblinda för framtidens möjligheter, inte 1 takt med tiden, småttingar, 1 alla fall i jämförelse. med de uni- .versalgenier ' vilka frodas och växer så käckt i finansdeparte- mentets höga luft, a De som varit så framsynta när det gällt vår bostadspolitik,: de som aldrig behövt bekymra sig der de som varje gång de räk- nat med" sömngångaraktig sä- kerhet räknat fel, de är framti: ratt. ansluta "sig "till, de. tjänste”, Tlånd-=ock "Sömliga” östeuropeiska ;stater sblir, .dess-'ursinnigare -rea- gerar Ulbricht. regimen mot Bonns favspännitigsförsö er :någon i se r någon. ”löftesrik" "poli ncept:oh” bakom 'de..senas- € viljeyttrinigdrna. från Östberlin. Ulbrichts' givet Ugn 1. vunrit tal: 28500 TCO-angslutna - ”privatanställd tjänstemän ” är” ärbetslöshetsfö; "pehvar Deo förbund På de r smått hysteriska: Oaktat" alla: vädjanden till :'Östeuropas - "kommunistiska | staters” solidaritetskänsla ; är .Ul- Haris meningsfrän- Bukarest' oc Å h it Herkännä. "honom någon vetorätt TE fråga omisin: utrikespolitik.”Den | hastigt. sammankallade +" utrikes- imidisteckonferensen' :mellan We hetsskydd, 2Dessa. har; dock rät SZAWA) aktstaterna blev " ett if ko föriregimen' i. Tysklands sov: jetska . ockupationszon,- De -flesta östeuropeiska: ländernas :regering- är, Mar, tydligen" inte villiga, att yra upptågandet av de dip lomatiska förbindelserna med tör- bunds epubliken "Tyskland " bara där att "Östberlin söker. efter tillfällen i att: på Ssmygvägar få bli erkänt $som stat, " Ulbrickt-regimen motsätter "sig sedan dess, absolut ' allt - samför- stånd mellan Tysklands ' båda de: lar, Fast det hör till Bonns 'dek- larerade "syften -att avspänningen " mannakassor,. som. verka 'på.de- ras -arbetsområd. IT HEMVÄVT "Vad många tyckt, andra” b tvivlat' "men”de flesta Detraktat som nödvändigt sades: rent ut på linodlårföreningeng stämma, hämligen” att samarbete” mellän hemslöjd ; och: Andustri är” en verklighet, som vi måste räkna . med, - skriver > i Iordbrukar nas Föreningsblad:, s De: båda - näringsgroharna kompletterar varandra :och : där- för har Imodlarföreningen trots det kärva läget med 'indra- get statsstöd kvar i synnerhet en'av sina: huvuduppgifter — den att'sprida kunskap om goda linnevaror antingen "de, .nu är tillverkade. på fabrik eller vävda för hand, 'Hemslöjdsalster kont- ra industriprodukter har ansetts som 'ett ömtåligt problem. efter. som de flesta tror, att' hemslöj- dens 'förespräkare helst skulle vilja bortse från all fabriksmäs- sig tillverkning av. textilier... « Men. att ensidigt plädera för | ' ”hemvävt” är. knappast 'realis- | Viskt "nu längre. Hemslöjd :är |: inte och kommer inte heller att . bli "något slags kultursnobbigt hälll-gång - eller. ett självända- mål... .- Att. den alltid” vårit en. av. in- dustrins stora inspirationskällor "vet vl liksöm också att den är en av inkörsportarna till kvali- tetskunnande och medvetenhet hos den” nya. "generationen hus- mödrar.” vid skolbranden. i | Enköping” "för, en id sedan krävdes fyra "människoliv. Från föräldra- och > lärarhåll har sedan. dess en stark Kritik riktats: mot . myndigheter- : "has sätt" att sköta" skolfrågan. : Även Enköpings. -Posten har i ;sina, ledare gått. skarpt tillrätta med" de kommunala myndighe- terna för "deras . brist. på förut- : seende och deras tröghet. Nu > meddelas .. : att. chefredaktören ; Nils Norling inom kort kommer tatt lämna sin befattning. 'Hans . kritik sägs inte ha fallit i god :jörd. .Stadsfullmäktiges vice ordförande, som står På redak- "tör Norlings sida, anser att den- ine utsatts ' för starka påtryck- ingar i syfte att mildra. kriti- "ken mot, de kommunala myndig- - heterna: och att Enköpings-Pos- "tens slällningstagande i skol . brändsdebatten - är orsaken: till : att chefredaktören försvinner. > Är .den' uppfattningen riktig : måtte det stå illa till med opi- . Pionsbildningen i Enköping. "Tidningens ägare, tillika ansva- rig' utgivare, bör ha en förkla- ring att ge allmänheten. dens män, . Tysklands. bägge. -delar. skall: stop- ngrepp mot 'Bonn: så-!5 det. -inomtyska . samförståndet- Lk- nar: zonregimens nyaste ; åtgärder realisationen:- av -samtysk . politik. Således har Östberlin bestämt att varje.: slags > ;kulturutbyte. -mellan Pas. I- iden , får. teateren- sembler > inte. mera; passera, den inomtyska: gränsen, ”Goethe-,' .Bar- lach- och Shakespeares samfundens, brichts:: nervositet. är...att- haris ”Sekretariat: för -samtyska' frågor”. döpts.-om "till';”Byrå.' för västtys- ka frågor”. Dessa reaktioner. står. i: bjärt- motsats--till. förbundsrege- ringens" försök > att: utvidga . de gamla. inomtyska kontakterna och ta. upp” nya : för "att: mildra i de inhumana följderna landets delning, '. Det gäller "i först , och främst "rätten. att få” obehindrat résa mellan” öst " och” väst, Ul bricht. var även. döv för anbudet av ministern" för: samtyska frå- gor Herbert Wehner att Bonn och Östberlin ' skulle utbyta: .deklara- tioner 'om att "avstå från våld. Ministern hävdade: uppfattningen att' en sådan deklaration skulle kunna: bll en bro till ett -enande om ett :fredsfördrag ' som . skall ordria de omstridda gränsfrågorna. Ett' folkrättsligt erkännande av Ulbricht-regimen skulle " emeller- tid regeringen Kiesinger ta under övervägande. bara under den ab- solut " nödvändiga , förutsättningen att'den östtyska regimen bevisat den. demokratiska legitimationen, det gör detsamma i: vilken : form. Ulbricht tycks a sig för ris- ken av liberalisering.' Men i Bonn anser - man att Ulbricht- -regimen 'i längden inte kan undandra : sig en "allmän avspänning i Central- Europa. a dd .Sverige har ' der. Eva Lindstedt - Stockhplin, då "ungdorfar v”roade” (| för eller ' bakom blinda: med 'ledar- ] ter eller”: 'huss rån. Aklands: bägge] |delar. > En konstig "Produkt av 'Ul- 1: stort ett bör det. råda all män - tillfredsställelse "över att grundlagsberedningen lyckats nå enighet :om .det väsentliga i re formen, vilket naturligtvis är att nuvarande tvåkammarsystem; .av- vecklas; och ersätts" av en kam- mare” där” väljaropinionen utan någon läng och omotiverad efter- släpning . kan. slå. igenom” direkt. I det. fallet har regeringen efter ett: ganska ” "sent, "men omöjligt motstånd fått ge med 'sig. "Fram- tidens, "svenska" regeringar 'kom- mer genom att -tvåkammarsyste- met | byts ut mot den direktvalda ehkammaren inte att kunna 'sitta kvar och regera mot folkets i di- rektå' val. uttalade mening.” Det är det: enda system som kan ”ac- cepteras i en mogen: demokrati sveriska, mönne från. Uppsala: bland "ännat: redo- gjort: för orsakerna: till -ögonska- dornå. 'Där framgår att det 'i Sve rige årligen inträffar cirka' 3.300 ögonolycksfall:: son - är: så.":pass allvarliga att .de fordrar sjukhus- vård. - Läkarna kan rädda de fles- ta, .men för cirka" 550 'personer medför olyckorna "olika grader av kvarstående synnedsättningar och i några fall total blindhet. : "Visst; kan" en" smäll . höja fest- stämningen '—:;:men' äl det värt riskerna? Fat Xx " Smällarna” leder - inte bara” till fysiska: "skador." Under .'dén 'senas- te” nyårshelgen : inträffade, några mycket: otrevliga > interimezzon = I sig med "att kasta smällare" fram- hundar, ”Visserligén "ingår. det-ii utbildningen ”att' träna. dessa 'hun- dar 1-attiinte:vard.skotträdda, e m "hunden ' "koncentrerat" ar- betar” med "att 'leda sn "blinde måt- "genom den tät O des” eh "smällare främför:en'ledar- hönd;” som! blev "så skr ind. munalpolitiker > kommer .. "att --kla- ga: över. de: alltför ”körta valperio- Ver. : valmetodens pla "En. annan hond' Teågerad motsatt” "sätt" i- en liknande ofyraplighe |talet leda” r i 88 missbrukare: U kningen : av: i våtdresurserna derna; I förening med: sett. breda- | a ch - partisplittringen bör "detta: någon gäng på 1970- ' Grundlagberedningenis samman- sättning och förankring inom par, tierna gör att man rimligen' vå”. gar förutsätta, att dess förslag, till skillnad från den sönderskjut-. na författningsutredningens, kom- mer att leda till praktiska resul- tat. Alt tyder på”att vårt land inom nägra. år kommer att få"en den nuvarande avpassad för vär tids | parlamentariska, demokratl, Svenska "Dagbladet. . : a Mycket save det: "gamla". mom sjukvården har: okritiskt ärvts från generation till generation. Sjukvården: har varit och är än- nu i mänga avseenden konserva- tiv medan-.samhället:i stort. för" ändrats snabbt: och genomgripan- de. Det är glädjande att sjukvär- dens . attitydfrågor ; uppmärksäm: mas” i: ökad” utsträckning, :-inte minst: från de: yngre: inom. sjuk: vården, som i' sin osäkerhet 'be- gär ' handledning »-och + undervis: ning -i- dessa / Arågor. Behovet ; av diskussion. och ökad” öppenhet. för nya "attityder bland alla "pjukvär. personallkategorier . är; dens nödvändighet. - Lä Kartlänbigen, Hyreslagen och. bostaäskrisens lösande har varit: ständ'gt I1oc-' kande" 'socialdemokratiskt valfläsk allt .sedan' efterkrigsprögranirdets dagar, ” Här nu ' fläsket" börjat härskna efter "alla misslyckade" försök att lösa bostadskrisen?;; sx » Mycket "varslar om”. vargatider. sätt i handelspolitiska. samman- hang. "Smaken: världen. kande som värdgruppen ” i medicihalstyrelseris El värdskommitté i dagarna. överläm nat”. till: "socialministern.. "Narko- manvärden 'anses' i första hand.va- ra en uppgift. för psykiatrin och någon '' speciell: ''vårdorganisation. utanför den. egentliga upp. Er den föreslås inte byggas upp: "Vidare förordas blang': annat ökade: resurser: för poliklinikerna, statsstöd till de frivilliga. hjälpor- ganisationernä, skärpta regler för läkares förskrivning . av .narkoti- ka "och: kommunal . verksamhet i vissa städer. En om- tvistad fråga har- varit den legala förskrivning -av” narkotika ' som d:r. S. EB Ahström bedrivit för ett 100-tal . patienter '1 Stockholm; Denna "verksamhet; föreslås? över. förd "till ett sjukhus. Med 'den' okontrollerbara . omfattning .som dr :Ahströms verksamhet fått' an» ser vi detta 'vara 'en riktig re. kommendation, Vad som dock bör betonas är att tidpunkten för av- vecklingen fixeras. Medicinalstys relsen -har alltför länge låtit den: S håller. inte längre. I. detta sam- uppsökande |" narkotikapåverkan . forceras. -Idea-. verkan. Detta: inte! minst för. att. är . självfallet. angelägna och. det ankommer nu "på sjukvårdens hu- vudmän — I många fall landsting- en — att se. till. att. det föreslagna programmet, förverkligas. Resone- mang av” type ”narkotikamiss- bruket. är. en -'storstadsföreteelse och ; ; kommer inte: till vårt län” ta är, att de bestäm: kärnvapehmakterna ningen med” bättre använda : manhang den. förordade" kart- läggningen. «av... Missbrukets ' om- fattning och ; sp idningsvägar av största vär je. toll ee a TESTMETOD F kartläggningen. är det be y- ået ullt. att arbetet på att: få fram---analysmetoder : «angående let "'vore--om 'man. kunde få fram. en..'testmetod,:; av typ ” alkotest, som: snabbt. kan - fastställa jev:. på- byggnade människo kunna stoppa narkotikapåverkade bilförare, vilka är -utomordentligt, farliga: för säkerheten på vägar- na. Att vid'en trafikkontroll fast- slä”att någon, är narkotikaberusad är avsevärt svårare än när. det "| fortgå utan att vare sig stoppa den na ”' omdiskuterade -. verksamhet gäller. alkohol, . m REHABILITERIN [eg DS . Claus Reinhard: . eller ge den nödvändiga resurser. : Även om själva vården är vi Möne doord - sentlig så är'eftervården och re- "| habiliteringen ännu g Ett | jordbrukspolitiskt konststycke | Den senaste jordbruksuppgörel- sen karakteriseras av dess konst- fullhet: '& ena sidan höjs" priset på mjölk med några ören åt jord- brukarna-säljarna och sänks .sam- tidigt .med "likaledes några. ören ät köparna-konsumenterna, ”Det verkar som ett konststycke vär- digt en ,trapetskonstnär, Staten spar 30. miljoner kronor Per är genom transaktionen, 'Men det blir också andra Prisändringar. Smöret : blir dyrare, ': margarinet billigare. Kött och fläsk, ägg och ost blir: något dyrare, Jordbru- karnas mjölkprishöjning . tages från olika kassor, vilka upprät- tats genom bidrag - från staten och jordbrukarna själva. Det kan sägas vara deras egna pengar. Hållandet av näktergal blir bil- ligare genom att hampfrö undan- tages jordbruksregleringen, sade förhandlingsledaren, statssekrete- raren Valfrid Paulsson. Det är i (Göteborgs: "Tidningen) av intresse för särskilt gotlän- ningarna, . . - t "NY sefull och framför allt svårare; De föreslagna utskrivningshemmen är bara -en detalj i Sammanhang- et. Den som varit. narkoman en längre tid har ofta' en svag moti- vation för att återgå till ett nor- malt. liv. Hans missbruk har i all- mänhet, medfört att familjeband splittrats, han står i regel utan ar. bete och många gånger finns hans enda ' ' gemenskap i gruppen i ”knarkarkvarten”, I rehabilite. ringsarbetet gäller det, därför inte bara attt skaffa bostad och 'arbe- te — vilket kan vara nog så svårt — utan också: att hjälpa den f. d. narkomanen . till att få en social identifikation och bli.ac- cepterad i samhället, Här räcker det inte med en stor insats av den kurativa Personalen -—> här är "det; allmänhetens ' inställning som är avgörande, Jordbruksminister - - Holmqvist får nu 'händerna fria mot små- brukarna, Det betyder att det tages krafttag mot dessa små, De ska utrotas. De är inalles cirka 97.000. "Det, -kan väntas förslag till riksdagen. om indragning jav leverans. och arealtillägg. .De ut- går med varierande belopp på högst 500 kr. och kostar staten cirka 50 miljoner. per är. Jord- brukare med en årlig inkomst på över 14.000 kr eiler en för- mögenhet på 50.000 kr får intet, Det är 47.000 som har arealtill- lägg. RLF har uppvaktat” hr' Holm. qvist för att utverka gynnsam- mare villkor, men riksdagen be- stämmer. Och därifrån är' inte mycket att vänta. För närvaran- de med dess majoritet. Men den li rehabilit, är inte evigt bestående, Ska. vi kasa kräva UPplysning. ton hoppas! os : lysning krävs också : På mån. Pr. Poa . a andra områden — i första hand Moas mov 0. Sin UPPLYSNING För satt: engagera -den.- enskilde mer. betydel ”:Denne ville gärna veta vem som var Jesus - och ville . se honom, men han kunde det inte för föl kets skull, växten,' (Luk, 19:' 3.) fer På: väg till Jerusalem, kom Jes sus" genom -Jerikö för sista gång- en. Sackeus ville "gärna: se, hur han såg ut. Han sprang i förväg: och klättrade upp'icett träd, där- för att han 'var liten till växten. När Jesus kom fram säg han ho- ' dig neg to2de; ”Sackeus, skynda 1 ditt husk, = idag måste jag gästa Det finns tillfällen; som . kom-. mer bara en gån, Höptidliga | ' ögonblick för själen som aldrig kommer igen. ”Deh e rike,” unge härskaren, Judas, Pilatus, Hero- , men förkastade "dem - för- alltid Men så gjorde Ånte Sackeus. Han hade” "en "annan förväntan, ' Nn ang aste uppgiften för. vare dag än att söka Herren. MR dag har vi (Guds vilja att Re la ,efter,. Varje. dag måste vi sluta om vi. vill avlägsna oss Mer och mer från Gud, eller kom- Ma ' allt närmare honom, tt Om vi idag hör Kristt röst, rat 088 då göra anspråk ning: han. erbjude på” den fräls- ny folkrepresentation, bättre än > ty han! var liten. till”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.