4 4 [ "2 rättbrspörjer hr: Wigforss: Vil > LAHOLMS. TIDNING —=LT. Torsdagen den 23: mars 1967 . LT= = [Sveriges bönder hjälper I ndiens[ i Den : svenska "u-landshjälpen. står under. daglig" debatt just nu Aktuell kom mentar: ” Det händer någon gång att]. tanke: a ett . rundabordsmöte, .och -frågan . gäller: ett högre stat- . : man från” den eocialdemökratis- I undrar) hi jWigforss, ligt” bidrag eller .Jite Mie : emellertid inte, Be) över deba — N Ka "pressens sida 'serverar blän- "Huruvi ras är de" "stora" frivilliga ekono” Aven" "om" kan : beklar Under en rymningsfärd 1 Nor. käre”som av allt att döma är avsedda som fingervisningar' åt den sittande- regeringen, Tyvärr I finansminister" delgett' hr Sträng « sina: åsikter "om" värdet "av ati samla .'alla -kräfter" till: gemen: sam 'diskussioh om tänkbara åt- gärder 'för, att: hejda” inflations- karusellen "är. ju obekant. Men” ka insatser som . görs . av det svenska folket genom olika hjälp- 'organisationer, Just > nu: är det "Sveriges " bönder, :anslutna” till RLF, ;'som . genom Lutherhjälpen - står, beredda att ge ett handtag åt. en...stor. grupp. pakistanska i ga, att, det partipolitiska”, tak- tikspelet' — främst genom stats- ministerns ' . manövreranden '|(— kommit att spela så stor roll och tyvärr medfört en kvalitetssänk- ge "dödade en” svensk I intern eri norrman, Änkan . med två barn: har länge väntat på någon form av ersättning, Men svenska '”sta- ten 'säger ' nej. Motiveringen" är : att man. inte: tidigare betalat” ut set. De Kritiska antydningarna . däremot har.man anledning tro fNyktningar: 1 Ind.en, ' också -de« ning på.'den uppnädda' kompro- a fall. väves, In 1 änt socialistiskt | at nr. Sträng. noggrant: plöjer bönder" »fördrivna fs Sön missuppgörelsen ' (om - grundlags- ersättning” "har änhu inte nått beröm oci igenom: partipressen” och på så Pode Silvaro I jättestora flyk- |reformen) får man acceptera möj. regeringen "men ', socialstyrelsen = ' 20 i H a möj: ” effekt.: | sätt ända. får ta del av” desså fingläger i Assam i” nordöstra .|na som den för dagen bäs i har avstyrkt, Man får hoppas att Folket (2 återgav nyligen i en ledare: en. intervju :som t'd- ningens chefredaktör efter hös- tens val haft med , Ernst Wig- ”forss, den nu" 86-i ärige soclalde-] mokratiske kämpe som efter närmare” två” decennier som statsråd 1949 "drog 'sig tillbaka [> för att ””få tid att tänka”, . Med tv hängiven beundran för hr. ”wig- forss återges I intervjun sär- skilt två syfipunkter från ”so- cialsten” och ' ”reformatorn”. Eftersom "intervjun publiceras på ledarplats "finns det anled- ning förmoda att tidningen de: Jar de wigforsöka tankegångar 'Hr Wigtorss, är tydligen inte " helt, nöjd med' den ekonomisk- daren-- på fmansministerposten | Gunnar, Sträng” utvecklat." Den: |- ne” taldr" om "att" prodäktionska- kan inte räcker. till allt och det har” han' rätt. 1 Men" varför frå: går Kal aldrig ' öm vi'delår: den dare; vilket .bör kanske särskilt uppmärksammas, ' noterar . han att centerledaren Gunnar :Hed- lunds krav. på" en' rundabords- "synpunkter. '.., . 'Om han” later. : återstår att "set Hitills «har han - kategoriskt. tillbakavisåt hr, Hed v vv na inte. skulle; vara intresserade. kel' vilka och -hur: många orga nisationer som skulle ställa; sig negativa. Inom” > landsörganisa- tionen har: man : emellertid inspirerad - av. hr - Hedlunds. slag?..—" inrättat: en; alldeles egen" rundabordskonferens : "med utplockade" ledamöter kring: bor det. Om nu hr. Sträng. "hade den, . goda: viljan att lyssna. in | kloke: företrädare kunde”. att. hr; Sträng så småningom ; kommer att. ge vika för center" t ” bevekas . sig > eve k jIndien.. RIE insamlingén' startade ” i slutet-av november och när sin Minst med som. Fesultat, innan sommar” onen i Indien är. sfroktänsvärd. Vrar: man sedan i etraktande att landets egna bå- de: pefölkninge och försörjnings- problem: är >»storå ' och "allvarliga, så blir inte'läget för de hundra- dien har i dag 500 miljoner in- vånare ; och 'den.” årliga nettoök- ningen är, 11: miljoner människor. nt av "befolkningen :kan 'som : konstant 'undernärd :på ett kalorital: som är "ungefär det: halva mot svårt här, 1 Sverige. je Sedan Indien: och' Pakistan skil- kronor. räknar man . 28:000 3; ' När. träden fällts och djungelbus agen röjts upp kommer trak-. torpatrullen till hjälp, och på hektar jora som skall: bli flyktingbondens" nya levebröd, 19 sg över gränserna från öst- och Såsom [icke-musélmaner', utsattes de för förföljelse . och kände sig hotade till livet i den islamitiska staten: Under' 1964 kom 275.000 östpaki- stanska flyktingar över gränsen och till största delen lever de nu i läger i. Assam och i andra de- lar av Indien. I Assam:;finns för närvarande 20 läger med. cirka omkring 120.000 människor, Det är här Väst-Pakistan till. Indien, familjer : eller; RLF' sätter in sin hjälp. ” Det finns stora obrukade la nägra timmar plöjer man upp det” områden i "Assam 'och ett av. de viktigaste . hjälpprogrammen för Pakistan-flyktingarna — som ge- nomförs av CORAGS; en' hjälpor- ganisation sammansatt av de pro- testantiska ' kyrkorna: i Indien i nära samarbete med indiska 'cen- tralregeringen och 'Assams :pro- vinsregering — innefattar därför ett odlingsprojekt som: skall ge försörjningsmöjligheter ' för sam- manlagt 1.500 familjer, cirka 7.000 människor. Men det krävs både pengar" och arbete. De: blivande ”hemmansägarna” får själva fäl- la : träden : och. röja : upp i.'den djungellika ,vegetationen varefter Vera ng tul 8. och kväljande" rinner. [ti från "”Kontinentens få brilssskorstenar; särskilt då i Eng: land och ” Ruhrområdet, : Träden, ;' buskarna ...och -marken ' blir . mer eller mindre svarta i dessa indust; riområder, trädstammarnas ' Jar: oc vita ,Härilar. blir Vit nättfjäril blev: svart i nomen; när köstjmen inte längre är. modern låtér ägaren färga om den,. Men Så. enkelt, är " det . inte, enligt ; vad "engelska" fjärilsforska- re. nyligen komrnit fram till. Svar- ta” nattfjärilar. av..det-svaga Kkö- net .har. större dragningskraft' på hannarna" än. sina. vita kolleger och'. på ett ställe valde ända till CORAGS arbetslag med sina trak- torer jämnar och plöjer marken det är: i en bördig, fin jord bön- derna sedan kan göra: sin första sådd. . liga lösningen. "Man får ta fasta så” att: den. blir ” odlingsbar. . Och , I u-landsarbetet är: den” "svenska kronan mycket ' värd, : För, cirka 2.000 kronor kan en bondefamilj i 'Ässant få /'sin bit jord att odla, verktyg ' och "utsäde. Den ekono: miska insatsen, ger då inte famil- jen. bara möjligheten til det dag- liga ' brödet," den 'ger "arbete ' och på det positiva i uppgörelsen och gå vi "dare. i förhoppningen ' att brister 'och skönhetsfel efterhand kan jämkas och bättras.. I sig själv kommer uppgörel- 'sen. säkerligen också attybetyda inledningen "till ett spännande in- rikespolitiskt skede, Partiernas inbördes tävlan "kommer ' att in- tensifieras inför de två närmaste valen 1968 och . 1970. även de väntade partiledarskiftena. inom tre av de fyra stora torde kom- ma 'att: påverkas på ett' sätt som ännu inte. kan överblickas. ams pen om "den Politiska . makten i landet under -: sjuttiotalet står än: för sin start. 2 "Västerbottens Kuriren. | i I Det centrala i det föreliggande förslaget är,. "att. svenska folket för "första gången ' erbjudes, möj- ligheten att:i ett val: :omedel- bart säga, ifrån om ' det önskar en växling vid regeringsmakten. Det hade -tvivelsutan varit ”oför- svarligt: av. ; oppositionen: att ge- nom orubbligt motstånd i:en så dan detaljfråga som : den gemen. regeringen 'betalar. ersättning, till ' den "så: hårt drabbade norska fa. miljen.” Det är rätt och "riktigt . att dennas: försörjning tryggas.” Enligt. uppgift betalar Norge, er sättning i dylika fall, ua us i 'Skänska Dagbladet, Md , "Visst är Tidsignal mycket gyn-; nad eftersom den får pengar från det kommunistiska "partiet : fast två "socialdemokrater 'sköter den redaktionella, ruljangsen. Tidnifåg- kommunistisk den .är, ..Den får nämligen "inte något stöd . från. det. kommunistiska " partiet. ' Her. manssons' vägar är outgrundliga; - "Handelstidnin gen att. lära, Detta -sagt: icke blott - med tanke på legenden om var.” för :hanen' fick 'det” vackra” röda bröstet utan: av - icke reflekterar” på "att: leva i pro- MS kuitet. "Om! "hanen" eller honan dör. bildar den överlevande ej. Av? domherrarna har vi nägot.,. en Norrskensflamman 1: Luleå g måste "däremot nedläggas så hel" . : konferens' miellan organlsationer- ” "nacoch samhäll ; avvisats, "Men ligga en; . vettig am. äldagen trot; allt utgör. 92 procent ” svärta : ”älskarinnor” samma ;'valdagen t; s'. er 0 itröts” att. vita och svarta var: lika Plan fär bA ag lar:;”får. på. så "sätt "större 'förök- riingsfi RAG och "dessutom " här de:större härdighet mot livets" far ror, -både: som larver. :och' vuxna. stimulans. som får dem att glöm- ma det.i som : hänt; :den ger en och: en; ny. tro: på «livet, enska 'RLF-medlemmarna har. verkligen | funnit: det stimule- rande. att.ge de: :olyckliga - 7 kolle- i .det-. svältande : Indien. en Ir självhjälp” över prak- tiskt taget. hela. landet. arbetas det nu: med . insaml; ingen; inom. lokal- avdelningarna, och "man: har för ändamålet -:eget.. postgiro: 90 00 72, söm står. öppet, för; alla :som ' vill något. nytt: hjonelag. En ' moral” som faktiskt. är värd - att begrun- "Idas. och: kånske — förmätna tan- ke var kom du ifrån” -— vore me ra, värd sett TV;Program, . än” de - : trivsamma: och. runda: orden. so = Oscarsson ock: DN:s "chefredaktör bär som" Pp rlor om Halsen. "Flanören i NWT: Vv kän get; ; inte I rilssamläre: i "Manchester ett: kok” ;svartz exemplar” av” den : eljest Zi Säk; vita »åtora” björkmäta- ren i sin håv. Ingen hade hittills något. sådant. . Det .märkliga den svarta formen ” dök allt större 'skåror,': sävatt Herha ”sjutligert: blev :ombytta — 2 iivåra” dagar är, den, vita . formen Ingen” har någonsin Len raritet”; i. många områden "i lart bildas i naturen "men den utrikesdebatt' förra. "veckan par saltade uttalanden om' Portu- gal. BL. a, yttrade "han att: han visste "att ”'Salazar-regimen:> var 'avskyvärd”: Men”: t protokollet . rr : tredjedelar: av. dessa” blir genom | Ö Es lemnader” till "ahrnärkniögsvård Storlek i ' rihgslivet.;; Räntan kan nurmiera knappast s »NU' hår ”riksbanksdi ock övriga "räntor "sänkts: 1iti försiktiga omgångar '”"—..den:'3 februar och, den, 9-mars; I varje . etapp. ar man krupit'. ned; en halv + procent, » 8å. att; diskontot nu är 5: procent. Det är "givetvis en riktig Politik i det kärva läge, "som näringslivet har, Men åtgär: dérnä' kommer 'sent- och fö många alltför sent; ”Riksbahks; régeringeti - borde: nog: också kunnat visa sig litet 'dristigarez "Rikgbankskontot 5'; procent Innebärfralltjämti "ei en alltför. nåd belastning sägas vara” ett .körljunkturpol |" tiskt medel. Regeringens envisa fasthållande. vid 'den” höga rän- . tair har bara 'skapat problem för UDEN SENASTE” IDEN . : : I har, det som bekant inträffat . > nävingslivet; summerar ' tidning! $ enar. tid-- : Bar. - priset - på. rriskre at it. sjankit och a kostnaden ägare Semensarat, via. bilskat- + ten, bör svara -för detta” ör "och naturvård allt i. Ruhrområdet- har Dattefärla r Det framgick snart att den svar ta. fjärlln, alltid -höll-till. i.indu- stripomrädena,i föl i på: senare: tid "Har: den visat! sig” ute på. lands: "bygden, och: då aldrig” långt. från "fabriksskörsteriar. ” Även på kon; tinenten, -i Belgien. och. framfö lar äv den svarta typen blivit: dö -minerande; Värför? att: upptäcka si bjökkstam "Mei på de platser där: F | fabriksröken "dragit" sin grå skug- i Ba, över. landskapet, där tindrar + den. som ' ett -"stoppljus : i: natten. "Den ”skyddände: likheten är med jandra ord inte längre” skyddande; jI denn "omgivning blir dock den $&en.> svår! att: upptäcka, itter'. på” det mörka un: nä iden derlaget. . Tydligen, har” v här: att ”Söra med: ett intressant; anpassn ngsfe- nr den; sitter: påle en [lig björkmätaren som: blev'svart: alla. fall et längt, steg” på vägen, FR RS = Nyd arter ”äntas enligt utveck: tingsl fran "uppkoräma genom mu- tationér, og 3 vill: äga . föränd- Mutationer : i jä verket uppstått "då : och öre 1848, hittade de. åt: England", ingen .lämp- der... Men på: andra . håll," till ”ex- 'empel.; d de, mörka tyska: barrsko- garna; Var. det sen fördel för fjä- r.larna att: våra. svärta. som .na- turen "runt: om:— "fjärilarna. blev svårta. "även , här i Norden hår man anträffat den. svarta formen, uppenbarligen” .av. industrifasen; |- men vårt ..land ; är: till! all lycka ännu förskonat från. kontinentens värsta. ”rökhärdar, ra. 'nattfjärilar vita: -som. oskulden. Fast nog blir man mörk i sjä- len, när” "skorstenarna - sveper" in städerna 'i en grå soppa, och om ilge. flyktingbönderna” i t.d. (Hebr. "4: 16.) 5 -- En dag. sade en man hop:. ”Jag "är. tror: inte . på man bedja bér om det.” + Jag: frågade mannen: gift?” ”Ja”,) sade” han; hét gå: framtill” nådens tron, : för. att'.vi må. undfå - barmhärtighet och: finna, nåd, tur: hjälp. i rätt | i.en "folk religiös, . men "jag bön, : Varför” skall . Vet inte; Gud allting? Om han. gör det, då vet han vad hans: barn” behöver,” utan” "att de + Vär ”och Jag ni står det” ”att regimen, ”uppfattad. av många, som avskyvärg ” : Riksdagsmännen . har », rätt .. att vidtaga” ändringar i de slenogra- ras” "bå- Men | i sak. bör ju "yttran- dena vara oantastliga, - även. från skäl” talar: "för. en” tveklös sats- ning på" arbetstägarnas ekonomis- ka trygghet: i form av en allmän "| inkomst: eller arbetslöshetsförsäl ring. Arbetslöshet” är en: eköno- misk belastning ” för alla parter. ” ? lånteckningar. så. vi får nog även i fortsättningen behålla :vå- har fem barn”. .Då frågade" jag: ”Väd,. skulle. 'ni tycka, ' ifall 'era barn pratade med alla 'ahdra om allting, men inte sade något till er?” Skulle ni vara' lycklig : med att ha det så?” ”Nej,.naturligtv.s Samhället gör. en' förlust, den. en: | > skilde; och hans familj I 'kaså, | Långtidsutredningen visar att; vi de: härmaste ' åren" har behov-'av kanske tusentals "människor : till Stockholra" för" att” vara” med på "Jag: undrar om” "de har: roligt. De ser bistra och .sammanbitna ut. Jag: undrar. om, de lär sig nhå- got. De" pratar inte” mycket” med | | varatidra och: de gör- -aldrig nägra bjuds”. di på” middag." "De" äter länge. Sen! kanske, de: går pb gala nattklubbar: 4 Nästa dag. reser,. de hem, om en vecka är de "tillbaka igen. Jag. trör att de” allihopa - egent- ligen skulle - vilja. sitta. i. ;riksdar ot Mein på "kvällen : betydligt "fler arbetande : imänni- skor; än: vad som kommer . att llgång: till. -Arbetskraften | måste : därför” utnyttjas på. effek- tivaste möjliga sätt' om vi skall öka” vår, standard, i 'samma takt itll; - inte”, svarade han, "Jag sade: ”Men det är ju precis så, som ni gör möt "er "himmelske Fader, ”Ni ta- lar: med: alla, utom med' Gud” Bön är gemenskap med vår him- melske Fader. Den gör 'det möj- ligt för 'oss att kunna prisa:och tacka honom, bekänna våra syn- der" och. bedja ” om nåd.” Denna gemenskap skulle vi ha dagligen.; inte" människornas. kroppar. blir svarta så blir lungorna allt mör- kare 'för vart år vi:andas in allt- mer”. kolrök, + svaveldioxid, slagg- aska eller' vad det” nu: kan vara för' ohälsosamt.': > Så blev i alla” fall'b kmätaren en 1 varning t till c människor! la > Tore. Leth. att några ;”nydanare”. inom de. :: taljhandeln måst: sluta: med sin nydanahde ' verksamhet. ;Detta brukar nu:inte väcka så stor . uppmärksamhet” hos massmedia + och i förut välsinnade, ” konkur- rensfrämjande. "myndigheter. . Of- fa' blir det: i stället andra myn- digheter ”— "närmast 'pollsmyn- tilgheterna' —' som får ta vid, I andra fall. blir. det" Ackordscen- tralens olika avdelningar. som . sköter avvecklingen av konkurs: boet, skriver tidningen " Köp mannen” 2 pt ' Det behövs väl 1 och för sig inga nya reflektioher kring fal- lisemang' av detta slag. Man » känner den vanliga förvåningen |. över" att leverantörerna genom sina engagemang I detaljhandeln möjliggör en verkzamhet som så länge den pågår ' försvårar en sund och rimlig konkurrens och därigenom diskriminerar den öv- riga kundkretsen, Och när sedan ändalykten -kommer står , leve- rantören där med förluster som skall täckas, och då' blir det) — också efter vanligheten -— ge detaljhandlare som gör rätt för sig'.som "indirekt får bidra till den kostnadstäckning som mås- te till, I den mån nu inte andra leverantörer . som avstår från dessa osunda engagemang 1 de-]- taljhandeln genom sin konkur- - även fysiskt,! erinrar. V ävt bottens- Kuriren: ” > Om? Hinte "ansträr gningar gi s för att bereda de äldre" ett: me-' ningsfullt liv kommer man såle- - des att ytterligare öka det antal pensionärer som 'får behov:av dyrbar: och "' personalkrävande I: vård och tillsyn. Det finns alltså |: = frånsett de humanitära moti- ven. — även samhällsekonomis:- ka skäl för en målmedveten 'strä- :-vän att Bryta 'de äldres isolering och'ge dem självklara uppgifter i samhället, at Arbetslivet undefgår 1 vår tid "så stora förändringar att 'konti: nuerlig fortbildning och omskol- ' ning ingått som: självklarheter för stora yrkesgrupper... ”.. - Erfarenheter från US har vi sat att det ibland är billigare att »'pensionera' vissa yrkeskategorier redan i 50-årsåldern, därför att dé inte förmår följa med utveck- . lingen inonv sitt arbete,: Liknan- de tendenser kommer säkerligen snart också att uppträda i vårt |' land. Många -— kanske de flesta — |: pensionärer kommer även "i framtiden. ått upphöra: med sitt :yrkesarbete' vid pensionsålderns "inträde. De kommer inte att ac- . ceptera ' en. tillvaro. i sysslolös- het, : + Dagens. "Helsingborgs Dagblad. | ob där, irnpliktsl nen bör kånske "inte medge” några utsvävningar, .-men-.det' förefaller ; alltför, hårt ätt en yngling som vill gå på bio, köpa ett" paket cigarretter, bjuda en. fli ka på "konditori och inhandla” hågra veckotidningar i skall. beh va spåra :en hel vec-|. Nn : kas' åvlöning för. att hå' räd med etta. 'Nu "föreslås i en proposi- jon Jen; höjning av. Penningbi- "draget från fyra till fem kronor [7 6 i "hoppas att detta 25- rocentiga lönelyft' inte "skall ut- "lösa. farliga, kompensationskråv i . nästa « « avtalsrörelse ”och ' att s Hällsekonomin skall tåla pr v restnjngen, 3 Sparris Aspagarus officinalis Rotselleri : Apium graveolens. NV . månad: innan; den - första civila -avlöningen kommer. Eller: reso- . nerar nad så” att, de Vvärnplikti- > pensio: rer hann + Rödbeta rantörerna i olika branscher i— textil, "livsmedel och möbler har på senaste tiden varit aktuella — ville Inse att det vore bättre för dem själva och för en sund utveckling av varudistributionen om de skötte sina egentliga upp- gifter och lät, detaljhandelsföre- tagen och deras organisationer svara för: detaljhandeln? os "Är. det inte på tiden att återgå till denna a paturliga arbetsfördel- rens försvårar en sådan politik.” | XNaprast! vänja = sig : vid: :väl samt lagt. undan en "Sj enåt : Hur skulle det vara om leve. |' Ståndssamhället innan de pensio. lant före inryck - Sotnadia I ”B ss] ” -nerades. Deras erfarenheter gör. ryckning- Pr ia oleracea ; eta vulgaris inner man ungdomen. " "Värnplikten ' som sådan. får - man -acceptera,- men det är inte + självklart att de värnpliktiga ut- "över själva frihetsinskränkning- '.en, också skall behövå lida stort . ekonomiskt avbräck. Tiden i uni- form är tillräckligt trist utan iden” extra prövning” som det är - att. vara, fattig. va att, de "anspråkslöst finner Sig de villkor de erbjud: Köksväxter behöve rnatrium och bor också! - Rödbetor, spenat, selleri och sparris ger större skörd av god kvalitet om de ä även har tillfredsställande tillgång på natrium och bor. Men behovet finns även för andra köksväxter, bl. a. olika kålsortér, morötter, tomater, kålrötter, rädisor m. fl. +... Chilesalpeter innehåller 16 9/v salpeterkväve, 26 9/4 natrium, '0,05 0/9 bor i och mindre mängder magnesium, jodm. m, Den? är kornad och lätt att sprida. Det lönar sig att använda naturprodukten Chilesalp eter mer att ha levat under helt and: fa förhållanden” "och. vant sig vid en : annan standard. 'De kom: mer också genomsnittligt att be "finna sig i bättre fysisk: 'kondi: tion .och ha -helt :andra. krav på innehåll I tillvaron: 'som pensio- närer. : : S(Dagens. Nyheten):
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.