I i """LAHÖLMS TIDNING =LT Lördagen den. 25 mars 1967. 1T= Socialdemokratiskt illusionsnummer 7 "Tidningen Arbetet" har ' "efter I det! att avtalet 'om Jordbruks- "prissättningen träffades behand:] lat - "uppgörelsen ur praktiska synpunkter. Arbetets artikel in- nehåller en 'serle av svammel, där" man söker 'visa att allt vad som utlovades I det socialistiska utspelet den 14 mars 1966 har kunnat genomföras. Vi skall in- "Det lönar. inte mödan; Vi skall endast fär ta uppmärksamheten på ett all- - mänt talesätt, som. gång "efter annan förés:;fram I den social de »mokratiska pressen och som 1 ”slg självt är tillräckligt för att te analysera. detta; : + belysa den bristande logiken: Ne "Uppgörelsen 'är ett utmärkt pedagogiskt - exempel på, att det : går att föra. en jordbrukspolitik, som gynnar gåväl jordbrukare, som konsumenter. Man kommer, nu:bort från automatiska pris- höjningar, priserna på vissa för konsumenterna mycket betydel sefulla produkter blir lägre men samtidigt får Jordbrukarna - ett . välförtjänt . stöd”, ” , Tidningen Arbetet. underskat-” far på ett beklämmande sätt "sl na läsares intelligéns. - Männi- skor na” BEA allmänhet nuförti- den inte'så okupniga' "att, det är möjligt at. "inbilla dem att; eh sördbrukspolttik av arten. ”sim: [.. salubim”, skall: kunna; konstrue- a ras,” en” Jordbrukspolitik, -som "kan ge konsurnenterna billigare Ivåmedel och jordbrukarna ”ett välförtjänt stöd”. Vi kan. givet- vis Inte "bedöma om skribenten 1 Arbetet möjligen tror. "detta, 1 så fall, är han" nog. tämligen en- sum om. att tro "på. detta tllust- jonsnummer,, Var: och. en vet: att . inte”: "kan ästådkomm” några" sunder-+ man 1: prispoltiken I regel: Öm” jordbrukar MN prisvägen så, måste, konsu: : menterna betala; detta, precis, på samma” sätt som, "konsumenterhä Til slonanumret har. denna gång]. till nöds- klarats för produkt, "nämt: gen mjölken” här skett” 'genom: att .man DE sunitlonsmjölken: samtidigt:! Fo + man” höjer priset Fa, smör; 'deséutom ' 'skapar fram al liga tillgängliga reserver för skall kunna"! ör- Näle den blygsamma” höjningen : med; 2,5 "öre por Itos: mjölk... För; jordbrukarna dvö avr Ukningspiiset . "räknestycket skall” Få ihop, man emellertid måst 3 :stättaxd ut-'| de en: enda | Det f möj: ätt hi u.kt pengar som bötalas "sk Ittes vägen istället för via” utiksdis- ken. HR STR G OCH 1 Vid en industritnvigning här om dagen yttrade finansminister Sträng: "Vårt lands välstånd är 1 ullt väsentligt ett'resultat av vår industriella utveckling, Vara framsynta” företagsledare ooch en skicklig ärbetaresam”, Väs- sternorrlands da kommenterar: Allehan- Cor Nu kan förstås herr Sträng vara inte bara frän utan också uppriktig I sitt tal, Och det fluns inte anledning misstro .att verkligen han menat vad han säger. . Han gjorde slg också till tolk för Suppfattningen att den fråmtida fördetdingen av de. samlade re- surserna Inom landet måste skö- tas gemensamt av statsmakter- na. och näringsllvet,. Särskilt är detta viktigt i en tid av, sjun- kande självflnansiering, . han, sade I djupet av denna. skenbart ganska självklara mening ; kan dölja sig on för många rentav hiädisk tanke, Inte minst det Fångna årets avtalsrörelser led- de som bekant till, att kostnads- ökningarna på lönostdan blev be tyuligt högre än ökningen av na. tlonalprodukten.: Det vill. säga: svenska folket beviljade sig större inkomster än det fanns täckning för i produktionen, och härl återfinns en anledning till Inflatlonen, Men det är inte ba- ra lönemarknadens organisatio- ner, som har agerat på detta sätt. Staten har gjort detsamma och ökat sina utgifter mer än det finns täckning för, Nu menar tydligen hr Sträng att så här får det inte gå tin I fortsättningen. Staten ooch nä- ringslivet får göra upp om hur kakan skall fördelas. Ingen får roffa åt sig mer än det finns un- Gerlag för, Men vem minns Inte, med vik ket patos herr Erlander brukar slå Ifrån sig varje tanke på att staten skall lägga sig I avtalsrö ” Arbetsmarknadens av; talsfelbet har alltid varit tabu- förklarad av soaialdemokratin. Är tiden mogen för ett nytän- kande på .denna punkt? Herr Strängs uttalande kan ge anvis- relserna. ning härom, ta utr t ; Jlunda”' ostörd. mobilisering - an och M fö ra land. . hade”: verkligen ” inte': -|Nefertiti- — ilket” ansikte! Den "aristokrati- ryska profilen är mejslad av mäs- faran. mot hyns lätt gyllenbruna teint bryter läpparnas diskreta rou- -ge lika ' raffinerat 'som ögonfran- Man har ' "först till viss. del dragit in det allmänna :mjölk- ”pristillägget men "sedan återfört: "en: del "äv - dessa” pengar.” "Man har ' ställt - 4 utsikt "ianspråkta- gande av en del pengar: "från! obtkersde likgiltighet. Ett par 'SMR:s' regleringskässa - 0.15 V- herrar. bakom mig har:saktat in ; Det' har gått. denna. gäng att fa stegen, uppenbarligen: lika fängsla- 'räknestycket” avslutat. Men om de de av den mondäna skönheten. t!dningen Arbetet tror att detta. Hur-gammal kan. hon vara? Tret- är exempel. på . hur - 'man' kan; tio?: Nåja,” trettiofem kanske, man "föra; en jordbrukspoi: tik,- som” gynnar, såväl: jordbrukare; som” konsumenter” till den grad att. köparen kan få lägre priser och ' Tcken, "under de en aning sänk- Jock har väldsd. lätt ta "skönhetsexperterna tar hand om ett Ansikte: -. Prat, sä säger den: erfarne Berlin- - resenärer; ; som naturligtvis ome- säljaren högre, då är man innev i delbart . förstått vilken 'aristokra- på illusionsmakeriet." SMR:s. reg- tisk skönhet det! hela rört' sig om leringskassa - kan" inte plunåras 3.310 år unge "mer än ' en 'gång. De infrusna Ja,idet: är rätt. Men det hindrar diskutera, vissa likheter mellan : ” H oa gtsalig Hennes - Majestät Drott- mer- än. en gäng. Det finns. Inte, -; ng. "Nefertiti, Tutanchamons svär- pengar -, undanstuckna - til att: mor, "och en av vårt. eget sekels . "klara sådana "här räkneoperat: 0; skönaste kvinnor, Marlene Dietrich. ' ner I.stor. skala för flera pro-. Berlins ' skönaste kvinna, I dukter,- Det- gick den -här gång-; Fr av RT mel äkta -en. 'Men Arbetet skall”inté 'tro; AE EN faraos hovkonistnär' «att detta beror. på någon speci= ;+ Thurmosis på 1300-talet f£ Kr och ell jordbrukspolitik, på vilken” funnen "i "ökensanden 1912 av en” tysk arkeolog och förd till Berlin, ;soclaldemokräterna” här patent. har;tillagts många :hedersepitet, och . Någon politik som' kan förbättra. jordbrukarnas priser utan "att någon betalar. , detta . kan” inte:. kat. och i förtrollat . berlinaré och ; "turister från alla världens hörn. däg står. den världsberömda bys ten: i. en; ; glasmonter här i Västber- lins "berömda Berliner Gemäldega- lerie” 'uté dne är Och i sanning, | EN UNDERBAR MUSEISTAD! t ”Y'Berlin "har ju ända « .sedan tiden före : det ' första världskriget varit en av världens' främsta "UTRE DNING : "har Jätit. undersöka, om det v vo-. "re eh Jönande rationalisering. att sens nälfint utpenslade tuschstreck. : " vet aldrig så noga, när de förnäms- , F inte de ;två herrarna bakom mig. k i mer.än ett halvsekel har hon loc- ' drottningen « av. Berlin [ Den underbara bysten” av Nefertiti är en av de många fd dyforipärna > Gemäldegalerie Daklem.' : galerie, bjuder Berlin. på å de kanskö förnämligaste , etnologiska' samlin- garna i världen, i varje fall vågar man nog säga de mest fascineranz de.” Att. vandra exémpelvis' genom den ostasiatiska' avdelningens : sal: r Picasso är, röpresenterade 'med' ett rikt ' urval "av sina” mest "lysande verk; är” kan man också låta sig fascineras ' av Edvard ' Munch | och aridra. av de stora nordiska konst- närerna. Att den ultramodärna konsten, "alltifrån 'den .som Hitler och. dagens « Berlin: uppbär med glans det magnifika hedersnamn staden en' vgång ficl : Sprée-Athen. Hä Pstor-' : 'regernentom' med an truppslag, "regementen till "bara ” sex 3 Grunewald, : ligger" alltså Gö öt ev Berliner. Gemälde” : Mah; hade. Jugnt och med fi pt dor 'kunhat strunta Hatt giva .det- edningsuppdrag. : "Numera är. 1 d. isär försvarets" anläggningar : än”. lysande rken. av. Velazques . .och att: samla uthop dem.”D rigenom | van, Dyck,, av "Watteau ' och Char- minskas ' riskerna för perso: N i Monet.- och-Renoir, äv Dau-' nalförluster, och "skador: vid. ett. -mier, .Cézanne . och. van .Gogh. Och överraskande arigröpp; väre sig. älskarna av Rembrandt kan här fin- | - medelst " "bömhber;” luftländsätt-s na lika: : vidunderligt sköna verk-av nihgår” eller överfall: En! Något? -»mästaren-som” i. Arösterdam:: Han . kag stanna inför Jakobs kamp med ängeln,. inför "Daniels ' vision, inför "Saskias. porträtt :ochi inför: Hendrik-. je "Stoffels 'och låta sig trollbindas' : av. Mannen” med ,gtuldhjälmen, den derlättas: också, liksom, vid”? är en sällsynt färgrik resa till Fjär-' ran: Östern.. Är man djärv. vågar man; kanske: säga, att ' skådespel, vetenskaplig: forskning, o noptiken' här, förenats: på verkligt | överraskande voch pt en 'gång kallade urartad konst fram till. de mest, ytterära av dagens konstnärer,-. behö väl. ei sägas; Berlin :har, alltid varit en: barrika-- dernas stad också i inom Y konsten. ee män ,inte på Västberlins museer! Z Museålt' är det. sista..adjektiv man skulle, komma - -på när: det gäller) konstens och överhuvudtaget. -kul- turens- presentation i Västberlin, ja, | man. ne aldrig "komma" på det' k' Så. uppförs t ex vissa ider ett gam- ee nä. Soch 1 10- ter. vi i es KK” Jahrhinderts- "Här! yada samlingar . Braque; 1, i Chagall -och- först och sist gisk;. klarhet "och. elegans när 'det gäller konstverkens & exponering. ln I. Völl ersundemmöeum, I HANDELSMINISTER , LANGE-' någon! lycklig. stund 'när- han I att "TV-4- Program” » r mkvällen . iskulie svalg, på. "den ' omfattande 'och skarpa kritik" som hans. par ”kolléga” Hans Hagnell "har "rik: tat : mot "statlig företagsamhet nu TV tog upp bit för bit .och "lät statsrådet kommen tera, skriveriG efle” Dagblad: Hagnells ' kritik är Ingalunda ny. Den har förts fråm från op- | positionens' sida år efter år men eftersom den politiska oppositio- nen har svarat för kritiken :har många människor som med obe- gränsat förtroende stöder social- demokratin antagligen sagt-sig att den inte är så mycket, att fästa sig vid, Bara det gamla vanliga gnölandet brukar man ju säga! Det förefaller som om kritiken får en allvarligare in: nebörd när den kommer från en soclaldemokratisk riksdagsman. Då blir det t. o. m. möjligt att » göra -ett helt TV-program om staten som' företagare. , 4 Programpunkten , borde ha öppnat ögonen på många som ti- digare inte brytt sig om oppo- sitlonens kritik. . I Från -Betlehem, , där Gud: "blev »man,-över: Golgata;- där försoning. I, en Skedde, har, nu” kyrkan i sitt > » Vuxenutbildningen + blir 'en med tiden allt viktigare form av "vår skola; Spärrarna till de gym- nasiala skolorna är numera så hårda, att många, som hade bort få tillfälle" att läsa vidare, inte får "chansen på' det: sättet.” Det föränderliga samhället = ställer också nya krav på de äldre ge- nerationerna. Det finns alltså -två starka motiv för vuxenun- " dervisningen; I sitt begynnelse- . skede får man räkna med att . den behöver pröva sig fram. Man ATTITYDERNA PA ETT. SJUKHUS rör” stg ju här på ett fält, där : : de" tidigare erfarenheterna är behandlas på ledande plats av . ganska små, Det viktigaste är Läkartläningen: emellertid, att undervisningen Nyligen har radion haft en serle om hur patienterna upple- ver. sjukhuset och där framkom att kontaktproblemen är många — såväl de som rör personal- kategorierna sinsemellan som personalens förhållande tll pa- tlenterna, Bland alla rösterna fanns det någon, som ansåg att ett generellt duande skulle mins- ka patientens respekt för sjuk- vårdspersonalen; en patient vitt- nade glädjestrålande om att hon träffat en läkare, som var som en vanlig människa ("han sva- rade. när jag frågade”): överhu- Vvudtaget gavs många belägg för att kommunikations- och infor- mationsproblemen 1 dag upplevs som angelägna både av personal och patienter, I ”Avled stilla” berättar Si- mone de Beauvoir om erfaren- heterna av moderns sjukhusvis- telse och om den distans läkar- na visar: ”Herremän — jag kän- ” apteras efter människorna, de- . Fas ätder, deras personliga för- " hällanden beträffande familj, bo- stad, sysselsättning i övrigt och ” ändra faktorer, som här fär stör- re vikt' än då 'det gäller ungdo- marna i” grundskola och gym- nasium, | (Sundsvalls Tidning) - Uppträdand d Is; lem- mar inför en anklagad, vars liv står på spel”... Han gick med liv och lust upp I behandlingen av mamma, men han såg i her- ne föremålet för ett intressant experiment, inte en mänsklig va- relse”, - Behovet. av diskussion och "ökad öppenhet för nya attityder bland. . alla sjukvårdens perso- nalkategorier är en nödvändig- de Igen detta struntförnäma — het, ”] Guds kyrka i.ljuset av Guds Ord | der, som ski " om, att Han levde, blev de all m bler; porslin” ger” en öch också möjliggör en ljuvt. nostalgisk flykt från nuet för romantiska naturer.; > ; "Det. tidigare + 1700-talet ; härskar här — och 'rminnen av:den första preussiska drottningen Sophie Charz heliga är. för fram till g ven. i;den gården, där ”Han. ramtri lans,. päskda- gen,. då. segern. van Hans”. Och "där vill vi. stanna med bär vande: glädje. för att. med . hela och". :frispråkiga farmor, "som ska- betrakta. - uppståndelsens = härlig- het. | Na : Nägra fromma. "kvinnor, "som hållt: ut: i. hedersvakten kring korset, kom. okunniga om det. un- si tidiga morgonen. till graven för att smörja hans och "hennös hov som en gång eri rade hedersnamnet. Spree-Athen' åt | Berlin, 'och att den vassa kvickhet, som alltjämt förbinds med.en äkta berlihare. räknar sina anor från li= ' |tät granskog, En alltför väldsam : | got eller några årtionden, Vi har . bank: som 'kan tas i bruk i ett . men méd, samma, möjl. gheter still - AP- lån, På en punkt :är. jag "helt ens:- livslevände” si ådespel', saknas!” , vr vesteringar fö fn gött" som. dagligen. från industrins lotfe, Fredrik den. stores spirituella : inte fär någon. ny anställ ing. 'Hr Holmberg 'menar att det är detta ' sociala problem som samhället" I första hand borde inrikta sig på att lösa. Det. finns många. tänk- bara trygghetsskapande” åtgärder som kan. göras utöver : den Jokall- serings- och arbetsmarknadspolit:k som nu bedrives. En "fråga ' som bör snabbt överses är möjligher terna att bygga. ut arbetslöshets: Endast en mindre del av jord- bruksarealen "har hittills lagts igen, men den ' fortgående ratio- naliseringen gör det: nödvändigt att upprätta en plan för hur det öppna landskapet skall kunna räd- das. Vi måste förhindra att Sve- rige förvandlas till en enda stor, igenplantering ' av . gammal |jord- bruksmark bör undvikas också av ett annat. skäl. Det är för närva-|försäkringén, > ! rande mycket svårt, att avgöra : Melstögborgs. Dägblad”., huruvida" -denna "mark för all os framtid 'spelat "ut 'sin. roll” inom. livsmedelsproduktionen, Befolk- ningsökningen' i världen går ' så snabbt att ingen. med. säkerhet. kan påstå att inte förutsättning- arna för livsmedelsproduktion I värt. land kan ' förändras om nå- "Professor Gunnar Myrdal” ”har intervjuats! om udlandshjälpen. Han förklarar att hjälpen, "d. Vs. den rena gävonjälpen, 'måste tas av. skattemedel, något” annät för- slår inte.” Så "tillägger hansev f ”Visst är det: -ömkligt att se hur alla de rika länderna pysslar med sin "inflation Den medie n . Jag ' skulle vilja rekommendera är en återgång till ett, fast penningvär-. de. . Människor har visst”. glömt bort: vad : det är. "för : någonting”. . Ett utmärkt . förslag, — särskilt, glädjande när dét” kommer : "från en man som i dessa dagar "för. 20 år sedan Jämnade den svenska Te! geringen ' efter” en, insats som" 1 varje fall: inte: helt och. "hället präglades av - omsorger om . ett, fast penn: ingvärde. : ” » Axbetsgyar N.N all. anledning att bevara. 'en jord- läge när jordens livsmedelspro- duktion oundgängligen måste hö- jag — inte minst som detta motiv mycket: väl låter 'sig förenas med det miljömäss gar ra ” Kvällsposten. tagen "behöver. pengar för att följa med i utvecklingen och därmed. skapa trygghet" 1 syssel- sättningen. . oi 500-miljonersfonden söm; ; sådan. . är, . välkommen. Bahkprojektet » ininebär " förde- len' av! en friare bedömning av säkerheterna.. Det gäller dock. att för ebygga maktmissbruk. En halv- statlig. bank :kan vara ;en väg och en annan är ytterligare er inves- vå I Det . med "en på” kvinnans: emancipation... vore - känske i" nyttigt - grundligare genomgång. ch nd tiv.” : Förslaget som, bankens tt detifinhs motståndare mer. "Uppgiften y att sovjetiska .humoöristel tiriskers böcker komme kan: medverka till: att. den; fråm- tida: syssel sättningen”, Aryggas: "In ationat sering, och industrier att sbättre: konkurrensen ;'med dana ”möjligheter.- Fefteiävses: så tiskt. att. trafiksäkerheten förbätt-' rag om hastigheten är frå, Fördo- folk. net och föraren ”finrig” :Gönom de" pägående : föratags- rledläggelserna och hopslagning av företag till större enheter; som | regeringen nu vill skynda på, bl.r självfallet många: arbetare ”och stemän — framför 'allt' den äl re; arbetskraften — under kor- — det" är "större! att evigt väg” gå fram genom. årens. smuts; vet des åren på Charlottenburg. kropp. "Men — graven var tom vor: ov Kjell Collin. och: där -i- den tomma graven möt- - tare och längre tid arbetslösa, At- skilliga” kanske över huvud taget tes de av. det första vittnesbör- det om Kristi, uppståndelse; . äng- larna vid graven. I Bibeln möter vi ofta dessa sändebud från den himmelska världen. De träder fram, där Guds majestät och här- lighet blir uppenbara, Herren Kristus hade redan lämnat sitt vilorum, men" liksom änglarna "i skyn sjöng sin lovsång, då Jesus föddes i Betlehem; så kom nu de himmelska sändebuden tillstä- des vid Hans uppståndelse, - Och ängelen sade: ”Han är icke här; Han är uppstånden”, Det fanns intet att visa mer än plat- sen, där Han legat. Han visade sig sedan för sina trogna. Han åt och drack med dem. Han lät sig vidröras, men ändå var det icke som förr. Har tillhörde nu den andra världen, Han bodde icke i Kapernaum eller någon annan- stans, så att de kunde söka ho- nom där och han kunde komma till sina vänner genom stängda dörrar. : Det förgängliga hade iklätt sig oförgänglighet för att tala med Paulus. Enligt evange- listerna bestod Kristi uppstån- delse däri, att hela hans person- lighet med kropp och själ för- härligades. -”Han ur griften efter skriften nu i ära träder fram”. Det betyder, att en händelse av övernaturlig innebörd har ägt rum och här står vi bävande och undrande alldeles som kvinnorna vid graven. Vi står vid tidens och rummets gräns, vilka över- stigits av Herren Kristus. Vi står vid gränsen tin härlighetens värld och förstår föga men fröj- das storligen. Vi förstår, att kropp och själ, att det lekamliga och andliga, att det synliga och det osynliga hör ihop, att det för- gängliga skall ikläda sig oför- gänglighet och förhärligas. Sedan lärjungarna icke utan « Statistiska centralbyråns prog- nosinstitut -har räknat fram att vi kommer att ha I miljon ingen- jörer år 2000 mot 110000 i dag. Siffran kan te:sig skrämmande, inte minst mot bakgrunden av de svårigheter att få arbete, som un- der det senaste året förmärkts bland nyexaminerade ingenjörer, kommenterar / tidskriften Industri- tjänstemannen. Man måste emellertid hålla et par ting i minnet. År 2000 kom- deles. förvandlade; Tvivel ' och fruktan för människor försvann ur deras hjärtan och de vägade vad som helst för att för andra få vittna om 'sin tro och sin Her- re. Hela den apostoliska kyrkans strålande och överflödande tros- visshet är en följd av Kristi upp- ståndelse. ”Han lever, vi skola ock leva”,. " . Vi går från de våras gravar med. tunga steg. Vi är ju män- niskor, .som, älskar varann så varmt och som saknar varann så djupt. Låt oss i sorgens och sak- nadens stunder icke glömma Her- ren Jesus och hans uppståndelse, så att vi hör hans röst! ”Vår vän är icke död. Han sover och jag gär att väcka honom upp ur sömnen”. När vi smyckar våra gravar ska vi tänka: ”Detta är icke det sista. Icke i graven utan på andra sidan graven är det sista”. När vi själva bävar Inför tan- ken på den långa resan så skall vi befalla oss i den himmelske Faderns händer och minnas vår 1 MILJON INGENJÖRER a "I SVERIGE ÅR: 2000? - Kulturarbetare och LO-tolk'n möt- tes nyligen på Runö-skolan, Kon- takten var säkerligen nyttig — minst lika viktigt är att förbin- i mer 'praktiskt tagét alla männi. skor att ha någon form av på- byggnad till den. nioåriga grund- skolan, främst i form av gymna- sie- : "eller fackskoleutbildning, Normalt kommer man — med da- gens termer — att minst ha gått igenom teknisk fackskola, mer- kantil fackskola. eller soclal fack- skola. Och eftersom den samman- lagda arbetskraften kommer att uppgå tlll kanske 4 miljoner män- niskor, ter det sig inte särskilt märkligt, att vi t. ex. kommer att ha en miljon, som har antingen fackingenjörs-, gymnasleingenjörs- eller civilingenjörsutbildning, fler- talet med den förstnämnda. Sannolikt kommer innehållet i utbildningen framdeles att för- skjutas kraftigt 1 förhållande till dagens läge — man vet idag inte mycket om de olika gruppernas yrkeskompetens år 2000. Inte hel- ler vet man vad olika grupper kommer att sysselsättas med — så mycket torde dock vara klart, att en ingenjör inte är detsamma som om 30—40 år, För t. ex. många yrkesarbetare kommer fackingenjörsutbildning att bli en naturlig grund, hela arbetsledar- delsen behålls, fördju vecklas, skriver Arne Andreasson i Statsanställd i en recension. av. evenemanget. Efter att Ingående ha granskät vad docent Harald Swedner fram- förde På Runöträffen dyker re- Censenten ner på det som förfat- ren Birger "Norman anförde, enne förde ner debatten på det individuella planet, bl. a. då Nor- man konstaterade « att det inte ba- =— Ansvaret faller också, förde Norman, an- på arbetskamra- fana som inte gärna ser att för- Jänstmöjlighetern, na minskas Be- fråge en svag länk i laget. Den gat är Ju 'Svårplaterad = vik. bart hos den en och ratlo- greppa Ppluckring av under lång tid som skett kåren blir ingenjörer etc. För|bldragit, har glvetvis också många butiksbiträden inom han-| Den ännedom G abstrakta d én deln blir fackekonomutbildning H IT om om ka naturlig. turinsatser är Törraoäligen 12, 2 Egentligen gör prognosinstitu- |Sfor — stannade i gränstrakt 5 tet mer skada än nytta, då man Ny kultursyn. Dennas in publicerar siffror utan att tala Innehåll . borda, be om bakgrunden till siffrorna och räcker inte bara cd använder yrkesetiketter som maäs- m ko ommersialise m te uppfattas utifrån dagens för- ringen hållanden, skriver Industritjänste- ka utveckling ngen. solidaritetsbe, svårighet hade blivit övertygade | uppstäåndne Frälsares. ord: .”Jag lever, I skolen ock Jeva”, » Drar man, inte ut mannen glutligen, Tree Ag : talas” det, men"det framhålls oc > "Och orsaken
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.