> få | Me Å LAHOLMS TIDNING Fer VS I - ; För elever som , upp. I puberteten. blir den 'oinbo- a | nade, isolerade , specialklassmiljön 2 da sig 'med'asociala braväder, de . "+ att specialklasserna i våra skol . "Arne Geijers Påpekande att mel ett hot mot, deras möjligheter till ” ” fett normalt liv. De ' känner sig" utstötta, de gaddai sig 'samman ett spirande hat och försöker häv. ': söker kontakt med. jämbördiga - utanför skolan, .- hjälpklassystemet i en artikel i '' Lärartidningen/: Svensk ,., Skoltid-"' ning, där artikelförfattaren hävdar : lor idémässigt är de sista auktorise- - rade av ett urval: . med uröldriga anor. > .. stadiet, ”,.malklass, åt alla elever .som tän- . kas" lan: .med "sin hjälp på de grupp= timmar, som förekommer. på: låg- : hög: . . betygsätts ... 2 Speciallärare och andra ' . specialister. bör komma ini sko- inte orkar följa den normale ' un= i ' dervisningen erbjuder hjälpklas=- : "serna "chansen att i bättre av='- passad 'stulietakt 'få. erforderliga kunskaper. Att -relativt. - många: hjälpklasselever senare han, flyte" tas över till normalklass | ger, såvitt” "man förstår, belägg för att systed. met fungerar tillfredsställande. - : fasta på de i Lärartidningen 'på='! " talade socialt betonade nackdelar4 . na med specialklasser, Om gjorda ” "erfarenheter verkligen" visar "att! eleverna känner sig! utstötta" och ' "att den' negativa reaktionen! kan” lägga grunden till ett 'asocialt. bes; : teende, är det angeläget att pröva andra vägar: och. varför inte låtai dessa . elever, där. det. praktiskt Art na iden Manstadiet :: diet och på de kursuppdelade tim- : » att intet ont'finnes som inte har' : synpuni Ison Kuhde. ändå visa att. rela- i tivt sett.” ; också av många inom afidra nä- v skörna "för de” "förlust é YZ ning söm inte hindrar en har ". marna, då ju klassen är upplöst i i. diverse grupper. Läraren bör föl- . ja eleven tvärs" genom : stadierna så att hjälpen blir. kontinuerlig Md -och'ger resultat I t Från skolans håll har man un | derströkit vikten av att ha en wä skolan. avviker het. från under- visningsmetoderna ' "den. gamla”. skolan... Den modernå gruppunder- visningen bör vara väl tillämplig även : på hjälpklassklientel, Un-, " der alla, chållanderi' borde "detta". prövas. "Resultatet ' kan 'bliv hiälpklassorganisationer . "faktiskt .« utvecklad: hjälpklassorganisation « « visar sig vara en onödig och kan«=: ; och under sénare år har den ock- : så blivit av betydande omfåttning:; ,Idémässigt har man hävdat. hjäl ts till ; vad artikelförfattaren i Lärartid > ingen gör, gällande . —"” helt " erensstämmelse med den nya H i 4 bör ges | förutsättnipgan och anlag anpas-: Ndet” .gamla, skolsamhället:” Fö ; skolans målsättning; ' Alla elever ” möjligheter att få en efter . ske. också olycklig kvarleva: från rande "och : bör .z kunna” bidra”, til ”sultat. Men viktigast. är. att dessa” "elever" får” het med. skolan. SS och särskilt landsbygden pas- eran, Inte - strukturomvandlin- : ta fomar Len det dock" sägas något: gott "med : sig, Friställ ningarna .av "människor, g fusioner "och ' nedläggningai industrier: "har .kommit :blickar- ha att. riktas" pås den'”enskilda människans situation; som-man :så lätt glömt bort i/ framstegs- ”taktens. och .teknokratins yra. lan '15 och 20 procent av. de fri- ställda : vid: nedlagda' -industriery F aldrig. blir. placerade 4.1 nyan- , ställning på nornialt sätt är, rätt "kusligt. - oande amen. Harald. Håkans- ”friställningarna” inom jordbruket ännu fler.; Samhället kan inte. glömma dessa människor .— och. detta att de bekymmer ” jordbrukate som ”in > till andra sysselsättir ringar : ökar, ÖRE garna ta? ENA bekymren 1” Statsministern stä 2 gan om vi kan (ersätta männi genom koncentrationen: "Det är en. problematik I som gäller inte bara jordbruket, på- »minde han och tillade. att jord bru spolitiken får "bli en avväg- "monisk takt: och som möjliggör "att 'skadorna Inte blir större: än vlästerna: : Det är 'ett allmänt "uttalande "söm dock, bör vara möjligt ” att :omsätta i verklighet. pr EN Av pr MEST SYNLIGA " KONSEKVENSERNA ” avs Kanslihusets- soålalå ” en- ' ögdhet är att företagens Minst: marginaler pressas obarmhär- tigt, skriver dir 7 jur. "CAR, Pol korny- i -tidningen Förståga ren: "Företagens och » "företagarnas 'mkomster sjunker. i relation till bruttonationalprodukten.' " Detta - märks framförallt när man be- räknar dem ”efter skatt', Krym- |” pande vinster verkar snart häm- mande på intresset för investe- ringar. 'Ser förtagaren att. de - kostnadssänkande: följderna ' av en investering omedelbart äts supp av löne- och kostnadssteg- "ringen eler stiger kostnaderna snabbare än de besparingar, som kan” "uppnås. genom rationalise- ringar, och investeringar, då sjunker lusten till att satsa nya pengar på hopplösa investerin- gar. Något liknande har inträf- fat 'i Tyskland. Följden har bli- vit en nedgång av intresset för nyinvesteringar och detta. har lett till.den konjunkturavmatt- ning, som började 1. Västtysk- land för ett par år sedan- och ännu - inte är övervunnen. å Sverige. är: inne på.s samma väg. DEN. VÄN ÄNDER KRIMINALL , TETEN | - | beror säkert inte på en tillta- gande moralupplösning inom samhället i största allmänhet utan enligt d:r Gustav Jonsson . på, satt ” kriminalitetens sociala . .arvsmekanism fungerar på det sättet I ”den ofärdiga välfär- Vv a "ur mänsklig SN titel” på: deras senaste bok om de fattiga i. folkhiemniet, skriver Falu-Kurir : "Självfallet kan man intersto pa tillväxtmekanismer genom att. predika normer för” männir - som aldrig igår i kyrka följer. med livsåskådning: . samhällsdebatten, ';' Uppfattningen välbeställda slår: vakt om | "skydda sina "intressen. > Kririnalitet."är svår att före: "bygga men ännu svårare att bö- tä. De. förebyggande: medel som "vi främst..kan. hoppas på är dels »'.-miljösaneranåe socialvård :: utan 0 nibgsbyråkratt,.dels lättillgängli- ga» och lätt. använda "med förhindrar. att Ri bårn. kommers till, världer.r i Diario De Noticias rik! tar .skarp. kritik ; möt ' Sverige i . Torsten Nilsson' i synnerhet: för att ”mäågga näsan T blöt” när det "stå att. det inte gillar Portugals . politik-och :det. må vara hänt — - men, då,,kanske ; vi ;också 'kan anse oss ha rätt att säga att vi för" vår » del, inte :heller': gillar [Sveriges politik. Ant UVI har. :Kunnat" "konstatera "att . nudism i sin' mest, paradisiska "form synnerligen på modet i ' Sverige; Att.-gå. omkring -naken, legalisera :-blodskam, : dekretéra naturen är "tydligen, : tvärtemot 'vad” man. « kanske ,skulle. .kunna tänka sig, "senaste, mönstret för "socialt framåtskridande. "Ja, hr Nilsson, -hur: skall ni :ha, det; egentligen?.,v.- z Ni efterblivna förtryckare” "Och slavhandlare tycker avgjort 'in- - te om "allt det där. Hela världen, :med, undantag” av - Sverige, vet mycket väl: att .det > inte råder . hågon åtskillnad på ras 'eller hudfärg. på. Portugistskt. territo. rium: . : jande' skäl” för de” , svenska, t tackerna på "Portugal: .. Lo 1) Svenskarna vill gärna köm- |. ma in på de "afrikanska markna- liga arbetskraft: och. köpa 'billi- . Bare "råvaror för sin industri. :' 2: Svenska regeringen, > med reducerad" parlamentarisk. majo- .ritet, vill visa att den kan ge sig ut på krigsstigen på ett helt an- "nat sätt än oppositionen, ' a 7” Till. svenskarna: skulle vi, till sist vilja 'säga:. sälj gärna ' mer fickknivarsi Afrika; allt medan ni skymfar och förolämpar" OSS, fortsätt att. begå självmord et tersom ni: tycks storkna,i vi släpp lös sexuell frihet. och sys- konkärlek, visa er. gärna offent. ligt I Adam-; och Eva -Kostym om. "ni prompt vill = men; :för him- lens + skull, sluta upp med. era beskäftiga : moratpredikningar, dens”; samhälle, för att låna tl- t a menar" tidningen, -|/ Den soctaldemokratiska | pressen Det finns emellertid anledning ta Tr. - går att genomföra. få undervis« fö OP--I utredningens - | bruksorganisationernas a TYN utan. tvivet. är det så, att É t heter latt 'kunna täcka kostna: "per: det ' inte "att, Så Sverige. låter hela" världen för- |: fri . kärlek! :och' helt "återgå: till |” -derna,: utnyttja :därvårande bil-| stånd, ägna er ät fri kärlek och. är i full, färd med att försöka förhärliga, partiets Insatser på det jord rukspolitiska -området och söken i' dem. nyss:tvräffade över- enskömmelsen ;om ''jordbrukspri- serna ;bevis 'för att partiets ut- spel den; 14 mars 1966 var riktigt. Man; är! "inte särskilt .noga med argumenteringen,. En nästan stå- ende? ingrediens ” i dessa ' skrive- rier är också att man försöker framställa andta'grupper 1 sam- | hället, som. fientliga till rationali- seringen, medan, den. socialdemo- kratiska politiken istället skulle möjl ggöra en snabb och effektiv omvandling + : jordbruket. Som exempel på denna: riktning i pro- pagandan kan nämnas en artikel I Dagbladets. Cor öv ”Den rp mest jordbruksfientliga politik. som förs i vårt land, den förs. alltså”, av. de - krafter 'som 5 eri Uppmantia ett. konservar tivt motstånd mot denna : struk- X Päståendet - är "absurt, ” vilket alla. väl" känner” till.. som. under de senaste ånven” följt. med i den jordbrukspolitiska. debatten. ;Jord- brukarna själva : vill "utveckla sin näring på alla' de vägar som står öppna, .Därom vittnar. vältaligt jördbråkarnas , stora villighet att investera” så långt resurserna räc- kerA”Dettå” har manifesterats , på praktiskt "taget? alla .områden — inte minst 1 fråga om”viljan att köpa ; eller - arrendera 3 tillskotts- jord; «xo 9 on ffa Jordbrukets nträlorganisatio- rep: har: vligt :understrukit: och fört fram ' rationaliseringstankar- na, I destidningar som "utges: av det, stora: centralorganisationerna inom: jordbruket 'har ideligen un: äng följd av 'år: alltid sr att i rationaliseringen ana: ett viktigt riktmärke för jordbrukets utveckling. Den. na tankegång” har ' även känne- tecknat" jordbruksrepresentanter- nas” insatser,» i utredningen, Den går. igen. lika klart i jordbruksre- presentäntternas”, reservation ' «till 'majoritetsförslag. Tankelinjen.; -upprepas . : slutligen och . preciseras, ytterligare i jord-. : remiss. skrivning. ; 4. ; joråbrukarsidan dock i ifrån, att här: man: 1 É "uppbyggandet av stör- " Jordöra enheter. som . kräver samhet är sådan 'att..de nya en: heterna .kan nå;e stort:: sett .fullständig; kostnadsti ickning/ Det går inte. att. förmå: ett antal män: i 2 i.större: före- tag; på. jordbrukets', område ika litet. som inom någon annan; ringsgren utan: att de yttre fb tingelserna. "främst ”prisrelatio: nerna — är sådana att "de, nya företagen, kan. existera, Yt ut gatt ä som helst; där: inte längre före- | (fagarens” eget arbete är den störs: kostnadsposten.” måste ha möj- derna ' med ' intäkter från” företa: gets f- "det” stör retaget”hjäl: såsom ofta sker - vid de I -jordbruka- "och? håns 1 fåmiljemed- |' arbetar för. en' låg ersätt- timme, | per dag”och per e, har inte på långa. vägar haft den” Benomålagskraft, .som man ändringar bor- själen —..och ri vs alldeles utmärkt! med det; DESS Trajuptänkta: "ord har, Jå- . Nats . a vistgötar Demokraten (2). > - : Ja, visst är det konstigt, dets sj tat. Tänk bara, så mycket sos! sarna Yfjäskar för" statsministern; finansministern, och alla de and- "ra ministrarna! Är dessa herrar mer, värda än alla, andra” sossar? — det kan man vekligen, und- DN mt. av "de nya; dj va: målen "mäste bli, att sossarna kväver .borgarsjälarna: I sig, inte "bara ii att, klara denna gigantiska” upp: Bitt, gran ert i ci Om man bara visste, hur. en :'västgötademokratisk ; sösesjäl € e gentligen skal se ut! ” N - Ursäkta en fråga — men: är det inte en smula rasdiskrimine- ring att tala om ”borgare”, som om de, vore "något folkslag på mycket låg nivå? Är det inte ras- Siskriminering, så är det åtmin- stone höjden av dumhet. mi il krävas är vens räktuell, rörlig. och intre g folk skall (Pål 1 Västerbottens-Kurliren) ' Avigt om strukturrationalisering är. I det större företäget måste pengar fram till alla de utgifter som är: ofrånkomliga på "grund av lejd arbetskraft, inköp av stoö- ra' mängder förnödenheter och råvaror samt till underhåll, av- skrivning och i förräntning : av anläggningar ' och -» kapitalvaror. Här räcker det:inte längre att brukaren och hans familj nöjer sig med , en. obetydlig arbetser- sättning, I det mindre företaget har det varit och är alltjämt möj- ligt att hälla det hela :flytande genom , inskränkningar 1 kraven på . ersättning för det egna ar- betet "eller .de' egna kapitalinsat- serna — detta ' helt enkelt därför att dessa insatser ' dominerar: i det mindre 'jordbruksföretaget, Detta är helt självklara saker för var och : en: som : haft. med ekonomiska . spörsmål ' att göra, teoretiskt eller: praktiskt.; Trots detta använder flera : skribenter 1 den soc'aldemokratiska -pressen det försätliga. talet om att social- demokraternas :jondbruksprogram skulle” vara rationaliseringsvän- ligt, medan" andra gruppers: åsik- ter "inte är. framstegsvänliga.' I realiteten är' det tväntom.:' Jord- brukarna, ,'. jordbruksorganisatio- nerna och de borgerliga ”partier- ha" hår "samfällt” hävdat 'att' ett starkt önskemål är att rationa- liseringen och då inte minst struk- turrationallseringen " kan — forfsät- tas, Samma . grupper har emeller- tid också förklarat att detta inte är, möjligt. med den ekonomiska press: på "jordbruket som ; från socialdemokratiskt håll " fekom- menderats; ; Prispressen gör "det inte; möjligt att” stimulera : till: " insatsen 4 "större företag. Om man från" socialdemokratiskt håll verkligen vill att den. numera mycket snabba framstegstakten 1 jordbruket skall kunna fortsättas så måste man frångå det verk- lighetsfrämmande talet ; om eko- nomisk Ppress' på näringen. Visserligen fortsätten jordbruks- produktionen så länge det finns ett: stort antal företagare som strängt taget inte har: något val. Det allt svalare intresset för "att öka företagsstorleken inom: mjölk- produktionen = är! emellertid" ett talande exempel på att. det inte är möjligt att åstadkomma sats- ningen på de större. enheterna om . dessa inte har utsikter 'att nå ekonomisk ' bärkraft. Senare tids - analyser har ; visat att: vi kare utslagning av produktions- enheter just ifråga om de stör- re, mjölkbesättningarna än inom de mindre samtidigt "som bildan- det. av nya ' och. större enheter är praktiskt taget obefintligt, Det pågår . en''. viss. företagsförstoring men detta. sker. i de besättnings- storlekar," där | man har möjlig- heter att Inom befintliga byggna- der, vilka inte tillfullo utnyttjas, utökar besättningarna och ' därige- nom" bättre fördela: fasta -kostna- der." Egentligen nybildning 'med "friskt. kapital” förekommer , där- emot praktiskt inte. Det' är. ge nant . att "behöva " påpeka' dessa enkla saker,' men, så länge' den soclaldemokratiska ' pressen ” fort- sätter " att. sprida vilseledande uppgifter är det göra OfBt att Hilröttalägganden göres. - 2! ”e Jippon istället 4 för sänkt pris | skylla. på konsumenten. kan man : Stockholm (TT) Bristande utbildning på "det 'spe-! ciella . fält .. som, heter :köpenskap och, bristande" resurser, för sam- hällets : konsumentupplysning - ger idag ande 1 form av, orationellt Kerstin ' Guldbrändsen, 7 förbundet; -i en' artike Spaårbankstidskrift. "Tenna">. svaghet; ytterligare a |accentuerad av en rad svårdefinie- rade sociala och. ekonomiska” fak- torer, -tar sig bl.a, uttrycket" att företagen" anser det ;lönsart att investera i jippon och: åthävor'— lönsammare 'än-' att "investera" i prissänkning.. Orsaken "ligger 'inte i någon 'enstaka' punkt, uta ichela komplexet." : Vad Merkligen. upplysning, . "Om, ägot. fält är; get: för produktutyeckling, så: är det: "den; verksa t som -sysslar t lysning, ..' Här mäste: man bli: "medveten om satt man; tillverkar. en. produkt som ilj” Hä, inte en som skall tvingås > "på "dem. : Alla” pektz pinnar, måste' bort, alla moraliska värderingar likaså,” Man mäste ta- la "om. aktuella verkligheter” — och det" gör. resursbehovet 'snart sagt” "oändligt.' "Men vad hjälper det 'aönars' och” våd är annars de, pengar "man idag lägger. ner” på detta 'värda? "= "Att .se på 'verket. som Producen- ten : gör: innebär bh” a.att mårk- yu nadsundersöka sitt utbud, Vad går .|hem?+; Vad. läser: folk? : Hur - vill de: ha" det?,: Vad" för :sorts "behöv har de => och om de har andra : | behov:än dé rationella, hur. ser de i. så fall ut? no Alla knep måste sedan Prövas :] för. att. produkten '— konsument- upplysningen skall kunna 2 Tse i stor? "skala: Läsvärdeundersök- ningar och lyssnarundersökning- ar. saknas ännu i egentlig mening på detta. fält; Här görs. program och skrivs. artiklar, .där man prö- var sig fram, efter litet olika mal- att : mäta resultaten av alla "våra valhänta försök" att göra” ;konsu- ménten medveten? Först. när det istället. har en. relativt sett 'star- |: lar. Men: vem : kontrollerar vadiå ".Jsom -går hem?” Vem :bryr.sig om är Sr mmentar.- "Frågan ba förtroende eller Ic- ke förtroende för. svensk utrikes- politik gäller ! framför allt - vär förmåga att vid en väpnad kon- flikt verkligen vidmakthålla vår neutralitet, Men den förmågan är avhängig av ett effektivt försvar. Mellan - förtroende i den mening- en och respekt: föreligger" Ingen motsättnin i Upsala Nya tanig. . TV-debatten' om den nya: 'stats- banken” blev” en intressant upp- levelse. ur .mer än .en synvinkel. Nya -statsrådet Krister Mickman försvarade med. aktningsvärd de- battskicklighet sin omstridda ska- pelse; och ' det 'skall inte förnekas att det. var én angenäm omväx- ling att .få en ny: man i den po- litiska huvudroll, som 'i så många är uppburits av:statsminister Er- lander eller finansminister Sträng. Den nya "politiska generationen flyttar fram "sina positioner" och med: den. synes : glädjande : nog komma : en : friare, öppnare och mer : rörlig debattstil,: Den gamla processmodelten med ., korsande anklagelser och 7; ideliga omtag- ningar”. av. vad det egna partiet föreslagit ' och. gjort. då och då, har folk hunnit. bli rätt grundligt trött .på. Hr: Wickman: visade i det stycket originaliteten att inte en 'enda gång under hela debat- ten nämna ' socialdemokratin vid I ofta” förbisedda fördelar I sam: band med ett effektivt budget- arbete : är. möjligheterna till' anar lys: och köntroll ;av den” bakom- liggande verksamheten.” Inom”vis- sa” grenar 7 av” statsförvaltningen, steget :är taget, kan” man” börja I 7. tala” om. att s ärka” "konsum ntens + .Jag "skriveji | der: om;.den.;sista, :vintermånaden och” kömmer . till” ”dén : slutsatsen att... vintern.” har | varit ovanligt mild: Jag skriver: Yer något ur min dagbok och en del vårtecken jag lippt,, ur, Laholms . Tid- ning."Den 1 sjöng" koltrasten sin lågmälda - vintersång "- för. första gången, Den -6.! Lärkan. sjunger i Sydhalland..- Lärkan : har kommit, rapporterar en: intresserad fågel- kännare't Jonstorp. : I går såg han två exemplar, som både, sjöng och syntes.; tydligt.': Eftersom lärkpa- ret "styrde: kosan norrut kan. man väl förutsätta 'att de har känning av "att. :vären är på väg på” rik. tigt upp” ur marken vid : skyddande husväggar och eftersom” förståen- de " meteorologér - lövar. fortsatt mildväder"- med": sydvästliga” vin: dar, kan kung . Bores 'attack . I varje : fall tillfälligt. vara: tillba: kåvisad,- Låt :oss' hoppas! Den "7. Blommande krokus gläder i Knä- red. Vårtecknen. blir. fler och: fler "Sveriges kemiska industri fort- satte. att expandera” 1 snabb takt under fjolåret. Produktionen öka- de: med uppskattningsvis 8 ' Pro: cent eller. dubbelt så kraftigt som industriproduktionen i sin helhet. Till den 'snåbba tillväxttakten. bi- drog den pågående stora utbygg- naden -av' produktioriskapaciteten inom -den petrokemiska industrin och inom : Oljeraffinaderierna, konstateras det 'i' Svenska 'Han- delsbankens års versikt Sveriges ekonomi. 1966”, Investeringarna inom den: ke- miska industrin uppgick under 1966 till nära 800 milj kr, vilket jämfört med 1965 innebär en ök- ning med cirka 230 milj kr eller hela 40 procent, Den kemiska in- dustrin "svarade därmed ör cirka 15 proéent av de totala Industri investeringarna, as Den svenska exporten av ke ”] sund byggas: ut. Utbyggnaden har i Er kunde vi tala om att man miska produktér ade med 15 procent : till.,.830 milj kr,” vilket innebär att drygt "en i femtedel av industrins produktion ' gick på export, Till skillnad - från ; 1965 minskade exporteh till EEC-län- derna något, Exporten ” till "Efta fortsatte däremot att: öka I 'snabhb takt: för 1966 blev uppgången 18 procent, De -viktigaste avnämar: na inom Efta varde nordiska länderna, som tog 39' procent av den totala exporten. :s > : Vår :" import " av. kemiska" pro. dukter steg I fjol med'7. procent till 1,9 miljarder kr. Importen från EEC ökade. med 6 procent och från Efta med 13 procent, ' För ' 1967 räknar: man med en fortsatt. snabb - expansion, Bl: skall kapaciteten vid de Vetroke- miska - anläggningarna ' i Stenung- kostnadsberäknats till 150 milj. kr, ingar I kemisk Indus Index : : i samt produktions k 200 Me rr ” Investeringar, exkl. underhåll no , N Nn 4 80 i miljoner Kronor, 1959 års" ” rn Priser. eger ne Hj ” Produktion, z ” kemisk indust 221961 — 1962 21960 Dett sista "vi blommande Krokus 1 Knäred "Fru Signe: Johansson, Dyreborg,- Knä- red har, nämligen; tre krokusblom- mor. i; sin” Lägandes”. trädgård: och t vären här. | När. kommer näs- ck n? Def 3 och 4; var det våldsam" snösmältning” och : väldi- ga, Översvämningar. Den :7 såg jag-lärkan :för första gången, men hörde: den ;ej sjunga: förrän den 13 Den 8: var, .starar och "vildgäss åter här och "den 12 var . björk- trasten.. här,. Den 14 började ska: törna., bygga bo:och den.8 var stora svarta” flugor ute på söder- väggen” .i. det vackra: .solskenet.(” Den ..15.. Österlen: först med. vå- ren. 'Vårbruket har satt igång,.1 Skåne talar män, redan högt om vår. Och en del' vårtecken kan faktiskt -redan noteras. fast "året endast hunnit en bit in'i februari. På Österlen satte vårbruket- igång på måndagen,. när maskinskötare Valfrid... Svensson, - anställd ; hos' lantbrukare”. iPer > Arvidsson” 'på ' Skanshill' : utanför Simrishamn, ; plockade . fram : traktor : och ” göd- ningsspridare. och - började: så : ut |. kalksalpeter.. Det” "är, ett värtec: ken' om :någöot, och :nog verkade det "vår! I luften på allvar när traktorn.: brummade fram : över de” helt :snöfria- fälten under -en slösande - sol ; och . -spred ut den livgivande gödningen - "Anledningen: till ' att” "man star- tar så snabbt på Skanshill är att man har tunga lerhaltiga jordar. Så srart det börjar töa. på allvar blir"de nästan omöjliga. att ta sig fram på och därför försöker man klara av det här jobbet så snabbt söm "möjligt" Någon risk för att gödningen skall tvättas ut är det heller inte på jordar av den här typen. Vårbruketsg - igångsättande är---emellertid rekordtidigt,- men den). kostnader, i samhälleliga ' investe- ringar, 0. 8. V: för att inte tala/ om över- ansträngning, ning, läkarbesök är. inte" lätt satt säga. Man kan också fråga: hur efter. "uppslag . satt: ; skattemäss'gt I söka dämpa . det ”utlandsturistan- de i åt: vilket vanligt- folk, — på fullt. att få en. totalbild ' av” de verkliga. "kostnaderna, serande av de intentioner som "Nig- ger bakom programbudgetutred- ningens betänkande kan komma I att få en icke oväsentlig betydel- se för den. framtida ekonomiska ökningstakten, Ett” reall- en "Ko eta Handelstidningen Det kan. självfallet vara välbe- tänkt att” i en' tillfälligt” svår situation" som, just: vinterns,s sö : ka "dämpa takten 1 invandringen för. någon” tid. -Men det. innebär inte. att "man bör stänga AMS:S värvningskontor. — de. utgör” ju viktiga "Instrument för. Informa- tion i. em 'grantländerna , Om ,'ByB- selsättningssvärlgheterna. rige, ND ot i Sve u Dagens Nyheter! Differentierade ”fartgränser "med hänsyn till :vägarnas standard , är kanske "en god. riksdagen ger regeringen fullmakt att fastställa sådana gränser, vore det dock: önskvärt med "ett in- gående studfurn av..bli a,.de.for- lösning: "Innan > Vad: : a äkande a. storstå- , i .direktå"". kostar I importerat motörbrånsle . magnecylförbruk- ter kan: måhända” ges; "på lönsam- ” teten. i: storstaden. "De 00. mil-' med' en ofta 4 ryckig "och ”kortsik- Jo och SNRA från i områden” utmed stora itrafikstråk blir . mer. och : mer. blybemängda. Dessutom :" används motorer . med iblybensin.. i "jordbruket. 'Småbru- ken är ofta ' så -Belägria:att”de är "bättre skyddade för, inbläsning än storjorabruken, » Regissör ' : Hasse kogsberg,.. » Österbruk, jälv småbrukare ; "mom kort, i början av åpril, skall - en. första . aämbassadsekréte- rare fnån. sovjetryska. ambassaden” i och "har. bl, kan” om att få. hålla ett föredrag på någon av ; stadens skolor. :. "Stockholm" ;besöka Sundsvall a uttryckt en ön$- + i fär det tillåter för svenska dip lomater att hälla föredrag” 1 ry ka skolor så har man På Österlen un hela vinterri inte haft en enda tidig vårmånad I 1963 "1984. 1965 - 1906 Sr bönderna att Öl f rarbeten, Örnar Svenssom. - so aren hel del saker= tänke; Fr T, på sådant som 3V sunda nöjen samt penpar. Vi ' kan :gå ännu län I be följa; vänner, a pel att ölja; höga 1 eal och ett nn illande arbete att ta'itu själva ' Människan? : med ver] der de Svaret '' ÅL Frälsare! ve Ipkas ocnnu. bättre: .vi behö helst; .vi behö saren . — alla: Som: ”Vad viljen 12» (Jon, 1:39). | - Som "människor ' har vi behov här 4 värk. + mat,. kläder, ett visst "mått £oda exempel : att mean kande a arbete Men kan alla dessa ting I "lg tillfredsställa den , inre Fyller de" värt: liv klig rikedom? Förbere- Vår” själ för' evigheten? är nej. Vi behöver: allå Denna ' sanning i kan frälsare, vilken :som Över den. ende 'Fräl- esus Kristus. Denne är! Han är för: all 0S8, Han ger frälsningen 3 Evig frälsning” —> ät fär emot -honom, - :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.