va | Matknadens: är! Inger enkel" sak. JES .. > derstöd..och de gör; fet inte. "ätt. nt LAnorns TIDNING > S Fängvärdsanistalten” i Härnör | sand; har startat "landets « första fängelseläroverk med tio” inter- ner som, elever 'från olika slut- NE.EN "anstalter;', Idén har kunnat " förverkligas: "genom att Härnö- sand har -.idet- ena” av. landets två .vuxengymnasier och dess lärare . visat intresse för under- visning vid anstalten. Tanken på en "organiserad. form aviut- bildning för: interner framkasta- I des för övrigt. från” gymnasiets "sida." Undervisning meddelas: I nd”i svenska, engelska "öck"matematik' i'tre femveckors- | perioder. Däremellan, läser ele.. vårnar sina studiebrev. på” egen hand i sina respektive. fängelser. Kursen motsvarar grundskolans »högstadlum eller realskolan. och , avslutas nästa "vår, , "kostar lärare och: böcker: och "internérna får'45 kronor i vec- kan 'motsvarande den "ersättning de, sk . å I fängelsets. verk- alloms-bekant, skriver. ningen Företagaren: Det är inte. bristande. teknisk 1 duglighet; eller svag försäljnin; a ”örméga som, häller: på -att 2 . vå våra varv in i en kris. Stör-1]? värven har tvingats ått mer. er » ler 'mindre öppet; tigga” "of v De. vet, myc ket. "har förklåratvatt "staten älp- till: varvsindustrin . kpö strukturrationa ' Produktionssystemen : "kan:- vara -olika.och en sammanläggning a äv de olika enheterna, kan inte ske ör en' dag.” Man kan”våra över. ajnarbotets- betydelse " och; ' ; vår T den riktningen. De vet antagligen ” mycket mer om ru även bland/ arbetsledarna kom- .menteras i tidskriften Arb a ts slgdåran,s ."som ". "huruvida. yrkesbyte eller yrk : omskolning : är den Mm) , > Flera arbetsledare än vad so varit vanligt kommer att tvin-T Bas, till. arbetslöshet, . De förmå" Staten 'be- . ter att "bedriva > studier efter indivldvuelta önskemål char åke hats” Fängelserna "erbjuder? « ter konventionellt ” mönster itne fälle, til. viss - 'yrkesutbildning, om "den kan kallas! så, 1 form av verkstadsmässigt. "och terapl- betonat : arbete, Därutöver iar korrespondensstudiér - stått till buds för dem. som 'varit utpräg: » Jat 'studieintresserade: De emellertid, . en? ”studieform ställer" stora ” krav.” ifråga självständig ' i inlärning” och kan därför” "också bli alltför. påfres- tande. även för. deh 'mest stu- " dieinfresserade: » Vidåre är . samstudlier utan hjälp från händ- ledare. eller lärare knappast ' sti " miulerande” för" en sintern i den HA på tanken” att i all: strävan till humanisering beakta , möjlighe- - terna; att. 18 «längtidsinterner » gig är: er dnmärkningsvätt” särskilt med, hänsyn till de "talrika, möj- idningssamhäl- ch "som ”självfall et " Tocksa”. bör hä kunnat utnyttjas av” ”kriminalvärden.r + Det- är att hoppas , att 'xriminalvärdsstyrel- t | koret.- står "per söm Ärbetsledarnas erkända" is ”"arbetslöshetskassa: ger ”överträf-:|. fas inte : av någon, annan kassa, "men förmånerna är trots allt en- dast avsedda att klara det nöd- vändigaste "under" en arbetslös hetsperiod.'; "Årbetsförmedlingen ser det "som en väsentlig uppgift | att så snabbt-som . möjligt; skaf- fa, ”annan - lämplig sysselsätt- ning” åt den arbetslöses ” ” ir Bedömningarna. av vad” sor utgör lämplig sysselsättning kän: vara skiljaktiga — arbetsförmed- " >lngen har inte så sällan en an; DD ) »'nan uppfattning än de berörda arbetsledarna, Vägrar vederbö-'| . rande att acceptera anvisat : bete :— ofta manuellt, arbete TI eller yrkesomåkolning och fin: nér. arbetslöshetskassan 'att ar: |: . betsförmedlingens uppfattning att" arbetsvägrari 'föreligger en-|:. "ligt: reglerna måste tolkas som riktig. blir vederbörande medlem | — avstängd från ersättning. =. "Det heter i instruktionen för arbetsförmedlingarna att yrkes- byte 1 "möjligaste mån . skall undvikas, Det måste anses.va- racen acceptabel riktlinje 'all- mänt sett. Det är dock mycket tveksamt om den” går tillräckligt långt : vad beträffar arbetslösa arbetsledare. +: oc : sn FEn arbetsledares väsentliga uppgift är att leda arbetet och sköta. folk. Den uppgiften är till stor del, baserad på förmåga och ' kunskaper” söm : inte » är 'branschbundna." Givetvis: är bransehkännedom" en förutsätt- ning för att man skall klara ar betet. Allting går dock att lära 'och det.mäste anses vara för nuftigare och rimligare att man när det gäller friställda arbetsle- dare siktar på att. ge dem en omskolning som ger dem' kun- skaper om 'en bransch där deras färdigheter som - arbetsledåre " kan komma till användning... : emellertid "resändet' tagit sådan 'omfattning att. myndigheterna manar medborgarna ätt"reså me- i ra: inom landet än vtom det "myckna. resåndet :! tar: äve USA:s krafter; Så åtör: fyndighet . som : firiärisdepartementet : ”visåt Onär' det gäller' ätt begränsa” an- - nan" konsumtion, som är mera nyttig för alla, borde det också vara möjligt : att begränsa” det "väldiga "utflödet: av valuta: som resorna-nu "förorsakar. "De är på tiden att litet nera av pengarna används iSverige och. de nordiska-länderna, "Min re, av, 'dém ir Spanleri och på a sÅ Kay »|. kungars: ben. lantiska. öar, även om livet just TNär kung" Alfred regerade var : | Winchester . Englands; huvudstad, och det var. här som: Wilhelm Erövrarens-!tstora- jordebok sam- manställdes . och. den - äldsta - av Englands berömda skolor förla- des. Winchesterii' dag är en av de?vackräste och. bäst. bevarade av Stor ritariniens, urgamla -stä- der... Den vär: också en av de livaktigaste;: och, har... egentligen. aldrig förlorat sin betydelse. Dess åldriga . byggnader -har. -bevarats tills: Satt. Jde ch ; huvudsakligen genom ;: att. ändigt ., varit 1 bruk, : söTa: till exempel. Wilhelm Er övrarens slott, det. används än i dag 'som' domsal, -. Här' dömdes krigaren '! och .. hovmannen; Sir Walter Raleigh till, döden ' 1603, -loch :det"-Var här som den: beryk- tade' döraren, Judge 'Jeffrys: höll ett:vav. sing ”blodiga ting” 1685. Det son: 'kanske tilldrar ig det största: intresset. är "den stora, runda; 'bordsski an ' upphängd på väggen." Den "är, indelad "i sek- tioner: målade 1 olika färger, och det, sägs att det: var kring detta bord "som kung Artur och hans riddare 'samlades. Dess äkthet kan naturligtvis. inte fastställas, men bordet.fanns där för 600 år sen och det, vår gammalt redan då. ;-Winchesters » ursprungliga i bo- sättningsplåts' ——: numera belägen i'stadens: centrum :— var rektan- gulär:, till.:formen: och låg intill floderf"-Itehen, och i våra. dagar, "liksom" under medeltiden '.domi-' Neras staden av: den mäktiga ka-: tedralen: Den började byggas .1079. och; under ;800 år var .det endast något : så bräckligt som 'en .”flot- te” "av ektimmer som. hindrade HH derina :enotma byggnad från att sjunka nert I: den sanka: marken, ilken .den var. uppförd, Det örst under. modern tid, som grunden förankrades enl t veten- skapliga” metoder. ' 2 "Uppe . på .skranken som. omger .grant ; målade... kistor innehållande omkring tjugo dans- i saxiska”. och": : normandiska C nute ; (Knut), om, en starkt. ind vidualiserad ;:.undervisning för. varje elév med uppenbara " svårigheter” att följa med i den normala: takten. och . med stöd 'av. speciallärare och andra specialister skulle de" bari och, ungdomar , det här är fråga Om kunnd ges en årbets- och stu- | dfesituation som-säkerligen' skul- le; vara" betydligt' bättre - än den i nuvarande; > Den "skulle" sanno; dikt också verksamt "bidra. till "att bättre” anpassa dem till sam- "hället öch arbetslivet? :' H Västerbottens" " Kuriren): 4 > "Vad I var :det som lyfte”. om fördämningens vallar. i. innan morgonen” ”Vod var det som "flarhmade ill "och slet 5 så trasor, det ruvande” mörkret, ” . och skänkte åt rösten den dånände' klangen ; a av klippa och malm och. sång: : "Vad var det som löste "apostlarnas band : och tände | natten ”påskljusets eld.: : - Vad var det. som ”vrökte med tolvmannakraft . med hälsan och livet. och: glädjen -- . "vid griften där. döden: höll väntan och "vaka! EN ” Vad var det som rämna ade; sprängde . och skalv Sö i - och, vältrade bort den väldiga stenen. NE Dot a profeternas blick - 1 1 : djupet och stod gryt ova . + 0 Rudolf Zettorquist. de: "och" lära om "logi i samband I Storbritanniens äldsta” kista hel gedomar, ! Bland ::!/de berömda "personer, som har: sina : gravar i "kyrkan, märks Izaak Walton, som fiskade 1 fioden' Itehen — ,och skrev bo- ken ”The Complete Angler”, hand- bok: i fiske av ovanligt slag; Han bodde inom katedralens område £. Dome Alley. :” Författarinnan Jane Austen; dog i ett hus på College Street och ligger. också begravd i katedralen. Den bok som skänkte . henne . största" be- römmelsen' var ”Pride and Preju- dice' — Stolthet och' Fördomar. Oräkneliga'.; biskopar och” många andra » historiska personer har fått en” "sista viloplats” i katedra- len, oc s t Den stol, som drottning Mary satt'. i här, hon vigdes vid Filip Hav. Spanien; står fortfarande I ett av kapellen, och en. modern staty av Jeanne d'Arc har ställts helt nära hennes 'oförsonliga 'fi- endes,' Cardinal Beaufort, biskop 1: Winchester, grav. 'St.' Swithuns helgongrav, dit många vallfärdå- de -under 'medeltiden,: finns inte längre kvar; i katedralen, men helgonet . själv ligger begravt in- te. så långt därifrån; på . katedrar lens - kyrkogård... : 4 va ; En stad. mättad med. historia” som un en del finns” bevarade. Katedralen - och alla: de ' vackra byggnaderna : i” The Close, ' som omger. katedralen — "Dome Alley, domprostgården, Wolvesey Castle (fordom biskopens ' residens), Wolvesey" Palace (vars | kvarva- rande flygel ritats -av Storbri- tanniens stora : arkitekt Christop- her Wren), korsvirkeshuset Chey- ney, Court och Pilgrimernas Sal - "utgör. endast en del av Win- chesters” charm, .. ? I våra dagar ' är den ena av de två : återstående stadsportarna — Westgate — i;ena ändan 'av High Street en verklig flaskhals för trafiken, men I portens första våning är ett: litet museum: in- rymt, och till .dess skatter: hör några av de tidigare fastställda officiella "mäåttenheterna, ' inklusi- ve Henrik, I:s: ”standard ' yard”, längdmäåttet' på kungens arm, "Den andra kvarvarande porten genom vilken man kommer in 1. den gamla staden 'är - King's Gate med St. 4 Swithins kapell ovanpå strax söder om Cathedral Close. urgamla stadsmuren som finns bevarad är” sammanbyggd : med denna, port., . Från King's Gate 'är det knäppt hundra - meter - utefter :- College » I ' våra dagar, är. gt Swithun ; : men för den; tron,” att. om :det : s regnar 'på St. Swithins Dag (15 juli) kommer : det att regna alla de "följande ' 40 , dagarna, Legen- den' berättar att när. helgonet dog brydde' sig inte munkarna om att uppfylla hans önskan :'att bli'be- gravd utanför kyrkan, ' och: att det regnade i ett sträck tills: de flyttade honom. Förutom sitt äm- bete som "biskop i Winchester ut- sågs . St. ' Swithin "till" lärare åt kung: Alfred och var för de''in- vaderande danskarna en svårbe- mästrad fiende, .: Alfred fortsatte hans" verk och drev bort dans: karna, '-'därmed " återförenande England, och Winchester blev ett lärdomsceritrum,'' berömt” 1 : hela Europa. för sin . skönskrift ' och illustrerade " handskrifterna, . skolor, . som "grundades 1382. av William of Wykeham, en annan av. stadens biskopar, "= Civ En-port 1 Abbey Gardens. in- till Hyde Street är allt som finns kvar av Hyde ' Abbey, kloster- kyrkan där.kung Alfred sägs lig- ga begravd. :Skråväsendenas hus Guildhall, byggt på, 1700-talet och vars klocka skjuter 'ut över:ga- tan .bestär: I felfritt .skick till- sammans" .med andra gamla hus, och på samma. gata står. Alfreds staty till åminnelse av 1000-års- minnet av: kungens ' död. : Bortom floden "ligger :: den” gamla ' stads- kvarnen, City Mill, som inretts till vandrarhem, ett' av:de tjusi- gaste i Storbritannien. : HH; Dennis-Jones.' dom. om, konsten att lära och lärat om 'tar. motörtidningen Vi Biläga- fillg' obeaktad' fråga, ; rmäågan att lära indras i. relation till åldern. Det är av vikt för Java trafikantgrupper att känna] tur hågot om 'inlärandets psyko- ed övergången I ör: till" "högertrafik främst 1 de numera orsgrupper. som. inte fätt tbildning i sin : ungdom Jär de "mest ogynnsamt. lottade när aet gäller : att lära” om; ' fastslår . fofskn” ngen,. Normalt sjunker in- Q (= intelligenskvot), I "I dar” en fallande”. intelligenskurva' däremot är” tydlig ' för "personer med Jåg initialintelligens; ir tDÉ experimentella stud: erna. .in. om den spykologiska forskningen när. det' gäller att lära ;och lära om är emellertid ”av 'relativt' sent datum” — först 1' raden 'var E. L. Thorndike och ' Fv L.Ruch i slu "I tet" av: 20-talet.: De' bägge pionjä- "| rérna' fastslog: också : att ” vuxna | kan "lära "över: ett vidsträckt om- råde : vad åldern - beträffar... Men de' visade samtidigt; att'-en ge- nomsnittlig nedgång ' beträffande inlärningsförmågan” existerade re- dan - från ';ungdomen ': och tidig vuxenälder .:samt. . framöver ”- även om graden i nedgången syn- tes «variera med- de resultat som erhållits -vid de olika: jexperimen. ten. : ; Den största förlusten till följa av åldern visar sig när det gäl- ler . att. lära - lättare: och: enklare saker (si: k. 'nonsensmaterial), medan den ..minsta. olägenheten däremot uppträder vid inlärgndet ka vär” självkänne - - 1 det.-ocks oniskolningssani- lét gäller. medel- : i Sken ”Kunskapöstoff. Försökspersoner; i' slutet. av: :30- eller : 40-årsåldern "uppnådde vid tester - poängsummor 60: och - 80 procent av: de totalpo- äng som. . registrerades ; för. perso- ner' i 20—25-årsåldern beträffan- de inlärandet 'av. nonsensstoff;- es- peranto. och. att på fri hand dra streck ' av 'glven"' längd, -I - åter- ” stående" uppgifter ”var. den 'mins- 1...kade . förmågan: likaledes ringa ända till början "av 40-årsäldern, då hedgången: blev; snabbare, : Unde; "vissa: : omständigheter, är derar. ätt 5 ningen skulle ra framgångsrik: och bestående. Des] --karaktäriseras, Feller distraktion,. vilken t.o.m. det, att..inl andet har: skett,.: : värt ”koni-ih; av. den" akti inlärandet "är: välkänt i” psykölo- gn och kallas där: retroaktiv häm- ning — och detta fenomen :tycks som" ett' resultat tilltagande : ålder. lider också mer än yngre genom störningar : av « proaktiv'- hämning. Denna störning, som alltså häng- er. samman - med . tidigare aktivli-1! tet, "verkar 1 sin tur. störande: pål. själva .: inlärningsmomentet och förmågan att behålla- -kunskaper- naxr.:-Den "större: . erfarenheten! hos; äldre. personer före :inläran- därför "betecknas som en poten- tiell. orsak till proaktiv störning. Ännu - en - källa. till .inlärnings: hämning: utgör , nervositet, enligt vad .. ”laboratoriestudier -Tapporte: rar. .Det är. .sannolikt att det. sin- nestillstånd.. som . karaktäriserar äldre personer: när- de: konfronte-] ras .med en. obekant - inlärnings: situation — t.-ex, en .ny trafik: ordning — utövar en avgörande effekt på både lärandet och min- net, I: sådana situationer kommer inte den potentiella inlärningska- paciteten i i dagen, : "> Tyska f förskare s Bonn - (LT): Ett ganska överraskandå fak tum från vetenskapens värld fick allmänheten nyligen ” kännedom om genom en intervju med pro- fessor Walther? Heissig, direktör för ”Seminar. för Sprach '—. und Kulturwissenschaft Zentralasiens” i Bonn (förbundsrepubliken Tysk- land)... Vid' en tid då det inte längre finns några "vita. fläckar på landkartorna och forskningen i stor utsträckning sysslar med detaljer dvaldes till. för "ungefär ätta år sedan :'långt över 60.000 obekanta 'orientaliska ; handskrif- ter i tyska bibliotek framförallt, men också i andra" . europeiska och asiatiska bibliotek. > För. åtta. år sedan .erköll d:r Wolfgang Voigt, . direktör för ”Staatsbibliothek Marburg/Lahn”, uppdraget. av. ”Deutsche . For- schungsgemeinschaft” och' ”Deut- sche Morgenländische Gesellschaft” att katalogisera de 'orientaliska' handskrifterna: sony finns i Tysk- land. Vilken oklarhet som rätt om: dessa--kulturskatter framgår som ”skattgrävare” e tydligt av att det. vid början av efterforskningen år 1957/58 an- mälts blott bortåt 14.000 manu- skript för, katalogisering av bib- liotek, museer,' arkiv 'och privat- samlingar. När man med :hjälp av en hel stab ordinarie och fri- villiga. medarbetare — orientalis- ter från hela förbundsrepubliken — börjat efterforskningen upp- täcktes det att antalet manuskript giseringsarbete blev efter hand en . ”efterlysningsaktion”. - > som märksamhet över hela' världen. ” Så småningom har dennå ”ef- terlysningsaktion” blivit ”det hit- tills kanske största orientaliska samarbetsföretaget” som d:r Wolf--' gang Voigt kallat det. '50 tyska och utländska forskare medver- kar för närvarande i: arbetena.” Inte så få vetenskapsmän står i ständig kontakt med årkiven och kollegerna 1 de länder. som om-; fattar- deras specialområden, I somliga ;fall företog, de som till sxempel; professor. - -'Helssig långa” 4 Den enda: delen : av .den |. på - mellan |. vanligen; av. något. slags: störning [d -ofta uppträder. redan. snart: etter N :med", störningar i) itet som” följer . på |.v. för övrigt 'ge' större utslag : med |vö ? äldre: personer | d. det : av: nytt: kunskapsstoff.. kan |' borde vara långt ' större," Katalo-|, snart väckte " experternas. -upp- |. - > Aktuell es kommentar: Stormakterna må aldrig så mycket försöka på avspänning, diskutera nedrustning eller ned- rustnirigsbegränsning så finns en aktivitet som fortsätter att rasa med oförminskad . intensitet, det tysta kriget, spionaget och under- rättelseverksamheten. Det vilar aldrig," Att en försvarsorganisar tion som 7 NATO, dess planering, styrkornas " utrustning "och baser varit föremålet för' ett -betydan- de, kommunistiskt ”Antresse ” är självklart. Den nu: sprängda ry8- ka splonringen med förgreningar i: flera länder. är. ja det senaste "Sundsvalls, läntag Det är "ett faktum att pris- och lönestegringarna i vårt land.un- der de' senaste, åren” gått - -snab- bare än i länderna ute i Väst Europa. Inflationen har m. a. Oc betytt att. vårt lands : näringsliv fått vidkännas en särskilt hård påfrestning : på: vomkostnadssidan. Föreslagna : , skatteomläggningar till ökande av. näringslivets kon- kurrenskraft hår: inte heller ge- nomförts. I. den mån dessa följ- der av den 'ekonomiska politiken blir droppen. som kommer .häga- ren att rinna; över för svensk företagsamhet kan: man minst av allt 'tala om en hälsosam struk- turomvandling, 7 ne | Sydsvenska Dagbladet, : "I längden kan troligen inte den soclaldemokratiska partiledningen balansera mellan så: motstridiga intressen,” som den: hititlis : för- sökt "göra. De. flytande trer eller fyra procenten mellan" mittenpar- tierna'> ch.” såcialdemokraterna' känner” ingen . som. Helst "politisk gemenskap. - med grupper som slits mellan. hr Hermanssons par: ch det: söclaldémökratiska. : Blekinge Läns Tidning Då som -är CUF: are > och fack- föreningsansluten 7 i ,LO-förbund, | Du är väl "medveten om: att. Du kan”. vara ' ”kollektivanslåten till gocialdemokrätiska partie I väl. medveten om": att: Du- kan slut, Du” vet kanske att det kan réservera Dig mot ett sådant be-js det, Huvudman "skall vara staten och kommunförbunder = gemen. samt. 'Samtidigt. vidgas uppgif. terna till” att gälla även social- vården. När klyftan mellan värd . behov och personaltillgängar. hela tiden växer kan rationallserings- arbetet . knappast prioriteras. nog högt. "Det är en missuppfattning att: detta betyder minskad pers. sonlig kontakt och ökad maskin- mässighet EF, människovården, Det är på "grund av för litet” ratio. naliserlng som detså" dag "alltför ofta verkar som om personalen på vårdinrättningar inte har: jua för patienterna. : Dagens, Nybelar ti Riksdagen - |. behandlade. på ons- dagen kommunikationshuvudtiteln och motioner 4 - anslutning "til denha:- En 'rad "betydelsefulla frå gör berördes," "avseende kommu nfkationsverken,' flygtrafiken,” gjö- farten och ' radio-TV, . Men. kom- munikationsminister "Palme" var inte "närvarande, Han. befann sig i Bonn, ' F och för sig får va: ”stats- rädet sägas ha giltigt förfall! ef tersom "han, bevistade en. eufo- peisk . transportministerkonferens, Men” är det verkligen . alldeles omöjligt" att första och "andra statsmakten” så "samordnar" 'sin verksamhet, att ' statsråden” kan vara med när. riksdagen behand- lar deras. respektive” ämnesom., råden? . : NN " Svenska Dagvladet TV: har en känslig ställning därför att” den säå' direkt "trängér sig. ini -familjegemenskäpen. Deh när” "människor som inte: för Sitt liv skulle. gå på ' Pistolteaterni: el. ler Moderna museet och som har svärt "att. "acceptera. experimeniell teater. och. modern, konst, Det är för är det viktigt att Iprogram- men ges adekvata ' rubriker. och om så ' behövs även eng”varidek-. laration”;2 Man. bör i Vietnam. = v Fö Grönk 'S Text: Joh, "20: 1931... ” ofta "bland människor rön”; liksom ! framställes såsom mindre värd än tvivlet, i: Det: "visar "sig ” ofta : vid” större erfarenhet ' att tvivlet måste läm. nas, Det gär inte att hålla fast vid sådant, sedan'1l.vet själv: fått tala sitt. ofta kärva och härd- hänta språk." Många "är "de som efter én : ungdom: full av tvivel och" framför: allt. av säkert :ut- talat "tvivel kommit: fram till en ålderdom med "tacksam : tro.. '. Var 'det "inte något åt det hål- let. med. lärjungen "Tomas 1i: "vår text,” Han'.var visst en ärlig tviv- lare, med Herren kom : och lik-. som böjde honom, Gud har makt att göra de'sina efter sin' . vilja. Han" kom .också till sin. :tviv- lande -lärjunge - och: förde honom till en; sann. tro... "Hans tvivel dolde. en: fattigdom, som han för- gäves sökte dölja, : Hans" tro .in. norar just gör om som : ej: kunde Öljas just. för des: rikedoms - skull.. i sforhets, dess - Att. tro är något djärvt. Att resor på inbj didan a der 1 och, för v | désea län- "bättre.samarbe Den 2 vämda tidpunkten när Jag 1 vara. slutfört kan 'u nämnas, Samman- runt tal 80 kataloger som = ordna: språkliga och. regionala SYnpunk. ter. Hittills har tio band kom; t ut, redan dessa. band ma idé. 'och. kulturhisto; ning av" oerhört ning .och av första, ran RN Se fär. återgivna” extern sta gången liga för forskningen, tillgäng. NH | Bofte Boll, lagt Skall i , komma ut risk grund- stor ,omfatt- i gr v kyrkohefac 'emi: Arvid: He Vinberg: . ”betyder en Ik, tvivla sär. fegt. : Att: tro" betyder att våga något. En av vårt grann- lands stora. tänkare har: om tron . sagt att det .att: tro är 'att likna vid. att vågsamt. kasta sig ut på djupt vatten, Ja, för "den som står utanför tron tycks det verk» ligen. vara något djärvt att tro. Det är: "Nksom. ett äventyr.. Men för. den. troende människan, är det något helt annat. Att tro: betyder att lämna sig -i—Guds hand: och njuta hans ! frid, ' Se dan Tomas kommit till'trosvar han lugn, Han följde de övriga apostlarna. Han, tvivlade varken på sin Herres mäktiga: hjälp er ler på sin egen kallelse. : Att tron innebär pen. rikedom ; är ofta fördolt här i' tiden. Trons' människor. är) ofta+så föraktade. Inte Syns de" äga något, ..som ycks vara särdeles eftersträvans- värt, Ja, mina vänner, men..de orkar bära ' vad. som - pålägges en KL De vet-att bakom allt står: / a Personlig Gud..I sin tro äger vent a styrka, som” gör:att: se erkligen orkar, när mången nan tycks. duka under, . Ba SIV "Man -kan i. fromma. kretsa ri få höra att ”det bliver styrt" "så och het » Detta” innebär 1:all sin enkel- så sär bekännelse att- den som Visst Tok tror att'det eller det fällt het, kommit till. av. en till - - el, utan att det står: den nå el Guden . bakom, -. Sådana vänn skor "är förnöjsamma och dant. OM barn” glädja sig ät. så j L som deras 1 tro mera svar märka der Visst icke vill:'lägga något till "utan betraktar som 20 helt naturligt. Ja, så 'är | tacksam, "tacksam mot: Gud fö Snrkand rikedom, som är tron a v
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.