sx / i é , genomgång av- olika t : 'seringen inom, skogsbruket. .och KR ” vuxenutbildni dei xenutbildning, som av- ses tri :kraft i: juli -1968, skall AN ARG dn m den om 7 . väntningarna hos läsarna som Otto” Karl-Oskarsson. Han har, se” dan: "debuten ”Glest mellan gårdar. T ap statliga "skolorna" för: "vuxna 4 Härnösand ”och 'Norrkö -. ping får ett ufvidgat utbildnings=' . program: Pe” skall. även kunria! Vutbildni: Från - böcker.” CM Debutboken jämte -blåst över Oxnäset”, (1947) var län: omfatta” utbildning "enligt kurspla- nerna för grundskolans: högsta- dium; fackskola, gymnasium ”' och ” yrkesskola. Kommun skall bli hu- vudman för lokal vuxenutbild ning som i regel skall inordnas i i enheter med ning, Statsrådet Edenman avvisar - tanken på att i nuvarande. läge . bygga upp "separata kommunala ' vuxemutbildningsinstitut, '-- istället 7 betonas betydelsen av att ha en rörlig utbildningsorganisation som även fattar t ex f gen, vars betydelse man . starkt "understryker, Det. markeras bl.a: genom en' höjning av statsbidra-' get till studiecirklar från 15 till 20 . kr per 'studietimme, . :" Vidare räknar man med. att en N för «studiesociala - åtgärder, "storidel av utbildningen för vuxna : i framtiden kommer att distribue- . ras via radio och television, En=. - nalklyvringen öppna nya möj ör utökad ' sändningstid f en, .. För. "nästa budgetår beräknas, niedel för att ..” påbörja produktion av två, radio- iestadiet. et i och en i för urser på ” En särskild kommitté har t tillsatts ” för att leda verksamheten.. "och med nästa budgetår skall de" , kunna ta in även studerande som: "enbart bedriver korrespondensskar! dier. es H Något entydigt "svar på frågan . hur den stora gruppen korrespon” densstuderande,' . som” t kommer att finnas. som stjälvstän-"' digt studerande," skall behandlas i > studiesocialt - hänseende ; 5 lämnas ; "inte 'i. propositionen. - Där : anges bl: avatt måximibeloppet "för lån: .. till studerande. med -försörjnings=" - plikt kommer att. höjas loch-' vid " skolorna i' Norrköping och" nösänd , kommer" i stort sett fria resor att införas för de studeran- de. . Totalt blir kostnadsökninge enligt 5,2 milj kronor.. Hu- 'siker. Den är skriven i en vresig,. robust" och personlig! stil; obändig "fiorrlandsälv och Känsligt registre-: rande som en seismograf.. Romanen "Hel och ren”” (1953)! gav vittnes-” börd om, författarens litterära kapa-' citet dch! rovellsamlingen ”Berättel- med ek -blev, fx d manéd Nådens "höst”. skrev . Otto” Karl"Oskarsson in sitt namn isven-"' ska : littera turhistorien,. Få .har' så liv - och -'entusiasmerande.; Så" "ber rättar bara en epikerj en naturbe- gåvning. SN Det "borgerliga" namnet är Otto :Carlsson:; Han är .bördig från det Norrland' han skildrat, I honom fly- ter är blandning av vildbrytar- ny- byggarblod. "Namnet Otto: Carlsson känner säkert” inte många till; Som ; sådan. har han — -också efter för- "fattardebuten > "arbetat som 'skogs-. å . arbetare, försvarsarbetare, metall- (rt Af tl i arbetare, AK-jobbare och Järnvägs- r .pondensstuderande. ingår i detta "belopp framgår inte. Det vore be- . klagligt ” om ' denna" "studerande . ” gröpp "alltjämt skulle” :utanför de studiesociala förmåner : :som- -andra'' vuxenstuderande” skall "komma; i åtnjutande” av. En sådan, orättvisa bör inte, få kon-:: serveras 1 ett fö sövrigt poäitivt., och & I UTAN: ATT BLANDA sic r 1 STRIDEN NE | : om : inves : formning "noterar ; kärnas Föreningsblad, ätt: statsrådet: Wickman 1... sin ”närings- grenars utvecklingsproblem ock: Bä "berört de” stora 'investerings- behov: som föreligger ; för... att ingsbånk " bygga: upp ett alltmer högettol- |" | : tivt "och”mekaniserat. jordbruk: H Detsämma gäller för rationalj- inom massaindustrin. ata ,Sstrin,.'vars: "effektivitet och. pro- "dakoutvarkng är. Se 11 re rharknader söm "alla "tycks vår | :ra,nse” om latt. vå bör, förbereda. . njälg är möjlig! Dess syfte'bör vara. att 'stödja och. 'stimulera den ekonomiska tillväxten först och - främst ” inom jordbruket. Inget: land torde. i längden kun- ha, undandra” sig sin del av an- svaret för 'den globala försörj- " ningen med livsmedel; Världens "försörjning med föda är ett in- ternationellt problem." " Kostna- derna måste därför delas av al- Ja länder. De. kan helt enkelt inte längre betråktas som av- ägsra främlingar utah omedel- bart intresse” för oss "själva och | vår situation, : Till ''det- mest » : deprimerande hör att det förefaller så svårt | att få detta I och för sig enkla faktum att framstå som en pres- . sande realltet bland de ansvari- ga 1 den Nilla rikemansklubb som den : industriellt utvecklade de- len av världen i själva verket utgör, ' KO NADSSTEGRBINGEN ' loch de krympande vinstmargi: nalerha ; har samband med vår betalningsbalans, påpekar dir !jur, CO. RR; Pokorny i tidningen Företagaren: sd .Stiger: kostnaderna så mycket att de inte kan neutraliseras - blir det omöjligt för industrin . att fortsätta exporten och då börjar valutareserven sjunka. Ser utlandet att våra vinstmar- --ginaler krymper och .'ser man dessutom att vär valuta får svär righeter kräver utlänningarna omedelbart att vl skall betala vå- ra "kortfristiga » handelsskulder, De vägrar även att ge oss mer kredit: - > För, hr Sträng är denna om- ständighet utan tvivel den pin: sammaste av alla, - 1 NS ÄR DET INTE SÅ . . «skriver. Waldemar Svensson i Frisinnad Tidskrift, att alla partier leker blindbock med varandra, när det . gäller in- komstbildningen och arbetsmark- nadens frihet: Det gär. inte att förena full sysselsättning, fria lönerörelser och stabilt penningvärde. 'Till- satta utredningar har skrivit , bort eller gått förbi problemet. Fördbruj = a Därutöver, .börde; tjalsrädét ha Fo kan ” kunnat nämna slivsmedelsinäu- byggare, Under det namnet | har han -också Påhl skola” och: bevistat: Siiderby folk "REgeriigen har på kört sikt han: "kat sig fram genom att förstöra - penningvärdet. 7 '.Problematiken | skärps genom att arbetstagarnas |- Fr organisationer: växer i” styrka samtidigt som, företagarnas mot- ståndskräft: i: eri s' lönekonflikt försvagas. Kapitalutrustningen är 'så dyr per” anställd räknat Och under: nämnet "Otto Carls- son fick han också pröva ' på att ha lungsot? Det var en' sjukdom som 'jobbare' förr. ' Då fick man börja knoga innan -kroppen var utväxt, -Det drog: sjukdomar: med: sej. Till . I sanåtoriet "längtade. ingen, De . fles- ta gick hemma -för. länge.. Det blev å: döden: Använda' pa- . er . och - få - stora, blod- störtningen - -ocht vara: fri . från. slit. -Det' låg halsstarrighet bakom : väg: uppsöka » läkare, resa in : regeringen r loka” män BE en så klok I te. frågor av. sådan räckvidd redas, och. Noga. övervägas? 'renhetsfonder ”att rösa- ur. Till d kom - en ursprunglig”, medfödd '.be-; ättarb ning. Han varken” "var vävde han fråm: Historien om Vike- Lass; ”Rövaz Lena ' och deras, barn Glest:, mellan: gårdarna” h lar” i" stort ”om ' brytningen mellan gammalt och" nytt. Miljön är 'öde- bygd, :Bondebygd,. Dit kommer. ral larna. med nya seder..-Men :Vike. Lass”är: en 'sturig och envis. norr- länning som vill ,ha allt; vid det gamla. Han "går i sina vanda' spår. Och han dras' med spådom om 'att allt. han" påbörjar ska' bli oavslutat. impar hårt - med "sitt inre CS kstylelsörnig” haturvårdssek- "torer snäbbt få den. upprustning - och!; personalförstärkning,” som ade gjort "det möjligt: att hålla olika -lokåla "och regionala! pro- jekt med" anknytning” till natur- vården !äridér” kontroll. > > >, a organ på riksplanet, kalla k ller byrå eller'z.vad örde, ha kunhät få "roll; Som "mera "a pmstolens; mindre " den 1 granskar ens; t let." Snarare tvärtom. Röva- Leha. har: många duster; att utkäm- 'pa möd sin herré och man. cr. Ia fetssynpunkt inté ha "behöv er- den: 'sämre” ”Jösningeri, liv som får boken att leva sitt eget vi Det” finns en karghet som blom-' mar : över "sidorna, en karghet i "människornas inre”, som! kommer från" den" "hårda natur i. vilken de lever. Vike-I «se har långt till or- tillståndet ino: "ringsvärden Ii börg haär- of- tentliggjorts. SAVi 1955; patienter, "Konsumtionen." "av industriellt djupfrysta | . Produkter > "kommer 1970 att ligga på 130 000 ton. Det är.en ökning: med” ca .120:' prior cent, jämfört. med 1963" årsisiff- ror:. För den 'prognosen' som åter- ges I Fri Köpenskap, står Djup- frysningsbyrån;, som räknat fram der "väntade "konsumtionen ' för 1970, "och även: 1975. Byrån vän- tar; att konsumtionen fram till 1975, jämfört med 1970 aärs:siff- ror ska-öka med ca 60 procent och” nå' "upp 'till- 206 000 ton, I dag "domineras: djupfryssortimen- tet -av.' fisk, men 1975 kommer gruppen ' fjäderfä att ligga i topp, både vad det gäller konsument- och storhushållsförpackningar. ”Prognosen .har. gjorts i samar- bete: med medlemmarna i Djup- frysningsbyrän. ' De- djupfrysta produktgrupper som finns :med Platsbristen förmår tydligen” lär lea grönsaken bär och juice, fisk, karna på akutklinikerna att och bakverk. En tydlig förskjut skicka hem de äldre patienterna, ning mot 'storhushållen väntas. alltför tidigt. Studien kan” inte :1960 håde dessa . förpackningar gärna .få läggas åt "si idan” "utan sändast FoRrocent av totalkonsum- åtgärd, Den' avslöjar missförhål- : "vara fördubblad 1875: att landen som inte .kan- tolereras I : När det gäller produktgrupper- längre., N « na tror byrån på mycket starka S . framryckningar för. djupfrysta - a ande 18 stidnin ge CS fjäderfän. Särskilt märkbar blir tagna. för längfidssjukvård,” fick knappt er fjärdedel den hjälp de behövde "i hemmen. Bara var femte hade. en fullt acceptabel "bostad, söch” nära hälften bodde ensamma, 400. patienter "måste passas .dag och. natt, ett arbete som ofta: krävde "närmast omänskliga insatser” från de an- hörigas 'sida. Det är några dyst- ra fakta. Inte minst uppseénde- väckande är uppgiften: att pati- enter : som remitterades'.: från sjukhus ofta' befann sig E anmärkningsvärt däligt ” oräktaré har så Ipänt för. "nat (1943) skrivit flera "betydande "Kall ge hans stora böcker, den sistnämn-': » desäv. en sån, kvalitet att man re- ' ”dan"nu' vill. kalla den för en klas- : '.som' en om våren" vilt skummande i ser frå "blåsten”” (1958) läste man : glasklar . och ' ren, full av då äler ir hu någon ; salongsfö fat | É s möda, Han talar som i evig affekt, som i ilska, Döden lurar på honom men «tillsynes går han oberörd sin - LYSTER ÄT F 'ATTIGDOMEN ' "Genom romanen. går en: under- "tala" OM avs 'vjd JvrvuEr men kanske också om Högbergs klassis= ka ”Den stora vreden”. av i VOMEDAGEN ? "Vi hamnar i' Mirijärvi lilla by författarens. hemlandskap' 'Norr= botten." Tiden "är' trettittalet;: hu- ' vud na”' sk betare ' och ' ström "av ömhet” och ! medkä Det ger' djup lyster åt fattigdomens öden, får: det att leva” och bli' stor litteratur. I DN re" grad mästerverket ””Kall - blåst över Oxnäset”,'1944 'hade :”Rönnen droppar” blod": kommit - ut, : Också oa är'en stark bok i: -historisk mil- ' "Kall" blåst över Oxnäset” : är en av; vår moderna tids stora” ro- maner: Styrkan är både bredden och : kraften 7 och 7 äktheten. : Man kommer. skogsarbetarmiljön ' förun= derligt nära; Man lär känna famil- jen på Oxnäset, husen skogen, snön träden;” lungsoten, ” fattigdomen i. Men' det” blir :ingen' svart: bok, den skimrar” av ljus; hela" fonder lyser upp Eländet "och nöden! Människans. okuvliga" vilja att överleva"att 'bära det” tillsynes omöjliga; Man kommer osökt atttänka "på 'de"'stora” ryska berättarna, ; särskilt ""Gorkij.v: Här finns 'spottande' blod och "död iinen åvning. -Hän kunde skriz händelseförlopp. 7 'Hans 7 berättelser var ” litterärt - verkningsfulla. . Ens förväntningar ;. pändes ' ytterligare, 7 Och: så "kom: då .”Nådens' höst”. Den: kom efter -flera- års: tystnad; Och: den är ett. kraftprov som helt visar . vilken 'stor,- berättare ; Karl- Oskarsson är. Vi får på nytt ett genuint: och : äkta ”norrlandsepos, fullt av -sjudande liv och" originellt i uppläggning och stil När: man läser ” ”Nådens.: höst”, "är "det åter som om "litteraturen från Ryssland det skymmer "inte" "det varma. och ; hustruh är mästerligt! skildrät.; Man ill! ”berömmande” ord. "Men. den |. mma " kraft 'som ”Kall : . eviga längtan efter nåd :och : evigt li va genuint om både” yttre”och inre I. niskans .z -längtan'? och: och" Finland spelat” in. Man kan småbrukare, Fattigdomen "är något -hävd, , får. inte samma ' framträdan- de plats som i 'Oskarssons, tidigare böcker. 'Nu är det något annat som väckt" hans ' intresse. Han- skriver om "Korpela-rörelsen" och «den 'do- medaägspropåganda som sekten för. "Predikanten Isak Siikanen kommer till, byn. och profeterar att dome-- dagen kommer att stunda.' :om. nä- gon vecka, "Människorna, formade” av” "tystnad och ensamhet, grips, av mannens "predikningar, svetsas sam= man i ett: behov.ratt få" nåden. Det är bara en i byn som förmår hålla ..huvudet kallt.. Det är häst- skojaren, Matti, en på, körne tagen. Det vore en ”väldsam överårift att beteckna "utvecklingen" i Ju- goslavien och : Ungern',, som. en flykt bort från marxism och kom- munism. Srarare är det :fråga om ett: märkligt, experimenteran- de.» Men det är! inte förvånande att herrarna i. Moskva börjar bli oroliga; Å : Nordvö ra Skånes ridningar "I ;den' hya "författningen för- svinner .;helt det, tekniska sam- bandet.- mellan kommunal; och riksdagsval... Det går att- rösta ”annorlända” i landstings: och stadsfullmäktigevalen : utan "att detta får några konsekvenser för 'I riksdagens sammansättning. Detta "Ikan bidra: till 'en' frimodigare kommunalpolitisk satsning från väljarna; Om. det också blir så, får framtiden utvisa. ” Hur . som helst. förtjänar : den antydda möj- " :[ligheten beaktande, när "det nu från" så : många håll uttalas” oro för att den gemensamma , valda- gen. skall. platt förgöra sista res- terna > av; kommunala " inslag - i valrörelserna Rich : Svel a Dagbladet "Ingen kän säga, att "regeringen skött bostadspolitiken : bra. "När den',nu säger, att den skall slopa den snedvridande hyresreglering- en men ändå. utöva hyreskontroll, gör. deh ny' utfästelse, som, den aldrig ; kan infrias > > DT Tr ots” «ar belsmarknadsverkets |! ansträngningar. är . : samhället i dag längt” ifrån: ”kapabelt” att”. sör- domédåagen' kondmer "då "den 'komi- mer menar. Matti, "detta: att i-sista ögonblicket ångra" alla. si ynder för att .därmed få evig ni mmar verklighetsnära sinne,. Såmspelet ' mellan. Matti: och -Hennes iskt' "som ;venrislukt, "eget som; en. vresig fura,.-mättät: av skröpli ghet och "frisk blandas med: osentiment humor: st Otto Karl> Oskarsson: våra: stora: författarnamn "och, man ser med stor, förväntan' fram. emot det, ögonblick ; då man på, nytt får hålla en. bok, av, honom, i sin hand. Det sjunger kärt kring h sa.” Han är en' social: berätta Iutomordentligt. stor betydelse. : igvar Wahlé 'med 'syfte att öka säkerheten i trafiken har tredje lagutskottet låtit statens ” trafiksäkerhetsråd säga sin mening om och den är, att ingen enda av: dem bör föranle- da någon riksdagens åtgärd. ' r BL" ar har väckts förslag om belysning av övergängsställen för gående, särskilt på. infartsleder och på gator i städernas utkanter. Trafiksäkerhetsrådet är ense med motionärerna om att dylika plat- ser" i åtskilliga fall inte är till- fredsställande belysta och inne- bär risker för trafikanter. Rådet upplyser, att civilingenjör K.-O. Hedman vid Tekn. Högskolan i Stockholm f. n. håller på med en undersökning av väg- och Ar tubelysningen med : särskild in- r.ktning på dess betydelse ur tra- fiksäkerhetssynpunkt, Den väntas bli klar vid detta ärs slut, var- efter" rådet kommer att låta en arbetsgrupp utarbeta förslag till lösningar av mörkertrafikproble- men, a Vidare har motionerats om att man skall öka kontrasten mellan fordon och bakgrund samt i så- dant syfte begränsa antalet bil- färger till att omfatta blott såda- na som kraftigt bryter mot om- givningen, Särskilt har dessa mo- tionärer förordat, att tänt halv- ljus på motorfordon under färd den framryckningen på storhus- hållssidan. Ett ökat konsument- tryck kommer också att bredda sortimentet mot ökad andel för kalkon,. anka och gås. Tittar man på siffrorna för fjäderfä, hade den gruppen 1960 endast 13 pro- cent av totalkonsumtionen. 1975 ska den andelen vara uppe i- -26 procent, eller 53.000 ton. Trafiksä kerhetsrå det. avstyrker >. - - -riksdagsmotioneroni trafiksäkerhet. "En lång; rad ; riksdagsmotioner . | obligatoriskt.. Trafiksäkerhetsrådet alla ' tider" på dygnet: "blir upplyser, - att en : utredning .:av bilfärgernas betydelse kommit "i gång , mot ' bakgrunden''av ' den olycksstatistiska undersökning I Sörmland som" utförts." Det synes finnas - anledning” tro, att ' bilfär- gerna ej saknar betydelse ur tra- fiksäkerhetssynpunkt. Det "gäller dock att även känna till 'bety- delsen av'att fordonen har strål- kastarna tända under dagtid. Rå- det har” för att'vinna -klarhet härom i samråd med 'rikspolis- styrelsen påbörjat en undersök- ning -i ämnet vid psykologiska institution i Uppsala. =. I. en "motion'-har "päyrkats - åt- gärder för att motverka mörker- olyckor, bl; a. genom att förse bilar med strälkastare som be- lyser mötande 'fordons vägbana samt genom att fotgängare och cyklister i större utsträckning än nu ' använder - Teflexband, Rådet framhäller här, att strålkastarna knappast kan förbättra hinders t. ex. fotgängares — synbar- het genom direkt belysning utan effekten . skulle "vara att de un- derlättar upptäckt genom en för- stärkning av silhuetteffekten, Rå-|s det har emellertid funnit det rätt osannolikt, att systemet , med si- dosträlkastare skall kunna utveck- las 'så att de löser problemen i ä | Stör undersökning av. handikappade i: Hallands. län iår” "STOCKHÖLM (TT). i "Ett! 150-tal svårt rörelsehindrade "personer i i Göteborg och Bohus” län samt Hallands län kommer” under inhevärande år att bli föremål för mn undersökning under: ledning av "prosektor = "Sven-Olof > Brattgård, nandikappforskningen"” vid ':Göte- | borgs" universitét,” Doktor.” Bratt- sård är" själv rullstolsbunden 'viksbekant genom ”Röda" fjädern”, . Undersökningen går ut på att. med ajälp ' av" enkät- och intervjumeto= der. studera 'de' faktorer som, är av >etydelse ! för att dessa handikap= sade människor skall kunna klara | yrkesutbildning och: arbetsuppgif- iv: personer i "åldern l6—40' år: som alla har det gemen- samt att de måste'ha särskilda teka niska. hjälpmedel > eller : "mänsklig ijälp. för. att;klara. sin 'yrkesutbild- ring eller sina "arbetsuppgifter. Un= lersökningen, = som ' beräknas . vara ivklarad: på ett halvår, finansieras ned anslag från Svenska livförsäk«' "ingsbolags, nämnd för, medicinsk 'orskning och. från 'Eirs 50-årsfond, .— Bakgrunden: till "att. jag valt ust denna målsättning för under- sökningen - är, : berättar -,, doktor 3rattgård, att de hittills gjorde un- lersökningarna på, området — för- iom: att de är. få:och bristfälliga) —' vanligtvis: inte. kunnat leda . till . rågra: för den drabbade'individen positiv: "resultat, "Men: det" hoppas ag att "denna undersökning ' skall kunna göra liksom att den) skall bli ll hjälp f Pehandlande "läkare, Kuratorer: "och" arbetsvårdsmyndig- heter. ver — Jag avser inte att” ien brett applagd statistisk utredning få fram medelvärdesiffror — och -.. liknande äver. de svårt rörelsehindrades si- tuation. Inriktningen -blir 'i stället att studera speciella faktorer och problem som dessa människor har i syfte att dels klargöra problemets art och dels bearbeta dem i avsikt att finna positiva lösningar. Särskild vikt kommer sålunda att läggas vid de faktorer som gjort att vissa sju= ka inte lyckats i sin återanpassning eller yrkesutbildning ' men 'också vid de faktorer som medverkat till att en del handikappade kunnat ge=- nomföra sin rehabilitering på yr- keslivets område, härutinnan behövs fler undersökningar, " ; Slutligen föreligger ' motioner om .att polisens bilar skulle för- ses med: en ljusskylt på taket med ' texten ”Polis” i syfte, att öka trafiksäkerheten, Någon dy- likt förstärkt utmärkning av des- sa bilar anser rådet";emellertid obehövlig. Ett förslag av' motio- närerna om att polisbilarna skul- le på taket förses med varnings- skyltar : som påminner: om till- z inga X samband med motorfordons möte i nörker. Enligt rådets mening torde det vara mera framgångs- rikt att satsa på andra lösningar, främst då det polariserade ljuset. | En särskild arbetsgrupp inom: rå- det väntas inom nära framtid bli . klar. med - förslag. Vad gäller : reflexmaterialets : betydelse för sikt i. mörkertrafik' är' dess po- "Isitiva "effekt redan klarlagd och -: t fälliga generella ”fartgränser, , då: ligt väglag och riskabla vägför. hållanden skulle medföra att Po- lisen -:finge syssla med skyltars uppsättning "och nedtagning: samt .byten av' skyltar etc,.i sådan utz sträckning, att personalen tvinga- :des .eftersätta! den redan åvilan- de och vida mer trafiksäkerhets. befrämjande uppgifter, varför för- slaget hör förkastas, - få Ben till korsets fot, [ja för en meningsfull” syssel Å ning åt: alla äldre”. som”; ne det” ställs. st | Handelstiäningon d Det. kan: inte ligga". 1 vare Ma tresse att hålja, en sen butikstid bara för att ,det.; ser "snyggt. "och, prydligt ut, 'Det kostar slantar, Och det är angeläget att ha' klart för sig vad det” kostar "och om det lönar sig...Det' blir: varje en- skild: « affärsföretagares” "sak att med kännedom om sin kundkrets och sina” . speciella", förhållanden själv "bilda 'sig ett begrepp: om; Kollektiva' » överenskommelser | i den vägen. bör därför enligt." vår mening "ha 'karaktär "av: rekom: mendationer, Inte, av bindande beslut. : I Köpmannen ” synnerligén' "välfö jänt näsknäpp av "Pressens Opinionsnämnd för sitt. tilltag att” på valdagen; i fjol presentera : en lista! folk” och "hur "de skulle FK ”omdömeslös — och .: oförsvarlig” publicitet och: påpekar. ” särskilt felaktiga uppgifter som orsakats av .slarV -och Man tycks emellertid. int att: redan: uppslaget Hill är mon GD ETS med tån på principen 7 "i valhemligheten; Man. får Nöppäs, - kraftiga påpekande” i den av: sin: fadä medverka; et 1 att. de. får. följasitt eget : val av: sysselsättning vde sökande kristen kyrka, "spelar. "det inte" sä: stor--roll; ; var. mä skor- na finns." Hön: finnér- dem under alla” förhållanden, ; under. det. att den" bekvämäå: "kyrkan ” möjligen kan/ känna' sig mer tillfreds” med der” år still. "det syttre. får lov till', hennes mörniste refaller det. inte - mellan: så. 'var det. slut på hockey-VM : ER (ETT ORD. PÅ VÄGEN Hat uppväcker trätor: men: Kär: (Ords.- 10: 12)... Under den 'åmeérikariska' revö lutionen bodde -.'det i Ephrata, Pennsylvania, en . baptistpastor Peter. Miller, som var god” vän tman, 'som gjorde alltför: ratt Inodarbeta,. pastorn. ”"Wittman.. blex landad i en kom; 4 des till döderi, pitt och göm Den .gamle' redik In - tår, att han. p i fen BEG för att: Peter”, "jag an inte gå med: på att. din vä får leva”. ”Min vänt? utropad predikanten; ”han. är : den. bitt; raste fiende jag Nar”, SVadve- 'ro: pade Washington, ”har' du gått elva mil för ”att' rädda livet” på a helt annant gage pföken 4 an dager. . Jag benåda, hono; på? skall sätt fördes Witt; kristuslike . Peter Mar Pod den tat. Nämnden fastslår att; tidning- Jen, därmed gjort "sig skyldig till - Nu ska vi se hur | med general Washington. I sam: . ml stad” bodde . också": Michael fatt "helä- samhället tre. dagar: un; | lek skyler allt som "är ' brutet; - Aa 2
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.