s oe vin 4 ' ” ot M . H Ne sö i ” H - På od X Poets : : ! LAHOLMS : TIDNING |. — ”Solidar” om jordbrukarnas solidaritet TJ ättekoncern n i svår igheter ; + Inför en konferens, s som ”anord- sering har emellertid skett, så jordbrukets ' gemensamma : ätgär- NN : nats. av.den stora konsumentkoo- lunda återstår endast” såvitt vi der på riksplanet. Om prisskillna- me mn luuens ar tt. av världens största. finan- mot, ett eget "kapital på. 1 mil erativa föreningen 'Solidar i Mal- | har oss bekant 4 å 5 slakteriför- | der: verkligen '' föreläge 'under|] ” ” » Ett. p a Eg | lella företag är familjebolaget] jard. Orsaken tin det finansiella mö. och "som hölls den 30 mars, |eningar, vilka alltjämt har kvar längre tid, skulle detta dock tvi: a vv ruppverken 1 Essen. Ända från läget är, att: man: givit alltför | har."tidningen Vi ägnat en 'hel-|den bindning som : består . i. att | velsutan resultera 1 att de nyetab- - : sida? åt: en - förhandsreklam, som medlemmarnas insatser ej åter-|lerade producenterna 1 större om-].--- > . 1850 till andra världskriget var |/' långa krediter" till u-länder -och knappast kan anses vara av oskyl- | betalas. Det torde vara en ti ds: | fattning hade gått över: till KF:s = ELT 2 menn den 4 2 1907 " I T vi vet oda om dn ”polt-- - mv : na. ; Å : än. der ';19 företaget "ledande inom krigs-|'östderhokratier. Det blev. då digaste?slaget. Det är en presen-|fräga' när även dessa föreningar |resp. privata slakterier. Så .harjspelade 'en- aktiv. roll. när det | tiska talen. Det är då det ad materielindustrin, och léveran-| omöjligt att. erhålla ytterligare tation. av. problemen" kring kon-|genomfört ' liberaliseringen! I re-lju inte varit fallet." Förmodligen gällde. att 'få igång de strandade | och i9s0-talen, e Pe ser skedde till ett stort antal | krediter på. hemmamarknaden, ferensen som inte står helt i'igel är detta eri stadgeteknisk frå-:;är det så att de jordbrukarägda jordbruksförhandlingarna, ” berät svar. vi nu planlägger skall kun t ne'ska h regeringen och vissa stor- överensstämmelse med den sobra jga. Vissa stora föreningar är en |slakterierna,, vilka. är störst, ock- 1, Han tog kon- nå fungera: En ansvarsmedveten europeiska och utomeurope:s och reg. ingri- | Och sakliga stil som oftast. kän- |sammanslutning av mindre för-|så har alla, förutsättningar attjtar-en .FLT-artike ant tatsledning ' mäste ge' saklig In: länder, bl. a, till Sverige. De| banker måste gemensamt ing netecknar tidningen Vi. > - eningar, vilket naturligtvis, för-|vara mest rationella." Enligt arti-|takt med statsminister Erlander | stats sg ” från första världskriget omtala-| pa för att hindra den kätastrof, Framställningen är "upplagd 1i|dröjer en stadgeändring, keln' i tidningen Vi'är Solldar och; jordbruksminister Holmqvist | formation, måste' göra sitt bästa "de" "artilleripjäserna' ” Tjocka | som Kruppverkens ' likvidation form av uttalanden från direktö.] ”En jordbrukare som säljer in delägare” I tre slakterier +, södra öch' så 'kom man överens om -att | för ' ätt därigenom ; léda ;' opinio- " : i kulle .. da. för stora befolk- Nan Nil: och "Anders j 05s riskerar påföljder I form: av | Sverige. ST Per, nen. Den får inte försätta” 058 1 DeriNa An ap. | Atngslagor. Som-villkor för det- Hallström 4 Malmö. Ingressen in- | böter”, = ” Dessa törde'vardera ha 'en. kas eftersom” bara "1,2: öre SK par? den situatlonen;: att vi inför ch + besköt” Paris, kom från Irupp-| ningslager. des' emeller- | nehåller .en del naiva' frågor, ex- Så säger de tillfrågade -Malmö- ' pacitet på endast 5,000—3. .000 ton [terna åt "beträffande mjölkp kt står -morallskt handfall verken. Versaillesfreden tvinga-| ta ingripande " krävdes” empelvis om det kan ”bli.bättre |direktörerna i tidningen VI. Men ; vardera, medan 'de av Scan ägda |sa' var'det inte mycket. att bråka | konflikt står - all- de.till- förstöring av anläggning-| tid, att karaktären :av familje priser för, konsumenten. om gräns. är det inte så att även en jord- slakterierna i allmänhet har en om, RLF- och lantbruksförbundet na och materiellt oförberedda. år och maskiner för 100 ,miljo-|. bolag skulle upphöra och att en skyddet minskar” o; s. v.' Snart |brukare, som har ett. leverans- Kapacitet nämnna00 sionen egot hadé begärt. en . höjning av. prör . Sydsvenska Dagbladet. / - + ie, a c x ledamöter n dock in på de|lkontrakt på ena:eller andra . de sistna Vv , . ner' mark, "Krigsmaterlelproduk skulle tillsättas I med inflytande 208 Kommer "tydligen: cjin på de rådet med nagot IKF-ägt: omsätter 35.000 ton per är. Menar | ducentpriset "på mjölk med. tre]... a försvarel hol” a : tionen: Blev helt förbjuden, och 1; skulle "ti redltci nde, stat "och ligert klämmer, Solidar i Malmö llingsföretag, också riskerar böter möjligen företrädarna för. Solidar | öre, regeringskommittén bjöd 1,8]; Det svens tt skydd r. e man omställde driften för freds. |' från de kreäitgivande, vill "enligt 'de'-båda : nämnda . di- | om han inte fullföljer Kontraktet? |] Malmö att. en rationalisering tilll öre,. Slutresultatet ” vid de . åter: | enda "syfte :— -att skydda” värt :— produktion, fränist, av materiel vissa Banker, "', 0 I rektörerna :ha en större andel. av | Förmodligen är. det så. Den enda |konsumenternas , fromma" , skall |uvntagna förhandlin arna” blev eget område ” "mot. invaston, : Har äv kvalitetsstäl, säsom fartyg, | pet Intressanta med get hats Saktäh stallet. 17 förädlingen.” rk FRA STAT föreligga me ring av de rationella enheter som ee bekant 2,5. öre, 2 man en; gång "räknat: fram'" vil” kats n, lakteriverk- idigar ts den bindnin; + pet "lokomotiv, " järnvägsvagnar etc. pu skett. sö lMlons- aller svsäte Sambon förverkligandet av som — alltjämt mn varstår. i "vissa jordbrukarna bildat? Sådan pro-| : Hr; Hedlund” är: en m tare, Aiken krigsmakt . söm « behöva. för. Då : den/ tyska upprustningen | ej.av pro utför | detta önskemål ser. man ett hin-|slakteriföreningar . på. grund : av | paganda ; torde . knappast kunna latt. agera i 'kulisserna' och , för- | att Klara den uppgiften, finns det Började 1933, återtog Kruppvéer- ningssvärigheter utan av alltfö der, i. jordbrukets ;föreningsrörel- att "Insatsbeloppen inte utbetalas | Påräknas . vinna " genklang från modligen är det riktigt som FLT | med” bibehållen ' målsättning Inte ken sin tidigare krigsmateriel-] länga krediter till u-länder: och le; i den händelse medlemmen Jäm- konsum nternas sida, = uppger. Han har dessutom sinne'|så förfärligt. mycket att pruta på, roduktion. Efter andra. världs-| .kommunistländer,' Man ”har all| ”Jordbrukare och försäljare har mar föreningen. "= .5 Det" är, onödigt att' den mäkti- i läven, om spänningen lättar. .pch k r ken 'åter| anledning att även i .andra hän i princip” sin'frihet-att sälja djur]: I det' först citerade uttalandet | ga konsumentkooperativa:" för: Ö ir. Er del: kriget. har Kruppverken T ärksamma- ”päde ; — alltså ' även , till | framhålles 'av 'malmödirektörerna | eningen i Malmö. går fram på'så-|gen viktigt. när” det - gäller; att stormakterna reducerar' en del/av' "förbjudits" tillverka” krigsmate- |: der i-tid uppmär amen” 1. praktiken har: det |att en medlem, i jordbrukets eko-|dana. Vägar som .signalerats i tid- ästadkomma resultat bäde beträf-|de' styrkor som ingår I det världs-. se of Rec EA od, | de lockelser, och de' faror, som | liv sådana ' bindningar':1 den |nomiska föreningar inte kän sälja ningen Vi, De Sventaellt al jä och politik.' "> omfattande "måktspelet, I 2 la ' on Al Kr ställdes fjordbluksekonomiska > föreningsrö- | till” de ”KF-ägda- företagen... "Kan | punkter som eventuellt. alltjäm . - n. Ne 18 Tinför" den" amerikanska relsen, -latt..en »medlem.. där . inte | verkligen direktörerna 1. de KF-|kan förekomma” mellan jordbruks- Mallarids Nyheter. i Dagens Nyheter. Centerledaren Gunnar , Hedlund | , rr Sr rr kan "sälja. till oss:längre”. "-..|äkda storföretagen anse det vara |koöperatiön och” kornsumentkoope- : : Prod Rd krigsförbrytardomstolen 1 Nörn: VATTE FALL HAR": TAGIT. Hur sär det. då i verkligheten rimligt att medlemmar 1 en orga-|ration. bör kunna" lösas på andra I Då ållvarligaste beviset på: hur "I sir grådsremiss a av en "kom. berg. samt anklagades för för: " ETT VIKTIGT STEG ME --[med en bindningar. En ' sär- | nisation säljer till andra, företag frågor ar att dett: (le85a dåligt. 'planerad den" socialdemo- | mande "propösition' om hjälp, till "br: telser; möt freden och förhe-| ot" örverklij andet av sina skild” situåtion föreligger. givetvis Jän den egna organisationen S rågor lösas” uti kb : " GR å litiken tortfa- | utvecklin; sstörda barn har soc redande = av”anfallskrig' samt pla: N mé t å att ao föra ett kärn-. j för. den'' nyetablerade ' producen- | fall, är man inne på eh starkt ir- | bär en försämring i företagsstruk- krat: ska än adspo ellertid : i. vad - int tech "frångått ett par vik: ; planer p PP ten,; Han kan vända:sig vart han |rationell väg.. De intervjuade kän: | turen. Det förtjänar understrykas rande. är: ligger eme alminis eg on nering i. bögående av Krigs- . kraftverk vid :Biskopshagen På lynr Han kan. alltså". avstå" från | ner . väl till att ett företags kapar jatt jördbrukets organisationer har |som inte finris 'med i det nu för- | tiga "utredningsförslag, bl förbrytelser, Så'småningom mås ” Hallandskusten, ; skriver. Han medlemskap ,i. jordbrukets: ekono- | citet mäste avpassas med hänsyn'| nått mycket långt ifråga om för- färdigåde paketet, När 'det' gäller skyldighet för; landsting” att skä- "os ste man. låta dessa" åtalspunkter |- "delstidningen: miska. föreningar och : sälja. till | till den . väntade” tillgängen på. rå- er just, genom att. an lyc- den ; sociala. sidan. finns” bara eff | pa särskilda omsörgsstyrels t och falla såsom alltför ' groteska, ”Projaktet är imponerande men KF:s ”släkterier "eller till” privata | varor, Om .nu: en dylik anpass:|kats ;samla' produktförädlingen i antydan, av statsminister . Erlan-|anordna skyddade verkstäder för alltefter sina önskemål. Ingen kan I ning så långt möjligt har åstad- tämligen stora :- enheter. , De -an- i Å imen "mani fortsatte processen |. ingalunda problemfritt. för! Om |Y3] bestrida stt eh fullt” fri. kon- kommits,' kan det "knappast anses grepp :som . riktas ”-mot ”jordbru-|der' i-en' kommentar” till proposi- |de wstörda, Kan.de bristerna' rät: , "och dömde. sonen giru Pp (fa ,givningen: Vattenföroreningar är. kurrens, föreligger. för ' den ny-|rationellt. att, medlemmarna ' hop: | kets föreningar. utmynnar: oftast tionen; ”att'det kan' väntas förslag I tas till under” riksdagsbehandling- ! . dern ”änsägs "alltför sjuk) till 121 "en fara sken för störningar av j etablerade "producenten, Likväl | par från det ena företaget till det |i att de jordbrukarägda företagens om en "reformer: ng av Barnbidra- : års fängelse för att han. använt "liksom risken har. utvecklingen - gått. "så" att de andra ' med. sina leveranser. Det | ändel "är. för stör.” Det går 'dock gen och”. familjebostadsbidragen | .rymdobservatorliet på Räö. Bort- jordbrukarägda . akterierna har | kan ju t,.ex. knappast vara något |inte' att. "skära. nér :dennia” andel - : era sett från dessa Komplikationer tjänit ikvar. och t>0. om, något ättävärt för de kFägda slakteri: | utari "att: skada "företagsstruktu? j nästa år” Riksdagen; får alltså nu SN finns :det andra som”? kärna ökat. sin 'andel;av 'den tötala 'slak. | erna” eller privatslakterierna," om | ren. Detta borde mar åtmiristone! fatta beslut 'om: bostadspolitiken +; Koncernen "har scörmeraj re re-| förefaller: T Värö kom tan | ten. Detta tyder på att förenings: | leverantörerna" till dessa ' under | kunna erkänna i debatten "under utan att veta "vilka konsekvenser- våt. Sen men tillverkar ej OT kraftverk” Värö kommer; uta slakterierna: kunnat: väl hävda sig vissa”, tider "istället levererar till jen tid, då; det'"stora" problemet I 1, konkurrensen; : detta." trots "de de "jordbrukarägda” ”slakterierna? fö venskt näringsliv :" allmänt / eta; enheterna menternar Tichard "Sterne Skall” Syet e kunna” ”bibehåla loch förbättra. standarden” på” sjuk-" och. vårdemrådena : torde jen ' ra | dikal” omprövning ”avi ”könsroller- na”; Sp nödvi näig;" Tärarprognös . taganden”” som” förenings: | Behovet: av (såvitt möjligt jämn | anses” vara att < liksom”? andra « jord- tillförsel: gälter- allä företags: | är för små; |örukarägda! företag: får göra "för |: IT intervjun: hävdas. i” fortsätt- 2 redan öre" första, | världskriget "hälsar med glädje.” Kommunerna att'ibestrida : "jordbrukets", gemen- | ningen, att : Solidar "inte har --för :ett;.märkligt föregångsexempel 1] kai'se fram: mot: gyllene: tider: Isa sammä” kostnader: eiför centrala ät- | avsikt: attiköpa gårdar och etab-' "+ fråga :iom i. arbetarbostäder : 'och | : Ur 'naturvärdssynpunkt.: är, de lera "sig: I -egen :jordbruksproduk- : nn ; "lika haturligt att: :protestera.sEtt an. uttalar .däremot att det . sociala :inrättningar. ! Den " säreget "och sällsynt vackert: "kul- ” gt att .”stödja. djuruppför :emellertid , nu. råkat 1: Pdit-] > turlandskap; "kommer , att spolie- : dare" och ; därigenom - betrygga' "svårigheter. "De fastav'läner” be ras.: För, invånarna" 1. Götebörgs- ets "föreningar > "stående behovet av leveranser. Vad är då, "löper sig på 4 miljarder mark regionen betyder: en: industriall- | sjäkteriernag” ensak huruvida. de skillnadeti. mellan: den” bindning 3 2 : - >) sering av området att ett natur- kan ;konkurrera”, -eller "inte... "| som "skymtar i uttrycket ”stödja |! t'av ; djuruppfödare”, och" bindningen. i jordbrukets .ekonomiska förening ?-.Om: t.ex, Solidar i: Malmö stödjer vissa : djuruppfödare - "ge: 1; ti. hjälpa dessa "med kapi-, 2 blir .b'ndningen ätt lever ; Solidar-ägda företag, minst: lika” stärk 'som' den bind-. kännetecknar itypiska. s,” ning, vilken föreligger inom jord: ranskontrakt, Levetanskontrakt brukarnas . egna ; »slakterier. ' : et någon:: okänd . företeelse |". Det >påstås . vidare; i: intervjun Fig: förädlingsindustrier, : En att. de .Konsum-ägda slakterierria IL. bindning föreligger. dock betalar: bättre "priser än vad jord-, at | brukarnas” egna ”slakter:er "gör. sa. föreningar: inte. utan | Det. kän v rligen .hävdas att 'så'; P el med sitt med- | horde,: kunna > ske, "eftersom 7 de i 'Konsumentkooperativå "slakterier: nå inte" deltar i' kostnaderna" fö 1980! "behöver öka iden. a -sjukvårdspersoria- len ni et 150.000" pérsoner;' -Detta stotspovén 7 redio av månaden. Detta tidiga är: är de -säkert: här allesamman .: ty - det» myckna. sol: skenet” och värmen. -har- kommit : |trädens -knoppar--att' svälla : och I säljens hängen :att slå-ut; varför gryende! våren; bordet -står' dukat för de. lå tåg, "med +stigand ga gästerna, mande: vår; Ja, . april. är "vårens |: Månadens » häroid;' söm" kommer till oss med latinska. ”aprilis”; ansågs | ljumma ' vindar, 'blå! himmel och | leda: si rån: '”aperire” lysande? späd:: brodd i -hult och [emedan orden då öppnar sig, re- hagar. ”Flyttfäglarriar vildgäss och'ido. för . sådd.” Snarare . betyder tranor, plöjer! luften "i elegantar; emellertid ordet..”den. siste.-av plogar och streck -och lärkan 'hår:;; två”, .den - andre, , vilket är. måna: redan. : länge ; drillat i skyn; och. dens, ordningsnummer i den .ro: får hu sällskap” & merska' kalendern. April kallades "kar, tältrastar och. rödhakar. :Un-,; 1 gamla.-tider.1 Norden: för ”grä "ger vanliga år brukar sädesärlan , månad”... I. bondepraktikan , .Sägs anlända omkring den: 10:e; hussvd- latt man denna månad ; skall” bru- kan: "lan; rödstjär : sringduvän, t'en- ika” ”godh' drick, som giver. män- 5 celbeckasinen, : och niskorna . ett: sunt "liv. . Den . sig I. låter blod; i dessa” dagar hälsan" vv 2: Bruket. alt den” "Intet är som "väntans: tider ' vårflodsveckor, ”knoppningstide ingen maj en" dager sprider sont den: klarnande: april”. , försligger 3 väl tidigare” förstärkas; Inte . ringsvården. MT sranstväng docksiinte starkare "än +läggs' komme ata É Aras, kanske; "mindre: genom; » va kräftverken' som kan antas” " propositioner” till r som ketchupflas- först. kommer, Ingen ing; så mn 3 . Att: den av ev . terhall väl underbyg "ningen av eftersläpning: och. upp: > därhda behöv" av "personal "vid SS lokala intressen. "Vad ;--både nämnder och sällskap "Idag "skall ske” med” exempelvis” Värö i sav sjordbruksministern > storti--ar inte bara 'en' lokal eher regio- gett lämnats utan beaktande rim- nar angelägenhet. —; det, är > , mar illa med det, påstådda intres- riksangelägenhet. ' get för rationalisering och effek- -tiver ing av Jantbruket.' "Det: högljudda söclaldemokra” nn. : "Uska - talet; under. jordbruksde: f LI zoner för skilda" ändamäl: | .batten om ökat .rationaliserings- > te snarast" Hgenoiföra r känt: över:hela. Europa liksom. i. ndien; och torde wWVara en 'spe-s ialform bland många .skämtupp=" per. dag. tåg. = eratlt brukar inleda ån söka ut- jämha skillnaderna beträffande pefter eger:förmåga levnadsåldern”. och ' därmed ' sam: Planens ' anda . manhängande moghad bland ”ele-| > För att fedan idå vernha i skolans nybörjarklass. bor-' följa i läroplanens ” intentior de exempelvis - terminsintagning fre" det önskvärt med: ett större i 1 arra: anril: är... NT amma. hednisk "kvarleva: vil- åldrar: ken förskriver sig. "från: en: DE barnen, tskifest som :stod fjärran.” , , I Korisekv 1 serna av: en .sädan a ändrad Inställning hos regering. "KORT. TID: VÄXT: > till en stor. politisk: en, får,:vi emellertid: anledning ””Bynå 'grundligare när" den. stora " Jövabrukspropositlönen” kommer. av. nybörjare kunna Övervägas, Ekriver" Lärartidningen; En ”för:- söksverksamhet inom : grundsko- lan bör kunna 'utvisa om: even- aprit "omtalad: som ”första': ommardag”.: «Från. x' "Norrland der: sökning avi! 'snusförbr ukningen: riket, Snusar: regeriögeni? Snu- i . ; ” på ratt alla: nämns; Tiburtius,: Olympias: och - MA Ma : | framgår av.ett uttalande av pre-' tuella. organisatoriska' svårigheter 11 har rätt att bli mottagna + Patrik; den: 1418 apri + STATENS MEDVERK ; : miärminister Indira Gandhi, pre verväger de; fördelar, som.; ;kan av skolan” vid sju "års; ålder. "Ett. sommarnätterna”;' 'av- vilka: : mår "SOM ÄGARE: + 7 'botténs: Käriren: | i vinnas, realiserande, äv sänkt Sskolpliktsål-.! spådde: värer: för" vår soch som-t tt kreditinstitut bör in] > Gränsdragningen”, till "andra "Kommenterade en" rapport från "I anslu ning ne "forskning in! | der: kombinerat” med. ett samman- Med bör visa: myndigheter, kommer kanske att iaet: ; indiska jordbruksdeparte:”? för en 'ev.: sänkt skolpliktsålder | hället "lågstadium ” utan.” årskur , mén man bör av bli besvärlig .men det är ju rim- mentet som visade att den skörd Porde mån deåsutom' kunna. prö- | gränser aktualiserar. frågan om"é monopcict, sade riksdagsman |. Het att. betrakta Säker som”hu»] som nu: ”bärgats är nästan lika | Vå ett 'system med flexibelt låg- | fö indrad. metodik utbildning - Sven Wedén I ett anförande pål vudmyndighe alla frågor, som , [Staatum: :d.:V. 8. utan skarpa grän- | väl" för” lågstadiets Tördagen;"skilver Dagens NY; "gäller ingripanden i naturen. 'En |" Gålig "som förra årets. Och i år ,ser de.tre ärskurserna emellan. |förskollärarnal ” >" heter > D förutsättning 2 är då också, att det |: finns: det inga reser vlager att ta "Genom ett så utformat Hgstadium MÖT a a ee ne "| kan fungera snabbt och smidigt. |. til” de förbrukades' i f Man kan förmoda” att. "denna De -stora förändringårna överallt |: ändå hundratusent fjol, Ne "inställning. kommer ”. att prägla . I samhället. medför ofta Skador sentals människor » . folkpartiets hållning till.: det | på naturvärden, och det krävs svalt. injäl i Indien. Det kommer - framlagda : regennasförslaget. att '' motåtgärderna. ” kommer |. alltså -åter: att for "dras en'massiv » Behovet. av -en ny typ. av.-kre: I snabbt.om de skall ge nå ra. Fe ” ditinstitut" för längfristig . utlä-.| sultat; nn 8 hjälpinsats från. utlandet. för att "eller. "Sommarnatt "är. 'ett. minne Hur; av en: enkläre Aårsindelning, ad sommarhalväret även "inneslöt vi ren. Mårga minnesregler. framhål. ler att en varmare: årst d nu är kommen: ”När- Tihurtius' kommer, ka får, sjön lov att: gå upp antingen” i den: vill eller ej”.-Den dagen stl- = ger björnen -ur. idet, men är det snöigt och kallt går Han och läg- Jag känner en ansiktet | | för sig igen. Isgäddan begynner TV, så antingen är han, spopsängar - att leka," ryssjor ” och .. mjärdar I re eil stort kvinnoöverskott. sätts I sjön, I Norge har: dagen S .Vämsterradikal, Ö beånatas ning. erkänns, men man tycker - VK- pekar bland annat på. ett > begränsa- verkningarna :av skör-| .. - | nami som ”sommarmålsdagen” Inte.att statsbanken med ensam- ” hittills relativt 'förbisett avsnitt ': defelslagét . och "med" en" av: en |” "Stockholm un. ge DT 1065, Ungérn' 1070, : Frankrike | eller ”semmernatt”, På . Island rätt skall kunna: administrera] av naturvården: - s - | valmotgång starkt - försvagad re- Bulgarien - och Sverige tycks- ha 1057, Storbritannien 1056; Tjecko- | skulle sommarnatten inträffa en och, fördela de nya kreditmöjlig- Naturförstörelsej visar - "sig torsdag, > veck; helt, ke r ) ”gering förefaller Indiens rnöjlig- den "jämnaste sexualproportionen ySslovakien 1050, Jugoslavien 1061,.| torsdag, > veckan " heligaste dag, : ber on sådan utformning att det na nsKåä främst.1 de stora städer. " heter att få någon rätsida på det | ifråga om sin befolkning att döma | Spanien "1061. och' Belgien 1044. Korna skulle den dagen ha räg ges en s | na,. där påfrestningarna ' blit i - äv en internationell översikt som | När det gäller redovisade utom- | bröd, därav följde . god -mjölk- medgér upprättandet av nya kre- | störst, Men i glesbygden lämnar |. flementära Problemet att Skaffa upprättats av statistiska ' central- | europeiska länder är kvinnounder- | lycka. : nya kredltformer över huvu dte utflyttningen, efter sig ruinland-| mat åt: den väldiga befolkning- byrån. Exakt lika många män som | skottet vanligast, På varje tusen- nRen sista av ”nysommarnätter- bl gor sade hr Wedén. jorda mr Skogst el igenväxta åker- |] - en inte” ljusa, "cr 2 kvinnor: har intet land, men. i|tal män har t. ex, Indien, endast 1 and namnet Patrik: efter det Oroliga föräldrar önskar alltid a tingen Folket (s) trör att jord 5 innebär set dustrtall-] Det inte utan en bitter iro- | Bulgarien poramer man så nära a kvinnor, Turkiet. 960,; Argen- irländska helgonet, 27 macgentli- det bästa för sina- barn, De. kän- NM ” ht a tt. så denna. probortion, att det finns jtina 972; Israel 973 och Canada s men[ rer stolthet över : Vesteringsbanken. bara. betlaner bruk på men TSkonsderna Skogs Ga dhi määdigt. Som... Indira 1002 kvinnor. pr 1000 män. Där-|983. I exempelvis Chile, Japan och aa ller. Fires äm 1 ärledning lycka, och skulle hellre Ida själva | 4 Mg I sn början Det är, möjligt bru - och, "skogsvårdsmetoder ndhi gjorde sina dystra förut- | efter följer. värt land med 1004 |USA är däremot kvinnorna i ma- sfänle ute em 16 april, ..,'; län 'se- sina barn lida, vi "tycker aänare att före ns ga hänsyn till annat än sägelser om livsmedelsläget såloch Mexico med 1003, joritet ”—' där finns: resp. 1041, h ter "det Patel från Halland Man kan föreställa sg förän ningarna skulle vara rätt stora de Ht mäns ekt Det Bety- kunde den indiske utrikesminis-| I Europa uppvisar alld länder I 1036 och, 1029 kvinnor på varje terna - sås: antingen jockall är-| rarnas känsla, när då barn för såmförstånd om socialdemo- spolieras. Den- utvecklingen är tern” informera Parlamentet om | utom Island och" Irland kvinno-|tusental män, . J n. är förklarar: Hör tjänlig ” eller ej. är :' Jag vill inte: ha: nå- kraterna gär med på att mjuka | knappast ännu observerad, men | att Indien nu har kapacitet att ed art är detta. alltjämt | — Sverige liksom Danmark och | hindrande sår; an ill och smed båståe ed er att göra”. Ett/sådant Co i ' pp, monopolställningen för den | skog och fjäll hör liksom älvar |- tillverka kärnvapen — men inte Sa ävade länder, även | Norge. tillhör de länder i världen I på -loggolvet. 'Vårarbetet skulle örälar kulle "slita hjärtat "ur | 'nya banken. Folket och andra på | och sjöar. till om en utjämning mellan könen |som uppvisar det högsta antalet börja den 16 april, Det höll man fe föräldrar vilkas: kärlek till : vår fritidsmil v den soclaldemokratiska = sidan | och det är Inte likglltigt om did. || «.har för avsikt att framställa sä- |ävens där kommer tili synes. - Allra | åldringar både när det gäller den strängt på: Den. dagen kallades barnet är: äkta. har varit förtegna på den punk-| sa trakter berövas trivsel: och "dana bomber, Här hår vi alltså störst är överskottet av kvinnor manliga och kvinnliga befolkning- | stundom också ”latmans krok- Jé er avcket mer” älskade Inte Berlin — 1350 kvinnor 1 Väst- len. I vårt land är 11,4 tt esus sina”lä ten, :: " skönhetsvärden. > ett land med högsta tekniska och i - nd är procent av | dag”, och hade man ej varit ärjungar! ' Hur myc-. a es Berlin och 1311 i änn Ute I ket me NON "Känner vi soctaldemokraterna | > Glesbygdslänen. i norr' kan i naturvetenskapliga ' kapacitet, |pr 1000 män. För Väst och öst norna över 65 är. Höpre Procent korligen ut nu. skulle man ovill- VI mänga gångrr nar Pbtrudt . > etru rätt, kommer. de envist att satsa framtiden få ett oerhört .värde | som ändå saknar förutsättnin H i am v g | Tyskland i övrigt" är siffrorna |siffror härvidlag visar endast Ber- Enli, ami: Ir Mycket mer lider in ” vt . på maktkoncentration, och .då| som rekreationsmiljöer, Men då | "att, lösa livsmedelsfrågan för de |l 110 resp. 1204. För Sovjetunio-|lin och. östtyskland samt när det |ärlan at gamla tecken bön. sädes. jus som. är både. vär lärare och ” '. blir, det förstås strid med dem]! kan mycket vara förstört, om/| egna medborgarna. Det är något | gen föreligger inga färska siffror, | gäller kvinnor även Österrike. |100 observationer : ger nämligen Nader, | som anser att det på detta som|- man inte i dag häller ett öga på| allvarligt på tok när än sädan are a vad 200 ER att ts Band Nöden med mycket låga detta medeldatum för. ärlans = ua ! | sevärt högre. Ös-|siffror för : högre . ålders; rupper | komst. Ett på .andra områden bör finnas] vad som händer, där vattenreg- situation skall råda, - terrike visar även hög siffra, märkes Brasilien, Indien, Mexico förr också 1 Halland, SNI Sri vilket: förhållande vi "står till konkurrens ' och valmöjligheter, | lerare och skogsmaskiner drar] > : (Väs terbottens. |1193: I övriga länder är kvinnor-|och Egypten samt i Europa Sov-| lan, kommen, då får vi Snart Fylstus, Frälsaren, Vi. .vet,;. om tillägger DN. 0 vf: oo Ål fram lagas ol. RA nas övertalighet betydligt mindre, |jetunionen; -- Polen, Finland ' och |sommar”. vårt umgänge med - . oo Is TN : ok: tova. Kuriren) lexempelvis i Finland 1073, -Polen Jugoslavien, = ooo ver se ba Na Tore. Leth.. Thea, Pm likgiltighet; honom” pråg i söta oo a a - so . a > : ; . . - oe > Hed, p Er ” und av förlåtna synder, a sr . så a Vö Not | -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.