LAHOLMS TIDNING | Onsdagen. den SJ —=LT' 8 ansvar ; > apr il 1967 I1T= Strimma avhopp ol om fred i [| Vietnam[”7 "Ytceprestdent och en första kam- | "Det finns de som säger att För- £ . ” av. Tängtidssjuka bygger på att or > Indragningar av "persontåg och. hällplatser. ingår .1.. de föränd- + ringar: som företagits. Inför den t förestående tidtabelländringen ; för SJ. även om "SJ-ömläggning- Tarba i överensstämmer — vilket -" männa riktlinjer som "riksdagen ” angett för företagets verksam- säga säfkgören entemot . befolk- «ningen. .som's berörs! av. :föränd- a ringarna, Det ansvaret kan 'san- ”herligen inte 'sägas ha beaktats od SJ-politiken" hittills. . en . Hr 'Vikberg, (cp); har. aktua- r 'Eiserat: frågan i en interpellati- . skorna i de bygder som drab- fenta Ståterna inte har. någon an- ledning." att engagera sig i. Syd- östasien, att vi bör hålla oss på vårt eget halvklot eller; att vi på 'sin höjd bör intressera OSS föra 'de, länder I Europa från vilka våra förfäder kom," . "Mycket kan sägas' som svar på: detta.: Jag vill:framhålla att i vår nukleära tid, i rymdäldern, lig- ger ingen punkt på vär jord mer än på några minuters avstånd från : varje annan. Om det nu finns" nägon speciell amerikansk intresbesfär är det den bräckliga sfär "som kallas jorden och "på vilken -alla, människor lever och går mot såmma öde, en sfär där vårt intresse främst mäste gälla fred' och rättvisa. Det är just i de mest avlägsna hörner' äv; vär. jord som' smärre "I motsättningar kan utvecklas till| stora "konflikter vilka kan dra oss] "kr.g -mot' vår vilja. För- ”tertyser Inlattv till en nödvän- dig "samordning "av de" statliga trafikföretagens planer g” att så långt möjligt kompehser ra inskränkningen 1+ järnvä- gena persontrafik ' med : motsva: rande förbättringar av postver.- kets .: busstrafik. Interpellanten "anser att problemen väsentligen |? kunde Jösas genom sådan .sam- ordning. : : i Med: god vilja och. uten an. strängning bör det gå att mins-' ka olägenheterna för männi- bas av SJ:s politik; Det är fram. förallt den goda "viljan som så ofta saknats, men Marte En Undersökning bland lång- V; tidssjuka åldringar i Göteborg : har visat.att de gamla som har” eflera mediciner mycket ofta för- växlar, dessd med bl; a, förgift- "ningar som följd. ..Den' direkta 1 :orsaken är att apoteksstilen på -t etiketterna är så liten» att åld- "ringar. har svårt att: tyda' den. Vidare stär det inte "klart angi- i” uvet om. en medicin äl avsedd, för .t magen, eller .som rhnmedicin.. | : i « "Docent': Percy. Nordqvist, som ; gjort under: ningen, betecknar” i dettå som "skandal, Hemvärden .. patteiter skall kunna klara "sin "medicinering ;själv, När. en paj tient på fyra inte kan i göra. det sta etiketter, ; : med är nu engagerat 1: för, att hindra att ett större krig bryter ut. jag återvände från Asien Nahavsömrådet ' efter min "rundresa där för, etö år sedan "gjorde jag 'det' med en känsla av natt vi. hade anledning ' till .en för- siktig : optimism "över: utveckling- en; .Det är idag ännu klarare att så är fallet” än det var. då. Inför "det kommunistiska. hotet "ker inte med” mer Informatiok. när medicin" 'utskrives, et.ketter- na mäste göras lättlästa och det. måste också "klart anges ' vad medicinen avser. - : Göteborgsundersökningen” har Far ".Den amerikanske vwicepresi- denten. Hubert H. Humph- rey befinner, sig, f. n, på en -rundresa i Europa. Han har tidigare gjort motsvarande re- sor i Asien, inte minst i" sök att få till stånd fredsfö! handlingar om Vietnam, I föl- jande artikel diskuterar vice- presidenten dagsläget i Syd, östasien, NOR I ligen. Trots hotelserna gick syd: vietnams folk till valurnorria i stora skaror. En "konstituerande församling valdes och är nu 1 ar- bete, Den: har utarbetat en för. fattning. Lokala val! kommer att hällas i vår. Valet av president, ; då angriparen slutligen är beredd mare skall äga rum den 1 sep- - tember. . Det- betyder att viktiga ll] "= Ci steg har tagits mot fred och fram- i kom mentar | steg, trots de kommunistiska .ho- telserna, . Insatserna i Sydvietnam mäste fortgå, militärt, ekonomiskt, för återuppbyggnaden och för att trygga en folkvald styrelse. Vi hoppas att den 'dag skall. komma + Vad som skett i Kina , under de stora uppgörelsernas månader och om det verkligen” pågår ett segslitet inbördeskrig eller om det hela bara är en' Maoshow är fullständigt" omöjligt att avgöra. Några objektiva rapporter har varit omöjliga att få från landet och expertisen är I fråga om kul- turrevolutionens händelseförlopp och motiv mer delad: än i någon storpolitisk fråga på: mycket att acceptera FN:s eller våra för- handlingsinviter, Då skall. Hanol finna att Förenta Staterna. inte söker något territorium, ingen in. skränkning av dess suveränitet, utan endast strävar. efter att ska- pa sådana. förhållanden att gran- nar kan leva i fred med varand- ra. 4 t 7 länge. Det enda alla tycks vara eniga om är att vad som det se- - Sista” studieledarkonferensen På "Permings turisthotell i Kall med vidunderlig: utsikt 'mot Are. skutan ' har distriktsstudieledarna i SLS konfererat. Därmed är det sista gången det gänget: samlats till överläggningar-' och "lite : av: koppling från rapporter och blan: ketter; Nästa gång blir det ledar: nail Vuxenskolan, eller vad den nu kommer att: heta,som står föranlett hr Börjesson 1: Falkö ;och trycket sluter :sig ..nu. de|som. arrangör av. knande sam! "ping (cp). fråga socialministerri cke-kommunistiska. . länderna ..: I mankomster, ". om denne avser att utfärda: be. Asien: samman, på' ett. sätt som/|, I -Kall,. vid foten” av fjället i st. Hed varit: okänt. i denna; del stämmelser "om -förbättrade € $ u. De samarbetar på det ketter: för att patienter inte skall» fökonomiskå . och - sociala plånet riskera:-förväxling” av. med! ciner Poch> konsulterar varandra ” poli ö esdigra . s "konsekvenser: , Jämtlandsbygd, "höll man alltså till och de tre huvudämnen man trim- mades i var konsthantverk, kon- torsorganisation "och: arbetsled- ning.; Konsulent- Stina Karlsson introducerade ' vad" som står, till Kn naste året hänt och" vad som un- der .det' närmaste Aret kommer att hända i Kina kommer att'få mycket betydande - konsekvenser för » den ' världspolitiska” utveck- lingen under: de närmaste fem tid ären. Och ibland har” man känslan. av att inte ens Mao själv riktigt ' vet vad det år han är ute efter, vad det är för ny "ordning han vill införa i det mäktiga ri ke han styrt sedan" 1949, - de man en något annan: uppfatt: ning.: Enkla knep 'och. tips: kostar inte alltid så stora pengar, men ger' behagligare arbetsmiljö för en jagad dsl inte minst; Om begreppet . arbetsledning tar lade ' intendent ' Olof: Lemne : på Sånga-Säby och. även ' detta : av- snitt gav en'hel del tankeställare och . nya impulser,' ”Filmer' och med en del information om :ak- tuella ' organisatoriska" frågor. 'och pågående . aktiviteter "Uksom: in- ” Riksdagskansitet '- erhopades dagar” före päsk . av! 'regering- att utsläppet från massafabriken, om det blir -någon, inte ställer företagen åläggs ' motivera sina” prisföränd- - ringar och delge" pris-. och kar- tellnämnden' detta kan man ha delade mening- ar, 'Men man. kan knappast som håndelsministern ” dels ' säga" nej till. ökade fullmakter, att. stärka skäl: talar dock" för Hur 8. ätgårder! är "påkallade. Vad: n dersökningen Göteborg. avslöjat r Y OCH HANDLING,' SN ” Alla "dessa länder "håller nu på örånde inslagen latt bygga upp sin styrka. -Austra- ilien,. Nya.Zeeland, Indonesien, Fi- lippinerna, . Malaysia, . Burma,. Sin- gapore; ' Ceylon, . Thailand, - Laos, Sydkorea; "Japan, Formosa, Indien : Ad den tysta nöd I "vilken -många. och: Pakistan — vart: man än ser n en positiv: utveckling y:enighet i ord och hand-' buds”ifrågea om material för cirk- lar i konsthantverk och bl. a. gick de olika'grupperna in med liv och lust för: ; uppgiften att: skapa ett mönster 'av"' osymmetriska .detal- jer. Ett' roligt spel. med. former och: färger; som tydligen gladde 'dessa' folkbildare på hög nivå, ., sKohsulent Arne Bohm i Facit- [skolan gav en 'rad tips om KR = kontorsrätionalisering. En detalj äxa fram, Vart man än ser. Sundqvist" och” LiS-rektor ' Olle Edelholm och, förbundsordföran- den , Sture: Korpås, Balingsta.. Li- kasäå ägnades - en - färmiddag . åt handikappverksamhet ' under, led- ning av. sekr.'; SLS-LiS, : Ganska: många timmar! var an slagna : till rekreation - på. skidor eller annat,' och ryktet gjorde gäl- "Märta Bergqvist nu' inte vara fråga om någon tak- tisk" fint från . regeringens ,sida, 4 till överraskande skador. j L Göteborgs-Tidningen. '. "En ny syn på värdpersonalen och dess anställningsförhållanden, " en skattepolitik som inte verkar. arbetshämmande samt en uppvär- dering av familjedagmammans In- sats är vad som I första hand behövs för att vi skall kunna ska- pa acceptabla förhållanden för våra åldringar. , : 4 1 Helsingborgs Dagblad - - Riktprisutrodningen ville. att i ökad utsträckning . sina kalkyler. Om dels, säga ' ild äl ill - c s.fn- ”:Under: veckan hann. man också SN RER samlingen av "dylik 1 det Å så fall gå till a. Dagens Nyhete formation om den pågående sam: | € propositioner, : medan riks. Högerpar et vill, liksom folk- N manläggningen , av' SLS och LiS. dagsmännen ..ägnade, sig "åt sina tiet ' och närt : förmödligen Då medverkade SLS-rektorn Allan | problem hemmavid, Det behöver partiet." oc) också . centerpartiet, när 'ett:sfri- stående reklamfinansierat . TV-fö- retag . i stället, för ytterligare: ett Det har bara slumpat sig så att > Ttidens utgång för frågor : som be-j- påsken i år inträffar omedelbart i! efter. den ordinarie, propositions- rör budgeten. .- . Men .. regeringen kan inte undgå klander: för sin oförmåga :att planera”, sitt arbete program ' inom” ramen för - Svert- > I KvP: "fantiserar s som. så många gånger 'förr." Centern vill inte-ha: ett” Teklarnfinansierat ” = TV: bolag . dominerat”, av, 'storkapitalet.' Vårt som 'kaliske synes mindre. aktuell undantag för..de kommu" för. små SLS-expeditioner,' men; ef. - r En jämförelse? ter - de; kommunisti ka och ter: hågra” timmar med Bohm,"ha. "förkastat. den aktion 'som-gj 1 på Brunnsvik.- Han har. bl. . vn atty vara. beroende; "av. ett; rg tt ” ' samarbete” mad lantbrukets före: Idag, lämnar inget, tvivel: m. har; gjort :framsteg;. Vfetnam : Yr, huvud Naga grupper: och är; därför: så. objek- tivt” som- är möjligt. Det «a når försvar a ”hövl ignet,” J position kräver: Farhågorna - f att. regeringen inte; skulle få .ut- sättas för kritik .och' parlamentet; 'skulle..bli. ett regeringens förvalt- Hingsmaskineri. har -emellertid, in- te; besannats,. : Regeringspartierhas I; i breda :majoritet.. har. lett .till att det ; unider'. de; första " debatterna] hörts ;reservatione ot; de. egna' |, "ministrarna. , Ock regeringspar-, f våld” och a Ja langsrikt" vi h Iper . Sydvietnam, en'. vekdaiht.. folk erkäfjner . levnad .—'tror-mäan att. allt så? ekonomiskt "och, .: noterar. "fram... idag den stora" "koalitionen var dant uppfunnits för ro skul 2 o|gångar Vi "bistår Sydvietnam” un. ' da | der uppbyggnaden »av, I tiska - institutioner:..o: .en- del. negativa. synpunkter: över) drivits" i mycket hög grad; könsta- ferade” "docent Hans Bouveng från Juft- inte rona, behö des: i ut ricehamn för att: 'hemsändningar- na” skulle minska: radikalt! Avgif- Å spänningen = tabiliseringen ingslivet och Valutan:i förs i . kontinuerlig', Översyn; inora Sve- : h iges Lantbruksförbund, och: In: . om; riksorganisationerna” allt se: pundare publiken. :DÅ första. framd an” 1965:Problemen Fake når ur |: ikter 10 "Propagandakamipan gångarna och det sätt på vilket fsyr | . BR mn motparten satte in: mot valet:: mairt > hittills i. praktiken enats Y konstituerade församlin skä mtelc . méd + he c bortåt 6 skr dag — m blygsamma '. | avgiften har åsyftad verkan. . Okynneshemsänd- ningarna har: försvunnit: efter” - januari... Antalet: hemtransportör — : fördyrande för alla — har re- överdrifterna” "här, Fty tierna i. , förbundsdagen -betraktar; ; gagnat faturvärdens” sak. Kvick: den stora, koalitionen som en deb. hårda politiska - vardagens; insti sund är inget. prejudikatsfall "och "förhållandena är väl också -litet ”farinorlånida” i-Värö.” Men -nog' be- '. Ihövs' betryggande garantrer för Bv om Hen Yr nya politiken bevisar; det. "månader sedan lagt f "; slag. I frågan a "sig :åte 'p&-remisd. Fö! når om. den nya tyska regeringens | politikiden,.reserveräde och myc- välvilliga respekten beträffan- |: EA t sa Ått föreningsrörels tiga ställningstagande.” 1' dessa frågor” bl. äv blir beröende av .. hushällningssällskapens' framti- vida öde är uppenbart, men -de |: « lösningar man diskuterat 'är. så- sn ”danä att sällskapsfrågan mycket |- «. väl :ryms innanför 'ramen av "dessa, | FRIHET ELLER: VAD? v / Dala; Demokraten är en soclal- demoki atisk tidning som inte "sällan finner det påkallat att kri- | tisera företeelser även Inom det Ä . egna lägrt, påpekar Östgöta Correspondenten, I en le- "dare häromdagen skrev DD att - det mom fackföreningsrörelsen |, inte finns något stöd för' den vänsterpolitik som Aftonbladet |: förordar och som tar sig uttryck "I bl a, suddiga gmwänser mot kommunisterna. ö-C: Nos Den frispråkiga Dalatidningen och dess redaktör Gösta Söder- lund åtnjuter förmodligen ingen "större popularltet på Aftonbla- dets redaktion, Detsamma är fal- |- let inom Soctaldemokratiska ung- |. domsförbundet, där det finns grupper, "vilkas manövrer på |. "vänsterkanten och = allmänna uppträdande redaktör Söderlund inte heller tycker om, SSU-klub- |. ben i Brunnsvik har Ingett en motion till Dalarnas SSU-distrikt, varl krävs att Dala-Demokratens chefredaktör skall avskedas, Det är naturligtvis en angelä- ”genhet som främst angår social- demokratiska instanser, påpekar tidningen. Men saken har en vi- ” dare" aspekt som ' uttryck för | + mentalitet som. får ant större” spridning: « Unga högljudda radikaler, som nu för tiden 1 övermått bereds Hi äNe att plädera för ofta gans- |- och illa inkta läer; nöjer sig inte med att för- fäkta sina äsikter utan visar en skriande brist 'på tolerans och en benägenhet att sätta 1 gång kättarprocesser mot dem som in- te . har samma = uppfattning. . Brunnsviksklubbens aktion är väl I och för sig inte värd så stor uppmärksamhet, men : den kan hållas fram som ett exem- pel på illavarslande tecken, om ök . angeläget; att. underleverantörer ” nödtvänget att nedlägga eller in- : underrättade;; därom. : Underleve-: " nedgång i 'leveranserna dit kan : värdet" av :sådana' investeringar. | -- Svaret av övre Norrland Kan in- te hävdas med. rationella ' argu- |: / man "känna ' säga, att en poten- nte Bara arbetst gar som i god; tid skall ha besked ne EA eler; är också ' | utomordentligt till. företag, ;, som ställes inför skränka "drifter, 1 god tid blir: .;rantörer-till ett företag kan drab-' bas mycket. hårt om nedläggning av '.. eller ”"produktionsinskränk- |: ningar inom detta kommer över- räskande för: dem: Följden” blir då en återverkan även på under-|- . leverantörerna, vilken , leder till , minskad; produktion,, . permitte:t. "ringar och otrygghet. I samman- ” hanget måste det även beaktas att underleverantörernas produk- |: tionsutrustning i många fall är speciellt uppbyggd med -hänsyh |. till beställningarna från ett visst eller vissa företag. Vid avsevärd . bli i "hög grad reducerat och en . omställning till andra arbetsupp- |. gifter 'nödvändiggör ofta” be "dande nyinvesteringar. on en "Om behovet äv starkt ö ade - c " kapitalinsatser kommer - öväntat . kan de. "ekonomiska svårigheter- na bli övermäktiga, under alla omständigheter kräver: ej ”nomgripande "omläggning verksamheten lång tid, ATT ÖSTERSIÖUTLOPPEN - OCH DÄRMED FÖRSVARET "AV SYDSVERIGE . skulle vara en "fråga av sekun- där. vikt 1 jämförelse med för- ment, ansef Arbetet: Med ”likd "starka skäl .skulle ” handlar frågan 'om folkbokfö- ""ringen.i Man” har” inskränkt sig till” att! ndast studera" "huruvida - dennia"bi r- vara" en kyrklig eller -.samhällelig uppgift. Inte oväntat ;: Konstateras : tt folkbokföringen måste anses vara "en "samhället; och. én- .dast på grun av historiska skäl ” principient” , digare 7 att "påtala den” onödigt "grundliga msorg kyrkas stat-1 ut- redningen ägnat, "frågor som många gånger tidigare” under- sökts. I det här fallet tycks nitet Oc så vara "överdrivet. "Att folk- + bokföringen, skötas, av "svenska "kyrkan, eller till vilken myndighet, den i an- nat fall. lämpligast bör, överfö- ”|e > ras, är, däremot frågor som har . intresse; . »Därom. hår. emellertid inte, utredarna -någon., mening. H Inte' heller .- har-,man- studerat .. konsekvenser, och kostnader vid ; en. .reförm. En- sådan : :undersök- ning "skulle ju:ha'” gett material för; fortsatt debatt om svenska : kyrkans. uppgifter. och ställning 21 samhället." Det .man nu talar om är ingen nyhet. : .-, en > "(Västerbottens "ot Kuriren) ' " tie angripare — om" han kom- | mer Från ' väst eller öst — lika väl kan nöja sig med en bit av Sydsverige utanför Smålandspla- ]' tån som kalotten norr om Pite älv för att nå sina primära stor- strategiska mål; I :Sydsverige'|: oss med, ett neutralitetsförsvar — "en seg defensiv reträtt när- mast uppfattas som ett makabert ' "skämt." En angripare mäste” mö: ” tas vid kusten, ; , Arbetet ställer verkligen sina . partivänner Sven Andersson och Karl Frithiofson' inför en sam- skulle +, om vi nu skall håna |, ae.” Var" är: det” fienden skall. släppas i land utan före- ” gående mötstånd? I norr eller sö- " der eller öster eller vad? . ” Md . i även , dö fortsättningen” skall; örsta håndlingar; » Men '--påtagligen ; även ; de ella kritikerna ense om: andan mellan koalitionspartnerna är: tydligen ' bättre än man. vän- tat sig; ”Reger Ingspärtfernäs politiker; "ansvariga .tycks.;det,' är "beslutna land; Just kanslerii Kiesinger "och hans ” ställföreträdare” utrikesmi- I nister: Brandt tillskrives av' upp- märksamma -iakttagare ' taktkäns- lan: som' sprider ' en: atmosfär. där ett. bra sakligt samarbete är möj- ligt. Båda, politikerna 'stod . sida vid sida under kransnedläggning- en. vid den okände soldatens grav under: Are de "Triomphe 1' Paris och ——" vilket . protokollet" annars förbjuder ”— båda två. tecknåde sitt namn. i minnesboken, - + Eftersom" vicekanslern "på: sam- ma: gång förvaltar ett av. de. vik- tigaste departementen vinnlägger den: Protokollmedvetna CDU-kans- lern sig också annars om: ett gott otvunget: samarbete med sin, so- cialdemokratiska "utrikesminister. När något viktigt är under'över- läggning på paläet Schaumburg, kanslerns residens i Bonn :hörs alltid. Brandt. Kanslern och hans ställföreträdare ! möts ' även 'ofta för samtal på tu man: hand. I Pa- ris: satt .de tillsammans" vid ett glas vin till( långt in. på. natten för. att förbereda . konferensen med den franska statspresidenten de. Gaulle. Under en lunch på. tu man - hand" preparerade de .en vecka 'därpå förbundsdagsdebat- ten om " Frankrike-visiten. - .Inte heller finns det mellan Kiesinger och Brandt -någon konkurrens ifråga om utlandsbesöken, De kom överens att så långt som möjligt dela. upp detta tidsödande 'göro- mål sinsemellan, Således besökte utrikesminister "Brandt som ' den nya tyska regeringens . första representant Frankrike och USA. T. o, m, det fräna tyska: nyhets- magasinet ”Der Spiegel” ger de två politikerna intyget:. ”Awv” så- dana män regerades vi aldrig förr, De har sinne för nyanser, är intresserade för litteratur, har goda. umgängesformer, behärskar främmande språk och har. smak”. Båda politikerna tar sitt värv på allvar, de har lämnat viktiga och ”pensionssäkra” att få utöva ett avgörande infly- tysk politik. Men regeringsparti- ernas deputerade.har sina egna bekymmer — vem skall skörda vinsten av en framgångsrik poli- tik, d. v. s. väljarnas röster? De puterandena : har inte än vunnit den säkerhet den nya situationen med stor parlamentarisk majori- tet och; en Siffermässigt: svag op- Ne - i alla fall: meNan topparna —|' atti lyckligt" föra experimentet i internationella" "problem" och ett-intensivt arbete pågår just: nu-över hela" världen på att vinna den; livsävgörande. kapplöpningen med: befolkningsökningen., Till” de viktigaste åtgärderna 1” syfte” att”. avhjälpå: hungern” i utvecklings- : ;: ländern är framställandet av ny; mer näringsrik” föda; "speciellt'"för barn. C:a 70. procent av. alla barn. i u-länderna — omkring 265 milj. —' förmodas a av undernäring på " grund "av” ”vitamin:" «och/eller proteinbrist. "Fortsätter ' "denna" tens: dens befäras”. motsvarande : siffra 1975 vara uppe, 1 350 milj. bar Det / "Inns émellertid alla: förut sättningar för att tendensen al kunna -brytas och när det; gäller: proteinförsörjningen . "ligger.: ka | ske” lösningen på ' :problemet,, i världshavens : ännu . båra , till en! bråkdel utnyttjadé resurser. i rapport. till regeringen! föreslår” den". amerikanska; vetenskapsakar: demin att man 'skall utveckla nya fiskeområden i oceanerna utanför, länder och områden med Pprotein- brist 'samt inleda massproduktion. : och. massförsäljning av ett prote- inrikt fiskmjöl. :- De ' näringsfysiologiska "Under- sökningar på en världsomfattande basis som företagits av en rad in- ternationella organisationer har gett vid handen att 'proteinbristen utgör ett allvarligt 'hinder för &0- cial och ekonomisk utveckling i mer än halva världen, framhålls det i rapporten, > ccs : I Förenta Staterna” 'har man in- lett ett" intensivt arbete på pro- trät av kummel, vilket tillverkas vid tre stora försöksanläggningar. Fiskmjölet består'till 85 procent av protein .och resten av värde. fulla " vitaminer. Det är nästan smaklöst och avger ingen lukt. Det kan med fördel blandas i t. för världens - hungrande - vet, Behovet av näringsrikare fö. Sy forskning inom detta: 'områ- | Centrat. från fisk. Produktionska- duktion av ett proteinrikt koncen- |" Fr fisken finns” i särskilt stort över- flöd just i tropikerna där protein- "bristen är som allra störst. Ocea- |. : nerna betecknas som ”högst. pro- duktiva” 'i områdena” kring ”Cen- tralamerika, Peru, norra Chile, Ve- nezuela, västra Afrika, Indien och nordvästra 'Australlen. - Den. årliga :totala fiskefängsten |” i' världen har: ökat "från "18 milj. i" ton 1938 till 45 milj.:ton 1964, men en "ökning av fångsterna är inte ; tillräcklig när det. gäller' att: ut- vinna det viktiga protelnet ur ha- da har också lett till en intensifie- ring av den oceanografiska forsk- ningen, med , tonvikt. på en" ut- forskning av "de 'dolda resurserna |' 1 havsdjupen.: Så” har exempelvis Förenta -Staternas'- forskningsbud- get stigit från "strax under. tio milj. dollar 1957 till' 310 milj idag och en .rad- andra länder, .bl.. Sovjetunionen, Japan och Btorbri- ;tannien, bedriver också en mycket ! Vad Sverige "beträffar har AB Astra, i Bua i Halland, byggt värl- |: ;dens första fabrik för produktion i industriell skala” av proteinkon- ducerats , med et :rka” som ” aldrig borde "ha avs caffats. Och, om; dödsmedvetandet är: en ' varning» mot: ning, så möt mänhnisköf rakt, ' människorförgud- är det” också ” ett. skydd paciteten :är--10 000 ton per år. Hittills ' har ”koncentratet uteslu- tande använts som foder. I feb- ruari i år meddelade den ameri- kanska Food and Drug Admini- stration, d vs livs- och läkeme- delsinspektionen i USA, att den godkänt användning.av hel fisk ]' som råvara för tillverkning avi! proteinkoncentrat avsett som diet- tillskott för människor. Amerikanska vetenskapsakade- min understyker i sin -rapport vik- ten: av internationellt samarbete inom oceanografin och uttrycker sin tillfredsställelse över de ge mensamma = internationella an. strängningar som redan gjorts och inletts. Som ett exempel på. äetta arrangerat på altaret i: blivit förstörda och vase dotterdotter, -' fruktan ' sökte altarbordet. medveten .om sen över vad Poster förl" tande på formuleringen av en ny|- samarbete kan nämnas det senas- te amerikanska havsforskningsfar- a :jtyget — det 115:e i den amerikan- ska oceanografiska "armadan — 1 ”Oceanoprapher”, vilken invigdes av. president Johnson i juni för- ra "året.. Ombord på detta fartyg arbetar under den sex månader långa jungfruresan en rad veten- skapsmän frän skilda länder, Far- tyget är ett flytande laboratorium ex, bröd, ris, bönor och makaror ner. i FISK I ( ÖVERFLÖD De amerikanska vetenskapsmän- nen, hävdar i sin rapport att -ocea- nerna varje år producerar tillräck- ligt med fisk för att tillgodose he- la världens ärliga proteinbehov flera gånger om. Vad man ru ar- er Usis, sätt, I -rapporten framhålls det att |. - ra barn, jag måste” lova: leka med: en blomvags”; fått förlåtelse, gick Hon ut plockade blommi ! (Jesus) sade till henne: ST äro dig: förlåtna (Tu: : En tidig ' söndagsmor, on : u äckte- en gammial:' "dan: till Ia - : blommor : hon på "sin som Snyftande;sav gömma sig bakom - Mormodern, som, var att flickan var Ted- hon gjort, -Sade vän: ämt till henne: ”Kä.' förlåter dig, men du mig' att 2ldrig mera ligt men” best; älla mormor”, sade den | er' att" hon I sin tacksämhet nästa. söndag; och - MOT . till" altaret. dagligen betar på är att finna metoder att | med plats för '45 arbetande veten. la, och tillkortakomman- bärga dessa rikedomar: ur havs-|skapsmän och med toppmodern od FA att vända "oss til djupen 'på "ett" tillfredsställande |utrustning. ' je 0 På Jesus Kristus, som "På ”kör- oppas. på förlätelse,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.