? v » 4 , EO EA a mean A i : LAHOLMS TIDNING = LT 'Barndagvårdens. problem: - Antalet barn. i "åldern 0—6 år är 708.000; av dessa -har,. 124.000 sin mor i förvärvsarbete. Antalet plat-; » ser på de ' reguljära . daghemmen uppgår till 14.600. Dessa ,'siffror] . återgivna i Sociala Meddelanden, . ,- belyser ånyo med all. önskvärd, fe för statliga: Jån och anordnings- - tydlighet den enormt stora bristen -på daghemsplatser. Mot bakgrun- . den av det ökade behovet av ar- betskraft som till 1970 beräknas - + uppgå till. 165.000, varav självfal-' 1 ett stort antal ' gifta kvinnor, ter” sig situationen än "dystrare, / - Även om de generösare reglerna 2 Torsdagen den 6 april 1967 ” ET = = i vad händer egentligen i Lä” 0s? Den" politiska utvecklingen 1, detta 'sydostaslatiska kungarike leras till att redan i, byggnads-" har på; sista tiden mer och mer? planeringen ta med det beräkna-' påverkats av kriget.i- grannlandet ' de.” behovet av daghem. ' Statens 'Vietham, Laos regering har vis- uppgift här är att stimulera, inte !serligen: officiellt: iakttagit en — att detaljreglera. -låt vara tvivelaktig -— "Yneutra- I villkoren för erhållande av” lism”, men har stått öppen 'för statliga bostadslån kan dock må- nå älp Re et från. livet och västan. ä ingå ämm a I övrigt. präglas ranter är ot and cc dan ett årtionde. äv ökad. korrupt lä. -tien, Idsmuggling stor 's byggherrarna handlägger —.dag= "Och a mycket inkomstbringande | hemsbyggandt väikliga Ne vet i ERS fanet kontroHerad opium- mo i ; j byggt : bostadsområde. jhangel; 3 varje ' nybyggt s Md k, Savang Vatt- Barndaghem .. bör « ingå som ett Landets monar & inslag "i allt bostads-' ana, har visserl.gens suttit på igt i h = uppgift för kommunerna, vilka”. emellertid på alla sätt bör stimu-" v bidrag till daghemsbygg lett: nödvä i till ett markant ökat intresse hos. na för en satsning på St daghem, kan man inte räkna med 1, Itronen-1 7 är men knappast alls "byggande. och alltså planeräs: pa- regerdt, > Den verklige. regenten; . prins; Souvanna Phouma, statsmi- ” nister och. diktator, har som ”neu-' rallellt, med bostadslägenheterna. "Det är en: sådan syn på hela frå- I att de enorma bristerna I allra. minst :avhjälps under åt- minstone de närmaste' tio åren. - . "För att garantier ska kunna +: skapas för fortsatt ökad och: hög - produktion av daghem har för- slag framförts bl a i en del folk- partitidningar " om av bestä Iser i gan eller i villkoren för statliga. bostadslån om ett visst minimi - tial barridaghemsplatser på en "viss" . 1.löägenhetskvot i. varje, nytt bo- >» stadsområde, Hur detta syfte ska: 3 4. ” + kunna tillgodoses måste självfal-” handling: kan” också styf I för lahdskapsbilden,. grustäktan- | prövas, ' i i let övervägas grundligt. Daghems-" I byggandet är och bör vara en, , dt 'N lytt: remissystem i. Tidsätar klen”. vid "myndighe- "ternas "behandling ' av' enskildas "ärenden bl Igor har ökat avsevärt, beroende på. ett otympligt remissförfaran- |" : de, På ens interpellation" rav" hr Fälldin (cp) "om åtgärder. för att nedbringa ärendenas behand: : clUngsud: vig. länsstyrelserna, t +ex, genom 'användande av si k. "Högra länsstyrelser I bör: sett helt, nytt arbetssy- öden samtidigt" benälalr Erforderlig information 'om de ärenden. . som:”'skall.; behandlas har I; god” tid sänts" ut til) de Protokoll, Därigenom | '; får länsstyrelsen på en gång det nderlag som behövs för, beslut: Solfjäderremissen n har I all här: ersatts av, ett "Muntligt Hö Lv arande 8 "som; ger möjlighet till då ett. effektivare. isatt, Förfaran det naturvärdslagen och bygg-] . hadslagen, ,frågor. om naturre 'servat,' förordnanden till 'skydd | sökningar, . avstyckningar'” "och tomtindelningar, . Z 7 Några” ”tidsvinster "1 strör kunde statsrådet <inte. f.: n: idovlisa, . eftersom” systemet. un. "”lämpast / en' kort tid, En läns Mstyrelse. som "praktiserat det nå- got, år. har” .dock goda” erfaren- ";heter av det, andra som nyligen- "börjat har funnit förfarandet lovande.” ' Ehtersöm antälet ärenden” "sam "manhängande med just natur- :värdsfrågor kan väntas öka är - "det. av. vikt att varje förslag som utan avkall på iv ärendenas riktiga behandling i sak. kan nedbringa behandlings- tiden, Om det. system som null. börjat tillämpas visar sig vara effektivt bör det allmänt "inför ras vid länsstyrelserna och"ock- så utvidgas att omfatta' fler äirendegrupper än för närvaran- de, DET ÄR INTE BAS. INDUSTRIERNA å som varit den mest expansiva faktorn inom vår export, påpe- kar tidningen Företagaren: Att Sverige trots sitt höga kostnadsläge kunnat öka sin ex- port beror väl främst på föräd- lingsindustrins framgångar. Just nu ser det Inte så ljust ut på detta område, Den totala orderin- gången inom verkstadsindustrin exklusive varven var fjärde kvartalet i fjol 14 procent:lägre än motsvarande siffra 1965. Att under sådana förhållanden upphå den exportökning på 6-—7 procent, som fiansplanen förut- "sätter, blir Inte lätt, allrahelst som vära kostnader i år kom- mer att stiga snabbare än kost- naderna i våra. konkurrentlän- der, s SKOLAN OCH RÄTTVISAN Vuxenundervisningen som en funktion av: -samhällsrättvisan = införande ' + ståndet mot statsbidrag till- orga- "" vändtga komplementet, Och :i va gan om dåghem' som behövs om : "man i en framtid skall kunna' eli-'> minera. en bristsituation av iden 7 omfattning vi har i dag." : vr Vid sidan: om det reguljära dag- ”h måste en på :familjedaghemsverksamheten ske." Det socialdemokratiska mot-- andra västl:ga makter. släppt till mycket ' pengar och mycken mö- da' för att hälla Laos "flytande och" hindra det från att dela Viet: nams; BdeEN 2 tär nu över fem är Sedai, som'. president 'Kennedy' efter åt- skilliga”” betänkligheter ; beslöt sig sett mycket högt spel i Laos. ill" "att börja med hade Kennedy, niserad : familjedaghemsinstitution måste brytas. "Motståndet bygger. på socialistis! eologiska tanke-, gångar om kollektivets förträfflig- het. framför de enskilda 'hemmeén. "och: har” således' inte sin grund” i det ”" "realistiska ST förhållandena.” Dessa är att bristen på daghems- , Platser; ö är så stor, att. hur eners' "giskt kommunerna än kommer att arbeta för en bättre planering och; ökat byggande, kommer familje” daghenmimen. att : förbli > det ”nöd<: Post "erinrar: om, ' tänkt « sig att iir. :amerikanska :truppstyr- Laos för att där möta. och | den. kommunistiska in. n Nord-Vietnam, vilken Kennedy: övergav "denna "frihetens" samhälle; ödiratt i stället ernä” en | motståndare säger sig hylla, utgö, i en; väl” fungerande och" organise rad. fi "det 'värdefulla' alternativet ' till :der "reguljära - daghemmen. Det; kan' . . alltså inte bli fråga om ett antin=" "gen eller," "utan. ett både" och när” + det: gäller den organiserade harn=. tillsynen, ” 'sadören Averell" Harriman, . som fick, uppdraget att -.klara saken. Han lyckades —. närmast väl” av det'i'skälet. att "också 'Sovjetunio- nen. önskade en fredlig . lösning ' wöB-problemet. » Resultatet blev. eh; ;Genévekonferens, där det ingicks eft! avtal .om. Laos fram ti vietnamesiska.. : invasionsstyrkorna | "Uskblle, xdragas bort: helt ur landet. Och: Tåos; territorium skulle icke mer” fårbegagnas som en-korridor för att förse vietcongstyrkorna :'i grund :'kan sägas vara tvåfaldig. «.' Dels tillgodoser den? ett rättvise- krav;". nämligen att. ge nya möj: " lgheter; åt"dem; vilkas skolålder inföll innan utbildningssamhället "hade förverkligats, dels har, den per: från, Nord-Vietnam.-; Teoretiskt" sett var prydligt avtal, i isom. Nord-Vietnam och" Moskva! pressades att. urider- teckna; Men ingen” i Washington, minst av alla: president Kennedy "] ock” Härrimart,”litadé” på; att av let verkligen skulle-"komma att respekteras 'av. regeringen :i noj, : Kennedy: själv. påpekade, avtalet i, undertecknades,: att! m inte skulle känna sig "för säker, --omilabling: ör för allt" flera. människor "att '.be- reda: sig' fört nya ;arbetsinsatser: i denna propositi JEA satsningen” "på skäl alt;vara skeptiska. Och han! juogäde nägra ord, som' världen. Ti sömn! Joseph Alsop i Washington ; politidie tösning. Det blev ambas- |. nister och" nationalister. "De nord: [|s 'spary;. eller en pilfinik. Syd- -Vietnam 'med vapen och trup- vå 18 etta ett | gelkören:- En ny fågelkurs startar. ty: deti fanns, alltför: många - goda "från Sonvanna Phouma. . tyvärr glömt bort” 'sedan dess. Ef ter att ha framhållit, att om Väs- tern "vill hålla. kvar' någon kon- trollplats i Sydostasten, så skulle man .se till att välja” ett centralt område, som. vore mer lämpligt ur. militär synpunkt än ett redan hotåt.: område . (som ” "Laos), :. och därpå ; tillfogade . Kennedy, orda grant: : ”Nyckeln: ligger i syd Vietnam. Och även om motparten, ser an. norlunda : på... saken, så, skall vi inte låta. oss besegras i Syd” rViet- "skepsis ”. 1902: kantzju inte förne- kas. :Frågan "Syd: Vietnam! un : . Syd: Vietnam, Hur som helst: säl lan: eller aldrig har väl ett inter- nationellt avtal brutits så krasst som Hanol bröt Genéveavtalet av "år 1962, I nuvarande stund arbe- tar enligt säkra amerikanska -:in- formationer bortåt : 35.000 man nordvietnamesiska och - kommu- nistlaotiska trupper på den s. k. Ho .Chiminh-vägen, som leder från” Nord.Vietnam genom det sydliga Laos : till ' Syd-Vietnam. Och, det sker på order från Ha- nol, "som år 1962 högtidligt lova- de att. aldrig mer begagna denna väg för sin infiltrationsaktivitet i Den övervägande .deleri av' de 35.000 är kulier och bönder, som .under tvång skick- , äts ut för att hålla vägen i stånd. Resten utgöres bl. a, av nordvi- etnamesiska ' ingenjörsbataljoner, som har till uppgift att vaka över kr gsmaterialtransporternas fram- förande; » Även den andra delen av Ge- I néveavtalet nonchaleradesg lika. il- Jai I norra Laos pågår .fortfaran- "de ett: inbördeskrig, där mer än 10.000 nordvietnamesiska soldater deltager i kampen på de kommu- nistiska : pathetlao-styrkornas. sida mot regeringstrupperna; Om icke denna utländska inblandning äg- de rum, : skulle :: Laos måhända på : egen "hand kunna klara. sina problem. Nu är det omöjligt. Och vad : värre :är: denna 'invasion' i och genom Laos försvårar till yt terlighet ; läget" för, Syd-Vietnams regering. och folk och bidrager i högsta. grad - till: en - förlängning av' det vietnamesiska kriget. " Genéveavtalet av år 1962 utgör ett oförnekligt bevis för hur fö- ga man kan lita på, att Hanoi någonsin " kommer . att. uppfylla några ' fördrag -— vilka . makter som . än” är. med; om : att”. under- [teckna dem, ">, - ON. PS, vörket är det få; som på: avgöra: om såhgaren Under": toly.; tisdagskvällar .: Bertil - Wahlin;”känd. från..e; tidigare "natiärserier ii. radio; o gen-sextio. fåglar. skall 50.: olika ” "fågelarter', - regelb ee tillfälligt: De flesta" häcka här; de övriga passerar, någon” "del v "Sverige under” färder" till""och - upptr äder Sin virkesborg ”päller. "pår att” dtornasupp: sig i den sveriska.:sko- gen, skriver. jägmästare. Erik. Mo: dalen;' Södra Sveriges Skogsäga res Förbund, i senaste numret . Skogsägaren'.. "Bristen . på :förä "vårt eget, lands jordbrukspolitik = har "länge! och -väl influerats svärande genom de senaste: årens nedläggningar inom .massaindu-. skriver strin,' och -torde' bli ännu större | "det: (hb) i. framtiden om: inte" krafttag" tas. | : | Fram. till 1975 kan vi räkna med oc Ett karakterlåtiskt : utslag. av att cirka 8, milj kubikmeter skog detta tänkesätt har '-varit insäll: ”friställs?., genom , nedläggningar. | - ningen. till..s,, k.. direkt lvsmé: ln Lägger. man därtill den årliga delshjälp: från värt land -till de ökningen" av : virkesförråden : så svältande. u-länderna. , Sådan : bi- torde vi behöva bygga skogsindu- ståndsverksamhet. vore;--har > det Fstrier för att.ta:hand-om. 25 milj hävdats,' ekonomiskt oförsvarlig: kubikmeter ' skog. Industri som " bättre än att till relativt sett hö: kan "ge oss :3 miljarder kr. i ex- "gal kostnader”producera en ,viss portinkomster, : mängd livsmedel i vårt land vo- |:::Dessa förutsägelser är baserade re attranslå motsvarande sumina på en utredning' som gjorts av för inköp i andra länder med ÅSSSF om den pågående nedlägg- lägre priser än det svenska jord- ningsprocessen inom : massaindu- bruket måste betinga sig. strin. Utredningen säger att'pro- Principiellt är. detta - självfal | duktionsbortfallet.genom nedlägg- let en aildeles riktig uppfattning! | ningar under tiden 1965—75 blir Den vilar: dock-på en väsentlig |1,44. milj ton massa' eller 22 pro- förutsättning — att billiga livs- cent. av -1965 "års: produktion, medel i stora mängder finns att 800.000. ton, eller 13 procent, för- köpa. Samma förutsättning. alt- | svinner genom "redan genomförda så som /legat, till grund för de j eler kungjorda nedläggningar. - mer eller: mindre agressiva för: ] .Undet perioden 1955—065 mins- slagen om. -en. väsentlig ersätt- kade antalet massafabriker ' från ning av. den svenska jordbruks- 129 till 119. De två senaste åren produktionen med import, : .. har ytterligare nio försvunnit och « Är ,denna förutsättning ;|idag år 14" nedläggelsér kungjor- bar? Den akuta indiska för mr, Försiktigt räknat kan bedö. - mas. att cirka 20 fabriker upp- ningskrisen har gett fråga hör med produktionen fram: till "dramatisk. belysning; ; UIndien' — 2 2 FR Z ha kvar. en- St av rs "enheter. med sina 500 miljoner invånare | "Av det : sammanlagda produkti- det ojämförligt största av u-län- | onsbortfallet härrör cirka 70 pro- derna bortsett från Kina > — är |cent från sulfitmassan. Praktiskt som känt övervägande ett, jord- taget all nyetablering sker nume- bruksland. ra inom 'sulfatsektorn, marknaden för sulfitmassa har stagnerat, 'Av Folkökningen är emellertid så 1965 års totala produktion av sul- "snabb och jordbrukets: produkti- fitmassa försvinner drygt 1/4 ge- vitet så låg, att avkastningen in- te förslår till 'självförsörjning ens vid en mycket låg — med nom”redan' genomförda eler kun- gjorda . nedläggningar. Fram till « västerländska mått mätt bekläm- mande låg — näringsstandard. 1975 kan ett ytterligare produk- tionsbortfall av ungefär samma Hungersnöden har endast nöd- turftigt kunnat hållas tillbaka storleksordning ' förväntas, Man med hjälp av stora amerikanska kan alltså våga förutsäga den drastiska utvecklingen att av spannmålsleveranser. Ingen 'ljus- | ning kan för närvarande skön- jas, — från regeringshåll har fastmer förklarats att situationen under det närmaste kommande året hotar att förvärras. +I detta läge har det blivit klart vad som i och för livsmedelspi oduktion) venska Dagbiar Varit möjligt att räkna ut redan tidigare, att de ”väldiga” ameri- kanska överskott som så frikos- tigt åberopats I en enklare debatt i själva verket är tämligen be- . gränsade, nämligen i förhällan- räd- , Hingskapacitet : har” börjat "bli: :be-" sig hade de till behoven, poängterar SvD. nh 1963: tärg "”sulfitmassaproduktion kommer "redan, 1975, hälften. "ha fallig', bort" genor Betraktar man "Utvecklingen re: gionalt finner: man fullt naturligt att det är inom, de: gamla skogs- industricentra .'som. , nedläggning- arna nu är aktuella. Mest marke- rat. framträder. detta i:sulfitindu- strin norr och väster-om Vänern samt På mellersta, norrlandskus- nn Från . Svirkesförbrukningssyn- punkt har. det naturligtvis mindre betydelse hur många fabriker som finns under förutsättning att ut- byggnader och nyetableringar hin- ner överta' produktiohsbortfallet. Ett produktionsbortfall " av : 1,5 milj tonj betyder en' frigjord vir- keskvantitet av. 8 milj skogsku- bikmeter. Härtill kommer det re- dan . befintliga virkesöverskottet som under perioden: 1956—64:be- räknats till cirka 20. milj skogs- kubikmeter per år. Även om viss utbyggnad skett under 'slutet av denna : period förtjänar 'storleks- ordningen - att uppmärksammas. -- Man : behöver - inte- "vara, pessi- mist för att fråga sig hur det överhuvudtaget skall kunna bli möjligt att på kort tid mobilise ra resurser för en sådan utbygg- nad 'av skogsindustrin att en out- nyttjad skogsproduktion av minst 20 men kanske t. o. m. uppemot 30- milj skogskubikmeter skall kunna tas omhand," skriver hr Modalen, Visst . föreligger . på många håll i landet omfattande utbyggnadsplaner, men samman- tagna är de inte av.denna stor- leksordningen. Dessutom är ju situationen den att t. o,. m. för- verkligandet av redan förefintli- ga, långt förberedda planer brom- sas av rådande kapitalbrist och i vissa" fall dessutom av ett aktivt motstånd. : Att tillgänglig energi > bör in- riktas på att skapa ekonomiska resurser för en produktionsappa- rat som skulle kunna' omvandla 25 milj skogskubikmeter virke om äret till 3 miljarder kr i ökade exportinkomster. Utan extra kraft- ätgärder är det :'fara värt att skogsindustrin i:vårt land under det närmaste decenniet får fullt upp att göra med att bygga nytt i stället för det gamla som läggs ned. I så fall kan det dröja länge innan vi överhuvudtaget kan bör- ja knappa in på virkesöverskot- tet. En så olycklig brist på ut- veckling. har vare : sig "skogsbru- ket etter landet råd att acceptera. -- Endast en liten grupp ornitologer har inom landets gränser :sett mer än 300- fågelarter, påpekar Bertil J | Wahlin i:sin nya bok' Sextio fåg- lar, vilken givits ut till vårens ra- diokurs. Redan :200. arter; betrak- tas som " ett :aktningsvärt: antal rloch: förutsätter att vederbörande. |- ägnat; ätskillig tid' åt fältstudier både! på städes. ; ; FÄGLAR- I RATTAT MILJÖER” "vor, dels egna” "inspelningar; berät- I tar Bertil" Wahlin. Men förutom att ller lära lyssnarna” känna igen olika rv fåglar på deras läten och utseen- d je försöker jag presentera de mil- er, där, fåglarna uppträder: Var- je. lektion, inleds' med ett. direkt- reportage från;en .miljö,. som. jag söker, presentera och karaktärise- ra. Därpå plockar jag -ut fem fåg- lar, som, ä ypiska Inslag i just denna milj "Många av. de 60 fåglarna kan kanske tyckas alltför. välbekanta för att krävä hågon. närmare pre- sentation. Men”även den mest tri näde ornitolog har svårt att på lö tet"skilja en gråsparv från en pil- fink — och locklätet från-en talg- oxe och en bofink:kan" vara för- villande lika. I kursen gör hr Wah- Vin " ständigt förelser . mellan fågelarter, som lätta "att för- TIDEN "Ännu en radjokurs startar den 31 mars.” Kursradions sista : för den här terminen, Det är arkeolo- gikursen Spår från tusentals år, som sänds i repris. I den tar pro: fessor "Carl-Axel Moberg lyssnar: na med på en spännande forntids- vandring i vårt land under tio fre- dagskvällar.. Hur levde våra för- fäder?. Var kom de ifrån? Hur bodde de? Hur skaffade de' sig mat och vad använde de för red-:; skap? Det är några frågor, /som belyses i kursen, där lyssnarna också får: tips om hur man på; egen hand kan forska vidare. hemmaplan, och" annor. 3 et [I den nya. radiokursen ut- | r snyttjar" "jag dels radions fågelski y na Finansminister Gunnar Sträng har låtit hissa varningsflagg, Eko- nomisk - klimatförsämring hotar. Åtgärden. har , kommenterats på många .olika sätt. Optimisterna säger: ”Ingen ko på isen, Lät oss ta det lugnt. Så länge valutare- serven ökar är det .ingen fara med vär bytesbalans, Vi har i dag ingen ' kris i vår, utrikeshandel, men väl en kris i vår ,valutastar tistik”. Pessimisterna åter vill skärpa hr. Strängs : "varningar. Det blir denna gång ingen lätt och snabbt övergående svacka 1 konjunktu- ren, .säger 'de, Vi måste vara be- redda att möta. en långvarig, om- ställningskris inom den industri- ella" produktionen; De små och medelstora enheterna får allt svå- rare att klara sig i konkurren- sen med de amerikanska och eu- ropeiska industrijättarna med .sin högvärdiga tekniska utrustning, sina hjärncentra i form av insti- tutioner för forskning och utveck- lingsarbete ” och. sist. men inte minst deras kapitalresurser, 'som tillåter dem att i kamp om kun- derna ' bjuda köparna i särklass förmånliga : kreditvillkor. . - Hur skall lilla Sverige klara sig i fort- sättningen, "undrar .olycksprofetef- nå, Vem har rätt?" .: — "En : konjunkturbedömning måste väl alltid vara mer av tro än. vetande, 'svarar finansminis- tern, Men efter att ha tagit del -Jav alla" för konjunkturinstitut, de- partement - och ' näringslivsorgani- sat'oner tillgängliga fakta har jag kommit till det .resultatet, att vi inte riskerar någon påtaglig ned- gång i" konjunkturen. ' Men” väl kommer 'de senaste årens ekono- miska drivhusklimat att kylas ner några grader, Det talas i. dessa dagar. så mycket om den andra industriella" revolutionen med si- na datamaskiner, sin elektron;k, sina högautomatiserade fabriker och mycket annat, fortsätter. hr | Sträng. Men jag är optimist när det. gäller svenskens förmåga att | hänga. med i den.tekniska utveck: lingen.” Men "självklart. kommer vi "ätt. påverkas" av' den, i alla världens ” industriländer nu': på- gående omställningsprocessen, Till den, enskilda medborgaren 7 M skulle slja. säga följande: : "— Det finns. ingen anledning | till panik,” Men: många individer kan: räka ut för svårigheter. Och former tilll trots skall det” visa sig. att vi. söm sprivatmänniskor ar till sanihället ; upp stånäskraft. Under: fjolårets senare. -Kälft råppor' teräde. affärsbankerna, post- hanken . "och sparbanker, na. ett ökat sparande. Även om” statisti- ken' ännu inte kan. ge Oss exakta besked om, vad som i detta stycke är , enskilt; sparande och .vad som är "förétagssparande — sådana be- sked . kommer. först, om "en: eller : -I penbart, att, de . enskilda ,männi- skorna / känt, ett, behov "av; att " g-- resp,, bygga” upp, ett eget "sparkap ta ill. skydd ” för om de. väntar. Försöker vi nå'.se samma. 'pro- em ur samhällets. synpunkt. vi- sär, det Sig, att den. rationalise- ringsprocess som. pågår i svenskt näringsliv, kommer -att Ständigt mer kapital, Som ett vik- tigt. «Å 'rationaliser.T hgen.- att. man” bygger upp ellér- skaffar sig . en.; maskinpark - med .. vars hjälp man markant. kan höja den : tidigare produktionen, samtidigt ! som - man skär ner. antalet an- ställda.- Mindre. kostsamma |ratio-” naliser'ngar -är: redan i stort sett; genomförda. Vad -vi-hu .står "in- för är mycket - kostnadskrävande ; industriella reförmer- i ' tillverk- ning, -administration och kommu- nikation.> De" industriella . utveck-' lingsprogrammen blir därmed, .re- rlativt sett, alltmer kapitalkrävan- :de.. Det kommer - i morgon "att 'be- -hövas : långt mer kapital : bakom varje: i. den industriella Pproduk- «tionen. anställd än vad till-nöds: kan klara” oss med, > + 1 Att stimulera industring in- Stockholm (ch. -.De som i frågan -om den slo- pande = licensfria textilimporten från Sydkorea arbetade upp sig till sentimentalitet för sydkorea- nerna hade inte mänga ord till övers av förståelse för de textil- arbetare här hemma, som blivit arbetslösa på grund av vår öp- penhet för utländsk konkurrens, skriver tidningen Beklädnadsfol- ket i en ledarkommentar. En på fem arbetslösa har svårt att få nya arbeten eller får inte alls något nytt arbete, I textil- branschen är problemet speciellt svårt, eftersom man 'där snart endast ' har äldre ' arbetskraft kvar — de yngre flyr en så osä- ker industrigren, Det är mot den mänskliga bakgrunden, som : alla slags sysselsättningsstödjande åt- gärder skall ses, Det finns åt- skilliga fall av mänsklig tragedi och av tyst nöd i nedläggningar- nas spår. De lägst avlönade indu- Gnäll” om Jumperstapp. SS » falsk sentimentalitet- " vesteringar : :Och-'den. vägen: öka sann fått svara för en dryg part av den u-hjälp, som av Pressde- batten att. döma sker. importvä- gen. |, Koreastoppet kan möjligen gö- någon verkan åt det avsedda hället. men -det dröjer: innan det verkar och verkan är egentligen bara en uppbromsning av Ämport- ökningen. . Likaledes ligger . fältet öppet för andra u- eller industri- länder. En svår konkurrens' kom- mer nämligen också från utveck- lade - -Industriländer, visserligen med ' lägre kostnader än . våra men inga, u-länder, Enda svaret härpå är export till dej kem. Sådan sker också i stigande Utsträck- ning, Mellan något så när utveck. lade länder förekommer alltid ett givande och tagande, ' dem emellan .får en tendens till utjämning, även på textilområ. det. Och det - ljusa. inslaget i da- gens bild av textilindustrin '/: är att exporten (stafigt ökar. | striarbetarna I vårt land har fmin- - Det: egna sparandet : bästa. trygghetsskydd : oT omställningskris alla våra koHektiva försäkrings I're r roduktion är sd dag värt vär pr ' ekonomiska problem, konstaterar finansministern," Men hur skall vil kunna spara ihop det kapital' som behövs för. en sådan ekonomisk politik? Själv- fallet mäste olika utvägar prövas. Företagen själv kan ta ur sina vinster." Stat och kommun 'kan öka sina ”kapitaltillgångar genom att skattefinansiera investeringar na, re i dag än de var I slutet äv ' 1950-talet, . : Den internationella konkurrensen har hårdnat flera . grader. 'Och fyra år i följd har de anställda : lyckats få sina lö- ner höjda 'med cirka, 10, proceft far så är den för dagen 'så hög, att . varje: ytterligare skärpning av skattetrycket skulle, te sig yt- terst ' besvärande” för 0ss 'alla. Under sådana, förhållanden fal ler det ett så mycket större an- svar. på -de enskilda personerna när det” gäller, att visa vilja "och förmåga till sparande och tll ka- pitalb.ldning.' Ty att vi har i ka- pital nog att klara strukturratio-- naliseringen . och övriga . omställs ningsprocesser i sveriskt närings- liv är ett livsviktigt "intresse för : oss" alla, Det talås 1 dag mycket om hur stora grupper av ' vårt” folk” blivit hårt pressade av "den. nyå dyr- tiden, Vilka' grupper. skulle 1 första hand kunna väntas ha råd att följa en paroll till ökat Spar ande? » . . — I första hand tänker jag" på vår - förvärvsarbetande". ungdom - med bostad hos föräldrarna, "En" artikel i en "tidning 'gav oss ny- ; ligen besked om, att denna grupp disponerar :12 miljarder för eget personligt bruk. Det är den grup- pen som köper 90 procent av alla . skivspelare, 75 procent av "mope- derna, 50 procent av. grammofon- skivorna etc. För att nu inte, ta- la..om. deras andel. i . marknaden för -begagnade bilar -och exklusi- va: modevaror:.Det " skulle "vafa mer än :'bra för. svensk.'ekonomi om. grupperi;. kunde ” förmås satt spara mer.och konsumera mindre. Ungdomens - lönspärande har” här en mycket: stor. uppg ft, kommenterar: hr: Sträng. nansministrar till, en., överlägg- äntepolitiken,. Vad. blev änk 1- Gustellände ahdra m nniskor, utan som! ett par månader :— så är det up-|. r stora” -mellan:' derna. Sverige -må egen nationella : Sträng. et fänkning a en halv. procent «in- te. spelar. så. stor. roll "för. dem. "Det avgörande er-de, är . kre- ditrestriktionerna ct är ett. résonemantig som 1g- väl förstår, svarar finansmi- Räntan är - avdragsg I. - kräva å holdken "det. viktigaste: — ingår | vi i dag : -I dan: vi ännu: M 5: 8.) oro syndare. (R -IHandeln | bi som: betala; procent: på si- na.-industrilån . får” 4 procent ,'av- skrivna via skatten. Men kredit. festriktionern: får Jåna och ti - När hr. Sträng » gav: sitta denna formulering var, det en; in- direkt hänvisning til de -kredit- lättnader. som:. redan. genomförts: ibankerna. har för . .ovanlighe- ens ' skull: — "fått "Jåna” iks- äldskontoret, bestämmelsern m traffräntan :. har något . modifie- rats och riksbanken" har gjort ''Ob-- igationsköp. Ett läge' har därmed :uppstått där en kraftfull "insats av . det. enskilda — :som finans ;: ministern." här. ovan? efterlyst:”— ' isparandet skulle göra nya kredit- Hättnader möjl'ga: och ge. nytt ihopp om en utveckling mot" me- ira normala förhållanden: "på: vår i dag så-hårt , marknad, a " Gud. -bevisar sin -kärlek där! att” Kristus. dog. för oss; ill: oss me, om. Min: rumskamrat bröt mot skolans förordningar, Då "jag förmanade henne att inte göra så, göra lik bon: , Jag såg en annän ikadant”, Hon va 2 nig och olydig ” de en del krldak fel också, ritiskt inställd mot tyckte inte om henne. henne” och Jag tackar Gud fö, hans kä lek" och för synder och trodde att jag nas förlåtelse Ä äckte , jag, att i' själ - va verket gjorde jag det inte, åå kade : min” rumskämn- ' » fastän ' de är synda Ja inte tar emot hans frälsning. - Jesus gav sitt liv! på -'korsét just lät för att han älskade männi. Or i Oss, Jag har £ min rumsk:; älskad av att jag äls amra ler fel och brister än amrat mer är, ändå Gud. Nu kan jag säga kar både Gud och min kärlek, Som är inbegripen i Guds Splistrade. ; kapital ; ! "Men 'vinstmöjligheterna är säm- - per år. Och vad skatten beträf- : . I pd 4 och "hade, en del :- 4 Jag kändå mig + « Jag älskade, honom, ). X
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.