| Kvigor för export | " Låglandsföreningen förmedlar för export till Finland dräktiga stamboksberättigade kvigor ' (kälvning från 1 juli , 1967) ehligt, följande ; fordringar: ” I, 4 1. Faderns. F-tal: "lägst 101 (om fadern" ej har. Ptal kan farfaderns” F-tal, "lägst 205; accepteras.) -" "2, "Moderns "avkastning ' (bästa är). 6.000 kg. Tnjötk, 2896, : dock lägsta 250 kg. smf; Jämna. kalyningar. och jämn produktion förutsättes. == +." " yngre kvigor samt tjurar :och" tjur kalvar. kan bli ”Tjurmödrarnas avkastning, skall"; vara "9.000 ke. mjölk och, 4,0, 46... os : - ” Ne ,- Anmälan. på .Låglandsföreningens”, ' härstamningsbevi i tre generationer. insändes .snarast och senast. den 12, april 1987"till: => Ut ' AVBISFÖRE GEN: FÖR SVENSK LAGLAN NOS. Förstadsgatan” 40. a, Malmö: C,- =; såväl” Nahal bone? sot TEN gram; från, 6.2» n; borrdiam. till :23 mm finns alltid, en MEMA elboré för önskad” borrkapacitet - med. Tätt 'varvanfal -och.. tillv öekhie effekt för :borrning i "SKOTTKÄRROR | ;VATTENSLANG-. TRÄDGARDSREDSKAP ””TAGGTRÅD” . | "I duktionen, men" en” överutfodring "Det gamla talesättet” ”För ye- ket "och för" litet - -skämmer' allt” gäller. inte minst, suggornas ener- gi-; och proteintilldelning... Man måste följa vissa normer i det här avseendet, men. suggorna. kräver samtidigt sin individuella behand- ling.-I dräktighetsperioden rekom- menderas i" dag drygt två kg fo- der de första månaderna. "Det .gör sammansatt. för -att täcka både suggans eget. och avkommans' be- höv: av: olika näringsämnen. =" "Lika viktigt: som det är att. sug- gorna inte får för litet energi och protein . för . underhåll, . fosterbild- ning och digivning, lika viktigt är det att. de -inte överutfodras, En mindre :underutfodring med "ener- gl under. uppväxten och första" de- len; av dräktigheten - har inte :nå- gon avgörande betydelse för pro- under: dräktighetsperioden medför ofta inte bara en 'stor' fosterdödlig- het "utan också daltg digivnings: förmåga. Vv För normal ”fosterutveckling |" k ivs' också en, tillräcklig mängd högvärdigt' protein, men en' över- utfodring med protein kan förvär- ra . eventuella. diarréutbrott | hos smågrisarna." En väl. avvägd. ut- födring ; medi ett : väl sammansatt foder är: därför ' en” av: förutsätt- ningarna ör en lyckad små rispror duktion. ALLA SUGGOR KAN NTE UTFDRAS LIKA > "Under 'de, första: månaderna av dräktigheten : är .-fostertillväxten | obetydlig, Eftersom dräktiga sug- gor" "dessutom : utnyttja , fodret fodret” "innehåller Kögvärdigt 'protein, mineralämnen. Till I 1/3 härav bör. härröra från" hög- värdiga proteinkällor som, m; öl, ; Att växande": avélssvin har:ett ine lämnen har i ldre djur, har: man; fan att ' det 'sker ett: fortlöpande utby- te. äv! mineralämnen- i -skeléttet. Det gör att även äldre suggor. Ber höver” mycket kalcium och" fosfor i "fodret. ' En" kalciumhalt.: av 1,0 procent" och ett fosforinnehäll” av 0,8 procent. I det färdiga fodret är; enligt vad: man "känner "till Ådag,. att fodret måste vara mycket. väl | ' w ciela rådgivningen om I ; | Fet liyskratiga. grisar med. rätt soggfodring: [ Av: agronom. Arné Pettersson; SER. One För att ninska' risken för stör- ningar i subgans mjölkproduktion (= agalakti) bör man inte ge mer än 2,0--2,5 kg foder de sista da- garna före beräknad grisning och den nivån bibehålls ett par. dagar efter gisningen. ' : .. SUGGOR MED: STORA KULLAR KAN UTFOÖDRAS > EFTER APTIT ::. Den första veckan efter gisning- en skall fodergivan höjas mycket litet.. Därefter bör man sträva ef- ter. att "komma - upp till full giva så ", snärt.; som ” möjligt. . Vid fem . veckors diperiod . behöver las "under så"lång tid, varför sug- sanmnare. Den angivna normen gäller. för tio grisar.i: kullen; För varje 'gris,. som iöver- eller -under- stiger detta antal;-göres ett till. lägg repet avdrag med” 0,25 Aktuellt öm kväve AV - olika kvävegödselmedlen har: :kalksalpeter (15,5 procent N) cent N). länge varit de. viktigaste och mest använda. Under senare år har emellertid ett nytt kväve gödselmedel, -: urea,” ' tillkommit, Detta har:hög halt av kväve (46 procent. N).' Användning 'av' urea medför ' därför: lägre : transport- kostnad 'och.' minskat "arbete: vid utspridning, Därför har man inom försöksverksamheten:" ansett” det | vara ”arigeläget att: utröna. ureans skördestegrande ? effekt till .ollka grödor. Resultatet av jämförelser salpeter . har: i: stort. sett' samma efi pr kg. N: räknat, vid över- g på ;slåttervall. Den: . offi- t.v ; likvärdiga. men att kätkammonsalpeter, är P slåttervalt” har” sen smed. urea spad; medel givit. något lägre skörd än kalkammonsalpeter,; 'Om '. hänsyn tas till prisrelationen: mellan ' de två. gödselmedlen är de: dock ur ekononålsk synpunkt, helt likvär- Äivatestallar Här t [urea, kalkammonsalpeter och kalk-' salpeter visat'sig ge samma skör- deökning toch, ha samma" inverkan på betesfodrets kvalitet : .(råprote- inhalten ökar). oc ee "4, Med utgångspunkt. från: för söksresultaten på-slåtter-. och be-. tesvallar samt aktuella prisrela- tioner ' mellan : kvävegödselmedlen är. urea det ur. ekonomisk. syn- inte ' "mjölkproduktionen uppehål- j- gorna då kan utfodras något spar- |- grisar. och '-kalkammonsalpeter :: (26 pro- ' .som "gjorts. på 'slåtter- och betes- n vallar. har: nyligen: meddelats av ': atsagronom. Eliel Steen "i: Växt- ] SN kg. foder.. Är det så många som tio” grisar i kullen, visar danska försök, att suggorna. mycket väl kan:ha fri tillgång till foder... Att räkna med tidigare' avvänj- ning än vid fem veckors ålder är i vanliga fall ej realistiskt; Det är också tveksamt :om det -är :eftter- strävansvärt. Miljön i smågrisbe- sättningarna är.i många fall inte så god.att den tillåter tidigare av- vänjning. Avvänjning efter ålder är naturligtvis praktiskt rätt, "men man bör se. mer på vågen (10—12 kg) än i almanackan, d. v: s.allra mest ta hänsyn till grisarnas: ut: 0 Mod. a med 262 m arbetsbredd, ä z ”FLUSHING”. Fö 6 Stor” 'sålåda, "3 FÖDDA GRISAR: . Någon dag innan avvänjningen sänkes fodergivan (till suggörna) lämpligen. till ca. 0,57 kg över den nivå) som rekommenderas, till låg: dräktiga suggor. Enligt amerjikans- ka. undersökningar. leder nämligen en'.något högre ;utfodring, ("flus- hing”) strax” före betäckningen till "ett ' större åntal. avgivna: ägg och därmed ett 'stö antäl, födda ä Va "PILJALEN L A' H 0 1 M” "tell 0430/114 00, 14 or BS ;Fast, bostaden tel. .035/10 07 10,- 035711 '0071 "Omedelbart efter! betäckningen bör , fodérgivan” sänkas." till; ca.2,3 1g.. En ;restriktiv.. utfodring ."sär- skilt urider. första "delen: av "dräk- tighetsperioden leder nämligen: till en "låg fosterdödlighet, som också framhållits "inledningsvis: En ny dräktighet är påbörjad öch cirkeln därmed. sluten. m. "nyår: hade: 328" djur ex po enats” dit' sedan. 1962 och” den 28'februari "gi fen sändning. på” 'd exporterade djuren : Haj serat- sig bra och:lä kastning. Den” högs' 'sta Kand: omfattar dräktiga kvigor med kalvning' efter-1 juli; "Ford- "ringarna är att fader skall ha: lägst t.-101. och moder, skall :på bästa år ha 6.000, kg « och 3.8 pro- cent" fett dock. lägst. 250, kg :smf. nå: många anmälningar ;och i uppköp "denna" gång, säger Låäglandsföreningens”. 4 -sekreterare," agr.;,S. :H..Hildeman:.> Man” siktar på hunäratalet djur -och. ev.; kom" mer; yngre” Kvigor. också . att: kör . STÄNGSELTRÄD: RR allra bäst.: hu | i ” punkt fördelaktigaste kvävegödsel- SEEN ll Nere Caj Så högt protei noch mine [F medlet till vallar. +: +,. Tel. 28270 7." VALLBERGA "CC | TVÄT TMASKINER - fodret ' kan, "med: utgångspunkt Nr har vs provats. Ir dopö - : från. koncentrat och spannmål, en- (med. andra grödor. AV en:redogö : BIS KMASKINER . dast erhållas med en relativt hög |telse för skånska Försöksringsrdr : S on inblandning av. koncentrat : (12,5 Pola "Göte. Hänsson. framgår "att i Na FRYSBOXAR oa i procent, i varje fall mer än :10 äe ” : e : 2 gjorda försöken i vårsäd (16:st , h sn - ingen). 3 beroende: på” sammänsätt 1966) har liksom, de tidigare gjor: . KYLSKÅP : n 5 " ; da försöken mellån.1962—1965 (99 ss Å , : - - UTFODRA RIKLIGARE. st.) visat att urea och kalkammon: . v Loka” stör lekar i a SISTA DRÄKTIGETSMA salpeter är likvärdiga i kvävever- : + DT NN Prada t ” xZ $. ös Ko) n tak ta hetsperioden sker. en MaA fos- | ammonsulfat både” vad. beträffar | - > ; ” : / Åjtertillväxt För att denna foster- | knölskörd och kvalitet, > ös i et bildning skall ske 'på ett tillfreds-.| " Beaktas bör'att man med tanke en - 2 NT ställande sätt är det då: nödvän- |på rådande prisrelationer meilan AA digt.att ge suggan något mera fo- | olika ' kvävegödselmedel ' kan” för Y ” Tel.: 230 60. der."'Som framgår av figuren höjs | samma ' kostnad : tillföra upp, till Skogsägarna . eh födergivån lämpligen; till 3,0—3,5:140—50 procent mer kväve i urea M —— Ikgn ! Her tek > slän'i salpeter, Man:kan sålunda i TV stället för t; ex. 80 kg N salpeter |. rustar” ww - a tillföra 110—120 kg kväve i urea. N - N : :$ Det skall därför vara stor skillnad : 1 skördeeffekt ' för' att" det intel. , : Ögon 'skall löna 'sig att kvävegödsla med för framtiden + : ; urea flis t 2 Den! Hsydsvenska skogen har under ? [ranenons ide senaste decennierna genomgått : , "en. kraftig: :produktionsökning. Ef- ” €. . tersom' industriutbyggnaden = inte : €. | ; hållit; jämna steg" har” vi nu ett | "stort. outi yttiat”. överskott i våra . 6 skogar. . ifran ' "MED : SKOGSAGARNAS . "EGNA INDUSTRIER -t åstadkommes''' en : rationell integration " mellan sko- . i , 'gens i produktion | och. .virkesför- 'ädli - NG , ED: NYA: INDUSTRIER ökat a av: - Kilremmar ' es ättningsmöjligheferna '- och ” ave i med bruksekonomi "= Ar kan. ökar med ca na Ni sor i första hand til effekt; ME Is SY ge ov : överföringsförmåga, livslän POST ” Låt. Er inte frestas: av. ett skenbart fördelaktigt asckköp, I 4 kvalitets jämnhet ån tillfört ot -pris. Vänd Er till HURTIGS |: ighet. Driftstopp och rembyten Väg alltid noga kvalité mot P d st M kostar stora pengar. Därför. ' SDETTA; GER. t som” är, ett toppmodernt ringserviceföretag med stora re i väljer Ni Trelleborg kilremmar TER. "surser "och 'ett komplett urval av däck för personbilar, / och är säker på god brukseko- - OKADE: INKOMS - "> lastbilar, traktorer och olika slag äv industrimaskiner. : nomi. Snabb leverans får Ni TILL "'SKOGSGÅRDARNA v p la ” k. h från vårt välsorterade lager. . HURTIGS. Jämnar Er GA RANTI: pa, alla ' däc och 5 > : | I ( OCH LANDSBYGDEN. i | u | "MALMSTRÖM & / ) regummerinBar. : : 4 IR TT H: GS Sp € U MM M K A B : JOHANSSON. SH ve " MEKANISK | "VERKSTAD fö LAHOLM — TEL; 0430/102 00. ON "Lahölm; ,. '' Tel 10573 . ' AAA Vv i ” vän Yo 1 fn i N oo Nn : mör 2 Son , . i - . RÖRA - RC , ot a . . : | Si . NS ör / "2 a mf Fer s Pa Nå or . NS U i > , i 2 id — I Ske lena lan . : rn 7 T pe 7 T Te mn sn RÅ Arnar od ken d TI fan bond å I Hl 1 ] d - Lola fd
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.