SN d I har en fråga ställte” till] : "Lördagen den 8 april 19 een tl 87 . . .” >. Ett märklist " "fidningen Veckans affärer in- nehöll nyligen en”'intervju med finansministern, statsrådet Gun- nar Sträng, I intervjun behand- las' en rad intrikata och får samhällsekönomin avgörande frå- gor, något som inte är för- vånande då intervjun göres méd landets finansminister. , Särskilt intressant är det -av- sitt, £ vilket skatter och löner ' behandlas. Intervjuaren har I en fråga tagit -upp industriernas 'självfinansiering "och därvid frå- gat '' huruvida > inte skatterna minskar förmågan till självfi nänslering. Hr Strängs svar är märkligt: SS bt ”Under inga förhållanden! Det Lördagen den 8 april 1967 a . . erkännande = > ” "Hr Sträng erkänner dock se- ” nare i fintervjun 'att statens skatteinkomster ökar autom tiskt genom :det.. progressiva skatteuttaget, - Han . tillägger emellert:d i samma omgång att detta ligger ”i systemets ,egen nåtur "och är helt överefisstäm- " - mande 'med -de motiv som för- anlett oss'att tillämpa en pro gressov skatteskala”. Det ser ut "som 'om ”även finansministern f. nu : ansäge sig'kånna ha råd med ett' erkännande ifråga om lönerullningens samhällsskadliga |] verkningar. Vi har tydligen kom. mit så långt med den till stor | : del löriebetingade inflationen att dess verkningar för hela. .sam- . häl kanis 4 betraktas så är den hårdare konKurrenssitua- tionen och — naturligtvis — > kostnadsutvecklingen "på lönest- dan som pressar den svenska "industrin. Det skall ingen .vara blind för — det ,är där förkla- ' ringarna är att söka”... I od Detta var ju ett mycket klart "och otvetydigt "uttalande av ;hr Sträng. Att. finansministern änkt.'på detta sätt "kunde. na- ivligtvis var och! en som kän- er' problemeri "och. därtfll kän- j "ner Gunnar Sträng med lätthet ;. inse. :Dettär emellörtiå” det of- d "erkännandet! av en in t , i; "flåttonsårlvande, Jönepolltik som "4, första hand .ärj: värdefullt. i Långt, 'värdefullare skulle det ”: semelleftid' ha vårit om uttalan- det, hade. kominlt: innan, parter; na senaste gången förhandla- de 'om' löneutvecklingen. Det' fönd' här" anledning: särskilt "framhålla" ått det givetvis Inte ligger "något ' ogynnsarat, I en :1öneutveckling 'szom ger de an- ' gtällda ”sin”. rättmätiga" del "av' produktivitetsförbättringarna . d " sardfhlillet!;” Det '. som : däremöt- ” ningarna,,'s t ' got annat ändamål: än att" Igare' späda på Inflationen a - utvecklingen är. Inte” till” hägon « nytta för löntagarna. själva och den "är till stor skada för hela |' . onäringaltyet.. <-> ; esep sett .. I den” omnämnda intervjun u ministern huruvida det b 7 ligt för regeringen att Hinästa > förhaddlingsomgång' avhålla ;slg "från att söka påverka löneuttal- I något bestämt” besked och hån understryker! 'att . han ' alltjändt ” betraktar”, skatteprogressfonén: . som en Inkomståtjämnangd, fak: "4 tor, Han. nämner. försiktlötvis v'te den" ur en. finarisministers synpunkt ” viktiga” faktorn 'ätt : inflationen " gör det lättare förl” staten att taga hand om en allt :större' del» av de' samladei in- komsterna 1 landet,'vilket sker 2 gutomiatiskt, då man genom en' " Mflatorisk "lönesättning flyttar upp allt fler inkomsttagare i 1ö- 'neskikt som hårt drabbas av den progressiva beskattningen. SSKOMAKAREN OCH LÄSTEN | Förr. skulle skomakaren” bli vid sin läst, Nu bör. han' liksom . alla andra varä beredd att flyt- "tas från ett yrke till ett annat. + Vi lever 1-ett föränderligt sam: > -hälle, skriver Metallarbeta- ren och fortsätter: RE "> Vid det senaste sammanträdet . med avtalsrådet, sade Metals |, "ordförande Ake Nlisson att fram: + tidens människor bör behärska minst fyra yrken för att vid be- "-hov kunna flyttas från den'ena anställningen til! den andra. "OC I ""”strvukturrationallseringens spår flyttas folk redan nu, inte bara från företag till företag, från landsönda till landsända, utan också från avdelning till avdelning inom det egha företa- get. : Vi bör tydligen bli jokrar som passar nästan var som helst i "den hårda leken på arbetsmark- naden. 'o. bo I det sammanhanget får kravet På trygghet en ny aktualltet. Individen — jokerkortet — mås- te få garantier för att hans in- komster inte försämras när han flyttar (flyttas) från ena anställ- ningen till den andra. Fackföreningsrörelsen kan in- te acceptera den utveckling som bl. 'a. skisserades av Rune Let. Jjonmarck i Motala vid samma av- talsrådssammanträde; — Gjutaren som är skicklig yrkesarbetare och som tjänar 12 kr. I timmen, flyttas till maskin- verkstaden — där han inte klas- sas som yrkesarbetare —-:eller till förrådet och får gå för 7? kr. i timmen. Han och hans familj har inrättat sig efter en viss in- komst — när de får den mins- kad med en, tredjedel, så är det inte mycket bättre än om han blivit avskedad, ' Inte får man t. ex, lägre hyra, därför att man får sänkt lön, Och inte blir maten billigare, N s.k hållande" som 'säger "att "de äldre låt; På dettä.ger hr Sträng Intet! allvarliga - att en "mera sansad |” takt i löneutvecklingen kunde välkomnas' eller åtminstone 'ac- "eepteras "även från: socialdemo- kratiskt häll: Men! ännu ”kvar- står "nära två år av den genom [| »senaste' löneavtal styrda. utveck-|: : lingen, : Def "är en öppen "och til stör del ännu obesvarad frå- "1'vilken 'mån det”skall blfl- jligt: för näringslivet "att full följa avtalet t:ll dess slut med > bibehållen" konkurrens förmåga | På den internationellä” markna- den — 'd.'v. sen konkurrens- förmåga” som "gör "det" möjligt "att? hålla "hjulen rullande inc en. så stor "del inom vårt nä- "ringsliv att allvarliga störhing- ar, och, belastning. på. ekonomt- en i .form av. arbetslöshet” inte : behöver uppstå. NES AK sätt ' kan .man hålla en: ngton (LT), : å månader seda över New , York-området, med ,dess :16 m.lj-invånare, ett: aviskraftigt förorenad luft imebar ' ett allvarligt "hot mot världsstadens människor. Men även, mindre , amerikanska. städer | är»svårt: drabbade” av "luftförore- ningar.”.1- Weirton, West.. Virgil nia,. och Gary; Indiana, lyser: so-! len : emellanåt. bara 'som en gul; | beslöjad " boll, fångad : i ' giftiga molns ” låstet:”som” föroren nger orsakar! uppgär,, till: flera" miljarder 'dollar per år "och. människorna i'.de/ut- satta! områdena utsätts, för lidan : den och” svårigheter som inte kan, ' TAtt utredningen nöjer sig med att föreslå 5-dagarsvecka för sko: Jan, denna. riskfritt självsk ' reform, innebär: inte "att skolans | ärbetsrytim 1. övr esenter drastiska beskrivning är rar "någon. slutgiltig, för” evigt näm ur + president, Lyndon: ortkhlie avi ne ad | Johnsons budskap till. kongressen orubblig avvägning.av. önskemar | AM shergika ingripanden. mot Iuftföroren.ngar' och vattenförstö- + Irelse i USA (Message: -Protec- r. | ting Näturdl Heritage; 30 januari). -|I budskapet diskuterar: presiden- ten' också 'möjligheten' att: i ökad utsträckning :utnyttja -jordgastill- gångarna i landet -samt "drog upp riktlinjerna: för: den: aktuella -ut- byggnaden av den oceanografiska, forskningen, Mälet- är att. skörd havens: rikedomar, 'som'..ett vå; tigt inslag i'kampen; mot den-h Ttande--världshungern, + ".-'; Åtgärder : mot. luftförorening böljade: sättas in, på. allvar'i För. enta.: Staterna: först: så; sent so 1963. Sedan i dess har :;:80-1oka "De yngre eleverna behöver sä- ert; ett längt 'sommarlov; men det finns veterligt inget sakför- ”"gymnasleeleverna med annan; ap- etsbörda ' och : "arbetsförmåga oc så mår bäst av: precis: lika "lång ledighet: Med tanke 5 nads; och ambitionsnivån" éå itbildningsprogramimet är] ; rätt viktigt'att alla resurser yttjas optimalt; Och kanske vore; det möjligt att med: en re: ducering av gymnasisternås söm- marlov;. (och lärarnas semester; ””hemska”tanke) "pressa de totala sostudiernå eller ” höja ' resultaten ”éNer. minska den relativa arbets- utn digare startade intensifierats. Den federala regeringen. har under: in: nevarande budgetår; anslagit om kring-+25--milj . dollar: till. städer i och samhällen :för att stö de-; belastningen (om den är för hög) ras -kampanjer,;' medan de "själva ' eller. få. ut större, efekt. av "de [bidragit med. -lika' mycket: : Ber ecklesilastiska miljarderna? >, '' |stämmelser har utfärdats. om till: » ” Det är .med en undersökning | låtna nivåer: för : bilavgaser, -som : vana: | dana - inne skarpa :reduceringar , av v med svar på sådana frågor, Som föroreningsgraden.' Federala-: an: ” nan borde; testa tesen om "det | läggningar. runt om: i-landet har; värdet. av, enhetliga. läro: , :'40 "veckors -Jäsår och «et! order "om ' att noga :kontrol- a Juftutsläpp..:r ] ". orubbat (terminssystem,: tv i > HOT. FRAN 110. MILJ KRYMPANDE STORSTÄDER : ' 1 Sverige anser experterna att |har, emellertid --v:sat sig otillräck-| . m igen I 82: Luftföroreningen tilltar: och. våra . Storstäder s oundvikligen mätinstrumenten . registrerar nya] kommer att "fortsätta' ätt. Växa. | toppsiffror, Om tio år, när indu- | striproduktionen och ;avfallskvan: ! titeterna ytterligare har ökat och över 110 milj. motorfordon rullar ' på de amerjkanska vägarna kom- mer vi att ha förlorat kam för, den; rena luften — om inte” forskningsarbetet ' och motåtgä Utvecklingen ' 1. Danmark har emellertid gått. i motsatt. rikt- ning, framhåller. Borås Tid- ning (h). De senaste fåm åren har. landsbygdsbefolkningen ökat med 187.000 personer medan stä , derna minskat med 5.000 perso- varnas presidenten, sningen av sjöar och våttendrag n lagra- J '.De., ekonomiska .för-1 ser öm avgasrening: uppfylls; program: inletts och ett-40-tal ti IÅ :röda och gr ;» på, kontrollen av” resandetrafiken ! «på. de, tendenser, som ': redan. då . "| problerh har :som ' bekant.. bara derna ; omedelbart - intensifieras; - SE klar : vattenspegel. åtanför sin ä I detta. läge föreslår president ohnsor bl. a. följande, åtgärder: "Att bemyndiga: skol-. och social- departementet att utfärda bestäm- ; melser för "olika-- industrier om vilken renhetsgrad. som krävs för deras" utsläpp; ">. i kältira ; Att.:upprätta:r regionala "'kommis- sioner för övervakning av luftens renhetsgrad « och - genomdrivande av olika åtgärder för' att, minska nedsmutsningen; ' Nl oa ov car . Att" regelbundet. kontrollera bi- larna” så att gällande. bestämmel- Att: påskynda. forskningen "om de ffekt på avgaserna som oli- ka tillsåtser till motorbränslet kan ha. :Visa: tillsatser bl. a; till 'die- är ett av vattenproblemen. Ett företag i Minneapolis konstruerat en ”slåttermaskin” för vass och -sjögräs som kan apteras på en vanlig roddbåt. så gandes strandtomt, ON Knivbladet som 'skär av gräset kan anbringas på lämpligt 'djup. ' :exempelvis. - " För att fortsätta kampanjen för trafiksäkerheten ' och ' uppsnygg- ningew” kring ' motorvägarna vill presidenten ' avsätta ..0,2 . procent av accisen, på nya bilar, co ” + Vad. beträffar vattenproblemen föreslår presidenten att: 'en .spe- ciell "vattenkommission upprättas. Dess uppgift skulle bli'att utreda landets. vattenproblem ? och . dra för ett'effektivt utnyttjande. av vattentillgångarna,- Ansvaret :för kampen ' mot. vattenförstörelsen ligger '- hos - inrikesminister - Ste- ward Udall,', som” i' samråd "med presidentens Council of Economic Advisers .- skall. .stimulera. indu- strin "och. lokala förvaltningar till selolja anses öka avgasernas ,häl- sovådlighet. ;: >se" ; tenföroreningar.: DA 1 filer i kontrollen av , den; ökande 'resandeströmmeén över , våra ' gränger- infördes: för några. år. sedan . betecknade .tid- ningen ” tullstyrelsen > som .”blå- ögd”.. Man. menade att den syn som - tullstyrelsen demonstrerade var , orealistisk "och "pekade bl, a. fanns . på "en ökande! insmu ggling av, "narkotika i landet; od Farhågorna att narkot!kasmugg-! lingen "skulle. 'utvecklag till -ett alltför :väl: besannats, konstaterar sista” tidens "avslöjande. och: ska-: kande reportage i TV, radio och press samt den "rapport medici-” n mitté nyligen .avlämnat bestyrkt; Man kan inte säga att tullstyre sen :som 'enhet betraktad- varit påfallande aktiv. när ' det gällt: pen att ”visa framfötterna” i kampen. : även ; mot. narkotikasmugglarna, om ett och' annat initiativ har: tagits. Det intresse för saken som kommit till uttryck har företrä- ner: ur : SOON IT 7 "Även 'exempelvis i Holland » > har samma tendens kommit till " klart uttryck, t. o. m, tidigare: " än I Danmark, I båda dessa län- der flyttar särskilt industriföre- tagen ut till landsorten. Ledaren för ett företag, som för några är sedan flyttades från Köpen- hamn till -Arhus har 1 ett tid- ningsuttalande förklarat att det varit som att flytta till' himlen; BL, a. är det lättare att få ar betskraft och de anställda behö- ver inte använda mer än en bråkdel av den tid som de be- hövde 1 huvudstaden för att: fär: das till och från fabriken, Dess- utom är trafikstockningarna obe. tydliga och möjligheterna till. ut- vldgning av anläggningarna obe- "gränsade fre ovve t UNG Utvecklingen bör : rimligen kunna bli densamma i Sverige .som: 1 Danmark och Holland; hoppas B. T. : a - Hannover (LT), | M Åtskilliga ' pojkar drömmer ef- ter att ha läst äventyrsberättelser om: att senare bli berömd upp: täckare och skattsökare. Den 28 åriga Hanno-Rolf Gnutzmann i Hannover, =: förbundsrepubliken Tyskland, har förverkligat en dy- lik fantastisk ungdomsdröm. Den företagsamme. unge mannen: som är” affärsman går under sin fri- tid: på : upptäcktsfärder men inte På världshaven utan på bibliotek och muséer för att leta efter sjö kartor 'och gulnade loggböcker. Han" samlar material om -skepp med dyrbar last som de gångna 450 ären någonstans på världsha- ne förlist eller spårlöst försvun- n + Dykare som stiger ned till havs- bottnen för att under gyttjan ;le- i lta efter guldtackor i- skeppsvrak tar på sig faror-och stora kost- nader för utrustning, Hanno-Rolf Gnutzmann lägger "ned oerhört mycket tålamod och tid på sin skattsökning, Han är redan gam- mal stamkund på Hannoversche Landesbibliothek, : men även på British Museum i London, på bib- otek i USA, Spanien, HoHand och Frankrike han ständigt kor- responderar med är den tyska Privatforskaren en känd person. ' Hans förfrågningar .som ofta baserar på ytterst små hållpunk- ter ' han” själv genom mödosamt "SOLGÅVAN .' TILLBLINDA 'Skattsökare vid skriv och de tekniska daterna, 'uppgif- ordet centrera$ vanligtvis tin följande punkter: . ifrägavarande = skepps namn och bistoria, ägaré, kapten ter om: den sista lasten, rutten och positionen av den förmodade platsen för förlisningen, hittills gjorda bärgningsförsök och 1lis- tor över de eventuellt bärgade skatterna, —' Den ihärdiga sam- laren" äger samtliga uppgifter om 150 skepp med värdefull last, ma- terialet om bortåt 350 förlista fregatter, korvetter och galjoner med skatter ombord är än så länge ofullständigt. . ot Hr Gnutzmanns samling omfat- tar stora högar av tätt skrivna manuskript, mappar 'med fotoko- pior av bok- och tidningsexcerpt, gulnade avbildningar av mynt och kataloger 'över värdefulla smycken från. världens alla län. der: Likasinnade han eventuellt skulle kunna bytå sitt material med har inte ännu anmält sig hos ” honom, Han skulle också kunna ge: expeditioner som nu för tiden med tekniskt fulländad ut- rustning spanar på havsbottnen efter skatter åtskilliga värdefulla råd. Det bör till exempel finnas kvar 10.000 pund sterling utanför den brasilianska kusten på klip- porna av Cabo Frio, denna guld- skatt ligger mellan skeppets vrak- delar och väntar bara på att. bli bärgad, 900326 .: Pusselarbete tagit reda På kon- Gerd Reimers, styrelsen svarat: för: alstyrelsens "> narkotikavårdskom:'. Ett 'uhderrättelseorgan har, Or; ganiserats : på 'gränschefens .expel d. tion: "inom; tullstyrelsen, : men tidningen” finner:: det uppenbart att. dep mt: gäller Verket "att "cent samt nettoeffekten av BySr "| procent, I cent och för: kvinnorna cirka 13 tipp "riktlinjer och långtidsplaner |: att" vidta > kraftåtgärder mot" vat-; Rv ner, ja, att alla kunde ; utb -p första fråga. ”Jag "tänkte nog”när- - | mast på "hjärtat: :eller magsåret: IKvinnolönerna | Söp | totala lönesumman i Jan- det (= summan av alla anställ: das kontantlön före skatteavdrig) beräknas ha ökat med nära 108 procent , mellan 1965 och A 8 kan man läsa i Ekonomis ar sikter, våren - 1967, utgivet: a Landsorganisationen, Öökn Ben består av. följande kompone er avtalsmässig löneökning KL ord cent,' löneglidningen (inkl. e än ten, av. övergång från lägre - högre. betalda arbeten) 2,5 Pr: ättningsförändringar ' nära 0, | Srocent De angivna : talen byg: ka : grova . uppskatt- ningar. or : . För hela LO-området torde den totala löneökningen . per timme mellan 1965 och 1966 komma att uppgå till i genomsnitt 9,5 å 1 procent, för männen :8,5 å 9 pro- ger. på! gans rocenti, sn . - Piför industriarbetarna beräknas den: totala" ökningen. av timför- tjänsten, under samma; tid till, drygt . 9 procent, för männen ; knappt 9 och för kvinnorna när-; mare: 11: procent. Ökningen av årsförtjänsterna blir densamma. | Hälften eller '4,5 procent beräk- nas ' falla. på den avtalsmässiga ökningen: på förbundsplanet,' och; hälften på Iokal löneglidning iIn-, klusive effekten av'övergång från lägre :till "högre betalande bran- scher "och - företag,. : Då, 'prisstegringen enligt -:konsumentprisindex : ut-| gjorde 68,3 procent, blir reallöne-; ökningen för hela LO-området 3. å 3,5 procent, för männen 22,5 > Större reälbehållning 1 11965—1966 " procent och 6 procent för :kvin- ' industriarbetarna' blir nappt.3 procent. (nära "för männen och-cirka er norna.. För ökningen 5 procent | vel ä procent: för. kvinnorna). " ;reliminära natlonalbud. den prel i o geten antas den totala lönesum- man öka med nära 9,5. procent mellan. 1966 och 1967.-Härvid har f hänsyn tagits till att vissa grup. : per under 1967 färsen. förkortad veckoarbetstid och att en ;.löne: mässig kompensation utgår för denna ' förkortning. Hänsyn har också tagits till.i vissa avtal. It gående ”Jöneglidningsgarantf : I ökningstalet ingår en avtalsmäs- . sig löneökning med 6" procent, Jöneglidning med 2,5 procent och en nettoeffekt av sysselsättnings- förändringar "om närmare I pro: cent, > fö ene Lå Några beräkningar 'av det av- talsmässiga utfallet. för: 1967 fö. religger. ännu inte, men det tor- de för industriarbetarna "komma att i: genomsnitt . bli drygt-'3;5 procent per . timme, T.l.. detta kommer liksom föregående år ar. betsgivarnas kostnader. för ATP och sjukförsäkring med samman- 5 procent, . ros tar ra uppskattas hushällens disponibla " inkomster." ha ökat med -knappt:8,5 procent... Då kon- : sumentprisindex . samma » tid "sti git med 6,3 procent har de reala disponibla inkomsterna ökat med cirka 2 procent, 1966—67 -beräk- nas hushållens inkomster öka, med cirka 8 procent. Med. en. förut- sedd " prisstegring om " drygt. 3,5 procent skulle de”reala. inkoms- terna ;öka med :cirka 4-procent, d.. v. s:. mer än mellan. 1965 och 1966. vt VIN ”Herren ' vär - herde”; är "den inneva-| samlande rubriken över rande 'söridags texter. Det är gott | att: veta att Herrén'är "vår Her- de, / Ännu, bättre är det när: jag kan med fullaste hjärta utropar ”Herren, är min Herde”. Det.är det v.ktigaste av alltsammans.” I tta ligger ingen. likgiltighet in- "I för, hur andra har: det på 'den-. punkten./ Naturligtvis" vill jag att alla. mina kära, släkt. och vän- e rista ”Herren är min Herde”:7 os 4 Liksom den -rmannen: som - jag. träffade på sjukhuset häromda-; &en.' Hur? står "det" till?” var: min Det är .. förfärligt, sade den sju: ke,. plågor "och nde.” Men: vad gör” détrsadechani-Herrern: är min Herde,. mig skall, intet fattas, Där, låg han:trygg i medvetandet om att' Herren 'var vid hans sida-vad som -än: skedde .med . honomi.: ..== - Det blev. en -god läxa: att lyssna] inom massaindustrin. kommer att medföra. ett. avsevärt produktions- bortfall och därmed minskade av-: sättringsmöjligheter. för : massa." ed. '.Denna' 'sida. av. problemet: vi har "ännu. inte, blivit, .tillräckl/gt uppmärksammad, skriver jägmäs: tare Erik Modalen i en artikel i tidskriften 'Skogsägaren;' .. SM .; Bristen. .på förädlingskapacitet, som redan i nuläget är ett besvä- + De «Hittills vidtagna åtgärderna : tidningen. Det har inte minst den ' rande "faktum, blir ' därför- svår att bygga ikapp inom rimlig tid; om inte stora ekonomiska resur- ser . snabbt: kan mobiliseras för skogsindustrin; Under 10-årsperio- den 1965—75 kan ungefär 8 milj skogskubikmeter massaved -beräk- nas : bli :”friställda” genom: ned- läggningarna. Om man summerar denna: virkeskvantitet med den ärliga. ökning av virkesförråden, som '. virkesbalansutredningen.' re- ;.dan..: påvisat, behöver vi bygga: skogsindustrier för att ta: hand om 25 milj skogskubikmeter :vir- " ke..- Det är ett. gigantiskt. pro- gram, -men lönen för mödan kan bli 3 miljarder: kronor 1 export- inkomster. . . . na - . Antalet massafabriker sjönk un- der 10-årsper' oden 1955—65 med tio enheter från 129 till 119, Un- der de två senaste åren har ned- läggningstakten stegrats . så ' att ytterligare nio fabriker försvun- nit och för ögonblicket är dess- utom 14 fabriksnedläggelser kun- gjorda. Försiktigt räknat 'kan därutöver cirka 20 fabriker. be- dömas komma att upphöra med Produktionen fram till 1975. För 10-ärsperioden ! 1963—75 skulle man sålunda våga förutspå en koncentration av de befintliga en- heterna till högst två tredjedelar av antalet år 1965, =: Från virkesförbrukningssyn- punkt har det naturligtvis mind- re -betydelse hur, många fabriker, som finns under förutsättning att utbyggnader och. nyetableringar hinner överta produktionsbortfal- let. Ett produktionsbortfall av 1,5 miljoner ton betyder en frigjord virkeskvantitet av = storleksord- ningen 8 miljoner skogskubikme- ter. Härtill kommer, det redan befintliga virkesöverskottet. Man behöver inte vara pessimist ' för att fråga sig hur det överhuvud- taget skall kunna bli möjligt, att på kort tid mobilisera resurser för en sådan utbyggnad av skogs- industrin, att en outnyttjad skogs- produktion av tminst '20 men kanske t.' o, m. uppemot 30 mil- joner skogskubikmeter skall kun- na,tas om hand, I:skuggan av det virkesberg, som "tornar upp sig är det nog hög tid att man "De nedläggningar. som. pägår slutar förbruka rkraft -på sådana, akademiska ' diskuss'oner” som t; ex. 'om det finns "råvara för. en |. ny fabrik '— Viskan-projektet — planerad. i: landets : mest .'utpräg- lade överskottsområd > i Svenska scouter till Canadasjubilevm | Btt mycket” omfångsrikt inter . nåtionellt: reseprogram för instun- .dande sommar föreligger nu inom Svenska” Scoutförbundet. Inbjud- ningar till "Kurser och läger. har kommit från: Canada, England, Tyskland, Frankrike, .' Belgien, Holland," USA” Österrike, "Israel, Indien, Norge, Danmark och Fin- land, ön feet DE Canada f'rar. som. bekant i år hundraårsjubileum ' av, dominion- förklaringen varigenom landet bl, a. fick egen parlamentarisk styrelse! Inbjudningar har utgätt endast till scoutorganisationer .i länder som, var .med under de första åren och faktiskt hör, för- "utom England och ' Frankrike, . Sverige, Danmark och Finland t:11 dessa. Sex seniorscouter och två ledare är bjudna från Sverige, Stort intresse har scoutungdo- men nu börjat visa för scoutgär- "dar som anlagts i Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Belgien! Scouterna får här bl. a. hjälpa till. med hushållsarbete, - : Boy Scouts om the USA ' vill ; scoutledare som instruktörer "vid sina permanenta scoutläger, Det gäller. här två månaders. lägervis- telse, någon tids familjevistelse och en tre veckors rundtur i öst- za een Järna USA samt några agars besök i New bör vara 20—25 år, York. Aldern Intresset för Frankrike tvok. tränga igenom på ett annat ok än tidigare och det Syns bli liv. lig anslutning till s s därnere, Det blir I Bourgognedistriktet och i vanordnas två senforseo ar, den ena enbart fö; ön andra för scouter , könen. . Programmet - +; hjälptjänst, dramatli) jet og etalöja män ik, Journalistik, Inbjudan från Israel r tagande i ett europeiskt arbeta. ger i kibutz samt sightseefn. vi Israel och familjevistelse ' g Ytterligare bör nämnas bland evenemang där svenska Scout; kommer att delta Explorer Belt av båda inr. även i år ha erfarna svenska | efter. påsk - till sjuklingens. förtröstan, mitti all bedrövelsen,. Men detta möter man gång på gång, inte. minst bland .: människor. -:som . verkligen - ar Herren : som' sin Herde "Det är en vakt som duger; För sjuk- lingen -i sjuksängen -'— - och - han behöver . den :-vakten,, För". män- n skan,' som står mitt uppe i sin . aktiva , gärning .— 'och .hon .be- höver, också i: Herren: För -att:inte tala om" ungdönien, som -kanske ännu ej fått sin levnadsväg ut. . stäkäd. Hur väl behöver inte ung- domen ' Herren 'som "sin ' Herde: ' " Om” man gjorde en irundfråga bland människorna om vilket bi- belställe som betytt mest för dem så 'skulle "säkert svaret bli detta: ”Herren är min Herde”; Men, så har öckså detta ord fått varå ett tröstens”örd till människor under århundraden; ochjår' den: -Det var Israels tröstesån svåra 'ti- ' der, Och den 4 "att vara tack- se-hur mörkt i som ' helst för Oss." Vet vi att vi vandrar. metl vår Herde; inte var och inte blir Jutan är, just i denna stund min Herde, så vet jag också att han skall. bära. mig igenom : alla svå- righeter. och än en gång låta len lysa för min väg, 0. = Med" Gud och hans vänskap. :haris : ra Andecoch ord so mess samt 'bröders gemenskap 'och'-'! -nådenes "bord « et de "osedda dagar: vi: mö - ffÖstr ller sa roa Oss följer. ju Herden,” vi känna '. > hans röst; (Ps. 304: 1) + Torild Lindblom.: med» - och: uven foderbe tor: gertoppskörd 16 Kr salpeterkväve ” Mindre mängder magnesium, jodm. mi. i Tyskland och Världs: . 1967 1 Amerika, Clamboreen i Herren vid vår sida; att Han är: 5
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.