"> löser alla svårigheter, LAHOLMS TIDNING —=LT. "Universell sjuksköterskekris 4 emketäterskelkri välbekant I vårt land. Det aktua-- liseras bl a varje sommar under tiden. Vå del på sjukhusen stängs litet här och var därför att personalen — och fram- ” ris är Måndagen den 10 april 1967 LT = sm gifternas - fördelning a Chefen. för i skolan i Lyon uttalar i nämnda artikel, att hela yrket måste om- prövas och få en realistisk över syn. Arbetet på sjukhusen måste, ti grundligt ' och” systema= 3. för allt skorna — "inte. räcker till -för-. normal pa- tientbeläggning.' Man har också ; diskuterat orsakerna härtill. Ett , ogynnsamt . skattesystem har bl a ' utmålats som syndabock härför. 1 Och en viss roll spelar väl detta i "sammanhanget, men det ä är säker- ' tiskt, Det förekommer faktiskt-nu, 1 att högt : kvalificerade sjuk-. sköterskor slösar tid på enkla ru- tinsysslor och mindre kvalifice-. rad personal sätts till uppgifter som kräver en väl utbildad sjuk- " : sköterska, Dessutom ' säger denne shef,' att sjuk- sabelö EM f ligen : inte. hela + Sjuk- 1eok nr mör uni- skorna måste beredas möj-,' "versell. Detta framgår av en ar- tikel som FN:s världshälsoorgani- ; . sation "distribuerat inför världs- , ar hälsodagen den 7 april. / För att 'börja med de 8 k'u- ; j /sjuksköterskor i'dessa. I vissa om- 7 råden 'i Asien finns bara en sjuk- sköterska " på ' 8.000 - invånare, ' I: - Afrika 'kan antalet vara Så” lågt ,- som en på 12.000 på vissa ställen. Denna brist i u-länderna förkla- ras givetvis bl a av de mycket ' . esurserna "och der allmänt lågå nivå som . kvården befinner sig på. ör ' Internationellt, sett anses en. väl heller ingen tvekan om att ligheter till avancemang... Nu kan., en duktig: sköterska få en ma-- . teriellt eller socialt bättre. ställ: "ning endast om hon, övergår, till: undervisning eX:er administration. ” Därmed ' går hon även : fö jorad:' "för den ursprungliga yrkesuppgi " ten == vården av sjuka. :"=". «er " Det finns tydligen åtslälligt att” inom : skeyr- - ket för att göra. detta mer attrak-' tivt och höja dess konkurrenskraft gent emot andra yrken. Det råder .' sjukvården i särskilt hög grad betjänt av. högt kvalificerad. per sonal. SL sjuksköterska på 350 invå ' normalt. Men här ligger även eu- ”ropeiska "länder långt under, ; I " Frankrike” räknar man med en. ! sjuksköterska på 850 och Portugal "med en på 1.200 invånare...» "i » Allmänt sett anses sjukeköters- ju keyeket lågt betalt i förhållande ” till. det' stora ansvar som sjuk- sköterskorna . har, /v De "tekniska ! framstegen inom "sjukvården går , snabbt, Medicinerna blir allt mer : ;effektiva, Ett' misstag ifråga om "en apparats användning eller 'bex träffande dosering av medicin kan bli ödesdigert, Läkaren hinner in- "te ägna sig åt varje patient mer än några minuter pr dag, Sjuk= .tsköterskan är ständigt I närhe- ""ten,:beredd "att gripa in'vnär. så "behövs. Hon har även en mycket . betydelsefull "uppgift rent psyko= logiskt för patienternas stillfrisk- « nande. " Tyvärr är sjuksköterskorna ofta så betungade med andra arbets- "uppgifter än de rent sjukvårdande. att dessa, som måste anses som de ' mest väsentliga, får mindre tid än , vad som gskulle behövas: om man "tänkte om beträffande arbetsupp- Ed DETTA BÄR SIG ni ev Det bär sig inte att ha en är” lig, Wöhehöjning med; 2 procent, n, ökning av bruttonatlonalpro: tlukten med 4 proceni produktivitetsökning mm cent, - skriver Jordh , ningar oncentrationersx 1 väl kan sering av ni ngsiliyet > också skapar stora bekymihier för | + människor och latdsdelap'h " senäste veckorna diskuterat : ett Sätt söm kastat”delvis'ny! be. ' lysning ” över " problemen: ” An- märkningsvärd är en. undersök- ning inom Arbetsmarknadssty- - relsen, enligt vilken mer än hälf- « ten "av de genom dviftsföränd- « ringarna, berörda arbetstagarna . hänför sig, till företag som lagts . ned på. grund av svag lönsam- . het eller andra, akuta sväårigNe- . ter, medan endast 40 procent bil- "vit offer för driftsförändringar "på grund av. koncentration, An- märkningsvärt är vidare att även effektiva, ” högt rationaliserade "företag drabbats, Man har också ” fått bevittna att Marcus Wallen- ” berg är mindre övertygad än In- ' rikesministern om att stordrift Den dämpade konjunkturen « skall som drivfjäder till nedlägg- ningar och' koncentrationer allt- "så Inte tilldelas för stor roll: ; Det är klart att den ökar ut. slagningen, men samtidigt får man allt tvällgare klart för sig vad' det betyder att pris- och lö- nestegringarna | gått snabbare hos oss än ute I Västeuropa och att den: internationella konkur rensen skärpts. : Situationen "har : föranlett för. modanden att det för fortsatta framsteg krävs en högre instans i ovanför bl; a. LO och Arbetsgi- varföreningen som föreskriver vad landets resurser möjliggör. Det vore ju ett surt äpple att bl- tal för alla parter som — I prin- vip med rätta — framhållit det värdefulta i att förhandlingsme- toden förmår och bör lösa löne- frågorna och den fria konkur- rensen — prisbildningen, FÖRTSÄTT RATIONALISE: RING s På en viktig punkt innebär den nyllgen träffade jordbruks- uppgörelsen ett extra observan. dum för det svenska jordbruket, skriver RLF- tidningen: Näringen blir I än högre ut. sträckning beroende av sin för- måga att marknadsföra sina pro dukter. Mjölkpriset ' under det andra avtalsåret blir direkt be- roende av hur man'kan finna avsättning för den produktion som då är förhanden, Detta är Orsäkerna till företagsna 8: os .som; en väsentlig del av den" träffade uppgörelsen, Lika viktig som 'en minskning av produktio- nen är emellertid en ökning 'av ”konsumtionen. Jordbrukarna måste ställa stora krav» på" de tag som saluför svenska. :jord- ”bruksprodukter. så att-dessa inte den. Och varför skall det vara så omöjligt att finna -avsättning -för vidareförädlade svenska pro- dukter på den internationella marknaden." De krav som ställs: på jör "karen beträffande rationalisefi och effektivitet måste; givetvis i lika hög grad ställas på övriga led t'den livsmedelstillve kande | produktionskedjan, .; . Y : Tekniskt sett torde eri lertid den svenska livsmedelsindustrin stå på ett relativt. högt stadium. Bristerna torde; framför allt lig- "ga spå. marknadsföringssidan: " Där har också ett måhända fel- aktigt, sparsamhetsnit, ' när: dét gällt. att-hålla -konsumentpriser-. na nere, inneburit en viss kon- servatism och ett fasthålande vid, försäljningsformer som skilt sig från vad sorå prövats på andr | ra håll. För” framtiden krävs en konst-: ""ruktiVi och stimulerande aktiv försä iotnglnsats av även isörsn det vid nedläggning av: företag i - textilindustrin har hälften av, de -permitterade .varit' över 50" år. LO har funnit att var femte: av-. skedad arbetare aldrig. lyckas få ett nytt arbete. Dessa -grupper drabbas Inte bara 'av'arbetslös- heten : utan också' av: "reducetåd tilläggsperiston, påpekar Art nr bladet: n , ATP beräknas: efter inkomsten under de femton bästa åren. För de åldersgrupper som hinner ar- beta in ATP-poäng under precis 15 år. eller ' mindre, är" därför, varje årsinkomst dyrbar. Arbets: löshet under en. tid drabbar dem hårt dels därför att hela poängår 'kan gå förlorade, vilket medför "att den kommande pensionen -re- duceras med en tjugondel för varje sådant år, dels därför att | inkomsten vissa år minskar, vil- ket naturligtvis också drar ner pensionen. En manlig textilarbetare, töda 1900 och met genomsnittslön, kommer att mista halva -tilläggs- pensionen om han går arbetslös två och ett halvt år. Han får 930 i kr. I stället för 1888 kr. om året. En kvinna med samma ut: gångsläge får 540 kr. I stället för 1200 ' kr. Dessa exempel "visar hur äldre avbetskraft med sina .reducerade ATP-förmåner tvingas betala för effektivisering av nä- för andra grupper, tillägger, Af "tonbladet:- an : En bakvänd solidaritetspolitikt I stället måste de arbetslösa få tillgodoräkna sig ATP-poäng, så att inte hela poängår faller bort "och så att inte genomsnittsin- komsten sjunker.. Att detta :är tekniskt möjligt framgår t. ex. av bestämmelserna vid längre sjukdom. . Regeln att pension beräknas endast på de 15 bästa årens in- komst — oavsett hur stora sam- manlagda : ATP-avgifter som un- der årens lopp betalas — är dis- ”kutabel från : rättvisesynpunkt. förädlings- och distributionsföre- | "endast bevarar”sin marknadsan-|. del utan helst' ytterligare ökar |: ringslivet och standardhöjning | Alärig, har då noAs os Ä Flykting -67 | I = ””Flykting 67” "heter vårens "stora insamlingsaktion i Radio- hjälpens regi.; Bakom den står: de stora frivilliga hjälporganisa- programmet: IM, Lutherhjälpen, Rädda bärnen och S: ka Röda tionerna - med flyktinghjälp : på |, årt århundrade. . UNGT vi vara aväsidilon | uppskattas i dag till cirka 1,3 mil: joner människor. Samtidigt tvinga- je 400.000 judar att lämna de om > Insamlingen - skall , ge hjälp åt flyktingar, i första hand Sudan-flyktingar.. På . uppdrag | av -.arbetsgruppen,' lämnar pol mag Hans Wäpling här en redo- görelse' för flyktingsituationen i i korset. . - tider: soch, i alla världsdelar let funnits och 'finns män? niskor på flykt. Aldrig har det fun- "'nits, så' många flyktingar «som i vårt -årHundrade; som: någon: velat 'kalla flyktingarrias + århundrade, .' Från revolutionen "i "Ryssland : flydde 1,5 miljoner ' människor.. "Andra världs- kriget; medförde "en . ny. stormvåg över»hela Europa. I :dag anser ' man att;,flyktingproblemen i - Europa. :i huvudsak är lösta, Som framgår av denna” sammanställning är behovet av hjälp åt flyktingar stort i mån” | ga delar av världen. Sa Vi ASIEN >. Från Kina! strömmar, flyktingar till Hongkong! och. Macao: För des: Lu stora problern att ordna med livs- medel" och . bostäder:. De. krigshär? jade" länderna .Sydkorea och Viet näm brottas också med stora. flyki tingsproblem,.I Sydkorea : ;uppskat- star ”many'att. var:fjärde. invånare, är ”nordkorean som. huvudsakligen" lav Vietnam har den senaste tiden oro- ligheter och krigshandlingar för- värrat' situationen och..man räknar befinner, sig på. flykt i sitt eget per månad. Svenska Röda Korsets generalsekreterare. Olle Strohn .be- finner. sig: f.n i Vietnam för att organisera hjälpen för - "dessa män- niskor, os . I Neapel finns det omkring. 7.000 tibetanska flyktingar och i Indien omkring 40.000. De flesta lever under mycket 'svåra förhållanden ning på deras problem, .. 3 1 :;, Sedan Indien och Pakistan blev självständiga 1947, har den muham- medanska, befolkningen "i Indien sökt sig: -till Pakistan. och icke- «. främst. , hind "och sihkker, flytt från Pakistan till Indien. -: Uppgifterna om = antalet flyktingar varierar mycket starkt, nien man Kan räkna med att minst .5 miljoner människor flyttat över gränsen i vardera riktningen. Trots energiska insatser av regeringarna och interpati or; ioner är := Allt fler tecken tyder på: att :socialdemokraterna är desperata. Enligt ett politiskt reportage i Aftonbladet. (s) tänker 'socialde- mokraterra kalla centern ”bo- - lagscentern” på grund av att cen- terledaren Gunnar Hedlund är engagerad i cellulosaindustrin. . Det kan socialdemokraterna röa sig med om de tror att detta .:skall gå hem hos Näljarna. Des- sa är nog inte dummare än de Socialdemokraterna: och LO'ac vinna över tjänstemännen på en obligatorisk pensionrislösning. Allteftersom ATP-andelen av den allmänna givetvis ingenting nytt, men det har ändock ytterligare betonats ökar kommer detta inslag i sys- temet troligen att väcka ökad X cepterade 'den 'på'sin tid för att / ålderspensioneringen begriper att det är skillnad på bolag och bolag, på ett skogsbo- lag med bara en handfull ägare och ett med tiotusentals små äga- uppmärksamhet, Sista ordet om den s, k. 15-årsregeln är nog in- te sagt. 1 allvarligaste - -Tanzania.; "feligiösa: 'skäl lämnat . sitt, land. IT med att en miljon sydvietnameser nu land och” antalet ökar, med. 204 000 |. och det finns fortfarande ingen lös- - de , arabiska staterna, Detta flyktingar blev mottagna i Is- rael. De 'utgör' inte > något problera AA | "AFRIKA Afrika, som i dag har de .' flyktingproblemen, jessa är välkä "Det är Vabanetia Kg ända för alla dem 'som läser tidningar= nas nyhetstelegram. Mer : än 650.000 har .sedan 1961-lämnat' sina hem och sökt sig till, närliggande län= der.” För: att lösa dessa problem fordras stora humanitära -. insatser, .Insatser som. dessutom måste vara anpassade till: verkligheten i da= gens' Afrika, med dess speciella Gc hållanden;, : ot + 65.000" flyktingar från "Rwanda Kongo har sökt'sig till Burun” Medan flyktingarna från Rwan- - önskar bosätta sig i det nya landet, hoppas. kongoleserna kunna återvända till Kongox" ” v Liksom '.flyktingar: från "Rwanda har sökt sig till Burundi, har också Rwanda mottagit flera tusen flyk- tingar från Bärundi, Detta på grund av: att; gränserna; : mellan, staterna går gehöm ståmområdena. < Över 50:000 flyktingar ; från por- I tugisiska Guinea finns i Senegal. ; Enligt: seriaste beräkningar: finns det ; omkring”; 30. 000 flyktingar i 12.000.."av dessa från Rwanda och lika många från Mo- i, Resten” kommer j a ha na Kongo.” H ' Från Kongo har 6.000 människor kommit. — från Sudan 2 000, KONGO . Ö varande, "finns det, 300. 000 flyktingar i Kongo: 250. 000 från An- gola, 25.000 från Rwanda" 'och. 40. 000 från Sudan, ' ”- Uganda 'med 7 miljoner invåna- re har under de senaste åren mot- tagit 70.000 flyktingar från Rwanda, 45.000 från Sudan och 25.000 från Kongo. I landet råder. arbetslöshet. Denna « flyktingström har ' skapat | stora. sociala och ekonomiska pro- blem, som man söker lösa med in- ternationell hjälp. 3 sr ock 0 Zambia med sitt geografiska läge med gränser , mot åtta stater har medfört immigranter från flera län- der.. Med. UNHCR:s : hjälp . söker man odla upp mark för att ge flyk- tingarna' möjlighet att försörja sig och finna en fristad. ” LATINAMERIKA : rutom kubanska" flyktingar 1 Förenta staterna, : Mexico : och .Ja- maica. finns i ett flertal länder ett mindre antal: : flyktingar, som ; är il N flerkrigstidens . stora | flyktingström har ”ebbat. ut.. finns det: fortfarande ' flyktingproblem. Grekland; Frankrike, Italieri, Väst- tyskland. och: Österrike -har 'anmält hjälpbehov till FN:s flyktingkom- missarjat;” "SVERIGE HJÄLPER SUDAN : Det är mot denna bakgrund "man > se den stora, insamlingskampanj för "flyktingar. som med "stöd av FN:s generalförsamling : genomför- des i nitton länder den 24 och 31 sin .egen flyktinggrupp. Dessutom fanns ett gemensamt projekt -— Ti- betflyktingar,, . Totalt';- inbringade denna aktion. 65 miljoner . kronor. Den svenska - aktionen Flykting 67 vär ven : » direkt. fortsättning ' på: den '€uropeiska aktionen och har för: sin | del valt 'att'ge ”hjälp åt fyk "går, ' främst Byktingår från! Si flyktingaktionen- i vårt land kom- mer.-att.. möjliggöra” en "lösning : — helt eller. delvis — av Sudan-flyk- "tingarnas Problem : Mänchen (LT): En amérikansk I professor som kort" före sin kliniska död låtit sig kylas ned för att återupplivas då läkarvetenskapen blivit istånd att" bota hans kräftsjukdom gjor: de sensätion i världspressen. Men vetenskapsmännen: reagerade med huvudskakningar mot diskussio- nerna. bland allmänheten: inte ens djurförsök har hittills, bekräftat att högre organismer är istånd att genom någon längre 'tid ut- stå extrema köldgrader, Också tyska kemiker lämnade ett intres- - sant bidrag till detta vetenskap: - liga spörsmål. Försöken avdelningen för ex- perimentell kemi vid universite- | Små: chanser för. >djupfrysta”. N des: av vetenskapsmännen i Möän- chen. genom : flera -försöksserier, ' |rer sänkte olika djurs temperatu- I oktober 1966, Varje land hade valt. Det finns" stora förhoppningar, "att NS "kommentar: 'Sysselsättningssvärigheterna och; det "svenska näringslivets svårig- heter i den interriationella kon- kurrensen har lett'till en 'oroan- de ekonomisk utveckling för Sve rige som regeringen själv i högsta grad. bär. ansvaret för. Det finns "Il endast en väg som leder ut ur svårigheterna,. nämligen en sam- lad översyn av den ekonomiska politiken, syftande till ett vidgat register äv samverkande och in- bördes väl avvägda åtgärder. En normalisering och frigörelse av | kreditmarknaden är en av de vik- tigaste "reformerna. Inte. minst ahgeläget är det med en reform av skattepolitiken: genom att er- sätta' omsättningsskatten: med en mervärdesskatt av den typ skat- teberedningen på sin, tid föreslog. <<, Skaraborgs Läns! Tidning." AA Att: helt: tömma > glesbygderna | på folk kan "Naturligtvis inte kom- ma' i fråga, De naturtillgångar i form av skog etc, som där finns måste utnyttjas. Vi 'kan heller. in- te bortse från dessa bygders' vär- de'ur. fritids: och rekreationssyn- punkt. En första förutsättning är emellertid att en” bofast: befolk- ning finns kvar. Den måste också vara tillräckligt stör för att rim- liga. krav på service skall kunna tillgodoses, vilket i sin tur förut- sätter att de har. sysselsättnings- möjligheter "när och i dén mån de trad ionella” näringarna svik- talat om den rätt tll service de kvarboende: ' har,” åldringsproble- Ne tl ex. har: ofta framhållits, det gällt” sysselsättningen | Gäremot har-marn väsentligen gått | inför att subventionera" avflytt- har ' naturligtvis, skärpt .Blesbyg | dens sociala problem. |: "Vä sterbottens- Kuriren? 1809” ärs. författningsförfattare var. stronga | herrar.” De klarade sin uppgift på några veckor, De presterade en tjusig, i sin språk- Jliga> klarhet och- stringens före dömlig text. På hr Erlander ställs förhopphingarna att. jobbet skall slutföras”, på en. tid "som under: "stiger två decennier. Är. det för mycket begärt? 175 : Katrineholms-Kuriren. . Skolbranden. i. Enköping" har » fått ett publicist skt efterspel, En; Köpings-Postens: chefredaktör blev "Staten bör underlätta nya, Företagarkassans! hjälp 4 til "småtöretag': oe Det borde nu. vara naturligt: att den nybildade. Svenska Företagar- kassans strävan att stimulera och [ningen "Denna" Nensidiga politik |' för besvärande för de kommuna- la myndigheterna," ” TidningensFai. rektör — och. ansvarige utgivare — lade hämsko på håns'verksåm- het genom "att' censurera en av hans kommentarer. Till saken hör att direktören lät sig:kållas till nämndhuset för en diskusslon med de kommunala digr: Är erna om tidningens hållning, Dessa ansåg att denna svikit före rektören anpassade sig "villigt, Det hedrar chefredaktören” att hån ns te. ville vara med” längre ”ätan sade upp, sig, Men han tog sanno- 1.kt med sig en stor del-av. tid- ningens anseende när han gick, - Eskilstuna. Kuriren, är man lyssnade: till Press fönstrets skildring av förhållan- dena mellan kommun . och" press i Enköping måste man konstate- fa att både kommunalrådet” och ansvarige - utgivaren, missuppfäat- tat. sina: roller; Ett. kommunalråd får finna sig 1 kritik, Det liksom hör. till rollen, Och en ansvarig utgivare, får inte: avlysa. kritiken bara för han betecknar sin -tid- ning ”opölitisk”; Tidningen: mås- te. i varje fall ha någon. ”uppfatt- ning . om någonting. Så ménlås kan ..ingen.: ändå vara. Den ende Men han lämnade 'också” jobbet. Och .de kan man” "första! Men skaffar sig klara” papper: Sundsvalls s Tiäning.. fåt har. ändrats' radikalt, men. termins- indem. ngen tycks” "konstant; trots syfte” Det är på. tiden att. alla, som rv avstånd från. USA:s. :påli- derlägga dem, Innan man lärt sig det;. bör man, inte, ta” rdet demo- dens folk inté'bar mat! för dagen, kan "vi, i varje” fall. knåppast ber trakta det, .som. ett. Jogitimt. behov, att "vår: "barn: sätter: strutar gläss. dagligen a att vå- rä, unga "familjer skaffar bärnvag- nar. med. 8 .vbromsar ' eler. -elek- triska' vi par | 'med tre kH ighe- ter fram och en 'baek.; fö nu kartidningen. Det har. kommit” nägot.. nytt im Veffektivisera de.mindre företagens . i, debatten 'om -boxningssporten "insats i'väårt' näringsliv får stöd » hos statsmakterna på samma 'sät .som jordbrukskasserörelsen under rer till noll för halvannan timme Sin uppbyggnad äåtnöjt garantier « utan att djuren efter att ha upp: värmts igen fått någon allvarlig skada .på hälsan. Både begräns-: J:3rgränsen, på noll grad följer : avgörande” biologiska -lagar: upp-' hörde hjärtverksamheten och and-: ningen och kunde : några hjärn. - strömmar: inte -ens registreras av högkänsliga mätinstrument, så! "fanns '1kväl "livsprocesser = vid : "denna nedkylningsgräns. Särskil- "da biokemiska undersökningar på-r "visade på de tilt synes döda 'dju- ren — ämnesomsättningsprocesser tet Miänchen anställt under led-! Under vilka uppenbarligen ener- ning ' av professor ' d:r Walter . Brendel syftar i främsta rummet tillsatt få vinna rön om-nedkyl-|Xets tdrymd skulle ha lett till: de :I ningens användning. vid operatio-; 4 ner. Sedan 'det. blivit bekant att! det inte är hjärtats och andning- ens stillastående utan först hjärn- cellernas förstörelse ' som vållar |- döden -har ett stort -försöksfält öppnats. Kirurgiska ingrepp un- der vilka patientens hjärta läng- re än åtta minuter :står stilla är inte längre någon sensation. Nedkylningens- olika processer, möjligheter och gränser päåvisa- re, alltså .ett demokratIskt kol- lektivt ägande. - Det är nog inte för inte som uttrycket förs fram i Aftonbla- det, som nyligen angrep centern och iald kra- tiska politiker att försöka mins- ka respekten för centern och hr Hedlund. Vi tror dock inte att AB har så mycket för sina upp- maningar att vara mindre res- pektfulla, eftersom centern står > på allt för fast grund. för att "skadas av desperation. / (Skånska Dagbladet) socialdemokratisk gireserver blivit fria, Livsproces- sernas: reducering utöver försö--' reservernas förbrukning och de då uppträdande skadorna på hjä na ha omöjliggjort att återuppli- va djuren. De hittills gjorda erfarenheterna 7 blir därför till nytta bara vid konservering av vissa organ. Så- ä- | ledes hjälper nedkylning vid njur- j och hudtransplantationer = eller ',. blodöverföring. Det finns emel- lertid enlY'gt experternas uppfatt- ning inte någon möjlighet att he- la organismer fortsätter att leva . i ett sömnliknande tillstånd över stora tidrymder vid minustempe- I raturer på 130 grader. Iskristal-?! ler som under frysningen bildas mellan cellerna och saltkoncen- trationer inom dessa förstör nöd. . vändigtvis vävnaderna. Men fram- förallt skulle man möta oöver- vinneliga hinder vid den ”djup- . frysta” människans upptinande eftersom de i detta sammanhang de rubbningarna i ningen i fråga om tid: och' tempe-: -utan tvivel väl. ihop med de syf- IF, och stöd från det allmännas sida, menar ti skriften Joräbrukskasse- » rörelseri;” : Tidskrifen, som. utges av Sveri. es. -Jordbrukskasseförbund, beto- nar på "ledarplats i.sitt senåste nurimer 'ati småföretagen alltför ofta kommit i kläm under perio- Ger" av. kreditrestriktioner. ” Ismå företagen har hittills arbetat : mera 'isolerade sinsemellan och med mindre väl etablerade bank- förbindelser än storföretagen; De små har därför fått betydligt star- -kare känning" av . kreaitrostriktio- nerna, mellan nedläggning och överlåtelse till investmentbolag. Visserligen kan investmentbolag bjuda gynnsamma villkor vid upp- köp" av ett företag men samtidigt försvinner helt värdet av den ska- ; Bande egenföretagarens Initiativ. Den nya Företagarkassan, som är en ekonomisk förening, bör, me- nar tidskriften, bidra till ett bättre jämviktsläge på kreditmarknaden, Företagarkassans utlåning — till medlemmarna sker genom Jord- brukets Bank med samtliga jord- brukskassor som ombud.. För att "På längre sikt skapa ett tillfreds- ställande underlag för utlåningen verkar Företagskassan också för "inlåning från medlemmarna, Företagarkassans. inriktning går ten som angetts för närfn; ss tö- det via den föreslagna statliga In 5 ämnesomsättningen absolut skul- le leda till döden. Läkarna i för- bundsrepubliken Tyskland väntar sig av fortsatta forskningar in- om detta område bara det resul- tat att komplicerade operationer Skall få större chanser att lye- Kas, Gerd Marian, ” J ordbrukskasserörelsen, vesteri: Det är gl - de att finansministern i sin pråge sition om denna bank även upp: märksammat de mindre och me- delstora företagens problem. Man får hoppas: att den ideellt syftan- de kassan under sin Påbörjade ut- låningsverksamhet får sin beskär- da del av statens stöd, slutar De : digheter", medför. risker i förskingraren. att de de första tre på rg måste lida hjärta domliga 7] verhuvudtaget. "Och .det' , karnas, bestämda reaktio ger, en del. att det” fram 5 var läkarna, som, rv riksdagen på- talade . riskerna bart . eller, 1. framtidet verkligen så, opinionen, CS Men jag säger eder: Älsken: "ed- rä .ovänner' och bedjen; för dem som förfölja eder 'och varen så himmelske -Fi v (Matt, 5: 4445). adersg: barn. "Under den tid Jag var. pastor I en församling t Såriwon, Manns där en kvinna:gom blev: satt/ i fängelse såsom misstänkt för för- skingring.. Hon visste vem - den skyldige var och 'at sristen, a t han inte" var Kvinnan - var : Ton matstrejka- agarna i fäng- elset. Medan hon bad den fjärde dagen kom hon att'tänka på-att och dö:på kor- - fastän "han var Atan synd, den . stunder var. hennes fyllt av kärlek, i stället till" förbiytaren? Den Bu-. kärlekens m - vandlat henne: - akt hade för- Vi har lätt Från för hat "att älska dem som älskar oss och hata de m "som 'ha- är ag Men när. vi lever 1. gu- van g kärlek kan "vi. älskar också 088 skyldiga äro”. Guds rike. väx- er på jorden, gen visar. sådan kärlek. om. kristna” som flender ' och "förlåta 'dem sats att vara ”opolitisk 1 Och dis riktige i församlingen var 'tydli. : gen den ' skrivande, redaktören. stackars efterträdare om han nte: sig. två så - förargad - på
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.