"go lav tex / LAHOLMS" TIDNING tä msgön: dt 11: "apritt 1987) 7 —LT .Rundabordstanken vinner? Svenska ”"Arbetsgivarförening- eng förslag till ny förhandlings- ordning som häromdagen ' pre- ”genterades de två stora lönta- » garorganisationerna, "LO och TCO, är ett resultat av diskus- sloner som förtg mellan par- terna. - Att. dessa diskussioner har sin grund i. de uppenbara brister som nuvarande förhand- lingsordning innebär och som ytterligare accentuerades av den : senast förda ytterligt inflamme- : fade lönerörelsen står utom tvi . vel. De - ansvarskännande ar- ; betsmarknadsparterna vill för- visso? inte ha. en. upprepning modell SACO-ayvtals- verket. . Påfrestningen inte . barå - på sämhällsekonomin utan även på de fackliga organisationernas "> effektivitet kan. bi så stor: att den - allvarligt åventyrar frihe- ten på arbetsmarknaden, ' Såda- "na" risker torde ingen av par-|. terna med berätt mod önska ta. SAF-förslaget innebär 'en sam- stidig ”förkaändling "med de två t'storav, löntagarorganisationerna, som "omfattar drygt « två miljo- "ner "arbetstagare, En uppgörelse |. + för. dessa "skulle one träffas , Rv - ” NÄRINGSBIDRAG. FILL" JORD: BRUKARE Do ' för att. stödja injölkproduktio- nen har beslutats av kommunal: : fullmäkilge i Stensele. Uppenbar- » Hgen är avsikten att främja upp- hyggnad åv rationella' och effek- ( vi 1 "tiva besättningar, antar .J 0 r d-Å. brukarnasFörenings blade, . Veterligen” är. det första 'gån- gen en kommun fattat ett sådant ., beslut, Däremot har en del and: "ra kommuner beslutat 'om ' stöd för produktionsrådgivning " och Iknande till jordbrukarna; Olika meningar”har kommit till synes om det, riktiga i att kommuner direkt stöder: företagsamhet av nägot slag, och. det kan i det här nämnda fallet "kanske komma att "hetecknas 'sorh. märkligt att man vill främja. mjölkproduktionen, då en. såmfälld strävan. är. att nedbringa denna, Anmärkningen lär mildras om man beaktar att det hör vara fråga om en ratlo- nallseringsåtgärd, och om vikten «ov av. att mjölkproduktionen' sker 1 På ettsrationellt sättär alla ense: |. ov niDet: viktigaste. skälet för kom; | je munernas aktivitet ' på jordbru- "kets område är kväl helt visst i : kommunalmänneng. insikt om;att "Jordbruket är 'en i basnäring. för bygden och . att man "finner de + statliga Ansatserna otillräckliga. Näringens .bortfall/skulle också ” betyda att underlaget för en" "nå- » gorlunda' tillfreäsställändélkom- "smunal verksamhet"slogs> undan, Troligen är 'dettä" faktum mest on utpräglat : 1 de norrländska! in- Jandgakommunerna, men” säkert är det gilugt för en mängd kom: muner I landets alla delar. Det . ” dir ett förhållande -värt” att. be- . inna, et , v INOM VISSA BRANSCHER I . "VART NÄRINGSLIV,” : "yvlika är särskilt lämpade för ” stordrift, kommer det att ske en omfattande strukturrationalls sgring under de närmaste ärtion- dena, . sade rikdagsman, Tors- ten Bengtson" vld.. Bohus- «läns centerstämma: . En sådan rationallsering blir nödvändig om Sverige skall kun- na hävda sig I den internattonel- NEG Ja konkurrensen och om levnads] standarden skall kunna fortsät- ta att öka. Den bör därför un- derlättas och de olägenheter som uppkommer därav bör lösas på lämpligt sätt, Den omställning ! av arbetskraft som kommer att: hlt nödvändig bör ske på ett> hänsynsfullt sätt och det allmän- na hör medverka så att inte en- skllda personer blir lidande ge- nom arbetslöshet, svårigheter inte uppstår för användandet av egaahemsvillor, kommunala om- rtällningsproblem undvikes o, d. När det gäller att främja struk- turrationaliseringen kan en stat- lig investeringsbank ge en god medverkan. Den bör dock Inte inrättas som en p k in- Tisdagen den 11 april 1967 ” idni' ndlaren på samma gång. . Innan "dess 12 känd som konsekvent och skall ' emellertid parterna vid ettrig fiende till jordbrukets eko- förhandlingsbordet komma fram 'nom.ska föreningsrörelse — har = berört: det nyligen ingångna tvä- néökningen- inom "vilken fördel-! "åriga ”jordbruksavtalet. Tidningen ningen mäste ske. Om man, på ; sätter” som rubrik:..”Slutet gott, LO: 'och TCO-Räll godtar" för-jallting gött”, vilket kan sägas. slaget har inte framgätt - Där- :ange den äsikt Haningen ger till- nisatio- , känna--om "avtalets innebört emot har de ke NL in | Framförallt understryker Spann- nerna och även 5 visa mälshandlaren att den ”nya ord-” tresse "för. samordning" i någon. n.ng” som nu åstadkommits ifrå-; form.” "på "både LO-”och' TCO! ga, om .njölk- och ra: n ; vilja avvakta” na betecknar ett väsentli; steg - stdan, torde man Yi: äv 'sami! mot; en." förenkling av, systemet. verkan att SACO ' ansluter sig: "fade 'som ”en minskning av det till den. Huruvida det förslag "krängel som hittills: behäftat så- som SAF framlagt” attraherar äl mjölkreglertngen Sea Flake) hnu mer systemet, me - akademikerorganisationen väte -djärsavgifter och: ändra” ; utjäm- - står att-se,-liksom 'om det, an-: . N ningsåtgärder". tas av de riga organisatior, Fråga är bara om, inte er del » nerna, av glädjeruset tages ut i förskott, Utvecklingen" av förhandlings-! nledning att "vår för, ordningen på arbetsmarknaden ' här. framtvingat - hos, samtliga parter: tanken på "samverkan. Det olyckliga .sneglandet” på - per äv problem "som Spannmåls- handlaren ”tydligén anser att man nuv praktiskt , taget eliminerat. Vad" först "beträffar" ”mjölkregle- uppgörelser som : den” ena och "ringen är det som bekant endast fråga ;.om..en minskning i den andra- organisationen ” lyckals. "utjämning. som: "äger; rum, t Det träffa "och, de "större, förmåner | bestätade .inneb tillsvidare, inte man "lyckats "på ett håll r ä någon” "väsentlig > 'äfidring i själva | till den ram för den totala 1ö-fi:et' ledare i marsnumret 1967"; iTidningen: betecknar det inträf 'egleringsförfarandet. 4; Väsentligt at sig mer än” på ”annåt. ha idessutom att. det. är det lät- aste. teget som "nu tagits. Man ihar;— sor är” väl känt: — från socialdemokratiskt . håll. varit an- gelägen 3 ” skapat en klyfta mellan de ol ka ”löntagargrupper. som: det' är : . angeläget "överbrygga. Lika; »tigt är "självfallet att söka fö "hindra "sådana .; motsättn! ngar. "Inom respektive ”fackorganisatio-| ner, som' faktiskt uppstått. un! "der och efter lönerörelser med. nuvarande ordning — ett slags, jord att: ha 'ett resultat att påvisa” med. anledning 'av! det 4 tidigare löftesrika utspelet i jord- brukspolitiken; Man har "ifråga om, "mjölken så långt' vunnit 'sina syften att man kän påvisa en'ned- 'utjämningsavgiften, något.:som'för' övrigt jordbrukar- Pallas strid mot alla”; na inte. motsatte: sig i utredning- "En, förutsättning för att .Par-: en, Det. som: jordbrukets. represen- ternå& enligt SAF-förslaget" skall; tanter; motsatte sig :var- den tids- fem a. öra -upp: om den. totala . i bundnå” nedtrappn.ngen, samtidigt unna g p h på: : som man underströk att utjäm- ramen för löneökningar , och. pi sningsavgifterna , "inte. borde vara basis härav diskutera sig fram: i kvar längre eMér I slörre omffatt- till, fördelningen ; måste” vara. att” ning påde' regering: och. riksdag god: kunnat; åstadkomma "derma första känner: den”.av; ; parterna: över-? : nedtrappning,” :står: émelerti ms n .xsarhband : "med-att: man: frist 1 brukar an a ur: io oeratjönen Å uta nå försämring. I det -re- äkningspriset, Höjningen SR Vä Gräkningspris ret" svarar! unge ilikvidernas köpkraft, För” att nä” "detta har” man, som ; bekant fått: tad SER pengar från "olika: ite - 'antägbar.”? ningen går. det: inte tillämpa -: den vedertagna pri rin- "cipen om att .statsmakterna in; "te bör” "lägga 'sigt förhandlings-|- 4 | vändes "bl. ja = Jordbrukspolitis ska fl håll. Man utnyttjar bv a. den förbättring i det genomsnittliga: avräkningspriset: som beräknas Bli. möjlg på grund av minsk- . hingen i mjölkproduktionen och jen därmed = möjliggjord minsk- ting” i smörets andel. Man tar i" anspråk : vissa - belopp från SMR:s 'regleringskassa ' samt från”? en fond: tidigare. tillskapad »ge- nom uppsamlade importavgifter på - potatis och potatisprodukter. Man ställer. även ' till förfogande en "del statliga medel, : Därmed har man kunnat nå det eftertraktade första steget i nedtrappningen av utjämningsav- gifterna. Andra äret har man » inskränkt ' till :två öres nedtrapp- i ning, Det är. uppenbart att svå-| righeterna blir. större Ii: fortsätt- ningen, då man inte längre har nägra väsentliga . reservmedel att skrapa - fram. Väsentligt i sam- manhanget 'är att det som åstad- kommits i form av en första ned- trappning "av utjämningsavgifter- na "för k-mjölken egentligen inte är något principiellt avsteg från vad alla inom jordbruksutredning- en g.ck med på. Det som utgjor- de .den stora tvistefrågan. var istället .den -tidsbindning och den förhandsbestämning av. den tota- la ” nedtrappningen ” som ' ”utred- ningens majoritet: ville åstadkom- ma. Väsentligt är också mot :bak- grunden - aven ”Spannmälshandla- rens”. uttalande . att -någon ' prin- cipiell ändring i -mjörkregleringen härmed inte inträtt. . Så. var det - slaktdjursavgifter- na.. Dessa "betecknas av.'den cite- rade tidningen 'såsom något än- nu mera: förkastligt än . utjäm- ningen inom mjölkområdet. Detta är egentligen överraskande, efter- som " slaktdjursavgifterna '. varit det ; instrument/.som vårit nöd- vändigt, för att exportförlusterna på, kött och fläsk i enlighet med gällande avtal! skule till huvud- .saklig del betalas av jordbrukar- na". Slaktdjursavgifterna innebär som bekant att en avgift tages ut, "vilken. minskar det , avräk- ningsbelopp . som utbetalas till 1e- verantörerna. Denna avgift an a,. till. att' klara pris- utjämningen för "de "kvantiteter som "exporteras. Det .torde:vara svårt "att. finna : någon. :annan lösning på. detta” problem, ; Man kan rimligtvis "inte tänka sig att vissa jordbrukare” skall . utväljas till satt. sälja på" exportmarkna: den : och" andra” tll; att säl "på'n hemmamarknaden. - ske . här - andra” näringar, .exem- bilmarknaden, där .. de En . lik :!Den' roll. grodlivet i" utjämning" måste y ligaste "landskap ' spelär: som" e i som ' : pelvis nr "proceduren. et. Blir” nödvänd gt. att ha repiesenlanter, för både] tedering och riksdag med vid 'förländlingsbordat ”' nän: fkalky lerna” görs, upp: "och" om "man | överhuväd”s skal Kurina " Skapa i kejserna. 4 ör läkare i Tyskland! en säker "plattform" för en Pprak-4 "”Schleiden-medaljen”.. -. tilldelades tisk .samverkan -lönerörelsen! ; "nyligen den : 61-åriga . professorn andra "ord utgöra embryot. till? den” .rundabordsdiskussion / som ' S centerledaren Gunnar: 'Hedlun a" den tyska- haturforskaren, Matthias: chleiden (1804—1881) som upp-" . täckt växternas.cellstruktur levan-- gång på: gång "pläderat för .som ; de, "Professor Bargmann, direkt? en tänkbar framkomlig "väg "att för. anatomiska institutet vid un söka "hejda. fortsatt ' Inflationis- ; Yersitetet : i Kiel, erhöll denna me-- alj för sina. ytterst . värdefulla: tisk” utveckling, ett förslag SOM "forskningar: om AN si k. neurosek-. framförallt f.nansministern' likå retoriska: cellernas funktion. energiskt , avfärdat. Frågan: är Vad” ménas med ”neurdsekreto- | emellertid, hur länge hv Sträng” riska celler”? Redan år: 1928 upp- kan framhärda i sina mer ellet täckte anatomen professor 'Schar-' böestyrkt äståenden rer. "egendomliga: nervceller. i vis-1 mindre -”obestyrkta. P s "dsa' delar av hjärnan som' avsönd- om arbetsmarknadsparternas | i Nervéellerna pro oducera körmoner | rar sekret ”på liknande sätt som olntresse' för det” runda; . bordet, 4 ft ; VART MAKTHAVANDE PARTI i ”har. satt sig före att slopa den form' av regional självbestäm- |" manderätt, ” som sedan halvtan- "nät! sekel låtit våra hushällnings sällskap utföra den Iokala för-] : delningen av de statliga bidra- gen till. jordbruket och dess bi- näringar, skriver Sydsvens: ka Dagbladet: Samtidigt har sällskapen om: besörjt — rådgivningsverksamhe- ten.' Lönerna för de sällskapens tjänstemän som handhaft denna har ' utbetalats av staten, Nu skall båda dessa funktioner över- - flyttas på de utbyggda statliga lantbruksnämnderna. Vilka än motiven varit för Jordbruksminister : Holmqvists form, mäste man fråga sig, av vilka skäl det ansetts nödvändigt , om sitt område utan möjligheter "bär ges för privat eller koopera- tivt drivna liknande institutio- "ner att få konkurrera på likvär- diga "villkor, Även en halvstatlig investerlngsbank är tänkbar, Det bör mycket starkt under- strykas vad som föreslagits I pro- "positionen att även små och me- delstora företag bör kunna få lån från banken. Inom vissa om- råden är storindustri obestridli- gen att föredra, men det finns en'rad av företagsbranscher som täimpar sig bättre att driva I små enheter. . Rationalisering ' före- kommer inte endast genom bll- dandet av stora företag, den kan också drivas mycket effektivt för vissa slag av tillverkning Inom små enheter. Den statliga "Investeringsban- kens. syfte. får under inga om- ständligheter vara att ästadkom- ma socialisering elter dirigering. Därför är det inte lämpligt att att g föra den så brådstör- tat, Propositlon kom vid påsk. Senast den 24 april skall de be- rörda befattningshavarna hos hushållningssällskapen söka sina önskan att genomföra denna re-|- - de, endokrina körtlarna (hypofys, | sköldKörtel. m.m.) :Han konstate-' rade'ätt dessa celler; innehåller små" partiklar i.droppform som | släpps” in i blodådrorna och be nämnde dem ”körtel nerv-celler”...| Det ' exakta beviset för dessa | ceilers funktion och sekretens ke-| "stå tm” hämndernas förfogande. | "Enligt utredaren, ' överdirektör | "Wetterhall, skulle "dessa s.k »ortsombud utgöras av Y'progres- "siva ”män i förtroendeställning”. j. Denna. definition har av: hr 1 Holmqvist ändrats till ”kommu- nala förtroendemän”. Vilket väl inte kan innebära något annat än att dessa befattningar s skall poli- "tiseras,” br POLITRUKER SOM FÖR- SÖKER LÄGGA MUNKAVLE på chefredaktören för Dala: ” Demokraten (s) ogillas av Kat- orineholms-Kuriren (fp): 1 Svensk demokrati behöver nu minst lika mycket som. tidigare "tidningar med egen profil och tjänster 1 lantbruksnämnderna. Den 1 juli skall i princip omor- ganisationen träda i kraft. Jord- bruksministern erkänner i sin Proposition att ”sällskapen behö- ver visst ytterligare rådrum”. Men datum den 12 juli 1 år står dock fast. För sällskapen är det helt Oo möjligt att genomföra 'denna djupt ingripande omorganisation på ett par månader helst som den stora jordbrukspropositionen in- te ännu föreligger. För tjänste- männen blir det inte lättare att plötsligt hoppa över Ii en ny orm ganisation : vars Arbetsuppgifter inte är klart utformade. En punkt i propositionen om de. nya Jantbru na för- själv åsikter för att ba- -lansera och nyansera den propa- ganda :som bedrives från parti- centralerna. Om inte en sådan; självständighet funnes skulle lä- sarna snart tappa intresset för tidningen i opinionsbildningen och tidningen därmed förlora mycket av sina möjligheter att verkningsfullt arbeta för grund- » läggande politiska och ideologis- ka idéer, I fallet Dala-Demokraten är omständigheterna särskilt be klämmande därför att munkav- lemetoden prövas mot en tid- ning, som reagerat mot kommu- .nistflirten, medan däremot Af- tjänar, s särskild sUppmärksamhet: för handläggning av olika ären- .den skall särsklida' delegationer banken får förvärva aktier. bladet (s), som kör härt i den genren, endast mött mycket la- ma protester från partifolket, på pekar KK. ” | tenförsörjning, En "av de fö hämligaste; sutmär- ' föret "under SE 1948 och? 1949 äv professor Bargmann. I samar: a bete: med -farmokologer vid: uni: nonhaltiga sekret: bildas i den hem- lighetsfulla nervcellerna;”För det- "ta ändamål fick' han, utveckla spe- ciella' färgningsmetoder och appa- Fåtér.! som möjliggjort att iaktta "små. dropparna "och kulorna” i'dessa celler var' för sig och ke: miskt analysera dem. "uno. Dessa ' exakta :undérsökningars resultat" var en.'av.de: viktigaste upptäekterna" inom : den. moderna medicinska forskningen. Det visar 'des-' nämligen! att :nervcellerna Scharrer påträffade i hjärnan pro- ducerar två hormoner som är väl kända redan. från de”' endokrina > oxytocin "och '- adiuretin- -vasopres- sin. : Det ' förstnämnda hormonet spelar. en : väsentlig roll vid för- lossningens ' igångsättande genom att vålla "kontraktion ' av livmo- Gerns 'muskelceller.” Det ' andra hormonet reglerar kroppens vat. stoppar 'avsönd- ring av vatten vid mycket stor vattenförlust och. stegrar samti- digt blodtrycket. Därigenom har det för. ör sta "I gången bevisats att” det. förutom de : kända : endokrina körtlarna också finns vissa andra nervceller med körtelfunktion — så kallade neurosekretoriska celler: — som svarar för de hormonella proces- serna inom organism, Denna upp- täckt. väckte livligt. intresse hos anatomer, fysiologer öch biokemi- ker som förelagt sig frågan om den 'fysiologiska betydelsen av detta ”andra endokrina systemet” i organismen. Den vetenskapliga diskussionen härom är inte än av- slutad. Möjligtvis rör det 'sig bara om ett slags säkerhetsanordning om nödfall föreligger, men kanske har vi bara att göra med en andra snabbare funktionerande hormon- transportväg som: verkar likt en tändningsanordning. En sak är i alla fall klar, den klassiska en- dokrinologin fick den senaste ti- den vidgas med ett nytt special- område, = ”neuro-endikronologin”, det är forskningsområdet som spe- ciellt sysslar med de .hormonpro- ducerande nervcellerna. : Johann Mautbner , TILL. VÅREN Riv undan det grätunga täcket som skymmer den signade sol lät spira ur mullens sköte gullviva och styvmorsviol - låt dofterna brinna i hagen fåt grönska var svartnade lind slå hå! på hjärtan och isar, du förvårens sjungande vind. : Rudolf Zetterquist. svenska tillverkarna i många fall säljer väsentligt billigare på ut- landsmarknaden "än på .hemma- marknaden, > Även 'den tolkning som ”Spann. målshandlaren” ger "ifråga om förändringen i slaktdjursavgifter- na i:'och med det:nya -:-avtalet är synnerligen diffus, Tidningen vill i det närmaste göra, gällan- de. att systemet slopats.' Så är ingalunda fallet, Så är ej helter möjligt att förfara.' - Vad som skett är- istället att ett lån till Svensk. kötthandel har. ställts i:utsikt för att und- vika att. leverantörerna 'skall be- höva betala kostnaden "för 'expor- ten av de köttkvantiteter: som motsvarar : utslagskorna, : under tiden. som - utslaktningen pågår. Man när : genom” att krediten ställs” till förfogande. -möjligheter att utjämna effekterna” av "den pågående dec:meringen i 'koanta- let under en längre tid. Detta är både rättvist och dessutom" givet- vis ' fördelaktigt för "jordbruket. När." ”Spannmålshandlaren”. skri- ver att ”Resultatet av de senaste förhandlingarna > visar ju hand- gripligt' att slopandet: av: krång- let kunnat ske så gott som smärt- fritt » när.: -god - vilja : funnits på ömse: håll”, så detta. att" taga ut glädjen a förskott,” Om det vore så lätt att bli kvitt regle- ringar av, olika slag, skulle de säkerligen — åtminstone inte på jordbruksområdet — finnas kvar. Den ”obestridliga ” sanningen är emellertid" att . man ' tyvärr inte de':- speciella : förutsättningar på den '» internationella ' livsmedels- marknaden, 'vilka framkallat reg- leringar av olka typer i samtli- ga industriländer, har avskaffats. Kan tidningen; Spanmålshandla- ren göra” detta "och därtill göra kan " avveckla ', åtgärderna" förrän | s vn KRT ” Vill verkligen samla alla, borgerligt sinnade människor '. £ vårt land” till ett gemensamt politiskt upp: trädande, som ' ett alternativ, till socialdemokratin skulle det'rikti- ga vara att: kräva någon form av, majoritetsval. Kan inte en stunds. eftertanke : bland. "de . borgerliga partiledarna föda” ett sådant al- ternativ?. På soclaldemokratiskt håll finns det säkert intresse för att medverka i en sädan utveck-| ling. Efter allt partitaktiskt spel kring: valsysternet "skulle ” ett 'så- dant. alternativ verka. som «en| stimulerande soråmarvind, heter det i östgöten (5). : « För att inte tala . 'om' : vårliga socialdemokratiska: vindar i form av kommunistiska röster, Så visst finns. ett. .socialdemokratiskt - in-' tresse a någon; form. av måjor Sundsvalls ridning i : "centerpartiet. har :. långe stått: klart att behovet . av långfristigt.' "kapital" måste: bättre” tillgodoses. Det ' förslag. som fram-; lagts "om" en statlig investerings-; |väganden! innan "beslut, fattas "om en: "mera långsiktig lösning. Vik- tigt är. att "de mindre och ' me- | delstora företagens behov, av” ka- j pital. beaktas .och:. att: riskerna' Me : borgerliga partierna det -bank kräver dock ytterligare. över: oi det . ”så. gott .soim smärtfritt”, då har tidningen förvisso. åstadkom-j st ting! livet. elimineras. Regeringens . ny-| mit” stora. ting! '.; n t - Sedan är det en helt: ånnan säåk mornade intresse för en aktivare” att'-vi självfallet alla har "anled. | Närihgspolitik . beror ', givetvis - på ning, dela :”Spannmälshandlarens” , fjolårets valresultat och de; om: glädje, över . att en: överenskom-' fattande" permitteringarna. melse-- har 3 kunnat. . komma +: till” terna. stånd, > En , avtalslös;per:od skulle 3" säkerligen; ha. vari Lill föga. gläd-' je för både” Jordbruker och: sam-" hället små glada. raskningar, som, om. jag yttring av vårens. . ankomst. ä nget att. ta miste på. Deras hö; ndra er. förutfattade mening” om ljudda ,, sammankomster . si; dams; grodorn Å, z,otrevli mar. och torvgravar, ger" också. nat gynnare . turvännen, möjlighet . att "stud a':. Eller titta och lyssna" | de "olika .arterna, :', = FÖRT "klockgroda: Hennes dova, vällju- "Men : kanske” hör : ni. till "dem" dande . egendomligt; fjärrklingan- som hyser, en oövervinnerlig; mot-" de klämtningar. påminner: om ' en vilja” för allt” vad.' grodor heter? : avlägsen '; klockpingning...: Också” Då vill. jäg råda 'er. att litet nä kyltar' hon" med de: grannaste mare titta. exempelvis: på en” ten slövgroda : medan -' hon kli rar uppe i en. $ verk, Hennes» gr nglänsand tigt: alamanderfläckad svart gult, När. hon, angrips. i öja ger! "hon " farån i genom . att... ta hud, smärta, kroppsform oci huvudet: och" vrida bakbenen, upp sirliga ". örelser . måste. ” absolut" åt ryggen: så » buksidan' med fängsla var” och” en, Så plötsligt” e58 . varning tyg! gt kom- får hon.'syn på "en förbiflygande” mer; till: synes, : insekt, Hori tar ett hopp,;slänger ; Men. låt OSS, återgå ' till ut sin tunga' och fångar den.' Från” dan; Hon är. ett av' de mest för-' sin gungande 'språngbrädå ' utfö jusande ' groddjur ' vt känner, hon konststycket ; med 'en'' utom ordentlig /.smidighet ? 'och " lätthet--re och :med em så. välberäknad kurs: mer hos' 0sS, "särskilt "rörlig, 'det/ att 'hon. varken missar: bytet eller må vara i. vatten, -på släta mar- bladet... Hamnar hon: på ett brunt ken eller. uppe; i trädens. lövverk.' och .visset löv kan det hända att Här inne i det gröna valvet nju-'! hennes skinn :börjar skifta. som: ter lövgrodarn av sommaren, vid kameleontens' och slutligen anta” vackert. väder" sittande på över ä, ge "för. stat! g' dirigering av. närings-], | lydnadensA vi h misstar. mg," säkert "kommer. att: ärger, ' "med en buk som är kraf- VErO- M gare, och. om dägen. pigga- ]t n alla ändra” som” förekom-1.n körtlarna. Det gäller hormonerna | en' mörkare färg, Dessa iakttagel- -' Mötesfriheten -är garanterad såväl i svensk lag som i Euro- parådets - konvention angäende «de mänskliga: rättigheterna.. På senare tid har”det som: bekant vid flera tillfällen i värt land :-inträffat, att denna mötesfrihet icke respekterats av vissa de- monstranter,. som tvärtom flag- rant stört. föredragshållare.' Det- ta är ett uppenbart lagstridigt handlande. "Kan mötesfriheten och mötesfriden icke upprätthäl- las är det klent beställt med det rättssamhälle som det ändå bor- de vara statens främsta uppgift att garantera. En demokrati som inte har lärt "medborgarna att respektera meningsmotståndares "rätt till offentliga möten fyller inte sina förpliktelser mot den konvention, vars paragraf uu y der sålunda: : Atnjutande' av de fri- och rät- tigheter som angives f£ denna konvention skall tryggas utan åt- skillnad av något slag, såsom på grund av kön, ras, hudfärg, | + språk, religion, politisk eller an- nan åskådning, nattfonell eller social härkomst, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd eller ställning i övrigt. sidan av ett blad, i regn och rusk under ett dylikt. Endast i yttersta nödfall beslutar : hon sig för ett | hopp, vilket då sker, plötsligt och med : mycken stor". skicklighet. ' > Särskilt ivrigt låter. lövgrodan höra. sin starka stämma under parningst'den, Med uppblåst, stru- pe "hörs hennes ”röst” som en avlägsen bjällerklang. påminnan- de om cikadornas s, k, sång med tätt på varandra följande ”knack, knack” utan avbrott natten 'ge- nom. Det oväsen som ett dylikt sällskap om hundra, ja, tusen- tals lövgrodor åstadkommer. med sin konsert natten igenom, är när ra nog bedövande, Någon, som också kan ge ljud omgivningen är den ätliga gro- dan. Hannarnas minst sagt fylll- ga stämmor sköter alltid baeen I de kväkserenader man kan få höra särskilt ute på den skånska slätten. Alla vd vatten boende örodor för under våren och ' sommaren ett muntert och glatt-liv. Själv minns jag tydligt en tidig -maj- dag för många år sedan. Jag bod- de då 1 Skåne och kom just Ja- gom för att vid en liten sjö få bevittna ”naturens sammanring- ning genom grodor” som Linné skriver. Dagen hade varit ovan- ligt varm och om kvällen nådde jag fram till en liten sjös starr. klädda strand, där Jag dröjde tills skymningen föll på. Plötsligt bör- jade en mängd grodor en sam- fälld, högljudaå konsert från nå gon Vattensamling inne i.en liten aldunge, Tydligt urskildes bade grövre och spädare stämmor och dimman som. lägrat - sig över rkerna : ”, nringde” denna darrande grodlåt på ett hö- geligen märkligt sätt, Det hela var ett nog så karakteristiskt ut- tryck för träsknaturens om vå- ren återuppvaknande liv och fast det nu är länge sedan minns jag det lika tydligt som det hade varit i går. Tore Leth.' "(Sydsvenska Dagbladet). maste förändras aldrig." Endast de visaste och de dum- förståelse medmänniskorna. Vi. skulle. .behös +» - : barmhärtiga: på Ö otyg. kan visat sig, att "inflationen h SN te. ens duger till att hålla hjulen igång, Vi. har fålt en besvi ande arbetslöshet; och 'deri' "bli? lättare: för. de drabbade . därför att den kan skyllag på 8." Å turrationalisering; Är. det ”emel: - lertid inte så, a! stoppat en, mängd hjul.» stället för att nålla dem i gång? Det är ju”. ; kostnadsökningarna tinom ' produktionen som, gjort våra: sto- ' ra "stapelvåror svärsälda! I t.v: ingår förvisso lösningar söm inte utan | dåre” kan: ”accöptérås”” "äv det ens hindrar. "dock: inte att i förtjänar. en eloge för di ning 'som gjörts i syfte "att städ. i komma mer av réälism 'gohrrmind- re. av "stel. dogmatism på bostads: nu "mycket surdeg kvar och "visst här; förändringen" "suttit”Tangt in ne,” men det känns ändå, uppfris- ; kande när: gamla syndare" visar. tecken till: bot och" bättring” > | Arbetsgivaren ; n hälle; : Undantagen kan. si :detta fallet anses, bekrä N ningen” på . en? | iysning' åt allmän I ningsmaktens->1 | som: samhäll i heterria.' Det. enn; uppgift att. ta reda; lc: minskar,; I den aktuella ide : Det "finns analfabet .—— som "inte Detta -sagt- apropå 'veckopr: ssens utbredning, Men "analfabetismen breder ut sig. -bland journalister — även utanför Tessen,; "där den får, förmodas Vv Vsiktlig." Pr ofessor. Arne Jones i ett in-. lägg "Iv Aftonbladet: 'om-Zett: ifrån sig så det riktigt rungar 1): - "Sina ögon hava . de. tinsiutit, så att de icke se: med sina.” ögön eller. höra med smnä : öron” eller förstå. med sina hjärtan' öch" om- vända sig. och blivade, .hel av mig. (Matt, 13:15). 308. Helen Keller, som var blind och döv sedan barndomen besök- das Förening 1- Cleveland;". Ohio. Hon åtföljdes: av sin, "lärarinna, Anne Sullivan Macy,. som wisäde hur den "unga - Helen hade” lärt att med. sina känsliga "fin grar : röra vid en annan mä par, och 'strupe. rfskas NE rs.' Macy bad Newton; Du. Ba- ker, gom satt ordförande den kvälr ' len, att på det sättet samtala med Helen Keller. Han- .kom”att 'säga att blindhet är det: svåraste. han- dikapp för" en kvick 'som” Människa, :.men TN re . tanken replikerade hon: "Ja," men det:ä ännu -vär- re att ha ögon och inte: set”: i Världen behöver i. dag. djupare och större. omtanke om va.se med -Kristt ögon och få hjärtan som är lika” känsliga, sach ” som hang, i v1 det nya; bostadsprogrammet ” te för många år sedan .De Blin-'' sig att föra ett: samtak ;genom : heder för vårt tlemiokratiska äm. - hatten om samhällsstöd.. ät bres. . 1 ft i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.