oro Bick att, åstadkomma, men. rim- 1 Mee on 0 0 1 LAHOLMS TIDNING, / —=LT " skolan. och - objektiviteten” dis-" » ”Kuterås 1 Skolvärlden som frå- ” gar om grändsatsen om att sko- "Jans undervisning skall vara ob- fektiv innebär att lärare och skolböcker” mäste avhålla sig från kontroverstellt "stoff. Tid- ningen, hänvisar till vad pro- fessor ..Torsten Husén'- skrivit ifråga om läroböckerna: ”Man bör antingen - i Järoböckerna själva ' eller: £ bredvidläsnings- > häften känna medta 'utdrag ur tidningsledare,' valmanifest, 'de- battinlägg 1-sexualfrågor, ekono- miska frågor och liknande”. Skolyärlden anser att det vore en förlust. om sädant' material, som; ger skolan möjligheter att engagera .ungdomen,'.1-missrik- tat . objektivitetsnit "skulle" ren- sas' ut från undervisningen. -.: Inslag t undervisningsmateria- let av debattstoff säsom 'det, ur olika aspekter behandlats i den allmänna debatten kan förvisso levandegöra läsningen mer än torrt redovisade fakta kring ett - och annat problemkomplex. vel dare kän dylikt material. ge :eleverna bättre vägledning för , . ställningstagande till frågor som Onsdagen den 12 april. 1967" LT "Skola och objektivitet ecklestastikminislern - på en frå- ga 1. riksdagen; där han slog” fast att skolan. i sin undervis-' ning inte -: skall -väjar för- att gor för att ge eleverna” en rik- tig bild av dagens "samhälle och: lat: att läraren öppet deklarerar, sina personliga synpunkter. Ele- ,verhå har. då, "- förklarade! hr "Edenman, större möjlighet. att: värderingar. br dan öppenhet” från lätarens. sida. 1 säkert skulle uppfattas som. nå; -fornien. av - direkt.” propagandå ; och" "påtryckning; "Den”b "dovisas' som en personlig” stån punkt. Det" ett "viktigt päpe-) kande tidningen här. gör, även om” Iman inte" skulle. ha: anled- ning - tro: att så många. lärare utnyttjar = katedérn: som? -propar -kan synas alltför komplicerade: när 'de serveras på konventio- — helt skolniäss'gt sätt. Av störs-;' sta vikt 'är, emellertid "att . de”, " ollka' äsikterna' "verkligen. blir; " ..; presenterade, « förts, Det ställer” stora, krav på + gott - omdöme, . kunnande' och '" framförallt , ambition | att. vara ”ohjektiv hos dem som har att ” handlägga den delikata " uppgif- ten att sovra "bland ett sa rik- or haltigt, material, - . ; Och lärarens roll när det rslellf stoff? fältet. bör, ovannämnda inslag. I stlotan. vara. ett. 'utmärkt | Ör "läraren: "vågar "Han ge uttryck "för "en personlig uppfätt ing. i Hvs" och | 237.500 LITEN-MJÖLK- a Partisekreterare Sven "Anders: +» son, ”Världsbästa”. kallad efter , eln ielgte” p (fjolärets ; valt rel: ihar | valtöften och deras infriande, er- Cäanrar? lstögborgs. Par ot "En I bakgrund till uttalandet är |stä «nödvändig. -1ifjol våras: startade | .' socialdemokraterna en kampanj ! "mot: det svenska jordbruket. där vn -- man 1'A-pressen framhöllsatt.de |: ,' svenska konsumenterna. fick..he |. tala 22 öre för mycket för varjer ,.UHter mjölk som de förbrukade | "samt att -det. soclaldemokratiska alternativet till jordbrukspolti- " ken skulle innebära en besparing för en noromalfamtlj. -med- 1500 kr per är, 4 Ärets fordbruksuppgör än. » nebär en sänkning av mjölkpri- set med' fyra öre, Denna sänk- " ning är säkerligen det mesta som mar illa med de socialdemokra- tiska löftena. för. .ett-år sedan. Det är vidare att märka att” den- na sänkning av konsumtionsmjöl- | "ken med fyra öre är 'den enda l: » verkiligt påtagliga sänkning som |.- konsumenterna kommer att få 11. .. årets uppgörelse, "Men visst kan man dricka sig "tll en ärlig besparing pr familj på-1500 kr. Det gäller då att fa-]- miljen, konsumerar 37500 liter |. -, (det gör, gott och väl hundra :li- ter om dagen). Ju mer man la- par mjölk utöver detta kvantum desto större blir besparingen, "Världsbästa” Andersson han kan han, oe cceves es so os= IN . N JORBDBRUKSFÖRHANDLING- ARNA FICK SLUTFÖRAS "under konflikthot. Särskilt all-]. varligt var det väl ingen som tog böndernas hot om leverans- "strejk, allra minst fanns det an- ledning till detta efter att det myckna vapenskramlet mynnade ut I en tämligen mertiks annons- kampanj], x skriver TCO-tid ningen: =... Nå, nu är uppgörelse träffad. Den ger konsumenterna vissa påtagliga fördelar samtidigt som den innebär första steget till en ny och mera tidsenlig jordbruks- politik. Vad som förvånar är att några tidningar. på nyhetsplats funnit anledning. att ropa ut att | "jordbrukarna" segrade 1 för- handlingarna”. Om dessa tidnin- gar trivs av politisk hänsyn till bönderna, finns det anledning för de anställda, var och en i sitt parti, att påminna om sin - existens. . or Livsmedelskostnaderna är "så höga I vårt land, spelar en så allvarlig konsumtionsinskränkan- de roll.i många hushåll, att det |. knappast är passande objekt för grov Ppolitisering, menar TCO- tidningen, som aldrig förnekar såsom de" fram- |], Mer - hur ? slängt |. . Om: väsentilga., förändringar av ; modig: iv are 'slag. "Och övrigt de frå ligen av. icke-kontroverslell: art? Del vore ;-olyckligt. om - skolans möjligheter, att. penetrera, dem skulle ' beskäras. genom. något slågs inrotad : dsla "för att ”ob- jekt: vitetskraven : kan” sättas ur spel s och "det. skulle ” "också rim” ma däligt. med s "den nya skolans [d fram en «rad krav. och förslag skattesystemet. Men "hittills har . regering ”värit mycket: 'vankel- Den har", inter: velat; ta |: ställning vare sig för eller. emot. Dess. svar --på propåer har -varit, att sätta dem. under: utredning: - :Men' många väntar på "besked, Förhandlingstaktiken : tillfreds. arken: anhängarna av. : möta- 2 väljarna ännu. en: gång utan | -,att ge: ”Fnäste; säga ja' eller nej, : Vad' det gäller är”för”det' ta om vi skall införa en mervär; deskatt.” Nästa. stora: fråga som | regeringen. har. att.. ta. ställning. till. är, om vi I: större ”utsträck- ning skall finansiera” socialför- säkringarna ”-méd /arbetsgivarav: i gifter. . Ett tredje" skatteproblem som "regeringen. måste ta itu med a 1 'mellaninkomstlägena." hänger samman med detta gäl . ler en eventuel "övergång I till:de: finitiv källskatt, Den femte och « sista' skättefrågan. gäller faröilje- |. beskattningen; Genom den frivil- liga - särbeskattningen har ..det slagits en bräsch, i .sambeskatt- ningssystemet, Men de mest :vil- - Särbeskattning...... helt, naturligt att - meningarna om döm är delade; Men regerin. |. gen, mäste nu: bekänna färg, » fastslår Sunt. «Förnuft. att nas .Föreningsblad, ”bl. a. 1 förhållande "till den: ameri- kanska idén. 'med ?bondepensio- |. nat”, dv, s. inackordering av ta upp även kontroversiella” frå: att- det ibland kan vara påkal:. I början. av mars månad fick" 7 Uruguay:'en ny president; i:och". SUNE KALA RONRARA a ; med att den 63 årige f. d. gene- Fo t0SA--PICA RV VENEZUELA . ralen 7” Oscar Diego Gestido, till-.." En fträddé” sitt, ämbete. "Géstido' har, EEEEEOMO åtnjutit -högt - anseende. som» en hederlig ; och effektiv .civil ad-: kom 1 ministralor, "och. han. .kommer; "otvivelaktigt att få stor använd-. nin, av, bägge dessa egenskaper,” . då” Kan” nu : måste ta i tu med NESSER sitt. lands. svära problem, un TA . Uruguay : är ett tämligen - litet” ROENINIEN TI 4 land <(som. -halva', Finland. unge-: med 2,6 milj... invånäre-, men. er S "det 'H trrikt jordbruksland och'Som framgår av kartan är Uru-' vara ' på vakt ' mot" .subjekHvär ” Skolvärlden :menar att. en sär tisk got. posit! vt.äv: eleverna, ; under nezuelb, förutsättning att den inte: får; jkr. | minnet. Blir: vi; k med: ett: utspel” i skattefråj in fö "re mästa 'ärs' viktiga" "val; skriver |. ; vandrar över. vida "fruktlösa .stäp- |. gäller, den starka: progressivite- : ten och 'de höga marginalskatter- : En I- de fråga som på sätt. och. vis |. " jestarka "på' detta område” nöjer F "sig inte: med detta utan: de : vill |- ha ett system med obligatorisk . N Alla dessa skattefrågor är 'sto- | Se ra och väsentliga... Och det ärl. diskuterås 1 J a rd b ri kar : = Wruguajs res DRA mn IRA SUM tack-vare's.na vackra, sydatlan-'guay en av Sydamerikas minsta' "badstränder 'ocksä' ett. löf-' stater, 'ungefär hälften så stort I tesrikt, turistland. - -Landets -In-f so. " som Finland; . " komst ' per: gapita är den tredje i "ordningen Schweiz "mönster. Under: dessa sista :15: år: har inte mindre än 9 presidenter gått, bet på denna författningsreform. rat >» Uruguay .behöver också en "ökad produktion, Statsinkomsterna : har sjunkit: på . ett. farligt sätt, och därmed har också ett av världens mest. omfattande -:sotiala trygg- hetssystem totalt "kapsejsat,. Ut- betalningen" av pensioner och'so- cialbidrag ligger nu två-tre må- nader” efter.. Slarv. och . ineffekti- vitet har: brett ut sig på 'ålla "Argentina (ca. 2.800 vänåre).. Landet borde kg rätt .goda” framtidsut- avdra staterna i. Latinamer: ka: :"De "största" svårigheterna "Uru- guay > > sedan - "länge.: brottas ” med är den körrfuption;' som :innästlat sig-.1 den. offentliga. administra- tionen, och: de. sedan ,15 'är be. drivna "experimeäten.- att 'skapa om ' -regeringssystemet '.' efter allt :h REFLEXIONER 'och 'trives.'gott.: Dock är: han”iIc- ivét. Hur' skall idet gå? j ke. tillfreds.;. Han tänker på.-de skåll åden- lilla" smula ' materia, sina därhemma och- på 'allt fol- uppgiften? Skall 'vi "lyckas ' i våra! "ket; i sin ,bärndoms bygd. -En ny förehåvatiden? <« Undrande ' och ”åstundan " tändes "i hans ' hjärta: spörjande.. står, vi, . Huruvida ; vi - hågen "att "rädda ; sin hembygds lyckas: eller misslyckas” beror. till'+folk” sur nöd,; svält :och. umbäran- stor del på; oss själva, |.den...En. natt .beger han: sig-på" En ridlärare! sade «en gång. th varidring "mot hembygden, Han! en av. sina elever: som var myc-| vandrar åter i veckor och 'måna- ket rädd för att. taga ett hinder: '!der över. öde hed, genom” väldiga e'nKasta först över. .hjärtat,” så | skogar och! förrädiska myrar och skall”: den ; lilla - smula : material, kommer: slutligen åter. 1. hem- som : du--kallar : "kropp, följa med bygden... . : av sig själv.” N 2 oe [C- Käckö och frimodig "står han ” Visa "ord, : "värda . råäter: mitt ibland sitt. folk, bland. i. kära .och vänner... Han, berättar. om : allt . nan sett. och , upplevt, "berättar; om: det "förlovade det, om bygden där alla" hår det ingen: svälter,. ingen " li- «ingen fryser ; eller, fär an uppmanar alla att följa | till . det goda ländet;” där det: + finns plats” ; för” dem --ålla. Dream gripes "av, : entusiasm: ta inför svåra upp-- hn finna, något: bättre för att finnas bröd: "och; räddning. ät sig och” sina | bybor: "Dagar/' veckor, vandrar han 'mot' ett okänt: mål, attshan 'överdtiver." Hans ny- förvärvade kraft,.-hans': präktiga | kläder och ting.som han för, med sg från det okände landet, kom- I mer: dem att:' till z Unga soch "gamla Flämnar: Cen dag g - sig .mot-:det Hans Okuvliga .energ;;" ö rden. Bår « :sak:: tas, åstund. an att. kunna hjäl. ta men. framåt. den, genom pa folket "i si "hembygd" driver.” hundramila: :skogar, över "öde stäp- "hdnonmt. framåt ”öch hahs Strävan: per lyckas. e&'Irväldig: Ödemarker] ST fält, väln enom.. :.djupa-. skogar. 'och l ter: sig "men. mätt, Kastar sig. präktiga kläder "av de ; vänder sig g Portdragande. Jock. de mot. Maxim,'-ledarer ”Han lurar .er"”"ropar de. Han ljuger. Det. £nn Tinget : förlovat land; Vi kommer. i oly ser. ihjäl, vi hungr ihjäl galningen?”! ":Det ser hotande ut' Flerå -vänder: sig. 1” emot ' honom.” Då 4) ett heligt patos, Han rycker: hj tat ur. sitt; bröst, "lyfter: det. högt över sitt huvud. och” ropar: : : ”Följen " migtj-Mitt hjärta, -mitt liv ger. jag åt. er? Hr: Nord- cita förslåget : att "söka aa I skogen m en strålande”. som-' förenkla: "arbetsgivarnas arbete mardag ; på "en, hundramilsvid "med att tillhandahålla” olika myn- i slätt; Maxim” "vandrar fram med fasta” steg -och . människorna jer shonom! Maxims lysande hj ta inger dem-nytt mod och nya krafter och vandringen fortsätter. En dag glesnar "skogen "och 'en' väldig slätt breder.ut sg fram;: framställning för två år NMtin 77. » | tidos parti; . Coloradopärtiet, F + starka" valmajoritet talar: för,” ientral = en pa ue kaösf områden, Och inflationen gallo- perar! Löntagarna betalar 30 pro- cent av sin inkomst i/' sociala premier och skatter, men infla- tionen och en förslöad byråkrati ' här reducerat socialvårdens' för- "delar till praktiskt taget nollvär; de, Detta har bl. "a. lett" till,” att - smuggling blivit. en -av landets | viktigaste närlngsmetoder, - Parla- . mentsmedlemmar och högre. äm- betsmän: kan importera: ' lyxbilar "» tullfritt. och låna stora” summor I statsbanken. till löjligt låga rän- tor: Mutor och schackrande med : ämbeten ocH ställningar. är: ut- bredda - företeelser, " Var fjärde medborgare i Uruguay är. an- ställd j statens tjänst och många av :-dessa byråkrater har rena sinekurtjänster, En stor del av dem gör föga annat än lyfter sin lön, medan "arbetslösheten, stiger bland den .vanl'ga befolkningen, "President Gestido har klart ut- sagt, "att: inflatiohen ä varligasté — problemet. ':”Denna kräftböld "är ' samhällsfienden . nr. 17, säger han och påpekar, att den i högsta grad 'förringat :vär- det av den: valuta, som: en gång räknades som Sydamerikas mest stabila. .På de sista fem ären har Uruguays” pesos: sjunkit , till "en sjättedel av sitt värde —— från 11 1 förhållande : til. USA- dollarn: Levnadskostnaderna har stigit med 160 procent på mind- re än 214 "år, och ' landet 'har 1: genomsnitt: en: större strejk i arbetslivet - per . vecka!” . Härtill kommer en. skuld : till : utlandet, som uppgår till ca. 2 « milliarder sv, kr. ' - Gest'do fick en 1 överväldigande majoritet vid presidentvalet, och tydligen knyter. landets: folk. de största" ' förhoppningar till hans person.” Han blev vald” för. en tidsperiod. av-5 år och fick :stora fullmakter ...att - genomföra. nöd- vändiga konstitutionella reformer; Han kan t.o.m; strunta" i natio- nälkongressen; när” det: gäller in: förande -av' vikt ga' lagbestämmel- ser, - och. kan, -upplösa .parlamen- tet och "utlysa , nyval. I. händelse av .'en allvarlig "konflikt mellan rlament” och" regering; matsäcken;y;' tills det, kommer bätt- re tider.. Till, dess 'ska vi. återbe- tåla -vära skulder” och "se till att [återupprätta "vår kredit”; ' Så : dy: der "den. ”grundpäaroll; ..på'. vilken Gestido, vann. presidentvalet. Ges- ' som därmed återkommit "til makten, "hade tidigare: 193 d re: gerat. i- Uruguay. : För: åtta år. ee dan + besegrades ,' detta - parti: ' det: s.k. nationella partiet," som ig. | i två fyra års” perioder” lyckats - bringa:=landetr till--ruinens+-brant.:- Det .kan : förmodas,: att. presidert:- Gestido .kommer att. få en härd” opposition : frän-de : »besegrade nar tionälisternas + men.” hans att) han" har" göda ” utsikter "att : föra sin. reformipolitik til Steger och; skänka + framtid på TVi får lov att irätta mun efter I + Mee . eta Aktuell NU Det "skal gärna medges att upp- giften att. popularisera . dagens politiska "frågor inte tillhör de lättaste, De tenderar att bli tek- niskt allt: mer avancerade, Det sig tillbaka till den tid, då gräns- linjerna var. klara "och. striden gällde uppenbara principiella mot- sättningar. Det har blivit alltmer komplicerat att vara” väljare, om man- har ambitionen att fatta ståndpunkt självständigt. Det är partiernas, 'självklara plikt att rycka, till deras undsättning, , pat yHandelstianingen . ingenting "speciellt har under den senaste. tiden "inträffat 'som tyder, "på: att: :vå får en snabb an: slutning ' till" EEC. Årets jord: bruksuppgörelse , "innebär :emeller- tid :ett steg 'mot:en prisnivå som npassad' till” EEC-prisnivån. Det är .- också "angeläget att för- ädlingsindustrin på -jordbruksom- rådet pi rbereder en sådan anslut- ning. En större marknad bör va- ra en: tilltalande "stimulans - för dem som: sysslar med produkt- utveckling : av" de produkter" som skall” "utgöra ”underläg för konsu- menternas bedömning ''av . det svenska" jordbrukets . förmåga att Producera. vad konsumenterna vill ha om” 2—5:å N Epdiäningen : x Man” :överskattar: ofta ur värt land de stora nheterna' och .un- 'derskattar de medelstora s och mindre; stora fö étagen "har" ket väl” sä stor! kon som ' storföretagen. Det. Har, på- senave å en "mani här. ÄÅ andet : att: över« ;betoha” synnerligen stor 'pitalkrävande: struktiä ar. i industrin.” Den manin finns [ » framför allt bland politiker, kans- 1 håspersonal,: ; organisationstjäns- temän.” och litteratörer. : : En. omfattande utredning. skall I göras omer" sjukvårdst esursörna "Detta =”. :omtal d Sve Stockholm: (PT) i . Under - vissa perioder kon sumtionen, inriktad. mot nya pro-. "dukter och nya konsumtionsva-" "ror, vilket starkt stimulerar efter- "frågan och "näringslivets" ”entu-. siasm. : Under andra perioder in-' | riktas ten tekniska utvecklingen. mera på" substitution :och !'rationa- - lisering : av ; produktionstekniken, -Maxims . hjä ta. lyser .som eld. vilket skapar köpmotstånd i vän- skriftsartiket. är: 1955". Det blir . ljust inne i den. mörka . tan: på faltande priser. och" olust. .vad' inom - näringslivet, skriver civil- ingenjör . Olof” Sundén, Lidingö, i en artikel i tidskriften Industriell; j Tekniks oc : , Dessa tri dvariationer orsakar: '"ryckighet, såväl: :chockartade efter-' -frågetillväxter som efterfrågeredu- .ceringar, , vlika förstärks av vår moderna inkomstutjämning. . -År 1954 Förespådde” exempelvis "sedan - till regeringen om” att . s (Forts. å ad. 7 7 Svtjodkämpar. ”jor iteten avvisade dock förslaget om en skrivelse till: regeringen - och hoppades att den begärda som. självständig . stat, och : det firas här i. Sverige bl .a,.med Finländ-kampanjer i butiker och : varuhus. Nu har också/en'annan ” världen. Man har bland Völse na för enklingsutredning . med . myndigheternas snabbhet att im- provisera ' långtgående ' "åtgärder, - som ligger i linje med” deras eg- . sort gäster på. bondgårdarna. Tidningen delar" uppfattningen |. att detta knappast kan löna sig utan att det. är bättre: att, nöja sig: med. att hyra ut” torp etter tomter: > | märksamheten fästs på den eg- na landsbygdens möjligheter att tillfredsställa det behov av lands- . Hygdsromantik som" växer sig allt. starkare i de urbaniserade "länderna världen över. Det Bel. . hovet kan tack vare väår' trots allt rika tillgång på sommarbo- städer och natur tillgodoses på ett billigare sätt än genom in- .ackordering med. dyra. dagavgif- ter för varje person. Sannolikt kommer väl också sig, då det gäller att ”vara stygg” mot jordbrukarna, den dag, då det — som många r dan säger — verkar billigt” att .. låta. sig transporteras. till. syded- /,- : d Pet är dock angeläget att upp- |: Inal 1 . Ibland” -behöver "mån ju. inte” ens en utredning. Se ot ex.'den nya's. k,, investerings- | banken. . också. barden Gunnar. på Lidar- riste, samma ' män som berättade : (Hantverk och för tusen år sedan. . Det sensationellla fyndet : av- -Industri) teelser, bl. a. att det Finland som "Völse och hans män. fann H Finland fyller Yr år femtio år ' |stor händelse inträffat som bör ' väcka intresse i den bokläsande - -' Skrönaglads : efterlämnade papper '.> återfunnit en berättelse om den ' resa som han och hans kämpar - gjorde till Finland för tusen ':år : sedan (Völse finner Finland, LT:s - förlag, 19:—). Med på resan var '-. rende och tecknaren Ewert Nid- : om vad som tilldrog sig : 1 Svitjod - slöjar en mängd märkliga” före- ' —N finner, F inland. : |. " ropels a ständardorter för re > .kreation, Det rör "sig också om ett betydande valutaproblem. Att - man därtill på fritidsverksamhe- ten kan ställa vissa förhoppnin- gar att. den skall ge. bidrag till ” många jordbrukares försörjning är bara rimligt. . - Dock behöver mark- och stug- ägarna information och handled » ning.” ”Jordbrukarorganisationer- nas fritidsbolag "har ingalunda | oi "den minsta av de "uppgifter des- ' Sa Organisationer-tagit på sig.. ss på sin tid i det nutida Pia | 2 hög grad liknar det nutida. Fin- land var ganska likt Svitjod, men några olikheter fann viking- ' arna också, ' som exempelvis att|är av högsta klass, "även jämför- Finland 'inte hade någon kunglda med dagens mått. - utan em riksföreståndare även pål Det sägs att man alltid lär nå- den tiden. Detta och mycket an-| got om sin samtid genom att nat lär vi:genom texten som | studera ” historien, och i 'detta trots sina tusen år kan förstås|fall är det synnerligen sant. ' av varje man och kvinna, Svit-| Gunnar Ericsson och EWK som jodmännens dråpliga uppfattning|är de lyckliga ägarna till Völses landet, dess Politik och folk| efterlämnade papper är värda allt lockar också till /många skratt,|beröm för : den strålande och och man blir full av beundran roande bearbetningen. P; NN. a prognoserna att siffran .för, inregistrerade, bilar' i Sverige skulle komma 'att stiga till ett maximum..av-150 000 per. år. Det: året" passerade. ca 100000 in. .komsttagare den. » gräns, där: den |. efter -skatt- disponibla : inkomsten |. översteg -12 000 kr.. Samma år 'in- -registrerades> drygt .100 000 'bi!ar. Ingenjör Sundén ställde i 'en tid- som skulle" Komma 'att 'hända |. är :om- något är. ca' 200 000. in: I komsttagare: | passerade, ,; samma gräns, Han framhöll att. den haus- . seartade efterfrågan efter, en viss Ihe vara, som utvecklas vid en utjäm- j' rad inkomstfördelning, tyvärr. eb- bar ut mycket. fort sedan alla in- komstskikt , fått > ekonåmisk ' möj- - lighet att skaffa "sig varan, Efter- som. ; produktionsapparaten. . ofta överdimensioneras under.” den hausseartade efterfrågan uppstår snabbt och oväntat avsättnings- "kriser... och därmed. nödtvungna driftminskningar när, hausseperio- den. väl övérvunnits; . " Nu vet vi att den maximala. re-. närmade sig 300 000-strecket och vi har, också: 1966 fått uppleva den chockartade' efterfrågereduk- tion; som kan inträffa när ett be- hov blivit fyllt. till en viss nivå, och dessvidare tillfredsställande förlorat sin betydelse av. status- symbol. Vi fick ju uppleva en lik- artad efterfrågechock och likaså en -efterfrågereduktion, när. det ] gällde TV-marknaden i början av 60-talet, utan att' nägra prognoser 1 tid. varnade för -våldsamheten 1 dessa kastningar. t är emellertid inte inkomst- utjämningen, som här är av in- tresse i dag utan snarare det för- hållandet att tekniken under de [senaste decennierna ' inte skapat några med bilen och TV jämför- |. bara produkter, som kan locka. fram en intensiv och konjunktur- niska utveckling har alltså inte försett oss med någon extra kon- junkturbefrämjande drivkraft på konsumtionssidan. Detta ger i och för sig inte anledning till en pes- simistisk konjunktursyn, men det är olustigt att inte denna faktor blivit närmare analyserad, utan att man fatalistiskt förutsätter att den ” tekniska uvetklingen skall fortsätta att driva på efterfrägeut- inför Nidristea teckningar som], e veeklingen, Ta tjänar” ingenting till att drömmal ccs De mindre, och: medel- I kc frågan" om |. gåstreringen - av . bilar”, verkligen |.- åccelerande efterfrågan, Vär tek- kä "I den enda vi Janara sjukvårdsinrättningar , och 1 stället inrätta storlasarett' med långa transporter av sjuka, som följd. Nn NM . "Skänska Dagbladet. Om de' nya riktlinjerna "för samförande av vad som 't:tradli- tionell mening är, ”tukt- och sed- lighetssårande alster” kommer att slå igenom i' form av: lagförslag eller om man 'i' första "hand för- söker. gå ' andra . vägar, är ännu inte. avgjort.: Tidigare. har: man -jlitat tll självsanering inom bran- schen, men då , denna. uppenbar: ligen inte inträtt: är det; möjligt ” att. man: mu finner. det "nödvän- åtgärder, . I. vårt and "öahert mycl berala' principer ifråga, "om try frihet -och ' de : bör vv vi "slå: vakt” Kring. "Men "i?det: här, ; fallet ett. "undantag", "motiverat. "En. stramning. betr 'äffande,; sexlittera- turen är närmast ett renlighet: flickor "som. använder narkotika anser. det farligt ' men, själva tror sig . kunna sluta . när: som. helst. Andra kanske ' går under, inte: jag. es " Kartläggn gen bör nu "kuhna' följas. a - medveten . offehsiv, för att driva den ' "tillbaka . En -klar: majoritet - tycks ändä” säga nej tack; till -nar- "Stater. 'ädet svarat på” mokr; atiski > Får! soclaldemokratiska” stats åd bli hur Ls kopservativa” som: helst? Detta är r mitt Bud, älska. . varandra, » udv att I Sköld, älskat - 'eder. : (Joh, .15: 12). Eg esus gav aldrig nå : ring till sädana ord som. förkla. ler kärlek men genom ' sitt liv ökade. han' 208 vad de. betyder, ta och, Många sätt ' fram- ställde han fränt -”Har.d Id: nig prövat kärlekens vägg All | el är egentligen in I detta, ty kärleken är na ng nytt hör till människang natur, "Kris .Påpekade att den bö Kärlaning "i alla. förhållanden; Ka Dir es se ver. var. Inte hand gudom Mej ett; «med Kristus” år Iä nare testamentet r komma till lagen ås and för tangp nöd de att . endast, vinna 4 det mentliga »men kärleken 1 On nda, er om verkligen ekymmer, - ”Den tåla £8E utan sförlätennodt vår Praktiska ' tid etta är ;orea- et vår Herre” och, ägen, k Soliga anske lstiskt, mani, oc det Frälsare v var 3 öga "och .: I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.