/ principen att ombudskostnader, då ; Bar är nu deras öde, .. " Hknande händelser inträffat tidi + och hyfsning och sitt förakt för ä LAHOLMS TIDNING lt Torsdagen den 13 april 1967 - dit | TEL | UU sHäv" ock: människor” ' Konstnär ,- och. mottot kan Att den hya naturvård. "ningen i stort möttes positivt av . markägarna och deras organisa- . tioner får anses bero på att både ; utredningen, ', propositionen och riksdagsbehandlingen utgick från . "att-:. handläggningen | av - natur- värdsärendena skulle "ske i sam- "förstånd med markägarna. | >. Ett markant avsteg från den- - na samförståndslinje tog. jord- bruksministern "nyligen, när, ett - naturvårdsärende ' efter- tioårigt «arbete "av beredande instanser avgjordes. Det gäller förvärv av, "5 mark 'för ett naturreservat i nor-"', ra Hailand.. det s k Sandsjöbac- ka-området, där naturvårdsorga- nen av ett stort: vildmarksområ- de vill skapa strövområde, i förs- ta :hand för göteborgsregionens behov; Markägarnas intressen har i huvudsak 'tillvaratagits av RLF;" och så småningom har man kom- mit fram till en för berörda par-- ter acceptabel. uppgörelse. : Enliet avtal skulle säljarna ut- över köpeskillingen erhålla gott- görelse för sina ombudskostna- der, och man skulle också få rän- ta från dagen för avtalets upprät-" tahde. Avtalet hade tillstyrkts av alla underlydande instanser. Jord=' bruksministerns '. "beslut "= inne- bär emellertid 'att han tillåter för- värv av huvuddelen av de mark- områden”: som > -föreslagits,-- men däremot", ingen ” ersättning till” markägarna för . ombudskostna- der, Inte, "Heller ska ränta utgå från tiden för avtalets upprättan- de utan först sedan kmt: s beslut föreligger. a - Centerpartisten Thorbjörn Fäll- din frågar i interpellation till jordbruksministern om 'han -i | framtiden avser att upprättahålla frivillig överenskommelse träffas i naturvårdsärende, skall bäras av I. markägaren. I + or Om jordbruksministerns - beslut 1: ovannämnda ärende . skall an. ' ses prejudicerande, kan'den hu- varande positiva markägarinställ-' ningen 'till frivilliga uppgörelser riskeras, påpekar hr Fälldin; Om : DET FINNS FORTFARANDE | ' BETYDANDE BELOPP: AV ” BILBKATPEMEDEL : : så man kan inte säga att "det » råder bri ist på pengar, sade ”cen- terpartisten Bengtson . 1 Jönkö ping I första kaämnfarend vä de- ” : batt om cp-förslaget om. en krafs "tg ökning I väguppryst ningen | : ; budgetår et” 1968/69, Hr "Bengtson |; har rätt i och . det” rör sig inte :om fickperigar Pprocis, » skriver Sundsvalls Tidning: "De pengar som för! nista bud- gotär skall täcka: Ad bllskat< '"temedel” uppgår til-gämmanlagt |" 2324 miljoner, Inkomstebria .bilskattemedel "Inklusive; träfj "omläggningsskatterr: béräKnas 2712 miljoner och överskottet på i vilgvisendets specialbudget som) den 30 juni 1966 uppgick-till 652: miljoner - beräknas” ökä under budgetäret med 385 miljoner, kro= nor, « Frågan om låne-' 'ooch avgifts- finansiering av vägar — och bro- hyggnader ålerkom. också I .årv. Högern hade begärt . utredning. Systemet, som. med, framgång praktiserats I utlandet, är värt en undersökning. Många bilister skulle, med «förtjusning se. en sänkt bliskatt, vilket mycket väl kan tinkas bll en konsekvens, uthytt mbd en avgift på en tra- fikduglig” tullväg eller avstånds- förkortande bro, ” Höga bilskatter och dåliga" vär EN KRÄNKNING AV Y'TTRAN: DEFRUMBTEN 0 inträffade nyligen I Lund, Ett miäte arrangerat av en student” för ening mäste avbrytas på grund av organiserade störnin- gar från publiken, rapporterar östräöta Corresponden- ten. De två nordvietnamesiska akademiker som skulle talat tvangs lämna lokalen under en skur av hotelser och ukvädings- ord. Tidningen. konstaterar att gare: Lundafallet är som bekant in- galunda. det första. På sistone har flera uppträden av detta slag förekommit, då små radika- la grupper av politiska ligister demonstrerat sin brist på hut de umgängesseder som krävs 1: sett land med demokrati och å- siktsfrihet. Det har med rätta framhållits att de metoder som används av dessa radikaler — "det rör sig I regel om fanatiska anhängare av Nordvietnam och den sydvietnamesiska FNL-rörel- sen och hatare av USA — är precis desamma som praktisera- des av de tyska nazisterna när de slog sig fram till makten och kulturskymningen sänkte sig ö ver Tyskland för drygt ett par decennier framåt, . Justltieministern har' för inte så länge sedan deklarerat att det är ett oeftergivligt krav att mö- tesfriheten respekteras. Kanske vore särsklida åtgärder befoga- de, - på pengarna och sedan dagmam- ” extra | hinder. NOEN och därmed; det går. un d är markägaren enligt. 36 8 natur-' vårdslagen garanterad ersättning och därmed kan utvecklingen le- da till att man väljer. den - "vä gen.-. tg En sådan utveckling står i up penbar motsats till vad statsmak- ” terna uttalat som” önskvärt vid den nya lagens tillkomst, Därtill skulle - den” medföra ' betydande ft praktiska olägenheter” för. berör da' myndi Jordbr tern bör ge klart och entydigt ber: sked på interpellationen. ute : sä sd ar 4 KAN SAMHÄLLET KLARA EN UTBYGGNAD AV BARNTILL- "SYNEN . takt med efterfråg "undrar, Bohusläningen: . Utbyggnad skulle. behöva ske med minst, 8000 platser per är, om endast stegringen av. beho- ” vet 'av barntillsyn skulle mötas med ökning av de tillgängliga barndaghemsplatserna. Därtill . kommer +. eftersläpningen,, ., som nödvändiggör, ett ungefär "lika omfattande byggande 7 under minst "en femårsperiod: 16000 platser per år under” fem ”år skulle enbart i anläggningskost- nader dra :720 miljoner. 3 - Kommer till detta att en barn ” daghemsplats kostar '" Ungefär 5 800 kronor per är'i drift enligt en 'proposition förra året;/-1 600 « kronor betalas av staten,-resten av kommunerna och av de äldrar som anlitar dessa, ” Endast .' de i ,räkneexemplet ovan, nya barndaghemsplatserna skulle alltså kosta staten 128 mil- joner per är i drift, kommuner- t na 272 miljoner och föräldrarna ungefär 64 miljoner. |. . Mot detta, sätter tidningen att « det . allmännas. Kostnader: för motsvarande. 80 000: platser 1: fa- miljedäghem :— ä. tolv: kronor om dagen 1 kommunalt bidrag.— > skulle" stanna under: en: miljon "och att 'man' helt slipper -anlägg- ningskostnaderna 7 :720' miljoner;., + TIll råga på "att :mittpartierhas krav på statsbidrag till: kommu- nerna för” deras: engagemang; i familjedaghem" : avvisats « med ”-hänvisning« till. "sittande ”utred- ing kommer: så, säger. tidning- att staten ställt: till svårighe- ter genom £tirkulär att dagmani-, /morna skall beskattas.” Eftersom kostnader för: barn: tillsyn inte är avdragsgilla "på - deklarationen ; får; således. först maniman till barnet betal; man.” "Antingen bör föräldraav- - gifterna £ göras skattefria; 'eller "också bör de' bli. avdragsgilla, je .Dubbelbeskattning : ' Er för" familjeddg- -PROVINSKULTUR Konsertbyräutr cdningens slut- betänkande: Har av. Ip essen” I stort uppfattats "som begynnel- sen till en livligare musikverk: samhet - över - hela :landet. Sak- könnigkdmmitténs förslag "tycks . emellertid vara mer kontroversi- ellt' än "man först räknadé med. I "Jordbrukarnas Föreningsblad här" tidningens kulturredaktör Ragnar. Oldberg” rapporte- rat om en häftig diskussion I Lu- lcå, 'där striden stod mellan den -uppfattning om musiklivets de- centralisering "som musikutre- darna företräder och den stora kulturella reformplan som norr- bottningarna utarbetat: a « Kungliga utredningskommittén hade ' yrkat att rikskonsertverk- samheten. på länsplanet fördelas på. tre händer: länsskolnämnden (för skolkonserterna), bildnings- förbundet (för - kvällskonserter- na) och em heltidsanställd re- gionsintendent (för amatöror- kastrarna), "Alla dessa instanser skulle bli centralstyrda, medan norrbottensopponenterna tvärs- om menar att kansliet i Stock- holm skall underordna sig det re- gionala musikltivets behov. Ut- redningens : centraliseringstanke stämmer inte alls med norrbott- ningarnas = föreställningar : om länsdemokrati och ej heller med den: kulturella . norrbottenspla- nens kungstanke, soom är att man vid konstförsörjningen vin- ner bättre resultat för :mindre kostnad om all distribution sköts av en enda organisation. - Protokollet från detta tydligen högt animerade möte mellan två stridiga:. viljor . föreligger som "stenciltryck men förtjänar en- tigt JF att upphöjas till bok. Den skulle bli vår viktigaste urkund hittills när det gäller att formu- lera ett alternativ och åskådlig- göra vad som egentligen menas med :kulturlivets decentralise- - ring, med provinskultur. a Det finns i hela världen bara två sätt att komma sig upp: ge nom egen skicklighet eller genom andras dumhet, övning; : der? är. Ragnar” Alyre : ;"Ew”ännan' av våra äldre . må. återkom: ' :framt debuten . 1928 och fram till: nuet, koristnärliga område som- under riktningar. Ragnar ”Alyre tillhör heten går förlorad. Med sin artis- tiska. utgångspunkt i: Ivan Agut- lis måleri, på samma gäng strängt i formen och mjukt i färgen, har han gätt sin egen väg fram och att "förbli modern. i sin grund- .uppfattning.. utan att. ge. efter för de, tillfälliga fluktuationer som dagsmodet föreskriver. Den lyris- kä : känslan: inför motiven, omutliga ' särligheten, : den med ären -allt, rikare: och fulltonigare ler : ett "levande måleri, .. » en.rad havsmotiv som Fyrskeppet mellan det "röda skrovet och det tiska. Nödsignaler, Biscaya,, med det" upprörda nattliga havet. Mörk drarniatik” fihns det också i ett lyriska : naturkänsla ger målaren människorna söm dominerar den- er da och? "måleriskt vackra "vänpor- trätt och. av. kamraten Kalle Hed: ” Berg, :en annan 'kär modell, har, ning; nästan enbart i svart 'och vitt med modellen "i en” något överlägsen, . avspänd attityd, .Vi- dare ingår en :fin minnesbild av Ivan, Agubli, i blå skjorta "mot en grönskande : gotländsk . bakgrund. Även ' Bertil : Bull-Hedlund äras ett praktfullt « minnesporträtt . stort: format, men därutöver Cfin- talrika skildringar "i om: målaren, mött” på 1la väl. karakteriserade, n' på variationer rik | färgskala: Utställningen” här bli: vit en, ätaglig publiksuccés,. och ligt rd. lare, Folke - Ricklund; mer med ' en. utställning på Färg och Form: där: 'man, återfinner I hans” lyr: skt : stärnda skildringar av "der" lappländska : fjällvärlden, bäst. i: motiven. från hemlighets-" + fulla, sko stjärnar. med. blåa - vat: tenstup' och i. .vindsvep der. I .gult. i s : Exploateringen "”naivister” fortsätter; "det senaste. fyndet är ;den 79-: åriga bagaren Edvin Kinds, som sålt en massa gouacher ; Galleri, Maxim, De är förall- stiga: och saknar nte "måle- risk charm. men man börjar nu I kärna” én wviss/leda vid den naiva: somödet ” ger sig ut. för, mycket. kan "HkäX gärna vara konstgrepp.: Lika; , betänksam,' fast "på ' ett annat.:plan,.. känner: jag" mig" in för, Bengt Lindströms. internatio- nellt gångbara måleri "sådant det ' ä d ett :20-tal dukar. vå Galleri figurer-: med parji och der, ovanpå ett grisaktigt ansik- te i blått och grönt. .Det verkar | slarvig: efterklang av Cobragrup- pen, Och. lokalen stank av färsk målarfärg "som. stärkte .misstan- + Livmedélshandlarförbundet . har. med en undersökning i Gö- teborg "sökt - skaffa . belägg för tesen om” engångsglasens goda lönsamhet; En kartläggning : i sex: butiker visade att returgla- sen drar: tre gånger så höga lo- kal 3 och, . hanteringskostnader som engängsglasen, sex resp två öre per flaska. =. : Undersökningen är intressant som en illustration till den ren- odlat ':företagsekonomiska 'kal- kylen och dess begränsningar. Attz butikernas kostnader . för engåhgsglasens hantering upp: -'och med försäljningen hindrar. jur inte” — hur egendom- ligt det än låter > — att den sop- hämtning | och destruktion en- gårigsglasen kräver och den ska- degörelse äe vållar också kostar pengar, låt vara att de utgifter- na än så länge belastar andra rä- kenskaper och inte så lätt kan avsi jas och kalkyleras, Om alla de extrakostnader engångsglasen orsakar på | renhållningssidan .kunde debiteras glasfabrikanter- na, eller bryggerierna, eller de- taljhandeln, så skulle kanske myten om engångsglasens lön- -samhet inte uthärda många un- dersökningar. (Dagens Nyheter), kallar . Ragnar'Alyre sin. utställning på sättas över hela hans måleri från ' även om det inte helt täcker hans : årens lopp 'har utvidgats. i olika” de --målare- som - äldern bära ger. en ökad mognad utan att, frisk-. lyckats... med. den . svåra konsten . den. färgbehandl. .ngen har medgett en . .| fortsatt” mognadsprocess som . ef- ter” alft!atti döma är långt ifrån". avslutad."som ' alltid när det gäl- Den nya: utställningen rymmer ' I med dess djärva färgbrytning'- svartblå' vattnet" och den drama-. de fjärran röda -glimtarna över" par” förtätaf: stämningsfulla mo- tiv" från "Amsterdams hamn: Sin : uttryck? åt-i en ,räcka små. du-.. kar; "underbart : friska i sin ome-. delbarhet; Kanske. är det ändock - na "utställning. - Nils "Ferlin 'äter- "1 flera av'dessa fint kän- : Ragnar Alyre gjort en ny. mål 5 o. .ken att det.gi fabrikation av: tavlor -helt inställd ”sident Johnson; andra; . m ndre kända | Årets: Pristagare! i tävlingen; blév faner män känsk "men Erling. :Johansson . är . tydli- -| och fick bl. a. höra: sid - Nils Ferlin, nm på det kommersiella. . Spekulat:o- nen ser tyvärr ut att ha lyckats, flera ' röda lappar prydde dessa hiskliga vidunder i' prisklass: 11— 13. :000 kr. den 34 -årige luleåpojken Stig Pet: tersson' vars kolteckningar siktar på ett” ”återgivande av; rumsliga” förhållande drarnatisk.; Det . sker: med; en ätninig” av. svärtan till. :en-' central.: punkt. av.'teck- ls ningen, : en: 'möbel, en "hög. med papper etc. Det verkar vitalt" och effektfullt" De "övriga; 111; utstäl- larna | företräder riktningar och stadier ,' som ' sträcker: sig : över hela idet' aktuella fältet (inte heller. sak s . pastischer). Letar män efter unika 'begävningar fin: inte. 'så många; "gen en. man för sig: med spretigt tecknade små figurer på badsträn- "der' och" i andra”: situationer ” "och "Jan" Håfström: utvecklar på. stora Ining av, Ragnar. Alyre äller. en ohämmad ! digt går: ut på nidbilder av J nellt, rykte,. Wilfredo "Lam." Han pre "världens största mm m. m m. vackert. j mördare” "På Moderna museet uppträder f.n... en .kuban med: internatio- är: i 60-årsåldern,. född på Kuba " MaktKampen "gäller just nu per- sonerna, alltså Mao och Liu. Men på längre 'sikt är. det en kamp mellan två ideologiska läger vil ka skapades under kulturkam- pen, Det. blir en dramatisk upp- görelse ' vars utgång blir avgö rande för ' Kinas” framtida . poli- tik och relationer, med omvärl- den; Den - äger - inte. rum inför öppen ridå och" kontrahenterna nämns inte alltid vid namn — Liu. till -exempel "namnges aldrig. Men" det är : utan tvivel. en gt gantisk 'kamp, "vars omfattning först senare kommer att bli känd utanför Kinas gränser, å Helsingborgs Dagblad Latinamerikas älleralna / jär vil: jan att göra: allt. på en' gång. Man - vill” höja ”levnädsstandarden samtidigt som näringslivet . byggs ut för framtiden. Men hur- skallf det bli möjligt att få demokrati och högre levnadsstandard, samti- digt I ett samhälle , som på sina häll. mest :knar 1800-talets" Euro- pat: : Latinamer ikas” ledare "står 'onek- / ligen inför: stora problem, cv Nordvä tra Ska nes. Tidningar - ” Kommunistehofen : Hermansson dagen'.av det tyska "anfallet på Danmark ' och Norge, . till att dra försåtliga - paralleller mellan .Na- zitysklands' framfart” och : USA:s engagemang i i Vietnam, Skall man skratta éller gråta? Hr Hermans- son, tillhörde redan 1940 det parti, som” han nu" leder: och som den av: en. kinesisk ' far, och -en--mor med: 'afrikänskt-indianskt-spanskt . | påbrå. Hans måleri bär. alltigenom en stark, prägel. av djungelhetta, av vegetativt överdåd i: former- | na; en. värld av slingrande ”lianer och fantastiskt vuxna kroppar och lemmar” i ”ett..ständigt varierande? igurer:- med: .lemmär” ttelika, okända.:insek- ter-överflödar:i målningarna, vil ka i: färg. är: relativt. -.dämpade |méd mycket :'blätt,. mörkt : Ila och" grönt, Vad: som” imponerar r kanske: den. helgjutennet i stil och uppfattning. som präg- Vv sträcker. sig "tillbaka" till” konstnä rens yngre.:år.. 1. katalogen :-an: stränger ' sig en ' rad :skribenter, att framställa. detta. måleri som, revolut onärt, men jag tycker”. in: ”gråa biad en . mera”; ovanlig; tek: "nisk Öbravur: -reali En 'avide fä: su "syner.-på--havet”..i.en ka--popen -här' sina” eftersägare liksom, den” politiskt. ;engagerade it kningen, fast. 'den, nägot ensi- eina, BengtOlov Hägg, roar: |träfikert -Och allt: är inte. så: naivt, - med "små -- tunn -tuschteknik. Den amerikans-' ställs. .'som--en.-'oupplösligerihet, skuggad av: goda och onda, med-, pdvetna : ; makters gången på "ordet; från "Moskva ; bugade . 8.5; för I "Hitle ch hans jbödlar, Sedan, 'dess ;har-: kommu | 'nismeh: "plivit fin” och likaså jne.. Hérmarnison, "men. han bör; i ; anständighetens namn. avstå från ;ra; som” han” själv" haft det. i, till att passa "hans syften Ääi:dag.', " Vestmanlands” i verkan på "kreditmarknaden; inte lånen; 1 kreditinstitut "som Industrikredit och. För fagska punkten. bör - man, när. det nu är : frågan om en särskild "sektor av I kreditmarknaden, undvika .en hel- "statlig bank -och. de olägenheter, I Motortlaningen vi Bilägare har frågat ordföranden -i' det nybil dade Husvagnsbranschens.riksfö bund — direktör Uno; Duzäl — om vad husvagnsköparen bör. -veta, "Det". viktigaste," Varje bil - får dra - en” husvagn. — det gäller: bara att-'se' till en sak: påhängs-, vagnens vikt är. begränsad. ; - Körkortet: För att köra bil "med för att. mästra poeten och med: caravan räcker vanligt körkort. bi för personbil - Skatt och för ring: Husvag- nen skall vara försäkrad — pre- mich håller sig kring, 80 kr. om äret. : Caravanskatten - varierar . ållande' till vagnens tyngd. s i husvagnen är /obliga- Påskjuts, ' hydraulisk-, vakuum- eller el-broms är sekun- därt. Det är bara i relation till dragvagnen extremt lätta släp- vagnar som slipper . bromskravet än så länge. Ombyggnad av ”dragvagnen. Dragvagnen måste utrustas med en dragkrok inklusive kontakt för caravanbelysningen, ! Den nuvarande hastigheten — 50 -km/tim j— kommer enligt det nyl gen framlagda förslaget om ändrade bestämmelser på denna punkt att höjas till 70 km tim. « Bensinförbrukningen, Allt efter påhängsvagnens vikt förbrukar dragvagnen förstås mer bensin. Genomsnittsvärde: .20—25 , procent merförbrukning. Värme, Bara husvagnar med dubbla golv lämpar sig för vin- tercamping. Bortsett från olika isolering i övrigt finns det olika uppvärmningsanordningar att väl- ja på från gasol och olja till elekt- riska värmekällor (möjlighet att ansluta till el-nätet finns på väl- ordnade campingplatser-, Livslängd. En bra caravan skall gott och Väl stoppa sina modiga tio år — allra minst! Laga mat under färd; Under färd får ingen uppehålla sig i ca- ravanen — och skulle mamma försöka sig på att laga mat under resan så hoppar schnitzlarna utan vidare ur stekpannan. Köp begagnat, Numera finns det gott om begagnade husvagnar att köpa för hugade caravanspekulan- ter. Husvagnsfirmorna tar dessu- tom gamla vagnar i byte vär man ling. sal -betydande poet så: är han ock: . Förutom - att Bo! Setterlind. så-en mycket: produktiv poet, se- il poeter. dan" debuten med". ”Mäånvagga””, 1948 här han” utgivit. i genom: -poesi, är, lika förbryllande "och » "svår att' beskriva är den. Det är” a” "idelogi, den öppnar, sig inte:för snitt en diktsamling: per år; Det- "omskrivningar och Vinnehållsana- ta läggs honom ibland till last — han är för. ojämn, säger man, han” borde. sov "lyse oc I: de stunder den stegras när: sitt" högsta "värde tycks! mera. ' Och, v sst är den: på en gång: förneka” hela den Setterlind ojämn. Det är ett kon-/! bild av poeten som den nyss tyck- j staterande som inte 'är svärt att göra men. som, när: det. används. ynnerli 2 logik krympa helhets. bilden av honom, vittnar lika myc- ket om otacksamhet som om bris- tande insikt. om 'hur olika pro-; duktivitetens. villkor ä hos olika. Några: är kräs Pp smakade; självkritiska intill tystna- dens gräns — och överlever kanske sitt' liv med 'en- handfull dikter, Andra är översvämmande produk- / tiva — och”överlever kanske sitt" ter av. den senare typen, av Set- terlinds typ, skulle: inte kunna skriva sina ”bra” dikter om de inte levde i ett tillstånd av en rik och generös produktivitet. I sin inledning till det urval av Bö Setterlinds dikter 'som Sva-' lans Lyrikklubb/Bonniers nu pub- licerat under titeln ”Från natt till näktergal” (pris kr, 16.50), tar Lars Gustafsson upp detta .prob- lem, ”Vad som först faller i ögo- nen är hans enorma produktivi- tet och hans mycket stora origi- nalitet”, säger Gustafsson och fortsätter med, ett intressant på- pekande: ”Och som ofta är fal- let med mycket originella poeter är det svårt att avgöra om inte produktivitet - och originalitet i grunden är två sidor av samma sak. Det är som om poteten inte själv kunde fastslå vad det är han vill säga på något annat sätt än genom att oavbrutet och i alla upptänkliga riktningar pröva bär- kraften i sina egna ord. ”Men li- ka uppenbar och bjudande som köper en ny. Uthyrning av hus- vagnar för cirka 15 kronor perj' dygn förekommer också Denna utveckling är en följd av att ca- ravanmarknadens kraftigt ökade tillväxt på senare år — antalet är nu uppe i 40000 och om fem år räknar man med en fördubb- liv med en' handfull. dikter. Poe-” [sist döden kärlekens mörka goda tes. framsuggerera: "den: blir 'ner-7 s,'rik och värdig”: >. Bo, Setterlind: är: naivist — och som sådan har 'han :på -ett avgö- rande sätt frigjort. något av det . mest skarakter stiska i den, svens: "ka femtitalslyriken ' — "men där- med är. han ingalunda 'den idylli- . ker -man: ibland. velat göra honom tin. . Bakom -' det blonda draget i hans poesi, bakom” den” lekfulla fantasin och den. ”bärnsliga -beta- genheten” finns en djup förtro- genhet med döden, sorgen, oron, Men den innersta "hemligheten i Setterlinds: d'ktning synes: vara att denna förtrogenhet med det mörka förvandlas till förtrolighet och trygghet: och därför blir: till famn, Ett av sina vackraste uttryck har detta ' motiv fått. i dikten "Kärleksvisa”: : Jag' ligger i mörkret hos dig; där har jag ro. of Ingen människa finns, som är så god. , Jag är fäst vid mörkret. Jag är fäst vid dig, Vore jag skild från mörkret, vore jag skild från dig. Jag ligger i mörkret hos dig som fågeln i sitt bo. Och vinden sjunger min visa, Bo Setterlind har själv sam- manställt det dikturval kring kär. lekens tema som han kaltat FRAN NATT TILL NÄKTERGAL, Den| unga begåvade konstnärinnan Ur la Zimmermans Skomventionella teckningar vittnar om - djup inlevelse i Setterlinds lyrik. NF " Människorna skiljer sig från varandra genom vad de Visar och liknar varandra genom vad de döljer, begagnade 'den' niondé april, ärs- |.” vatt -försöka göra: om det. förflut: För! céntern. kan statens med- denna originalitet - Setterlinds M £ 'eminent , grad" en” "poesi: utan bis som oe därmed, En .halvstat- lig bank,.där den privata företag- samheten får gå in som hälften- ägare” och; ett ' konkurrenssystem är- alternativen, Det är väl 'nu- mera uppenbart, att mittenpartier: na kommer att föra. fram ett så: N Vv i Det finns; en. motsättning - i svensk" politisk debatt, sonmt' man : vanemässigt blundar för. : A ena sidan . härskat, när "det gäller planerandet framåt, en Bbesynner- ligt sorglös. :utvecklingsoptimism En årlig" fyraprocentig', standard- stegring. betraktas nästan, som en oförytterlig - »svensk rättighet. FÅ andra ' sidan har: man, »när..det ' | gäller akuta behov; och: bristsitua- tioner, . lika. lätt,. att halka ' in: allmänna talesätt om: ”det” ”an-' strängda :ekonomiska ”knapphetens "kalla ' stjärna” I trots” att värt land' hör: till” de rikaste i. ;världen, Bara (I. säll-” synta fall. förekommer ; att: man försöker väga dessa” Anställningar mot, varandra ' och nå” fram till en' mera .nyanserad bild av: värt jands" verkliga ekonomiska situa: tion. z Väster! sbottens- Kuriren n. svenska |” samhällsdebåtten ), sådan; den förs "av de'aktlva po litikerna . både : inom . och. utom partilokalen,'. lider: av en:'så: up: penbar brist. på konsekvens; .moti- vering och. uppriktighet att man, kan. tala om -tvinsot. rdsvallet och : der . konstifik: uttryckens mångfald : kan inte c . | fattigdom, 'som” är -teriella nöd. man,” bekämpat riksdagsledamöterna” "beviljar: fonder i att begära” bidrag ur för utrikes resor” i vyvidgande "syfte Lhörgare. är. ett: jdet legitima sätt Att: vara” .bor- j varje'ansvar flera, av; detta, är ingen, beskyllr skyllninga nor: tunda,? iheter. det; Yttorligare: skulle” -kunha ” anföras minner ' klsligt” hätpr opaganda : ”marxister”; .” Gören/ ed edert liv, En skara lats på. en. er icke bek ; (Matt. Fay mole för "för i Slet reste: ste en mat i och ropa fe till: de församlade: ”äÄr på. misy te bland. er" som Citar Jag VR! Kom då hit, så ;skall här linan”. nga dalen; na erbjudandet, - "Sen. vågade a Slut; gen 2 Sprang en pe je fråm. mn hono Pojke har. ett "Jädant vad skulle q. sin Jordiskej far, ader: ku å inte vår himmelske VI litade pa ', BÖrå, för: oss; om, honom, Vi bör, vara ! N vi behöver. inte för vårt liv: Vår ag 5 Sina barn, Han har elensi fi h ens djur oe äglar. oc ur, m ör nycket mer: sörjer; hå Jäget” och : 4
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.