4 == a Det danska jördbraker... +: och stormarknäden a . marknad blir jordbrukspolitiken ett centralt ämne och kanske en - svärövervinnlig fråga. Den 's. k. EEC- krisen 1965 då arbetet på den gemensamma jordbrukspo- lifiken inom EEC helt avstan- nade' under ätta månader är ett' färskt exempel på svärig- ” heter att' nå samförstånd, . . Inom . stormarknaden inser man: "att diskrimineringar ' och -restråktioner måste undvikas. NV Svenskt jordbruk ser med till- > försikt; fram 'emot någon form: ; av anknytning till EEC, efter-],' som man, är "övertygad om att : kunna ”klära sig ,bra där om vo man. får : konkurrera på. >» ' villkor. "Detta framhöll hr Sven " Sundin (cp) I samband med att jordbruksfrågan togs upp i marknadsdebatten. i Nordiska .rädets | session 1 ” Helsingfors. SC Han” hade, "frågat den ..danska ; regeringen om, denna är beredd 1 att. medverka , till 'ått de nor : länderna ' 1 EFTA' och "fo diska? d nom” en - eventuell". framtida ; konkurrera Ipå lika? villkor, i 5 produktfon'- och" hander med 7 jordbruksprodukter, : i toner om att jordbrukspolitt-]- : ken, måste drivas på' lika vill- "kor I så stor' utsträckning som |” 1 möjligt. Han förnekade inte "att det danska jordbruket är; privi- » / lelgrät: pbländ' de nordiska län- I dernag jordbruk; Via den svens: : statsbudgeten . slussas: ca 20 + Bruk, Samtid gt vet: vi att struk- : - furratlonaliserihgen inom; . jord : "bruket; gär mycket: snabbare r n ningen för. danska . jördbruksar: 4 jordbruket: Klyftan” mellan en - svensk? och "en ,dansk 'utearbet re är Idag: ca 3.000 Kr. «> 4 - Att det danska "jordbruket in: - om EFTA . har: vissa. ifavörerd- ' kalv, accepteras som : en” över- rg gsföreteelse men. det får in: Yt ter iframtiden bli en, princip: b Det : ligger unte: endast i Nor- ”Qens”intressesutan även i Dan- : marks eget. att:rnman' konkurre- a sitionspartlerna, 1 Dagbladet kommentera ' "SFF kräver att partileäning . na obligatoriskt skall konsultera varandra inbördes Innan de tar ställning till atspel-från regerin- "gen ' och att partierna i god'tid "före 1968 års val' skall enas om och publicera ett gemensamt re- gerlngsprogram, Helst bör också namnen på dem, som skall sitta + »i.en regering 1969, publiceras. Skall SFF och andra privatpo- Ntiska organisationer... fortsätta med sina diktat riskeras opposi- tionsseger i 1968 års val. - -Efter-'vad som hänt i Malmö torde "Inte. väljarna ha mycket fö ”troeride för. "privata politiska |: ' sanlingsrörelser. ÅA BRISTPÄLLIG: INDUSTRI STATISTIK : ! När får vi utvecklingen” mom industrin lika snabbt och omfat- tande statistiskt säkerställd som den mom jordbruket, frågar ci- . vilekonom Arvid Sundin i senas- te numret av Industriför bundets Tidskrift: Om t. ex, smågrisar ger statl- stiken” Uttömmande besked, Be- tydligt. mindre vägledning ger , industristatistiken på frågan om I bl, sa. hur många företag 'som "Jagts ned eller tillkommit. Det är "anmärkningsvärt att en för den «allmänna debatten så grundläg- gande Information inte står till böds, skriver Arvid Sundin, På den här punkten är det lätt att. sympatisera med de Industri- representanter som kräver att de uppgifter som årligen avkrävs företagen — till en kostnad av cirka, 200 miljoner kronor per är — "också registreras och publi- ceras'så att väsentliga fakta om näringen snabbt blir avläsbara. Erfarenheten visar även att det” ' vore fullt möjligt att göra stick- provsundersökningar inom indu- strin, vilket skulle ge beskeden både snabbare och billigare, Även om' förbättringar skett jär det skäl att fråga sig om det är :nödvändigt med två års ef- Lördagen den: 15 april 2067. I en "framtida europeisk stor. kal - stormarknad ges möjligheter att - 7 det, titta på" industritjänstemän-. ., Goda: konjunkturer, årbetskra ce "och" pysslat hetare ' "gynnar ; också ”det'- egnäl. rå: "nen mäste klära' sig själva utan 2 tillsyn. Och; lika: dåligt, om d - så är:det: moderns fel Nyss. be- - uppfostran," 25 det: på. tök . ROMANEN rar på lika. > villkor.” Jordbruket | är en av de allvarkgaste stöte- + stenarna, för. Danmarks inträde JT EEC, och de', Gaulle har. gäng: på. gäng! deklarerat. att några. privilegier inte ges inom den” gemensamma” marknaden. :.Frågan om avsättningen! för? jordbriuksprodukter underlättas efter en integration ' "med "EEC: är ännu outredd,. eftersom iman inte vet i. "vilken, form - änknyf-;; ning kommer att ske och hur; stormarknaden, "kommer att "manslägning > mellan! de "båda stormarknaderna. , - skulle +. ställ saken” i annan belysning men” tyvärr inte aktuell. Hr ' "Sun Ydin efterlyste: i: Nordiska råde vilken stormarknad Danmark + vill ha, .- men fick" inte. nägot klart besked. Det framgår emel: Jertid. ätt” "Danmark; inte tvek r kommer ' "att. vara” ika vänlig: åter, ' Dåliga tider? vt "med. k "ha ur "näringslivet! "Skall. de amiljeförsörjarn | «det är: män nens. -pensionsavtal får;ni” sefy. med kvinnorna ige: nske få gå hemma "brist —in ' Skulle de, kar . Trycket, är starkt. från allmän na, opinionens, -många- styckare, Kur / kvinnorna är" gör, Dåligt I samvete "får mödrarna, bar? är. hemma hos dem .och inte nyttjar .sin .utbildning... Men :var är, daghemmen, var är, hembiträ”? dena; vem ' vårdar sjuka "barn? é " rOch blir "Inte" barnén -Iyckade, rodde; det på mödrarnas yrkesar” bete; P im” bårhen ' kom vå sned; För närvarande är det hemma- > mamihan; som"är: skuld till ung- domshrottsligheten. Pojkarna, tål? betoharj: sin nianliga , roll, och så ad ungdom på rätt.köl, då: hället "mycket. hellré.'ha med "alla" åsikter och för «den, som, växlar med konjunktu- "rerna. Framför allt. måste de v: ra starka :just' nu, när .högkon- , junkturen är I gungning. Vi må: "te akta oss, så att vi inte förlo-, "rar: den -terräng 'vi vunnit, om | nu arbetslösheten skulle .sätta..in på allvar, Mer än någonsin mås-. te kvinnorna tänka på att skaf- , få sig'en ordentlig utbildning. H Den . okvalificerade 'arbetskraf- ten har den sämsta ställningen. - Och " okvalificerad "arbetskraft, det är mest kvinnor get, « suckar stidskriften. SN N ”"MÄRIT”. Stockholms I rådhusrä dömt en svensk (författarinna till böter, och skadestånd för att hon 1 skönlitterärt verk lämnat krän- kande uppgifter, om "människor, Västernorrlands "All -handa kommenterar: - Man vet icke vad som är mest: fantastiskt — själva domen som | sådan eler rättens .argumenta- tion om vad som är. väsentligt för bokens syfte. Det senare mås- te ju vara en personlig sak för författarinnan. Hur kan en råd- husrätt” komma sig för med att! göra litterära värderingar. som skäl för dom 1 ett ärekränknings- mål. > : Sedan är. själva domen- djupt upprörande, Skulle den stadfäss tas och bli prejudicerande så skulle romankonsten I vårt land bli: utomordentligt äventyrlig för sina - utövare, ,Ty. vilken = lit- teratur' skrivs utan - att ha förankring i verklighetens värld? Och skall bara :konventionella sanningar få sägas i romankon- sten, så blir den en tämligen lik; giltig konst. . I en'tid och en kultur där” pot- nografin släppts helt lös skall man alltså tvingas uppleva dö-|' mar mot allvarligt syftande. lit- teratur. Det är «paradoxalt ' "och | tersläpning på den lade in- dustristatistik 'som presenteras i boken -”Indöustri”. En relativt fullständig bild av: jordbrukets utve kling fram till 1 juni 1966 kunde t, ex. publiceras fem må- nader senare, påpekar Arvid Sundin, : : skr ä Man kan” indela människorna i tre slag: de få som lagar att det händer något, de många som ser på när det händer och de allra flesta som icke har en » aning om vad som v händer. oe : i litet atr. um kring vilket nomhus- S" 4 litterärat; " Ett, vitt” hus- -bland | vita. björ- kar och vit snö i Dalarna, Det är märkligt annorlunda än alla: da-' Jaromantiska timmerstugor, -hotell , Loch. pensionat - runt Siljan, det "strängaste, huset i bygden' men "kanske också det' vackraste. Och. nog -äf:-St:; Davidsgården if:Rätt- vik annorlunda, ett hus för tyst- nad - m tt I stojande . turism, ett hus” där man avstressar sig inåt Tenligt. mångtusenårigt recept: att leva .avskiljd. från' världen. : 1: En ständig ström av människor | kommer hit varje” år, minst tu- Isen om, året, En kom fel ;hade best rum på Stiftsgården Intill. det . gällde avkoppling son miljö. Och" blev förfärad på fö "plats, tills "man med- å - Stiftsgården: "Då hade han vant sig joch upptäckt ' det. pro- ”duktiva; det' djupt. sköna i tyst-? naden, : Han: stannade på "retreat. | "garden ”senestern utse TOTAL TYSTNAD ” ” Jae till St Davidsgården kom från herrer till. Stiftsgården kom . rånesherren ' till : Stiftsgården, stiftsadjunkt: "Nils-"Ahlstedt.- ; a ända sedan" sin ungdom "1; Sveriga, engelskt; ”kyrkoliv' och 'av' den kanter; Göte, Bergsten, Han lyckades ..— Hå "tystnad verallt, inom: och | ätörd "Kyrkan, är pressen, på män- niskor” så" stark, att ' det till slut; ndlig rehabilitering, såväl psy« R KLIPPAN; ve : Jack eh ; Per Ake. Eriksson, ar att skapa .Nnågots icke-; "ien ren” och” klar” edan' i sin arkitek- : - Re bchsallvarliga” fönster:--Interiören ? är :shiten ::men: lätt "och, ljus med många . glasade” väggar . och: ett | minnet. av. med: em "utställning: på, Noj EET. samband, me ningen, gay: 'en föreställning, sam tida viltnesbörd om” Almquist; Dej underlaget . van len sam an "manställnin, matikepn yr; Futgettst av'iNordiska" 'museet un- atiteln.”Sju' röster om Alm- uist” (häft, 10'kr). De sju” "som ) håller: var: sin monolog om hur: de minns Törnrosdiktaren är Gus. taf . Hazelius,” släkting . till Artur: Hazel. us, -- Skansen-skaparen, vi? dare Malla Silfverstolpe, hon. som” höll«-litterär” salong i. Uppsala för” Geijer, Almquist. och andra, iVåk- tor', Tempelman, ' som. haft.' Alm- quist + till, lärare, Hedda - Högel, hushållerska hos "den procentare som; Almquist sökte "mörda. med arsenik, .0. P, Sturzen-Becker, tid. ningsmannen som. Almquist" tog sin tillflykt hos/ vid flykten från Sver ge" 1851, en. gäst på det pen- sionat "i Philadelphia,: där Alm: »1T 1 quist "bodde, 'samt: dottern Maria - Lovisa Almquist, ” "Läsningen av: detta skådespel j ger. rikt. utbyte. Det' är "tänkbart att "texten. lämpar - sig för: upp- förande hos' litteraturcirklar, och 1 dylika sammanhang. Ett gammalt diskussiorisämne jär om Stockholm är närande el- sker. tärande nationalekonomiskt : -sett.. «Naturligtvis ' finns mycket " duktigt. och effektivt folk i hu- på: att töpp- och höglöneposterna ' finn$é där och att nästan alla kar- riärvägar leder dit, Bevisar det att Stockholm fungerar mer ef- ”fektivt?'Knappast; Snarare visar det att huvudstaden ”suger ut” Jandet i övrigt inte bara på pen- "gar utan. också på. duktigt. folk. Under. sådana förhållanden är de ;t ingen konst för stockholmar- na att brösta sig över att de be- talar: "mer I skatt än man gör . annorstädes. "Det. skulle- vara skandal, om man inte gjorde det. Ett snabbväxande Stockholm är sen dålig- affär för landet. (Västerbottens- ove --Kuriren). Han / : .upptäckte 'vart han kom-', ' omkring och" kände : t nu kunde' hån få rum ' Han ' t:'om" ett hem för total tyst- inspirerad .' av: på fyrtiotaler Kände kristne psy-' :.| kologen, ..författaren:. och predi- "år sedan fick han bis-; tt' få samla pengar. ”Deätta' beroende' dels eri "enorm personlighet, dels: Yätt,tiden. var kommen för allt: sd fler människor att inse behovet: att på "allvar dra sig tillbaka. ö "| pellet men; var och en är fri at .|tidegärder, ;ket ;ä lien” kokvrå: f . folklivsforskaren | Och. ”väldig... fuintberg och "som :nu Björk och. Siljan.; "Vudstader; rhen det beror främst |: 2 | Aktuell > kom mentar: - Debatten. om: investeringsban- ken har ' sönderfallit 1 två delar som inte låter sig så lätt förena som hr Erlander trodde, när han, började tala om ett nytt ATP: val, Kreditgivning till stora pro- jekt löser inga akuta trygghets- problem för den "enskilde. För iden saken behövs en:intensivare drbetsmarknadspotitik. 'A andra sidan klarar man naturligtvis in- te näringslivets strukturproblem genom att satsa pengar på'att skapa bättre trygghet åt de an- ställda, . Det är två frågor som bör hållas i sär, och det var olyckligt ätt: hr Erlarider i' sin iver att finna argument. för ban- ken 'så ” kraftigt ' betönade trygg- hetsmomentet. I Hondelstiäningen : vi tycker I nog ätt även högern skullé ha kunnat gå på ungefär samma : linje som" mittpartierna, så mycket mer som hr Bachman (h) accepterat tanken på stats- garanterade lån... Det. skulle' ha försvårat för socialdemokraterna att tala om oppositionens splitt- ring. i Fen : : Dagens. Nyheter. : ”Mittenpart” erna har, hela tiden önskat åtgärder för bättre kre- ditmöjligheter ' för : investeringar — låt "vara att man tänkt sig andra ; vägar. Det bör emellertid inte ara , «fel att .söka sig fram på så -många:. linjer. som möjligt, Att” som högern ' säga direkt. nej, utan att föreslå andra ' direkta atgärder för att ge "företagen bätt- Te .investeringskrediter. med ;ver- eni”på kort:s kt, "är oklokt. L livet rör si ' apel;' 3 » Huset . finansieras fortfarande av: gåvor-:och, retreater, En. liten Vackrast är ändå kapellet. Mot | "det: : grova : ojämna betongmure står. en -rad "kors —;'mänsklighe-. skål: som bara står.— aldrig bärs tens: lidande: — man -kan' också. omkring .— tolka: det «som: Vietnam, Kina, : årligen mellan tio -och elva; tusen. flyktingar,” judar, alla "dessa 71-; Ungdpmsretreaterna är:. fullteck- dahden,: "som! detta” århundrade . nade, månader. i; förväg. Nyligen varit fyllt av. Fr amför. dem häng: f nästa sida)" er, hej svävar, ett krucifix i grönt |. rs as glas; : Kristus, friv och genom» | .kapellet.- inbringar cifixet. Vieira ; PRATRUM MED KOKVRA ”Dagsrytmen ör .sig genom ka: i Joh: 16 16—22, ;fJesu' "lärjungar ” vet, : varifrån” de : ”En liten tid,.”och sen" mig får kraften ' att bära sina: bekym- icke . mer;. och ” åter .en- Hiten tid, mer, Det är' gott: att vandra” med och.:1. fånd$e mig” Jesus.:.vid sin sida, "Det ger kraft :t Jesus'riktar-de- orden till- sina." och -trygghet. lärjungar... Men .de förstod: ej vad Järjungarna ; erfor här. Jesus var han "menade. -Nu-; kände: de : det bland dem." " : + så. tryggt :alt: Jesus: var. hos: dem.-ka;Visstd- kan" det ibland > ”kärinas, . Utan”:-honom - kände ; de. sig "så "som ”om : Hans hars övergivit» dig. » | otrygga; men - när ; han 'var: hos: Men är det 'så?" Är det inte. du dem-- kände. de den, stora. trygg- som "istället. vänt d'g ifrån Hö heten, ; Och ; nu. "talade: han tl nom." Du slutade: att. läsa i din dem om; er tid. då de' icke skulle: bibel. Du: slarvade med ditt böne- få :se: Honom och :åter en: tid: då, liv. Då hade du själv 'skurit -av deskulle" få: se: Honom, Nej, -nu ”kraftkällan. Jesus övergiver' ing- villé.de inte mista honom. :Han:; en, Inte:ens när människan vand- fick--inté "mer försvinna ur 'deras - rar - , på ' hisnande; farliga :vägar åsyn.: Allt.-+var. ju: så lugnt "och 'har'Jesus övergivet henne,” Hans naturligt.” n Han vars i deras nåd står -alltid fast. . Han. väntar 7 . på dig att du åter skall komma till. besinning. Återigen 'slå upp "undervisa böckernas bok och bli stilla inför :”I skolen Hans ord. Återigen) knäppa dina I skolen "händer i ödmjuk ,bön till Honom >Men fortsätter att . han 'åter. måtte. taga. dig .”Eder;'bedrövelse skall 'vän- till 'sitt'. barn och välsigna. och Si glädje”. Vad Jesus nu” sade” beskydda - dig. 0 int fvt bi "dess «inbjudanden' aw till "nattvärdsmässa "och meditationer, TR : det religiösa, . :: kapellet, avlöshet; är avväpnande. pratrum” mea li- :kaffe--eller: te. utsikt . sy. över s skog, ' Husfar "är; evarigelisk munk; Ja, ; det. finns” sådana. Fyra. styc- "ken i Sverige. De tillhör St Augus-; tines orden i. Amerika 'och bor” gråta”. oeh:. jämra eder. än. så. länge på skilda håll i lan- "bliva: bedrövade”.. det...men hoppas. kunna grunda Han: ' eft . kloster någonstans, ' troligen: da: . På”, Gotland, i vars: biskop är: in- trésserad och stör ga "hjärtan. och börjar" dem. Han” värnar dem. : jängarna; »En liten tid och :till sist” står vi inför ett" slutligt "avgörande; "Detta" ä > egentligen en. högst Skall. jag då "bestå provet? Det "allvarlig text, som talar om den är: en allvarlig ' och självrannsa- +» SKRIVFÖRBUD - nåd, : som; Herren bjuder oss alla. I kande fråga. 'Ett liv. på jorden En präst finns," om ”tystriäden Vi kan vraka eller taga emot den ”med Jesus vid din sida betyder skulle | bli” för. kompakt och -den'| nåden." Men "vi kan ej" nå: den! jen evighet med-Honom;' med frid, dolda strömmen > inifrån” behöva | utan att vi blir delaktiga. av Jesu Inåa och salighet. Väntans tid är ett "utflöde. : Bikt.' eller : samtal. | frälsning.” Av. egen" kraft kan'vilkort, Det är viktigt huru vi an- Detta sker på St Davidsrummet | inte... komma "dit, Tiden är kort | vänder den > ,: en: halvtrappa' upp. Varje: rum | Det. gäller. att taga vara på nåda- | Jesus . allt ': mitt. goda är, har" helgon- eller ortsnamn, Gag-] tillfällena, . medan . tid :är.. Dessa | för mig har-han. sig utgivit pe -rum 'är finansierat av: folk i Jesu ord.'til: sina lärjungar : gäl- i Honom vill jag bliva när, .. Gagnef. St "Franciskusrummet | ler ' alla" hans > trogna i världen, ]i sin bok har: han mig skrivit skall vara "avdelat. för en förfat-| Men. även Jesu "lärjungar får sin | Annat allt. förgängligt är tare, men 'eftersom de flesta för-] del av: sorger och "lidanden. Det: Jesus vill jag hava kärv fattare. skriver” på "maskin ' har . kan -man ej - komma : ifrån. Men « oa -« Torild Lindblom. / FÖRBATTARRUM Samma - trygghet | H nebär ökade krav på rationalise- ring och' effektivitet. Då' Behövs pengar till nya och bättre anlägg-;' ningar som får 'högre: kapacitet. . Detta är nödvändigt ' ur. konkur- renssynpunkt. . Skånska, Dagbladet För bostadskonsumentérna LET det givetvis angeläget ätt ”kon- kurrensen.'méllan olika kategorier av byggare bl.r.fri. 1? stället för att alltmer styras, I sammanhang- et. finns det skäl 'att 'hänvisa' till en inom Statens pris- 'och kartell- nämnd ” för några” veckor sedan slutförd utredning, vilken utmyn- mari Vett förslag om att kommu- nerna för -olika' byggen skall ,in- fordra totalanbud", och. anta ' det - ur. kvalitets: - "och. kostnadssyn- punkt fördelaktigaste . "anbudet, På så sätt kan, näp' ”det” gäller bostäder, bostadskonsumenternas intressen ”"beäktas;' däremot 'själv- fallet inte” genom . att ' de: s.. k. allmännyttiga företagerr” alltmer befrias från. konkurrens." Nordvästra Skänes "ridningar "Försvarsminister Andersson har den” senaste tiden ägnat stor mö- da” ät att. migna de ahställda” is industrier. som levererar, ma: teriel till krigsmakten. . Den” av? rége- ringen föreslagna" nedprutningen av försvarsanslagen, skall inte ”på- werka - deras - möjligheter att. få stanna” kvar i siha” sysslor, för- klarar han. Men : :samtid.gt. köm- mer dagliga rapporter om att just dessa industrier tvingas 'permitte- ra” personal” och" ledningarna. ser knappast. ljust på. framtiden, Man kan /därför förstå”. den. oro som | sprider 'sig, och hur mycket stats- rådets försäkringar” är- värda kom- "snart att visa” "sig visar ” konsekvenserna v. de eko- nomiska . ramar söm "sbcialdemo- kraterna förordar.” T n "dess kän-> pke. | hr. Andersson kan fortsätta sitt dunkla: tal "men "knappast därefter.” ” | ” vistiskt samhälle; De kan Kanske klara av den” uppgiften som "re geringen misslyckas med — etab- lera en. framgångsrikkamp mot rätten: att. förkunna sin uppfatt- ning 'om' vad som händer i Viet nam, Den har de: redan. De” tar sig. friheten att” på det svenska folkets ,Vägnar - undertrycka 'and-. ra . meningar; , Deras traktan står bli. våra ' , åsiktspoliser, Täck men vi "reder; Oss :utan den dir geringen. Statsutskottet - har "tillstyrkt 8. miljoner kronor: för information om Sverige i utlandet, : : "Onödigt ” anslag, Skicka . . ut > 2850- cialdemökratiske bartisekreteraren Sten turné... Det blir billigar blir . vi . ”världsbäst”.: få 2 Och: så Sundsvalls Tidning ' | | ; i nr - | Sparris Aspigarus officinalis Spenat : 2 Spinacia ol oleracea «cn: Rödbeta Beta vulgaris Do z Köksväxter behöver natrium och bor också! Rödbetor, spenat, selleri och sparris ger större skörd av od kvali tillfredsställande tillgång på natriun: och bor, Men behovet nns amd för enha köksväxter, bl. a. olika kålsorter, morötter, tomater, kålrötter, rädisor m. fl. ” Chilesålpeter innehåller 16 9/9 salpeterkväve, 26 9/9 natrium, 0,05 0/9 bo h "mindre mängder magnesium, jod m. m. Den är kornad och lätt att sprida; ue oc Det Iönar sig att använda namprodkten Chiles alp eter. s Rotselleri - F Apium graveolens - i -ndersson” på en föredrags- :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.