ON s X 4 Vv , —=LT, r - sionärer är en stor och aktuell "fråga, "både ur samhällets "och den Genom den stigande medellivs- längden får vårt samhälle allt fler pensionärer: att underhålla.' I ti- der med. bri det också värdefullt att få de äld- res. hjälp, åtminstone. för lättare . farbeten och deltidstjänster. Mån : ga "personer,- som uppnått pen- I ; slonsåldern, är bättre 'rustade med H kroppskrafter än ekonomiska tills > gångar och vill därför finna me- . ningsfylld sysselsättning . även, på - äldre dägar, - ” Den halländske ep-riksdagsman- T nen | Johannes Antonsson har ny- , ligen tagit, upp frågan : om pen- MN åndagen' den 17 april. 1967.” i NT äldres. sysselsäl Lämplig. sysselsättning för pen- : -på arbetskraft är | LT = tining rige; som är över: 65 år men av dessa är enligt tillgängliga uppgif-' ter endast 133.000 sysselsatta i för- '. värvsarbete: Under den närmaste, " 15-årsperioden väntas vi få ytter- " Jigare 400.000 persönér i de högre ” åldersgrupperna. 4 a » När man 'hittills sökt efter sär | v'betskraft. för: näringslivets behov i vårt land, har huvudintresset in- riktats på hemmafruarna., Man ' har' sällan talat om, den äldre ar=, , betskraften. Det kan visserligen ändas att äldre p har. , en . något lägre 'arbetstakt,' men : . detta -'kompenserås' ofta av "bättre . kvalitet .och ökad precision i. det arbete: de - utför. Utmärkande för den äldre, arbetskraften” är, också | fegelbunäenhet, ' disk kt" arbete. "och ” ,nögörann fald + - sionärernås y lig " heter'i en interpellation till inri- i Borr terh, och ' på onsdagen -: ' Inrikesministern framhöll att den . äldre arbetskraftens sysselsättning - " redan uppmärksammats i olika sammanhang. Det är emellertid svårt att ge, en generell formel för samhällets insatser på detta : 1 område, då åtgärderna måste an-' , passas till de” enskilda människor- Inas behov. Såmarbete måste ske, . mellan « statliga , och. kommunala > organ” . samt - arbetsmarknadens” parter. för Inrikesministern sade sig helt” : dela interpellantens uppfattning ' het. . Han ' hä - dock till-att riksdagen 'får' be-. r handla frågan i. andra samman=: "häng och ville därför inte nu ta' ' bestämd ställning ti till frågan om en ötredning:' : Riksdagsman - Åntonsson beto=" nade i ett svarsanföraände. att vi” : just.nu befinner, oss i en. viss” gskris, men att vi: på ' t har att emotse en, be; 1 " brist. i: arbetskraftsbal "sent" gt långtidsutredningen beHöver' vi fram till '1970 ett yt- ; «terligåre . tillskott av” arbetskraft om 165.000. människor i vårt land, : Skalt” "arbetstiden samtidigt för . 'stiger. ehovet . med ytterligare; 100.000 människor. Vi har i. dag! över en. miljon människor i i Sve igt -bör sberedas. tillfälle: till : >. gor; Den: "offentliga" "sektorn" bör om i behållen- fysisk och psykisk hälsa uppnår 'pensionsåldern. Vissa för-' sök har gojrts 'att ge de' äldre s dan sysselsättning, men: åtgärder- "hå står ingalunda i i'rimlig Propor : tion till behovet Det finns' ingen : samordning, när det gäller .dessa frågor.” Det behövs en ordentlig. . kartläggning "av: behovet av del-x . tidsarbete och åtgärder '. för att möjliggöra sådant arbete. Det - : behövs en opinion inom. närings- livet rörande" den äldre. arbets- ”kraftens kvalifikationer, och det . behövs 'samverkan : "mellan ” nä "ringsliv 'och 'samhälle i desså' tf ' också kunna göra en direkt insats - som arbetsgivares: " « De frågor. herr Antonsson dra n . git upp i riksd 1 tydr.. t i 'miljevårdsprincipen, . F: soner, Pappa, mamma och ' tre » barn, a . K Pappa Vård är ipritmissbrukare 'och finns på alkoholistanstalt, mam- «ma Vård är mentalt nedbruten och "vårdas på mentalsjukhus...” . Två av de tre barnen -är intag- na på, .ungdomsfängelse;', det tredje] på"nungdomsvårdsskola." = tv För familjeförsörjaren, som: heter Samhället, ' kostar familjen - 250:000 . krönör per å år. CA Familjen Vård är inget Onikum I i Social Syerige. det finns flera," I Då" var "assistent Bengt Johans- son, Norrköping, som berättade om fåmiljen : Vård vid en:'av: centern nordnad konferens i Riksdagshuset 2 ungdomsfrågornå: Vid ' över- läggpingarna, ' som. leddes" av riks- dagsman. :Kar!." Booc informerade : reorese) anter för olika. ungdoms- vårdande organ om sina | verksam” heter. 1 > Hur huskållar ran inom sö. cialvården med resurserna? Kunde ”inteten- heltidsanställd ..person, ut- ppgiften) ta hand. om Vård och hjälpa den 'Bengt Johansson efter- lyste en. praktisk tillämpning av fa- en . billigare | och humanare vårdform: är det hela familjen som. :— och de: måste! fas. med — när en problem- ungdotis situation. kartläggs. Vida- : sbel vs effektiv" "rådgivning; som bämhet.. Men det förutsätter bättre amiljen Vård består av fem per 1 : " OLYCKLIG PARAGRAY : För vård utom skola”svarar med skolan samverkande eftervårdskon- sulenter. som vid konferensen re- presenterades av Gösta Bengtsson, Stockholm, : : gle. mn "Samtliga "skolor måste, om vår- den utom skola — slussen mellan ungdomsvådsskola och livet i fri- ” het — skall : kunna fungera, ha minst "en eftervårdskonulent ' an- knuten till. skolan. Tre skolor sak- nar den jänsten, De måste. tillsät- tas. : - Det finns en stelbenthet” i den nya barnavårdslagen som gör: att vården utom skola inte kan funge- ra som 'man' tänkt sig.' Det heter nämligen”, att man inte får placera elev i eget hem. fån — Den paragrafen måste revide- ras i samband med att lagen revi- deras, ansåg hr Bengtsson, Bestäm- melsen' innebär nämligen att tiden för vård. utom skola blivit kortare än vad' återanpassningen kräver, Vi har att anskaffa . bostad. : arbete. lämplig övervakare. bistå ,fostrare etc, Det har blivit en överbelast- ning som" vi har svårt att klara. AMS”. möjligheter att biträda när det ' gäller ' omskolningskurser ' etc har beskurits genom ett kärvare ar- 1 betsmarknadsklimat, " Ett '” allmänt omhuldat - öriskemål är att vi får ungdomarna placerade, i enskilda hem; men tillgången är .knapp, trots att "erfarenhet av. verk ten är goda, +: 3. rv 3 se ÖVERVAKARORGANISATIONEN |” se l1 jämförelse med den stackars utbildning? för tjä och förs | d >”sunt bondförnuft” ' tr "" ligen inte att få några ”omedelba- "ra återverkningår.' ÅA andra sidan . kan' varken regering, riksdag eller : : övriga ” samhällsorgan 7 på "längre, : i onchalera.-dessa "spörsmål, . skall: kunna 'bibehålla vår? "nuvarande, levnadsstandard och enkelt tvingade” att" lita äldres”insatsér i'pr - "För: Pensionärerha" själva är det: också "angeläget - vatt få något att: . vara att ingen pensionär; s i och, kan rbeta, skall. bei TANDSBYGDEN ÖVERGES t N av. ;SJ och; Väg. och”, vatten- "sensationellt - blå Ukarnas' " Iföronlner vår blir det väsentliga. |: «+ indragningar av. "persontåg ute i ;, landsorten, och om ferh eller tio I "år: är åvsiktén att praktiskt ta- get ä älllokal persontrafik ;skal iha: sförsvunnit från järnvägarna; 4 Det: betyder att över 2090. 4 tioner. visserligen." får pr igen kvar,' men alten T Yrä förbl.7; | > But i kräver vägar- öchs-helst. i vägar. än de som r regel för till san På " samma gång som: SJ till- ' nnager sin avsikt att dra in :dv8 der av trafiken som före- 'tagsekonorAiskt ' sett inte lönar "sig; 'meddelar emellertid general- , direktören i Väg och vattenbygg- . nadsstyrelszen att den tid kanske inte är långt borta, då man i det- ta verk får börja handla som SJ, i dvs lägga ned vägar i glevbyg- + derna som Inte har tillräcklig re- - lativ jönsamhet. På dem vill man " känske inte ens kosta: på nor- :å malt underhåll.” Detta är. ju:en grundlig antiklimax till att SJ > ställer bättre vägar i utsikt som ersättning för järnvägstrafiken, Läget för dem som bor i rena glesbygden blir till sist "alldeles . ohållbart. .Centralisterna i Stock- . holm får, dock nte. glömma, att "det. är ute I glesbygderna som våra . råvarutillgångar' . finns: . jord, Skog « och mycket annat, ån Ber" tianingen. va EN NN INTERLER: ” TUELL HANDELSBALANS” + fruktar svenska forskarflykten — utori- ” YLT. - i . lands: s sN. r Den negativa" Intellektuenla NYRKTERHETSRONDÅSEN ÄR hh lsbalansen " INTEL I.DEN POSITIONEN Är på, läng sikt att få återverkningar också på den ekonomiska han . delsbalansen och på våra"möj- ligheter att hävda oss på mark: naderna 1 konkurrens, med, ut- landet. Västtyskland kan ju — trots sitt ekonomiska välstånd —" inte bjuda forskarna de vill kor och den atmosfär, som de ; behöver, Följden har blivit en utarmning” av tysk .forskning, |: ' som i sin tur lett till en negativ handelsbalans när det gäller: censer,. Tyskland av 1 dag "är "kanske ” det högindustrialiserade "land, 'som "mer än något annat måste köpa licenser utifrån för . produktion hemma, medan. tys- . karna» själva har relativt. få li- censer att sälja till utlandet. Det- ta är också en form av ”intel- lektuell handelsbalans”. och den är när det gäller Tyskland starkt negativ. Kanske «riskerar Sverige att hamna i samma situation. tidningen”. Företa- garen. med anledning av den i "| räcker inte: fi ! junan. på statlig nivå, kan. vg ;ma något nytt." - rr att klara eftervårdsk lent: ' borde ' : jag skatta det högt, att vår skyddskon- sul för klientel. ) tär ett väl sållat klientel: vi ' > ungdomsvårdsskolorns, Eh ih Att: tro ätt det: domar bara genom vistel-- äns alt kan” börja ”spira en med Samhälle är F blåögt.. Man' frågar :sig,. sade «rektor: Star- gård; 'om' "det; inte" vore" iyckligare fatt ha” "ungdomarna 4 "närheten" av sina hem. Och "att få vården. under iMandstingen. Det "tveksamt 'om rdubblingen'-får "inte' pressen. .Vära "med, dess "delägarskap sjuri från 40 "till :20 procent, ' relseledamöter.. från "två" EN -suppleänterna' likaså! I stäl | let får folkrörelségruppen” bland aktieägarna. sin -aktiestock : och: representation; tredubblad:. till.60' . pröcent. och. tre. ledamöter, me- « dan” det s.k näringslivet ' får stanna” kvar: vid 20. procent. och en ledamot, ar Naturligtvis är det så vi "nat, att inte ens om alla tre des- 'sa grupper. håller. ihop, kan:de "besegra staten i styrelsen: staten I har "inga" aktier. i: "företaget " det är ju så självständigt! — men "staten tillsätter sex"av elva sty- 'relseledamö er, bland, dem ord "randen; ne : Som: alla vet; har det blivit allt] i mindre bekvämt med samverkan mellan dessa parter, "Sveriges. Ra 'dio är-allt mera! benägen att "ut. nyttja sin monopolställnings för. delar, gärna 1 strid mot pressens av erfar enhet: skapade” arbets "normer. När. hu statsmakterna ' bekräftar 'och stryker. under. den. ” na. ”frigörelse” genom att redu-' cera pressens position i styrelsen | > "för Sveriges. Radio till :én en- mansgisslan, så bör pressen inte försumma, tillfället att. täcka för det som. "Kar varit Och, visa vär- det. Det är ” att den kan utöva något tyran- "ni: mot: "oliktänkande 1 lalkohol- frågan, och den har. ingen öns- ”kån satt ”nå”en sådan" position? "skriver Åccent (NTO/IOGT): +» Den enda. politik som håller i Pr. örhi ndra att 'gif- na, sprids vidare i i andra hand Aderordnat intresse, när. en "fruktansvärd erfarenhet så efter- tryckligt : visat / att'”restriktivite: "teh yäligen. "inte räcker för att å förhindra sådan: spridning. =. + > Ett "groteskt. sammanträffande, : som "stämmer till eftertanke, är ”att det hem: där den” dödande - morfindosen på ännu ej utrett sätt gavs den artonåriga flickan TV:s "beryktade .narkotikaprö- : gran figurerade som exempel 'på "den Iegala förskrivningen ” verka- det: Hr. ”Ahström själv tycks. nu : vara' mest bekymrad för att det Inträffade ; skulle framkalla par nik”: så att det skulle bli slut på anteringen.- Allmänheten . torde : "snarare" oroa sig. över själva de >sKrärhmande interiörer som blot- stats :i det aktuella. fallet. Finns det riågot skäl att hoppas, att "detta fall är unikt, att inte lik- "nande! förhållanden '— "och lik- nande risker — "skulle finnas på ; andra: håll? (Svenska | "Dagbladet).. längden är att:på sakliga grun- der väcka opinion, som ger nyk- terhetsrörelsen . politiska hand- lingsmöjligheter, Men vilka spe- ,cifika bidrag kan då rörelsen ge tin en lösning eller dämpning av alkoholproblemen? : " Nykterhetsrörelsen tjänar sams || hället med, en ständig , vakthäll, en ibland ganska otacksam men nödvändig uppgift. Där det inte "finns en nykterhetsrörelse döljs "alkoholskådorna — det. finns «Så många som har intresse av att dölja dem: ör - ”Omsörgen'" "om Vv traftknykterné.: ” ning inför alkoholproblemen —Lb ten står i Tand efter Tand I direkt "proportion ', till nykterhetsrörel- sens styrka -— men de fysiologis- .ka fakta. är desamma överallt! De, länder som påstås. inte ha fågra . alkoholproblem är ofta ' länder utan :nykterhetsrörelse. .Samvetena: sover tills någon har 'oförsyntheten att väcka dem. "”'Även det starka vetenskapliga intresset för alkoholfrågan, t. ex. i USA, är: huvudsakligen en re- - aktion” på, ' delvis en reaktion mot; " : nykterhetsrörelsens arbete -för att aktualisera alkoKolskador- :na inför den. demokratiska opi- "nionen, ” ve 47 wir - 2 obe ak kriminalvård i: frihet —' undergått en :så ' kraftig "uppbyggnad, 'förkla- rade ' skyddskonsulent. Ragnar . At- terbom, Stockholm. Men - nej då. Vi! ehöver mer .pPersohal. i : "Lvi är » övervakare; över : vakarna'som består av jekmän,: sa- :| de «han, >Inom skyddskonsulentor- i] ganisationen - skulle enligt" 'efter- 'vårdsutredningens ' betänkande - 75 het klienter. avdelas” på ' varje tjänste- mitt: distrikt blir det, '150—200. lämnar: emellertid till övervakarna helt att;handha.den man, men; ungdomsvård]. 1 hällets" makt” hade emellertid hr Larsson , mycket att anföra, bl a: Maktställningen innebär att en né- gativ attityd hos' allmänhet, inte minst ungdom, skapats. Bruket av makten medför en rad komplicera- de problem, ' Visst finns det para- grafer. att gå efter, Men "aktuella ändel; som, Viet d tra- tionerna : har visat vilka: svårighe- ter polisen ställs inför. Det är lätt att misstolka, Ett önskemål är att i "polis-psykologiska utbildningen skall ingå undervisning om när rätt till. ingripande vid olika, tillfällen föreligger, ' en 5 KONTAKTVERKSAMHETEN + : SS Anmärkningsvärt; ansåg ' riks dagsman' Rune" : Gustovsson "ätt skyddskoönsulent Atterbom tagit så lätt på "problemet om: kontakten med klienterna: Co —' Sysslar ni, som är. utbildade och erfarna socialvårdare, med rap- porter 'ocåh ' sånt och "överlåter ål den, stora outbildade' övervakärkå- ren att handlägga den' viktiga kon- taktverksamheten? Här: fungerar detta?” | - — Tja, när jag: i började . någon sång, på ; fyrtitalet . hade. jag som övervakare 150 klienter Och. hur Jetta fungerade — -ja, dom stack så fort dom fått några kronor. av mig, ve uu Vart då? unärade hr Gustavs son, tå — Tja, "poliser ringde så småning- om och de var där , va Mycket märkligt "att det tydli- gen ' får gå så till också i dag, när frivården kommer att ha allt stör- re : betydelse, tyckte hr: Gustavs-. son: : >” — Det är. meningslöst med åt- gärder när det gäller kroniska fall, replikerade hr Atterbom. — Så kan man .väl ändå inte re- sonera, inflikade rektor Stargård, Tänk om vi resonerat så: när det tex gäller mentalsjuk; I dag. slip-' per: vi' trots vissa brister i vården i alla-fall att uppleva att. mental- patienter. sitter och «slår... huvudet i en grå stenvägg - dagen «i ända. Dessa människor -är obotliga -också i dag, men de ' får hjälp. Och alla människor som -av en eller: annan personliga .kontakten med; klienter- na, utom när: det gäller särskilt be- svärliga - fall. Då övertar vi själ uppgiften. . . a — Att det: -blir', en 'överhopning av "ärenden på en övervakare ska man inte ta så hårt på, tyckte hr "Atterbom. Det kan ju ändå bli en lösning r av! ål led är” lösa” i vårt sam- hälle måste få rätten till. den hjäl- pande. handen ; för a överhuvud unna existera.” " (FÖREBYGGANDE Ör VERKSAMHETEN? ; i Samtliga konferensdeltagarna var. eniga. om den förebyggande: verk-; 25.000 övervakare I ter i frivård?) . — Värderade kriminalvårdschefer (Torsten Eriksson) pläderar för. fri- vårdshoteH” id varje , skyddskon- sulentdistrikt,. £0—50 "stycken. . När det gäller harkotikaproblemet:, var- för : inte . genomföra en : allvarlig straffskärpning för dem 'som "man någon -gång lyckats spår. upp? und- rade hr "Atterbom... Kan inte brottet jämställas med. mord? : ”EFTERSLÄPANDE | : : LAGSTIFTNING Den: frågan lät" hr' "Atterbom gå vidare till kommissarie Artur Lars- son, Stockholm: ” — Polisen" har; att: följa ; den : rå. handling + Om . polisen «som "sams nhetens betydelse i i all pnedoms-! vård. Men: «5 »-— Den. förebyggande verl Det är inte svårt att förstå vil- ka -;framtidsdrömmar-. hr ' qvist. umgås med, Han är $ verk- ligheten ' ute efter. att minska an talet: ägare till jordbruk så myc ket.som möjligt. Hans mäl är. ett fåtal stora jordbruk i södra Sve. rige" ägdas av” kooperativa 'före- ningar. eller: stora 'finansföretag. na riktlinjer 'kommer inte att bli effektiv, Hr Holmqvist borde haft möjlighet att studera effekten :av dylika experiment på andra håll rr världen, För. det första är stor- drift inom jordbruket inte lönsam över en viss gräfis. och för det andra, så spelar, just. inom détta fack, det enskilda” intresset enj|P?: Därför "harbcv många länder tvingats återgå tilll... - mindre, enheter ägda av brukaren ” och hans. familj. ;' Å väldigt . inte bäst. gagnar u-länderna ge- nom att producera ett livsme. delsöverskott för 'deras' räkning. Den teseti vill vi inte bestrida. Men ingen vet i dag hur' världs- marknaden för Hvsmedel' ser ut om nägra år. Vi måste erinra oss - att överskotten beror på att de som: bäst behöver dem saknar. köpkraft, 'Hur länge skall en sä" dan ordning tolereras? Hr Holm: / qvist tror att han nu lagt fram 7 ett jordbruksprogram 'som kom- mer-att bestå i ett decennium el- ler mer, dröja så värst länge' förrän han blir. -berövad den. illusionen. el Holm- En' jordbrukspolltik efter såda- ston roll. . - Skånska” Pågbladet Hr Holmqvist - petonar att vi Det. är en svag tröst att: "vefå att: finansminister Sträng ”inte längré; tänker | på . någon ytterll- gare Höjning av de direkta 'skaät- terna, . utan vill skaffa sig. de behövliga pengarna 'genom Indi- rekt ' beskattning; Omsättnings- skattens' höjning från. 10. till 11 procent för. 'fmnansiering av. den "+ märkliga : "investeringsbanken är blott ' ett 'nytt- exempel för denna. strävan. Däremot tycks nr, sträng inte' alls vilja höra på de exper- ter .som anser” att den direkta beskattningen. bör mildrag,. när den indirekta höjs. I detta” avse. ende” vill man gärna" hoppas att även regeringspartiet kommer på bättre tankar.” .. Dir: jur. CAR. Pokorny : 1 Företagsekonomt ”Ärbetsförmedlligen årbetar hor. malt ”smidigt och obyräkratiskt, Det: finns” dock undantag. En arbetssökande, som: -inte Aj kun- nat "erbjudas arbete” av förmed- lingen skaffade sig. själv arbete Det kommer inte att ; Arbetsgivareföreningens: förslag |" till ny, förhandlingsordning . inne- bär ett. erkännande av att det. be- römda : svenska”. systemet ' för ”ar- - betsfredens "bevarande? har "gjort fiasko, Men.i den mån; förslaget syftar. till: -att-.motverka” kollek- tivavtalssystemets" . inflationsdri- : vände "verkningar Skjuter" det för- bl kärnpunkten — en. "mycket ra- dikalare omprövning från "alla be- rörda parters sida är ofrånkomlig, om vi skall:komma' ur inflations- spirälens , förödande "kraftfält. ct > Fri, Köpenskap | ten. omfattar "varje positiv. åtgärd inom ”söcialvården som kan hindra ' att -göra. ont. värre, konkluderade . Bengt Johansson, som kommit un= derfund: med att. många förnämliga utredningar med' fina förslag, var- om också beslut fattats,' gjorts för: ett "tjugotal år sedan; Var har: des- sa hamnat? I Nn Det blev. slutvinjetten på konfe Tensen; Med .medverkande, som en zagerat . 'och positivt. ' belyste pro blem söm pockar I på sin lösning: : Men" också” "med "medverkande som talade 'om : ”vår ärade ' chef” dande, lagstiftningen” Ingen 'männi- ska är född till, brottsling. miljö och ' tillfällighetér: kan bidra till Cam Le stiftare ville, håla med om, och. menade "att missförhållanden som finns inte är så mycket att bry sig om. Något ' som dessbättre var ken kolleger eller närvarande lag- STOCKHOLM" (TT) < Närmare 47 procent av sven- "ska folket läser minst en bok: "I månaden. Till detta smått sen ” ”sationella resultat kom: man! i "en. bok- -och' läsundersökning >. som Bonniers folkbibliotek lå-- > tit göra'i samband med sitt 202 | årsjubileum.' : ", Undersökningen som har utförts av Omnibus Research AB och In- ter-Test AB omfattar 'en bokläsan- de publik i åldern mellan 16 och 69 år. -. även den grupp som läser mindre än en bok i månaden har mer eller mindre 'regelbundna' läsvanor, '50 proc av dessa läser 1-4 böcker'om "året och 20 proc 5—11 böcker per år. Gruppen som . läser minst en bok i månaden domineras av lägre tjänstemän : (29 'proc). Reseskild- ringar, detektivromaner och ' kär- leksromanér ä är de populäraste bok- områdena. ” " Många läser alltså för att få un- derhållning och. avkoppling ” för stunden, I den s k' stora läsgrup- pen (12 böcker per år) märker man dock en viss kunskapstörst. Här får reseskildringar . och deckare kon- kurrens av facklitteratur. ie Men vi läser — överraskande nog -—' betydligt mindre porr och se- desskildringar än vad man före- ställer sig, Här kan man dock miss- tänka att man uppgivit "mindre Iläs- ning än den verkliga. Med största sannolikhet smygläser vi böcker åv typ Fanny Hill, som enligt under- sökningen "bara har en liten -an- hängargrupp (10 proc), men som trots detta: håller en av toppuppla- gorna .i'. BFB:s utgivning . (300.000 exemplar). : ir . Av; undersökningen framgår” att | MH Äventyrs- och historiska: roma: ner (den klassiska typen) visar, en nedgående tendens och: det är för modligen agenten James ”förtjänst”.' Agenterna "tränger ” "ut ' 20- "och 30-talets klassiska hjält 77 proc av, den stora” bokläsa gruppen - vill köpa : ”inbundna' bil- lighetsböcker” En intressant detalj med, tanke ' på att, pocketböckerna har så många förespråkare, "oo. » Det är tydligt att folk vill köpa böcker, med tonvikt på ordet böcker i dess gammaldags mening, men de, skall ändå vara billiga, "20 ev 1 "Man får inte, heller göra böcker- na alltför påkostade; Det ' bevisar svaren på frågan ”vilka 'motiv är avgörande vid köp av presentbok?” 64 proc av människorna" köper: en bok. vars ämne de. tror intresserar mottagaren. ” Alltså; ämnet och innehållet är viktigare än' utförandet och omsla- get, De sistnämnda. detaljerna kan ha effekt "på" impulsköparen, men de är av underordnad betydelse vid planerade köp. Priset då? Ja, '10— 20 kronor anses vara ett normalt Pris, tycker varannan svensk... . : Porr läses av yngre tillbakadrag- na män. kärleksromaner av. yngre känslosamma kvinnor, " poesi - av medelålders känslosamma kvinnor, facklitteratur 'av yngre framgångs- rika män, memoarer av äldre fram- gångsrika personer och skönlittera- tur av äldre sällskapliga damer, . - I På frågan ”vad menas med skön- . litteratur” har man gett de mest. fantastiska svaren. Från ”det' jag ej: är” till ”böckér som går till historier som bestsellers”, .. Ja, det finns :' ett ”100-tal olika definitioner — det är bara att 'vra-' hå -Ika och välja! « Med enes Rs kas j kroppslängden Bonds ; utvecklingen .av tande omdöme av brist på tålamod och igen på: grund. av bris ne. . "Intelligensen.. här ökats: med: STOCKHOLM (TT) Svenska rekryter har blivit ' ngre nu' igen, visar /statisti-- i ken. I detta sammanhang kan. - noteras, . skriver / I Läkartidnin-'. "gen, att den genomsnittliga in-. ..telligensen.-ökar i. takt. medi | +. kroppslängden; åtminstone en ligt 'en : artikel -av.: dr,: Johan '-Torgersen :i -”Tidskrift .fce den norske laegelorening”. bone I" artikeln redogörs för fö d | ringar i' den "norska. befolkningen > " gehom en undersökning av rekrys ter inom olika fylken under 1900- talet. Intelligenskvoten är: högre i | de' yrkesgrupper -'och' fylken- som” « | har :större kroppslängd och, bland : "| studenterna är kroppslängden störst; hos medicinarna, som också har de högsta skolbetygen, . ' . ;: Kroppslängden har. et; tydligt samband med storleken på famil.s' jerna; -Rekryter : från :tvåbarnsfa-. miljer , är längst... Att. det genom- | Snittliga antalet "barn i familjerna har sjunkit är därför en faktor att räkna med när man söker orsaker= na till: den ' allmänna ökningen av längden. Denna har hos norr-- männen genomsnittligt uppgått "till 5,12 cm sedan början av 1920- talet, -Rekryter - födda 'i städerna eller vilkas föräldrar är födda i'städer- na är längre än de som kommer från landsbygden? Barn till icke yr= kesutbildade arbetare är kortare än barn' vilkas. föräldrar tillhör intel. lektuella yrkesgrupper; 'Varken in= vandring eller isolerad omflyttning är av sådan 'storlek- att det kan ha haft avgörande betydelse för längdökningen i: : Norge," anser ; dr r | Torgersen. DR uppenbara och do= minerande faktori levnadsvillkor n är. förbättrade Att den genomsnittlig gensen är högre ju iteiga gntelli- längden är får inte: tas som bevis för något genetiskt ' samband. Det ligger närmare till hands att räkna med att samma faktorer verkar på e ; kroppslängd och av- intelligens. Psykiska Mmiljöskill= nader | påverkar" sannolikt - "både kroppslängden och den mentaia ka- Paciteten, I båda fallen" rör det si An SH förverkligande av de' möj= ligheter som fi nerna. nns nedlagda i ge- Å | Man gifter sig på grund av bris. — man skiljer sig gikter sig tande min. på annan ort. 7 ,; Men just détta, -att han: själv ordnade : arbete, ställde: honom utanför möjligheten att' får den "hjälp. med ' flyttnings-" och. start- bidrag - arbetsförmedlingen bju- der. Det är ett fall som ' visar att arbetsförmedlingen inte hand- Jagt ärendet så smidigt som bor- de skett, En sökande hos arbets förmedlingen "skall . naturligtvis inte belastas för att han är aktiv och på egen ' hand söker, arbete, samtidigt .som han är, anmäld "Arbetet : Svenska forskare häller upper- barligen på ätt bli er exportvarå, Det: förefaller.” som” om" vi "håller på att få. "en "skrämmande, stor éxport av intelligens, "Naturligtvis slår sig också utländska forskare ner, i Sverige, mer "det "förefaller som. om vår: ””intellektueHa han- delsbälans”. skrämmande snabbt håller .på att bli. negativ. Forskar- flykten” är så” "allvarlig "att man "En dömstöl "här "dömt. en för- fattarinna | till” böter - och skade- ”Utslaget,' som skall” överklagas. är märkligt: Def Innebär att. ingen gons.n vatt" komma : mest ' exklusiva, Klubb eb avvisades "omkring - ansökningar, rapportera, nådstidskriften .Partiliv. : Det ' finns. ett hopp. det» dikta urstyrda : i ryskan fo ket. M a Sändsvalls Tiäning. ser,” obegripliga skalder, kalsong- dansare och profeter, som'lindar in ' varandra i. toalettpapper ” — och så hr. "Olof Palme, : sin Dalal Demokraten 0: i . Men Jesus sade - V nLäten henne Vara. Varför oroen I--henne? Det är en god. gärning,. som hon har gjort mot mig”. (Mark. 14:60... Det sägs ibland att ”småfolkets tid är förbi”, Innehavare av mind- re. butiker har svårt ätt konkur- rera med stora affärsföretag, Bon- den :kan inte, förtjäna : på ett tet jordbruk .som .far och farfar gjorde. Han mäste ha större areal och flera" och större maskiner, 10 en värld vi lever i anser stor- CXKeN vara viktigast av alt. Så gör inte Jesus. Han värderar en änniska.. efter, henhös ' andliga egenskaper, efter hennes.. hand: Ingar och ord = efter "”en- bär gare friskt vatten” given t kärlek, om i framgår bäst-1- berättelsen hans M hnan. som g olja över han anat En det:tyckte, inte Köske vänliga handlingen men v S' sade: ”Låten henne . vara. Arför oroen I henne?" och så ade han: i, Sannerligen säger Jag evangeltnar elst 1 hela världen bliver , predikat, där pe ock det som hon nu har ds omtalat, - henne” tik 4 till arbets: örmedlingen som sö: | Vad tiden behöver ä : modedan« : [g
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.