ad . EAROrNE TIDNING :.. Näringslivet är i'stort behov av pengar ' och för att 1 möjli- gaste mån tillgodose detta måste självfallet staten' ta sitt ansvar. « Det. alternativ centern och folk: partiet föreslär till. den Wick- '' manska banken skiljer sig emel- slertid väsentligt från regerings- "förslaget, Framförallt kan man inte godta den monopolställning som den av regeringen. före- lagna banken skulle få på en ; viktig. del" av kreditmarknaden inriktad | särskilt. på . näringsli" ; vets långfristiga riskbärande in- vesteringar. En monopolisering - innebär .stora, risker för misstag .; med: felinvesteringar, och" såväl ; företagsekbnomiska' som sam- , hällsekonomiska ; -förluster, Till "detta kommer risken för - poli-]. os tisk dirigering. ; Den. stora majoriteten -av re . missinstanserna - har : underkänt "det. utredningsmaterial som lig- , Ber till grund för det brådstör- tade förslag ' till en statlig. in- .vesteringsbank som regeringen |- lagt fram. .I "realiteten innebär : regeringens nandlande: att: den närmast. sbegär. en fullmakt in blanco att efter egna önskemål utforma "sin bank. 'Mittenparti- ”efna kan "på inga villkor godta , att ett. viktigt. beslut av detta; slag” attas på så lösa grunder isom egerfngsförslaget vilar på. vutredning om den" fram- Itida” "kreditmarknaden som: mit- tenpartierna”. förordar bör syfta MStl'ätt komma med förslag om ändringar i gällande -hbestämmel. ser Bå att framförallt konkur- rens med en under statens med- verkan inrättad Investeringsbank kan skapas. Vidare bör man en- Ngt” mittenförslaget undersöka . "frågan & ”en "organisatorisk . för- ändring innebärande 'delågarskap | "mellan staten” och.” kreditinsti- "tuten, En Nberalisering av: bank- ”Iagstiftpingen; bör åstadkommas för att, ;rédan "befintliga. kredit väns ”Anstitut ”dkall få större :möjligi]? "heter att konkurreråi-och'. ' vilja . långfristiga, .. tidsbestärnmda län, Dessa frågor" måste utredas ..s8å skyndsamt att” förslåg' kan » föreläggas” redan nästa ”ärs-riKs dag. SS ' De akuta svårigheter som + när " ringsllvet och" arbetsmarknaden I NATURVÄRDSFRÅGORNA . H «I förarbetena tillden nya na- ; turvårdslagön? t ändelströks- vik- ten av ett gott förhållande mel- Jan markägarna och 'naturvårdsr RLP: t ; Intresset, Skr iver : ningen: vå van! tb Motsättningarna mellan de bå: ä da Intressena skulle. enligt för. slaget medföra 'en mycket olyck- lg utveckling genom att försvä- ra genomförande av naturvårdens önskemål, Det ansägs bl. a. myc- ket angeläget att man eftersträ- v vade frivilliga över enskommel- 'sor med markägarna 'när naåtur- värden skulle genomföra olika | ss. ärs tillämpning av naturvårdsla: Ken förefaller det emellertid nu snarare som om naturvårdsmyn- dighbeterna söker strid, ” K. nyt «har enligt referat: 1 PN essen nyligen omlntetgjört, villig överenskommelse . heträf- fande ett viktigt naturvärdsob- Jekt I ITalland genom att ej läm na medel till ombudsersättnivig: ar min, enligt de underordnade myndigheternas rekommendatio- ner, Samma sak har tidigare fö- rekommit I ett stort naturvårds- trende på öland: > >. : Andra företeelser Ifråga om na- turväårdslagen visar på samma sätt att man håller på att frångå målsättningen I lagförarbetena, I många fall förorsakar myndig- heterna helt orimliga tidsutdräk- ter genom klumpig handlägg- ning, En ansökan om grustäkt ” kan fördröjas flera år innan markägaren erliåller besked, Ett naturreservatärende ” remitteras till en mängd instanser som lig- » &&r på ärendet under lång tid 0, 5. V. Självklart har markägar- intresset ej kunnat nöja sig med detta. Genom RLF har kontakter tagits med:naturvårdsmyndighe- terna varvid konsekvenserna av «dessa förhållanden redovisats, " Det finns anledning förvänta en förbättring som följd av dessa överläggningar, Det aktuella avgörandet ik. mit, där således ej begärda me- förk a "Mittens s bankförslåg naturvärdsobjekt. Efter ett par I. N » nu befinner sig i gör emellertid omedelbara - åtgärder ' nödvändi- ga.. Därför: anser -mittenpartier-, na att en investeringsbank med ; statens medverkan, redan nu.kan; na bamk, tills utredningen är klar, skall. våra utformad avvi- ker ' mittenpårt! ernas förslag på: viktiga punkter -från. regering-; ens... Banken skaH ' inte. få rätt att förvärva 'aktier,. den skall” bedriväs- efter-- samhällsekono-' miska och, affärsmässiga linjer. ! Den bör, tillföras ett statligt ka-' pital. av: 4790 milj. kr och -därut- att., én kreditg:vningskapacitet; av- maximält: 1,5 miljarder Kr uppnås, vilket: bör vara tillräck: ligt under. ett första "verksam I mittenförelaget understryks särskilt angelägenheten av att de - mindre, och ' medelstora "företa- - gens” ;specieila svåriglieter - med . kreditförsörjningen: beaktas: 1,in- vesteringsbarskens «- . verksamhet. För att I möjligaste mån: skapa ;: garantier”. : härför förordas" att; -- staten utöver -: 'regeringsförslaget A statsverkspropositionen : still skjuter 30 milj kr till av lånemöjligheterna fö da . företag. Pengarna | "bör. delas så att. 24 milj kr. gär ” häntverks- och industriläne den och 6 milj Kr. till "fördubb- Ing av aktiekapitalen” i AB. In- dustrikredit och” "AB "Företags- krédit.: under förutsättning att; mötsvarånde tillskott 'sker' från lägare.! Mån, finner ' det vidare angeläget... satt. en större , del av: AP-medlén kan få. 'slus- sas ut: ull investeringar. genom befintifga” och” hya" kreditinsti- but. Beträffande, arbetsmarkniads- - och Jokali Iseringspolitiken.” mäås- tes enligt. : mittenpartiern: Suljer hd sig d om stat- vesterings- bank: behövs emellertid., Det för- "slag, stl, "utformning" av ; dess . verksamhet "som ;mittenpartier- av' Då” en” mer aktiv tik. som: Iman år efter år Tk fra h för det för: slag som "pårtlerna I nu lagt fram kom-: mer man f visso att "kämpa: vise ei fom. det" inte” "redan ' SIR Ha [el vinna: riksda OMAR > hällsarbete,/ har”. fru: Lindskög m, fs motiorierat om i "riksda fen men, fått avslag. "Det tycker "Joraörakarnes r Fö ningsblad "Inte-är riktigt: ' De flesta äldre tycker om. att "klara sig på egen: hand och om inte : annat (är. ”"hemhjilpsfronteri sådan att var och' en i det längsta måste kun- na sköta, sitt. Hemvärds- och hus- ”hållskurser vore därför något att satsa på i större utsträckning än hittills — det är bara studie- " verksamheten ' och folkpénsio- "närsorganisationerna " som ' har: dem i sina program, medan sta- ten ställer, sig avvaktnde, Tio- dagarskurser räcker kanske, De bör ledas. av hushållslärare, hemkonsulent eller annan kom .petent person och lokalfrågan, kan säkert ordnas, Det bör kunna ske på skolor; semesterhem eller dylikt" under. tid när dessa inte används för sitt egentliga ändamål, anser tid- ningen. SS SPARREN OCH KDS . Ordföranden i KDS, pastor. Birger Ekstedt, har protesterat hos de övriga partiledarna mot +-procentsspärren I det nya val- systemet. Han tycker det är ”ett eländigt försvar” att hänvisa till att man i andra länder skulle ha dalig erfarenhet av valmetoder som inte innehåller spärrar mot. del ställdes till för inne- bär emellertid att markägarna nu endast har en utväg att skyd- da sina ekonomiska intressen, nämligen att välja den I lagen anvisade formella handläggning- en inför domstol, Detta medför tidsutdräkt och: ytterligare kost- nader, Det är anmärkningsvärt att . Just .. departementschefen tvingar fram denna utveckling eftersom han särskilt underströk samarbetålinjen” "vid lagens till- komst, tillägger RLF-tidningen, tier, Gefle Dagblad invänder: Det har funnits bara ett land som helt saknat spärrar, och det var Lettland under dess korta frihet. De 100 mandaten fördela- des proportionellt, och resulta- tet blev att antalet partier skif- tade mellan '20 och 30, Det blev: omöjligt att driva parlamenta- -rism. 1926 infördes en begränsad spärr, men inte alls tillräcklig för att landet skulle få ett fullt arbetsdugligt parlameht. Estland hade liknande system och där- med också liknande svårigheter. I inrättas, men . att. dess definiti-i . va utformning utreds enligt an, givna riktlinjer 'under en över- Egyptens- huvudstad. gångstid.: I -frågan om hur den-I - och medi'vilket resultat i så fal | i mandat, Skulle en svensk riksdag utbildning" i h mvärd och huls- | situationen på", Tades blott en dag i förväg — anlände den sovjetryske utrikes-' ministern Gromyko den 30 mars till Kairo för ett tredagars besök. Samtidigt infann sig också den” ; 3-mans-delegation frän "FN, som skall försöka komma till. någon ordning - med. Aden-problemet, i Dessa. Kairo-visiter blott två dagar efter det Nassers. högsta militärchefer hade hållit en stor militär Konferens i"Kairo - under” ledning av Nassers vice regeringschef, marskalken Hakim I Amer; Denna konferens, i vilken även :ledarna för den. egyptiska ; expedit onskären i' Jemen deltog, torde, haft till syfte att klarlägga den aktuella krigssituationen i det omstridda. sydarabiska schejkdö- i met. lånin; rätt "al -PN-delegationen: medförde A alm 3 över medges . upp EN :sida ett! förslag till lösning Ryske ut kesmin tern Gromyko, de problem; som berör Jemen och den sydarabiska - federationens |] framtid efter "den tidpunkt, engelsmännen inom kort beger sig. iväg från sin position i Aden. En- no ligt 'FN-delegationen bör. en run- dabordskonferens äga rum, i vil- ken även de två rivaliserande ara- biska - terroristorganisationerna, . i a ta rummet den Nasserinspire- e. FLOSY, bör få rätt att del- taga. Visserligen har ledarna för FLOSY. avvisat FN-förslaget och Uilsvidare vägrat att alls: befatta sig. med FN-delegationens förslag. Meningen. var, att' FN-delegaterna under "sitt ” besök i.: Aden ..skulle träda i direkt kontakt med FLO- SY:s : ledare, "men om så: SKR det: står ännu. i vida .fältet. > Öm. EN: > överhuvudtaget skall riägot att säga till. om kunnå f di den sydärabiska villervallan tor- dej väl I hög grad bero .på hur Sovjet ” "ställer sig till spörsmå- let. Det 'var, därför helt” natur- ligt, att Gromyko vid sitt plötsli- ga "uppdykande i' Kairo kom att bli;, betraktad som" en nyckelfi- gur” i 'det 'sydarab.ska. spelet, vil- » annat omfattar. kriget frågan om Adens fram- entréZ på , den baltiska. scenen: i tyder ivarjefall på” att jed' allvarligt fruktar en”yt- |” terligare! tillspetsad Kris i | denna Mellan Tgypten och den 'jeme- nitiska” - republikörs "ledning ;un- der Sallal råder sedan länge:en konflikt, Sallal' önskar nämligen, ! att. den : sovjetryska . militärhjälp ra. skall gå” direkt . till. hans re-' gim, medan Egypten däremot an-'. ser, att :denna : ryska hjälp skall: förmedlas av "reger ngen i Kairo. Det : har. också uppstått en kris för.; den. egyptiska" ockupations- makten i Jemen, en kris" som tog: sig utbrott helt. nyligen i ett: upp- ror mot de egyptiska trupperna 1 Al Beidha! Och 'det har; också uppstått en :viss dissonans" mel- lan Sovjet och - Egypten. Sovjet, som inte bara finansierar. Nassers kr g i Jemen utan också: byggan- bdet ' av. Stora ” Assuandammen . i Egypten; tycker: nu, att 'Kairore- i med :'330: mandat. sakna "spärrar : blev, effekten ännu -värre,. --" ; Sävitt. vi kan se finns, det i "dag endast tre länder. som Kar gene- ösare inställning till småpartier n "vårt land skulle' ha. med det slågna "systemet, ' nämligen Holland . och. Danmark, åp kar: "Gefle. "Dagblad: Ta Det" är. salldeles. uppenbart - att tt av skälen till att änder så ofta mer eller mindre : lamslagits av svårighe- » terna”att få en arbetsduglig re- ”gefingi? Ett parti. av KDS stor- "lek skulle få representation en- dast:1 Israel." " Gefle Dagblad : har helt rätt. "Hänsyn till. demokratins” funk- "tionsduglighet gör 'att' man inte « inte" enbart” kan bygga på prin- sipen om alla rösters lika” värde. IPLIGT ”EXTRAKN CK” Statssekreterare, ”expeditions- chefer mi. fll högt betalda tjäns- :temän -har under” den nuvaran- ae "ekonomiskt - slappa” regimen ” skaffat sig givande ; ;”extraknäck” å statliga bolag. Ju mer extra- knäck. det” blir, "desto fler höga tjänstemän "behövs det. Slöseriet på det området är' upprörande, .understryker ce ö t e b orgs Po sten: ” "Tidigare var det en A allmängil- tig rågel, att den som skulle sva- - ra för den departementala hand- "läggningen i sista instans, skulle Yara ojävig och obunden, Nu är alla sådana gärden upprivna. Den nya banken kan bli en yt- terligare "guldgruva för departe- » mentsfolkets översta skikt. .-. Norge har varit på sin vakt "mot de högre departementstjäns- temännens extraknäck, Norska - stortinget åntog den 11 juni 1964 en särskild lag med förbud för val av tjänstemän i centralför- -valtningen till ledamöter av stat- liga bolagsstyrelser. Lagen finns publicerad i Nordisk administra- tiv tidskrift, -häfte 4:1965, sid, 318 » - ön: ärt vore om vi i Sverige, där förhållandena är värre än de .hägonsin . varit i Norge, kunde Dessa pärlament:håde endast 100 -vidta motsvarande åtgärder. a ; ok. oväntat — besöket avise-" inträffade " 2 då" geringens krav, när Nassers land börjar närma sig 'statsbankrutt, blivit alltför stora och omfattan- Vad ville Gromyko i I Kairo? | Å ot 0: m, efter sovjetrysk” räk- ning. Moskva tvekar att tillmötes- gå dem. . - Arabstaten Kuwait har nyligen drastiskt ' skurit ned sina hjälp- prestationer till Egypten, och Kai- ros försök att uppnå stora kredi- ter i Västtyskland har klart miss- lyckats," även den amerikanska hjälpen till Nasser har. på sistone blivit starkt reducerad. Den räkning Nasser presenterat Moskva är så stor, att. Gromyko tydligen funnit det” nödvändigt att personligen föra - förhandling. ar i Kairo. Han är den ende som — med hänsyn till, att han sitter på rubelhögarna — kan övertala Nasser, att iaktta en smula mode- ration. i Aden och större försik- tighet i Jemen — och därmed av- värja risken för ett krig med Saud-Arabien, : Mycket ' talar: för, att det var just detta, 'som' var Gromykos verkliga ärende och uppgift under det oväntade 'Kairobesöket. N. P. 5, - För utvecklingen. av hela vår civilisation har fartygen spelat en avgörande roll, Kontroll över ha- ven, både när det gäller handel och krig, har skapat många mäk- tiga riken.. Och idag är skepps- farten : minst ' lika: betydelsefull. | | Populärt och aktuellt « om fann törer har till sin hjälp avancerad : matematik, datamaskiner . och komplicerade elektroniska prov- ningsinstrument. Moderna varv arbetar med' serieproduktion och en längt driven automation. Det svenska Arendalsvarvet intar på I glömt - bort i debatten "om för som den någonsin 'har varit, Deldet området en framskjuten: ställ- ve kom umentar "Vore det. så väl ställt att fre den stode garanterad så. behöv- des "varken nägra NATO-manöv- rer eller sovjetiska spionerier från land och 'till' sjöss på nord- flanksområdet. Men man inser vikten av en dominerande ”buf- fert” inom området, Det har klart framgått av olika. uttalanderl. Det var inte alltför -länge sedan "en rysk general på Sverige -besök lov- ordade det. förhållandet att Sve rige. höll sig med .en stark neu- tralitetsvakt.. Värdet av ' neutra- liteten just. här mellan brännhe- ta områden är förvisso omistligt. Det är den sidan av 'saken man svarsanslagenr, Efter denna : oför- siktighet återstår ingenting an- nat än att med uppbåd av all nur tida teknisk, effektivitet skänka försvaret. cen för neutralitetens bevarande : "erforderliga slagkraft ten. . Nordvästra skånes Tidningar. ” stora, " fationallseringsinriktade, f fö retagen härdare, än de :'små, på längre sikt mindre, rationella en- "heterna! så svenska Dagbladet. såvitt vi har oss bekant kom. mer den nye folkpartiledaren att fullfölja sin företrädares linje och | fortsätta samarbetet med 'center- parti jet! Wedén och Ohlin har all. ' tid "befunrit sig på. samma linje. Någon ändring i folkpartiets. po litiska” kurs. är” därför . inte: att - vär nta,. ” skänska Dagbladet. dillkännagivandet - av beslätet om Onlins' tillbakaträdande "som ordförande "i valorganisationen skedde vid fel tidpunkt och.un- der olämpliga: former, Hr" Ohlin borde enligt min" mening inte ha fäst något avseende vid den' om- röstning” som TV- ordnade.;, Vad chefredaktörerna och de heltids- avlönade partitjänstemännen tyc- Det stora slagnumret i den so cialdemokratiska ' propagandan i jordbruksfrågan har ju varit en' väldig satsning. på rationalise- ; ker'i en fråga som denna" borde inte ha någon betydelse 'i' en de. mokratisk. "organisation. . . Parti- | tjänstemännen 'kan brösta sig över förutser och kanske tillj. flesta av de många böcker som skrivits om skeppens och sjöfar- tens histora har i hög grad up- pehållit sig vid havens romantik och" koncentrerat, sig "på segelfar- tygens 'färgrika era eller . sjökri- gets dramatik, En 'mera modern och aktuell syn på sjöfarten får:man i den nyutkomna " boken Fartyg, som ingår. i Svalan/LIFE:s . populär- vetenskapliga serie Vetenskapens Värld, (Inb. 36:50:00 <> Fartyg ' behandlar huvudsakli- gen 'dé många. olika färtyg.'som nu är-i bruk :och tillverkas efter ide: allra modernaste :- principer, Skeppsbyggeri är inte längre.ett hantverk, .utan dagens konstruk- vin ning och skildras i ett stort bild- reportage i boken, I LIFE:s suveräna bildteknik och lättbegripliga text behandlas vidare "den moderna navigationen och dess alla elektroniska hjälp- medel; Vi”får': följa med på ,en av de lyxutrustade och storslagna passagerarjättarna . i atlanttrafik, får en god uppfattning om för- delar och problem med. atomdrift av fartyg och :ubåtar samt- en spännande inblick i utforskningen av havsdjupen. En' ordlista med sjötermer och en 'bildhistorik över 6 000: års” fartygsutveckling avslu- tar denna. fängslande och färgrika bok för alla tekniskt Intresserade. Hänt han erhåller, och " inte kan undva-' Stockholm CM Nu när televerket: da . datamaskin för debiteringen har räkningarna stigit enormt, he: ter. det ibland. i tidningsinsändare; Men. sanningen är: enligt ' telever- kets -personaltidning Verket. och Vi-att behandlingen i datamaskin medför, en mycket hög säkerhets- grad.:-Har :man ”riatat” maskinen met riktiga: uppgifter, kän man också vara: övertygad om att a- bonnenten får:en: ixtig teleräk- ning. , >. ön Datamäskinen' sk r "också om dem som slarvat med betalningen. Då det krävs viss tid för att mata in uppgifter om vilka som betalat kan det någon gång hända att på- minnelse går ut till abonnent som redan betalat, vilket också sägs. i påminnelsetexten; Varför-har vi i Sverige valt att tillämpa .. ett: .samtalsmätningssy- stem?. Vore. det inte -hättre om kunderna fick en räkning där man kunde se "precis vilka samtal som kunde gärna gå emot själva tanken på nya kreditmöjligheter för nä- ringsiivet. De har de senaste å- ren ständigt kämpat för närings-. MN , Mittenpartierna inte livets kapitalförsörjning.. Cen- i bräschen för vidgade lånemöj- ligheter för småföretagen. Efter "detta kunde mittenpartierna na- turligtvis inte motsätta sig ett förslag, som låg i linje med vad de själva krävt, ett regeringsför- |” . slag som i: själva verket var en eftergift just för deras' egna yr- kanden. Vad utformningen Be- träffar är som nämnt centern "och folkpartiet inte ense med re- - geringen. De vill ha garantier för att den nya banken inte blir ett socialiseringsinstrument. Med väljarnas stöd vid nästa val kan de länka-utvecklingen i rätt rikt- ning. ot M . Högern säger blankt nej. Emel- lertid företräder” högern. Härvid inte en samlad opinion inom hö- . gerpartiet. Högern har:— icke » oväntat — gått på storbankernas och den kapitalstarka storindu- striens linje. Många andra före- trädare för det enskilda närings- livet ser däremot mycket gärna, att nya kreditmöjligheter för fö- retagen skapas. . > (Växjöbladet). tern har för sin del särskilt gått. utsändning av "påminnelser. " till on -|talande rings "och hur. mycket varje sam- tai "kostar? Borde' inte. varje tele-' rsedd . med, en sälmtalstmäfäré”. placerad ute” "Kos! abbonnenten, " precis: som det är ordnat. för, ”det. elektriska”? Tekniskt är det fullt möjligt att I a (Forts. å ad. Dn ringsverksamheten.: Departements-' att de 'har avsatt en partiledare, chefen har "emellertid prutat vä-” Hej: tomtegubbar 'slån . i glasen, ; tens speciella natur drabbar: sentligt på vad utredningen där-' vidlag: föreslagit. Kreditgarantira- marna kommer sålunda endast att ökas ungefär hälften, så mycket som 'de sakkunniga förordat. Yt- terst anmärkningsvärt : är . också att amorteringstiderna för . jord- förvärvslån och driftslån, ' vilka utredningen 'ville förlänga från 30 till 40 år, resp, från 15. till 20 år, av hr Holm vist föreslas bli oförändrade,” ” Helhetsintrycket äv. propos: io: nen är: berget ' födde en råtta. ae T | Helsingborgs Dagblad; Är" det verkligen c en prispress som 'åsyftas, kan utan vidare sä- gas ut, att principförklaringarha od om att man önskar. ett starkt och högrationaliserat ' svenskt . .jord- bruk i så fall saknar 'verklighets- anknytning. En sådan politik kan "aldrig leda tl: det proklamerade . målet '— av det enkla skälet att "den på grundav jordbruksnäring- de Nordisk eenterungd "ökat stöd: "Nordiska Center ungdomens För. bund (NCF). har haft ett semina-:;, dom kräver > åt enig länder | tik också. på det: "Sobala området: - Så som, vi i de enskilda länder: |' rium i As i Norge och diskuterat na, bla. genom koncessionslag: | strukturpalitik, . nationell. och” in- stiftning,: strävar efter" att :vinna ternationell,”Delegaterna från Fin-! kontroll över .landets .samlade. re- land, Syerige och Norge fick ock. :surser: måste U-lä derna Bes sam: så tillfälle"att träffa statsminister ma rätt. IS Per Borthen och det norska cen-; t som : vi arbetar. terpartiets gruppledare i stortin-: för social rättvisa. mellan : indivi- get Lars Leiro. Den norska löne. derna i våra egna länder, på sam- och låt oss lustiga vara 2 Se sa Harry I Hjörne i GP, medge "att det kan. förekomma brister och misstag inom den .stat- liga sektorn. När en' interpeHant pekar på någonting 'sådänt) så passar vederbörande statsråd där- för: ofta på att rätta till”saken"i all tysthet.innan svar lämnas. i riksdagen. Man. kan då peka" på att allt. är 1 sin. ordning och att ledning för: regeringen" "att' Ängri på. -Prest gen är, räddad! hade ingen ng K - erbottens-Kuriren. Hur rycket: n hr rr Erlander åker omkring: och berömmer sig de sbara är. några vissa; kretsar i Stocktiolm—Göte- Borg” och Malmö som regeringen slår vakt om. .Via-SJ, "postverket, Väg och .vatten kan han realise- ra sin förföljelse mot olika, byg: Tunn "avtal "med, Baänktjänsteman- naförbundet,, och detta kall res- och prisministern Dagfinn Vårvik ' ma sätt' hör vi sträva: efter att upp-. ns | informerade » seminariedeltagårna. nå social. rättvisa ooch utfämning om den: norska ekonomiska po iti- även länder emellan, : ken. fees "” I i överensstämmelse med detta Vad gäller strukturproblem råd- vär den nordiska” centerungdomen de stor enighet nellan centerung- uttäla följande: ' t domen i de nordiska länderna om '"-: 1) För att uppnå att U-kinderna decentraliserat näringsliv och be- skall känna lyckas med att bygga byggelse såväl för det enskilda upp :ett' produktivt ' "näringsliv landet som för världen i dess' med” möjlighet ått ge arbete och helhet. Man konstaterade :de lik- förå- åt: en ständigt växande be- heter som råder mellan U-lands-' foikning måste de ges tillfälle att problematiken och - de problem : föngera som fullvärdiga medlem- som gäller en ojämn regional för- ' mar i världsekonomien, delning inom ett land. Centerung-'] . 2). "Motivet för vårt 'U-landsbi- domarna var överens om att lika- stånd måste vara. 'alla människors väl' som man är angelägen att ge” rättighet att få del av det ekono- alla: människor i ett enskilt land miska, sociala och kulturella fram- del av välståndsutvecklingen oav-' åtskridandet. Den tragiska utveck- sett bostadsoort i landet lika ange-” lingen I Vietnam är ett exempel lägna måste vi vara att låta ut- på hur ekonomiska, strategiska vecklingen i världen komma ' alla och ideologiska hänsyn satts fram- männ.skor till de! oavsett om en, för. hänsynen till människovärdet. människa har råkat födas i ett, .3) Det handelssystem vi har 1 välfärdssamhälle som vårt eller i "världen idag favoriserar de rika de fattiga U-länderna. Seminariet.” beslöt också att göra följande ut-- - internationella". om . de strukturproblemen och biståndet till de, fattiga länderna. Förhållandet mellan de rika och fattiga länderna i världen är ett av de största problem vi har att möta i framtiden. Att klyftan mel- lan de. rika och fattiga länderna minskas ser vi som en förutsätt- ning för en fredlig utveckling. ' Situationen idag är emellertid sådan att klyftan ökar: Genom- snittsinkomsten i de rika länder- na stiger mycket kraftigare än ge- nomsnittsinkomsten i de fattiga länderna — U-länderna. Priserna på råvaror från U-länderna sju ker samtidigt som U-länderna te betala mer och mer för sin Im- port. De intressen, söm investe- rar i U-länderna drar mycket mer -I kapital ut ur dessa länder än de investerar. I själva verket sker det en stor överföring från de fat- tiga till de rika länderna av kapi- tal, rävaror och arbetskraft. Uti- från centerpolitiska synpunkter anser vi att denna utveckling mäs- te förändras. På samma sätt som vi strävar efter en harmonisk strukturpolitik 1 våra egna länder, måste vi gå in för en harmonisk strukturpoli- nderna och försvårar U-länder- nas industrialiseringsprocess. Skall u-länderna kunna bygga upp sin industri behöver de bl. a. tull- skydd. Det bör genomföras regler så att utländska företags över- skott i u-länder återinvesteras i dessa länder. Samtidigt bör, dessa företag beskattas i u-länderna ef- ter regler utformade av dessa län- der. -4) Genom en världsomfattande koordinering kan u-länderna för- säkras stabila råvarupriser, » 5) För att denna målsättning skall kunna realiseras är det vik- tigt att de nordiska länderna in- tar en gemensam hållning. I linje med detta bör de nordiska länder- nas regeringar hälla god kontakt med varandra genom t.ex, Nordis- ka Rådet; > oc " FN:s roll i utvecklin arbetet d viktigt. och bör förstärkas. Msn. der ägnade at€ samordna alla län- ders resurser under en global hel- hetssyn bör ske genom Förenta Nationerna; För att ge FN bättre möjligheter i.detta avseende mås- te organisationen förstärkas säväl ekonomiskt som organisatoriskt, Det är också viktigt att FN:s auk- toritet stärks genom att alla län. der blir, med i Organisationen, kel : i "Läkartidningen dra; djärva slutsatsen att intelligens n ökar: med.- kroppslängden.” Detta påminner: starkt. om salig: Dum- boms kärda upptäckt att den vi sa näturen så "ofta placerat: vat tendrag” vid städer. te vara minst 210, ra Frid lämnar jag etter mi ät fder, min ;frid" giver jag ng At cke giver: jag 'den som :världen giver." Edra hjärtan vare "icke Sryiga eller” försagda... (Joh; 14: , so a . Bibeln .' | innehåller ord mer trösteri:kt som "vär Frälsa inte, något : än detta natt ' han /blev ” gralade, Men mm Man läser det i sitt samman- ang, fer man att det inte är frå- g om lugn och ro och frånvaro och mad ng utan det vill' ge kräft ban "Tidender. människa 'att ut- över det et och vinna: seger I övre salen kunde inte ' Jesus inge 5 sina lärjungar en behaglig änka. av ”lugn och : To, när, han da och äg sitt” förestående - -lidan- som ar löden. På "korset. Etftér- han rn livit: människa, -hade, ätt sig mänsklig svaghet '. vilket fra; i Getsemaner.. 5 av : hans ängest Gud 5 sin d Sonen Tr esugd sade: "Imänsklighet ' levde - nära Gud Fadern: och tes: för "lidandet so för honom, m låg fram- söker. följa Samma frid lovade m äv allt hjärta för- -honom -efter,; . han dem so; " Regeringen tycker inte om att” det" därför. inte finns någon an- - -: Medicinarna är längst och ”klyt- | tigast, noterar doktorn, som: mås- | [
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.