—V KR fessmsenm + ; . ee ” Sr a Pn Se po a | ot NN NA Onsdagen: den '19 april'1967 . 4 , l I . å i. I LAHOLMS TIDNING ' : - st - N — v 46 é 9048 4 3 $ i H ” sig 'om mer än 150.000. ' Hur långt man ytterligare ev. skall . . 5.000—10,; 000; beroende på bort- Yr 500. :000 bönder, Den. tokigheten Id lå > "Det tycks inte, finnas några | i + "> HÄVDAT SIG i" forskning för att kunna bibehål- I " lat att 500.000 'svenskar i.dag '.De so ”gredagen den i4 apeli slog pe åsnen de da pa fick säkerligen 1 många fall en liten chock, .De' fick nämligen sina . kunskaper öm JjJordbruksbefolk- »ningen på ett betänkligt sätt korrigerade. Detta: gäller dock uppenbart endast de som vid läsningen hade -Tågra dylika kunskaper. Rubriken säger näm- "gen: "Jordbruksministern: Hälf- ten av 500. 000. bönder skall. för- , svinna inom tio är”, . »Så längt rubriken, När man ” sedan ' fortsätter” " textraderna ges. följande upplysning: ”Unge- fär hälften av de cirka 500.000 svenskår, -.som idag är sysselsat- "ta inom jordbruket, komfner att : försvinna från- denna närings- gren inom tio år, sade jordbruks: minister Eric ' Holmqvist i' en kommentar på torsdagen till pro- : positionen: om nya riktlinjer för jordbrukspolitiken”. : Det fanns i april 1966 omkring 185.000” jordbrukare. på enheter med. över 2 ha. Hur många av |” ”dessa' som” skall räknas som bönder är en öppen fråga, Möj- "ligen kan den upplysningen va- - ra tlill' någon”vägledring att av de 185.000. hade" cirka 33.000 sin huvudsakliga sysselsättning utan- "för den. egna: brukningsenheten. i Vidare är ungefär lika många? pensionärer., Hur: ! "många som; - egentligen skall räknas som bön-' der är alltså något oklart..I var- je fall: kan det dock inte. röra - skära ner beror naturligtvis på vad man vill lägga. in 1 begrep- . pet; Om -man säger 150. 000 vid den nämnda tidpunkten, innebär -detta:att man: har tagit bort dem, som hade sin huvudsakliga sys- tselsättning utanför den > egna " brukningsenheten, strängt. "taget borde. tagas - bort” ytterligare fallet under ett år. Låt 088 säga "140, 000. SANNA" säte "underligt om" de "som känner till något om "detta "fick en "liten ”ehock vid läsandet av: rubriken 1 Svenska Dagbla- det, När man går. vidare. i "den citerade texten finner ; man "att en -betydande del av förvansk- "nihgen” är" "Svenska" agbladets: ”Jordbruksmintstern Kar "+ — om Hu referatet är "riktigt —"utta är sysselsatta inom jordbruket. Han har troligen + inte Tsagt SVERIGE” bVÄREDSbASTS "DIREKT BESKATTNIN( "gränser för de krav” landstingen och" stäner på de svenska medborgar- 1” i > beredvillighet att ' betala skatt. Höjer inte staten sinä skat- » ter, så nog gör kommunerna: det; skriver din jur. C. RB. Pokorny i Företagsekonomi: . Med Intresse har jag läst en sskatteutredning . som ' nyligen ..publicerats av OECD, 'i vilken | ” Organisation Sverige är medlem. e tio medlemsstaternas statistik vslöjar, att: Sverige visserligen siInte är värst, när. det gäller den r "sammanlagda, . skattebördan.. . I detta avseende överträffas vien- ""dast av en stat, Frankrike, ' 4 Tittar :man däremot på de di- ”rekfa skatterna så intar vårt land:en föga hedrande och all- » deles, obestridd, första "Placering. :Vär direkta beskattning uppgår 1 det närmaste till 20 Procent av vär: natiönalprodukt. På andra pläts ligger USA med 13,8: pro- cent. Därefter kommer Danmark . med 13,6 procent och Norge med 13,1 procent, Ser man denna statistik 'und- "rar man när våra . myndigheter äntligen 'skall lära sig, att de i och med detta lamslär sparvil- jan Arr SVERIGE SÅ VÄL i den utländska. konkurrensen - beror på att 'svensk industri så ofta' visat något, som' man kan: ske kan kalla teknisk genialitet, skriver tidningen Företaga garen: Men teknisk genialitet är ing- enting som man får gratis — den består av en gnutta fantasi och inspiration och . en . hel mängd träget och mödosamt forskararbete; Sverige som ett litet land med höga kostnader måste satsa på "la sin :position bland välstånds- länderna. Både näringsliv. och . samhälle kräver att.forskarnas - initiativkraft och arbetsglädje . inte dödas av kortsynt politik. " Det kan bll fruktansvärt dyrt om vi inte inser forskningens " betydelse ' för 'svenskt näringsliv och därmed för samhället i'sin . utan: också .: från- avdelning. till |” - savdelning inom det” egna, företa! |; ter inte försämras när hag” flyt: ste acceptera den utveckling som ä « ren 'som ''är:. skicklig ' yrkesarbe- "har Svenska Dagbladet, tabricbs sat. " | '; Det är emellértid fila nog om, landets jordbruksminister är så! illa insatt'1i hithörande frågor; att han använder antalet 500.000, ; när det: 1 själva -verket "rör sg! om knappt :hälften . så många! yrkesverksamma. Det kan. i sam-; manhanget nämnas, ' att enligt; 1960 års folkräkning: fanns 1 egentligt ' jordbruk- och boskapg- Nu är det sju år sedan dess. Om : f vad den hette, men skötsel 319.800 yrkesverksamma. i en — Jo, det” var så att på hös- ten 1962, eller om. det -kariske var 1961... så hörde jag en ski va 1 radio, jag minns Inte precis den gick un- Ja la li) bom och nu und- tala om vad gefär så här, tra la ; bom, tra la, tra' la, rar jag om nl kan i den hette, den var så fin. , På grund av att sådana” samtal är 1 majoritet, är Sveriges Radio mycket "noga -med att:det inte finns något som heter: Klagomu- ren, .Det. heter Upplysningscentra- , och de sex damer, som är heltidsanställda . för att sitta ' där och . svara, .. klarar ' oftast. av till utredare och informationsperso- och med 'så' diffusa förfrågningar nal arbetar år. efter är med att som ovanstående. få fram vettiga begrepp som un-? derlag för den jordbrukspolitis-+ på ett allvarligt sätt, när dylika "felaktiga. siffror ; slås upp på. ie dande nyhetsplats,: Det är. oför- svarligt att handskas på det. sät- | tet med siffror. Detta må >gälla'] såväl en "som en jordbruksminister. Prak. tiskt taget. varje gång”; som: när ledande ' dagstidning ; känna om jordbruket 'skall det ta till: synes: nödvändigtvis. gö- ras tillsammans med felaktiga Och de är i majoritet, Brevför- i frågningar besvaras också, men då ska det förstås vara sådana som ka ” debatten,. så raseras detta? handlar.om programmens' konkre- ta innehåll, om skivor och sadant, int nm Oscarsson, ' Dä LY SSNA ARTIGT På SKÄLL, :. Klagomur blir alltså : Upplys- I ningscentralen mest på kvällarna, idå två av de sex damerna hjälps åt ätt "svara, Det är damer, som 70 procent. gnäll, I sitt diplomatiska sätt — ni kan ju tänka er själva hur roligt det ska vara att sitta där och ta emot ovettigheter för program som de själva Inte har någut med att gö- jä och som de kanske, inte" ens lva tycker om; . en: ovettigheterna . har nästan alltid. en tendens att bli person- ligt inriktade mot den. som sva- rar, 4 luren; Fast många ilskna lyssnare och tittare förstås erivist begär att omedelbums få tala med den där Rydbeck eller den” där Baehrendtz, ; ' v : Damerna som svarar : skriver upp korta referat av vad som sägs 1 telefon och varje dag görs det upp en lista över detta, som cir- kulerar till vederbörande I Radio- huset ,så att det som. stundom kallas. allmänhetens reaktion når fram och registreras, k "ALLMÄNHETENS | REAKTION? . i Men är det" verkligen. allmän: hetens ' reaktion? -. . Knappast! mn. ee ' De som sysslar med saken be- räknar att de som ringer är till ungefär 70 - procent negativt in- ställda och kanske 30 procent för- valts ur för sitt goda humör .och : hu dör han liksom alla, and a ”vära. beredd att flyttas” från ett : yrke till ett .annåt. Vi lever i ett a det senaste Sarnmantrådet 'med.” avtalsrådet, .: sade "Metalls "ordförande Ake Nilsson att fram" tidens; människor. bör: behärska -hov. kunna - flyttas - -från den ena anställningen. till: den andra. :: Is trukturrationalfsering ns Ik "redan nu, inte öretag : till "företag, från :-landsända: ”till:.-landsända dligen bli -jokrar söm passar "nästan var. som: - Helst ! i den: hårda: "Jeken på rbetsmark- -T det Sammanhänget får ravet - På” trygghet :en ny aktualitet.” "In: dividen — joker-kortet — 'måste få garantier för att hans inkoms- tar 7 (flyttas)? "från "ena" anst , hingen till den andra. "., ”Fackföreningsrörelsen kan: in- bl. av .skisserades av Rune Lei- "jonrnarek” I "Motala" vid :samma avtalsrådssammanträde: ' Gjuta- tare: och som tjänar 12 kr; i tim- +. men sflyttas till maskinverksta- den — där han inte klassas som ”yrkesarbetare'— eller till förrå- det och" får" gå” för 7: kr.: i tim- men; Han och hans: familj har at sig. efter en. viss: inkomst : minst ' fyra yrken för att. .vid.be-]|.. säkring "löser givetvis” selsättningsproblem gaste instrumentet” för. den aktiva Den, äldre 'arbetskraften' har i »IregeV - "hårdast drabbats av per- mitteringarna och” det är därför nödvändigt att nadspolitiska åtgärder prövas: I sysselsättningsskapande . Ändrade. .regler . inom ATP-syste- arbetsmark- syfte. 8. också för att icke den betslöshet, Situationen, visar, ”ock- så' det : berättigade : i: 'centerparti- inte: ys- det 'vikti- trYgghetspölltiken "pa”arbefsmark- nadsomrädet ” förblir omskolning- en försäkringen! ger : dels grundläggande trygghet” som åtskilliga . grupper (ännu saknar, främst på tjänstemannasidarl; och dels:kan den ge företagen frå jare händer. 1 ”rationaliseringsåi etet, om motiverade” nedläggningar. och om- ställningar” inte behöver bromsas av sociala hänsyn,” :' "strängt : företagsekonomiskt Dagens N yhete FÅ s Nog är det bra ynkligt här lan- is. statsminister i" en skrift "av seriöst slag hemfaller "åt den" enk- . sålänge -inte. mycket jer CH; Hermansson” från Hans " företr ädåre' gå det” "kommiriistiska Pondentenini.” : - Hån här lättat på Pårtidiscip- linen, han tar, veterligt inte emot några politruker' och kon-| ”trollörer- från Moskva; han hår. "gjort 'det -hela ilite gemytligare, väl medveten om: att skall rån : vinna någow framgång med poli "tisk ”sol-och vår”, får man lägga anletsdragen i nya veck och läm- Pa sitt tal mera efter duvans kuttrande än efter vargens ry. tande, 'Men tittar man på exem- pelvis de motioner söm väcks i riksdagen, finner man, att där presteras' samma ogenerade" de- mågogi, samma lättvindliga hands: kande: med, ekonomiska realite "ter, samma missvisande förenk- lingar av "invecklade. problem som förr. ' oo : Kommunistledaren” är nog vid "det här laget genomskådad, men han på något sätt blivit Shalm- sträet för de missnöjda. a . helhet, . i ön. laste” valdemagogi av den här ty- a Att! vara överflödig vå arbets- x marknaden mitt'i vårt s. K hög- dständardsamhälle' måste innebä- nniskor, när de. komm: : "Upp 1 60-årsåldern, och bl.a. » berörs många av våra börtratio- "naliserade lantbrukare. Det har hittills" inte funnits någo form- igt instrument för att lösa den äldre” -arbetskraftens”" problem, :men målet bör vara full produk- tiv och fritt vald sysselsättning "för alla: arbetsföra, Oavsett ålder. ».;Den äldre arbetskraftens prob- lem har på- ett föredömligt sätt .tagits upp i. riksdagen av två .halländska icp-riksdagsmän. Herr Axel, Kristiansson i Första kam- maren och "herr Johannes An- tonssön Å Andra kammaren har . var för - sig interpellerat inrikes- | ministern i' ärendet och fått svar runder föregående vecka, Själva "svaren gav kanske inte så myc- ket positivt, : men de'-debattin- lägg, som följde i'båda kamrarna bidrog till bättre belysning av "dessa spörsmål. as Debatten bör fortsätta, tills den resulterar i positiva åtgärder. Vi måste varå på vår. vakt, så att vi inte strukturrationaliserar till döds 'och får ett proletariat mitt 4 Vvälständssamhället. ” AA - "(Hallands Nyheter) es pe "ANI vad oppositionen före- tar sig är bara ett taktiskt" spel, oppositionens intresse 7 av ,, väl- färdssamhället är ren taktik; oppo- sitionen slår bara vakt' om en be- gränsad grupps intressen; och, in- flytande; o. &; v.; Om tongångar av det slaget” 'skall bli ett bäran- de mötiv i statsmini sterns valkam- panj nästa" är: både" han "och : hans' parti. ångra" att” "inte hr Erlander i likhet. med” hr Ohlin dragit" sig "tillbaka från” artiledar- NH Femdagarsvecka i skolan är en förnuftig "reform. Men den. leder enligt : utredningsförslaget till:en sänkning av "antalet; läsdagar. med 12: procent och . därmed ., till. en svår ökning av lärarnas och ele- vernas: arbetsbörda, s jEn naturlig utväg vore” -at inska «skolans ferier. [Aa ör in EB. Järoverksrektorn: Sigurd - Äs rand, "Bromma. : medlemsavgiften -—= en ) insats som gäller deras :personliga livsföring spelar” "fruktan" för! att en del av dessa medlemmar ? :eljest- 'skulle bli' alkoholister :en" alldeles under- ordnad: roll, Skälet är i stället att helnykterheten ildra drye es- sedens tryck. Regeringsrädet' "Henri | Klackenberg. 7 "Oppositionen får I Tr Palme 'en skarp och skicklig. motståndare, utan” tvivel betydligt" farligare .1i en oppositionsledares roll 'än som regeringschef. ' Men 'det' bör' inte avskräcka "oppositionen ; från : att placera "hr; Palme i ”rätt” "funk? MO fv Helsingborgs Dagblad. . "Jag. tror inte ett "dugg på "att | - man löser. Vietnam-problemet' ge nom att. skrika; ch krossa . föns- terrutor,. ic SE Jag tror inte att 'man kommer en millimeter: närmare världsfre- den genomratt skymfa USA:s” folk- valde president. I Sådant påminner om: rnung- ar, som river sönder eller klud- dar -över bilder: av: troll eller: bö- var, och banditer i bilderböcker! Sådant :påminner ' om "primiti- vismens. offerhandlingar för. att blidka gudarnas' vrede eller” för att försäkra sig om deras ynnest. XKulaken i Sydöstra "Sveriges ” Vv > Dagblad. ” " Alldeles” nyss har finansminis: tern läxat upp den svenska varvs- industrin: : denna ' tillfredsställer inte hans krav på rationell struk- tur och avancerad teknik.' Och så meddelas dagen efter att Göta- verkschefehs tekniske direktör Nils Svensson — Arendalsvartets 'ska- pare — här, fått en förfrågan från ämerikanska regeringen, om han är villig att ställa sig 'till förfo- [gande som" rådgivare vid den fö- restående rationaliseringen av den amerikanska > skeppsbyggnadsin- dustrien. / Här måste ' föreligga ' ett miss- tag. Det är väl hr Strängs sak- kunskap som amerikanska rege- ringen är ute efter? Nytt Svenska Dagbladet. 30: beröm tjusta. Menwdärav kan man "abso- lut inte. drå den slutsatsen att samma uppdelning representerar samtliga tittares tyckande, Hälsan tiger: still, hoppas man, och det torde , vara: ganska klart att im- pulserna till ett telefonsamtal är betydligt starkare : för den som ärlilsken än den som är förtjust. Vid sidan av den här samtalsre- gistreringen. har' Sveriges Radio en hel del undersökningar konti- nuerligt igång för att få reda på hur: svenska folket - tycker .om olika. program, och de torde visa ganska annorlunda siffror. SÄKERHETSVENTILEN, Klagomuren är mest en säker- hetsventil för vissa stärkt kännan- tala ut lugnar de sig ofta, "=. - . Vad är det då för folk ,som ringer? a Ganska "många är fanatiker av olika ideologisk. inriktning — re- Tliglösa - eller nykteristiska mest, men' så 'finnå där. förstås också ett stort inslag av kroniska kve- rulanten, av typen ”Jag har alltid punktligt betalt min TV-licens och ska det vara på det här viset...” De har gemensamt att de inte kan fatta; hur andra: människor kan tycka. annorlunda än de själva, och om de bringas till att'fatta det, så hjälper inte det: De vet | att bara de själva har rätt, PPILL PROTOKOLLET” ' Sen finns. där också den egen- domliga ' grupp, som. liksom mås- te få lägga sin "röst till: protokol- let, Det är de som inte ringer me- dan programmet pågår utan först dagen "efter — när de läst. vad kvällstidningarna . skriver: -.De är ofta djupt indignerade över pro- grammet, men märker inte själ va att de ofta ordagrant lånar sin vrede ' från kritiker eller . insän.« dare." Du vr al I fråga "om. Per Oscarsson var det "många som'ringde dagen ef- ter. Det märkliga där var emeller- tid att majoriteten då var ytterst positiv och att många ville få en kopia av vad det var han :sade, bland annat-för: att: använda. i un- dervisning,-. : .s : Men, där. var , förstås! också många av ovannämnda typ, pla- glerande åsikter i tidningarna, «-' Särskilt många var det trots allt inte som ringde — om man jäm- för med. alla som ser på TV en kväll med Hylands Hörna, De som ringer räknas på sin höjd i hundratal. : Upplysningscentralen är ganska ny, den har»-bara funnits sedan 1 juni 1968. > cn or « Men onekligén fyller” den: sitt behov, H För en 'del "lyssnare öch tittare tycks" den vara den fasta punk- ten-i.-tillvaron. Ke Mg sb or Får man bara ringa och" skälla tet, <så är .kontaktbehovet fyllt. änns så varmt om "hjärtat. ;Hemulen,. . (Forts. frö sid. 1). sen? kunde : trots : allt räddas. "> Kreaturen' var ute. på grön- "Vete och" hotades "inte. : Skadorna uppskattas” a. 100.000 kr. Kriminalpolisen har övorta- Bit utredningen. :- "till (Forts. t sid. 1) september — man räknar med nägra. lugna veckor i anslut- "ning till: övergången till. hö! gertrafiken — sätter han och makan, sig "på ett plan för vidare : befordran "till "New York. På. programmet står be: "sök i: Chicago . och Detroit, där man i första hand kom- mer att” itta på ' biltillverk- "ningeh” men” givetvis ock nogrannt I studera” bilfi ningen & USA. et . be Jag är vinträdet: T ären gre: närna, Om någon förbliver i mig och jag i honom, så bär han myc: ken! frukt; ty mig förutan kunnen I intet göra, (Joh. 15: 5.) ' sd «En familj. inom' församlingen deltog inte i verksamheten, tacka- de sällan Gud och: bevistade inte ofta den offentliga" gudstjänsten. Mannen hade dessutom börjat dricka,. Barnen fick ingen krist- lig kärlek och vård. När jag hörde talas om detta tragiska fall, 'kom jag att tänka på de ord. Jesus yttrade till lär- jungarna i övre salen, Jag är ab- solut övertygad om - att. vi. inte kan bära frukt utan honom. = : Är det inte så att många män- niskor lever utan Gud? De tar avstånd från församlingen och tänker aldrig på Guds kärlek. De beder inte och 1 deras hjärtan finns ingen frid, Deras sätt att le va skadar inte bara dem själva utan också andra, För att kunna få frid och bära frukt för vår Frälsare som älskade. oss först öch gav sitt liv till lösen för vå- ra synder måste vi förbliva i ho: nom, de tittares känslor. Får de bara]' nGyldbestruken" S studentska' dog ' Myndigheterna har gett-or- der om obduktion av: en:stu- « dentska, som avlidit efter att ha uppträtt i en teaterpjäs övermålad med ett tjockt Ja: ger guldfärg. Efter att fem dagar ha 1e- gat medvetslös avled 24-åriga Helena fAgutar i söndags på . sjukhus i Coimbra. Då hon Beg. stallgödsel- "spridare 7 1 st. DD Pa frontal, dt rektdrlven! sv. 1 st, beg. stallgödselsprida. re, "markdriven; mn HALLANDS ”"LANEMANS CENTRALFÖRENING . ” MaskInavdelningen: --." Vallberga - 7 Tel 23270 är fördes till :sjukhuset trodde " man att Kon drabbats av gul- sot, Hon hade före insjuknan- : det deltagit i' repetionerna av >en. pjäs av den spanske för- - fattaren Garcia, Lorca. , Den argentinske regissören "Victor Garcia hade" instruerat . henne, att; uppträda ' belagd med ett lager guldfärg i hen- "nes roll som docka. Dagen före premiären i Lissabon för två veckor sedan .kollapsade hon "efter. generalvepetitionen, 4 mena Beg. ensilage-' - vagn 1 kt | Ekengärds 4 tons... 1.st. Solus .Combi GS 8. HALDANDS LANTMANS. . ' Läkarna på Coimbrasjukhu- : set har avböjt 'att uttala: sig om fallet, vilket erinrar . om "den. episod i James Bondro- CENTRALF ÖRENING : Maskinavdelningen' -" Vallberga -- Tel. 232 70: ” manen ” ”Goldfinger” där en: "flicka mördäs, genom att be. strykas med guldfärg.” ? - ” Skottkärr or, handredskap, - Taggtråd, stängselträd,, tr ä Sn Utnyttja vår erfarenhet ' | "och service... ee mr den hos” Oss” ; .SERVICE! " Bå stad | — ek '0231/703 53 i 0430/23270 > Hoa > " Masscy "Ferguson 130: 1965, körd 800. timmar... Säljes förmänligt,. ev.' byte. : Hallands Lantmäns' Centralförening MASKINAVDELNINGEN : Vallberga :- ET 2 '0130/ 23270 Ar efter år. den mest kö fån göra detsamma; P er samlade fördelar än storleksklass, någ Viktigare tekniska data: 2-varvs oberoende och . Fåtöljsits Mjuk, : bekväm : m "dyna : nygdraulisk stötdämp- . ning + ställbar för : körställning. individuelt | Extra stora däck 'e Dimen- sioner 12.438 — kan BUSTER utrustas med + Extri => tighet.. sn 2 stor bä ä Terra-Trol MÖR or "+: — enspaksmanövrerad e D oberoende hydrauliken e med kombinerad läges- och drag- kraftsregulering. - Sn pta traktorn. Ständig | vinnare : av Traktorligan: Därför satsar vi BM:VO on annän traktor I denna Kraftig dies höjd, 44 cm + inkapslade nia desönbr ar n Srivhjulsberoende kraftuttag, Ppå'den. Och råder Er LVO' BUSTER: — med . he . stor trigångs-" kraftiga tag skapsfästen .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.