LAHOLMS "TIDNING ; TA Ciltehoecgråmmet; har cen-; "söm ger! god markberedskap. « Man' har: även betoriat att sta- "ten effektivt bör underlätta kom- -munernas' finansiering av mark: förvärven, Dessa tankegångar går igen I den gemensamma par- timotionen rörande markpoliti- ; Ken som nu "väckts, 1 riksdagen av de båda: mittenpartierna. + Den :kommunala förköpsrätten M äccepteras "under förutsättning att den kopplas till expropria- tionslager ”så att rättssäkerheten tryggad. Man betonar. vidare "att nerna i',sin egensk av : markägare' och marköverlätare medverkar till” en ' förbättrad ” konkurrens när, det gäller byg- gande och förvaltning. I fråga, om statens medverkan i finansieringen av, markförvär- ven' har mittenpartierna en an- nan mening än "regeringen som vill använda" de pengar som fly- ter in. genom den skärpta. skat- oh sten; på ”markvärdegvinster för " detta ändamål. Den. metoden. fih- "her centern och folkpartiet mye = Med hänsyn till sin ställning borde hr Orring självfallet ha avböjt: att''yttra sig: om ett be fördringsärende, till vilket skol- :överstyrelsen i sinom tid kan få ställning. Utan. hänsyn” därtill talade $ig överdirektören” på "ett sätt som ej gärna Kan tölkas annat än som en solidaritetsför- 'klaring med skolstyrelsen”i Gö- teborg. ”Jag tycker det är bra att :skolstyrelsen verkligen beak- tar: lämplighetssynpunkten”.::.- «> Ej mindre. besynnerliga ver- kar 'de . politiska funderingar sont 'hr Orring ' därefter förde till; torgs,. På -frågan "hur: man skulle ha ställt sig om det gållt en kommunist svarade han näm- - ligen: ”Eftersom så "vitt jag "vet | "riktlinjerna" ' för / kommunistiska ». partiet inte står i strid med läro- i planen finns inte skäl att diskri- i minera en sådan sökande”, Rikt- linjerna för kommunistiska par- ,tlet skulle alltså vara väl fören- liga med grundläggande”. demo- ;kratiska principer' gom. tolerans "och personlig integritet! Med:allt -fskäl lägger skolan én betydande :vikt vid.saklig upplysning om tåktuella . politiska tåskådningar']| - och modern politisk historia, -Av allt att döma skulle 'sk Hlöverstys - "relsens överdirektör .h att 1 tillämpliga delar .na undervisning — dess "syfte lär "bl.' a; vara att bibringa, de måga till kritisk reflexion som hr Orring av detta sitt uttalan- de att döma lider en betänklig ' brist på: "> För: det aktuella” ärendet - lär väl, dock detta inte: spela någon roll, my mån vågar väl förutsät- - ta, att hr: Orring har, omdöme nog att inse att han ej kan;:å "ämbetets "vägnar tåga befattning ” med ett Mål, 1, vilket han genom sitt TV-uttalande förhandsbundit] , ” sig f'sådan utsträckning att han ' gjort sig jävig I sammanhanget? LÅNDSTINGEN OCH ! » FÖRBUNDET 0 "har gemensamt hos regering- en hemställt om atgärder. för att få" till "stånd -en. örganiserad överföring av utländska sjukskö- terskor tillsden svenska sjukvår- ”. den, I skrivelsen framhålles ock- så att även om utbildningskapa- citetén kommer att ökas avse- "värt torde det även 1 fortsätt- |, , ningen bli en besvärande brist På. sjuksköterskor, noterar Da- la-Demokraten: Det. har: även: tidigare gjorts liknande framställningar, Några nämnvärda resultat har de dock ihte lämnat, Ändå vet man att det 1 en del länder finns över- skott: på 'sjukvårdspersonal och att det knappast skulle vara före- nat med några svårigheter att få till stånd en organiserad invand- ring, Självklart skulle det ord- nas med en kompletterande ut- blläning "för "den personal det "blev fråga om, -"Egendomligt ' nog uppställes det alltid hinder av olika slag när det .blir tal om invandring av arbetstagare till andra områ- den än fndustrin. Det är svårt att förstå. Inte kan det vara så mycket -märkvärdigare att ta hand om utländska. sköterskor än om arbetare til industrin, Det behövs en ändring i det » här avseendet, En invandring av , arbetskraft måste avse områden som verkligen har brist på per | ” , sonal. Industrin "behöver inte ha” några: svårigheter att klara sitt arbetskraftsbehov men däremot har sjukvårdssektorn stora prob- lem :att bemästra. folkpartiet ” slagit: fast] öd ring. av: verksamheten på Pp : ver. tidningen. K. öpmanne, Mite hågen ny -lägstitthing "Inte | rörande" täpplysningsverksamhe- ket osäker. De. NH ottka avseen- "den. ändrade förhållanden som framtiden, kommer . att gälla i vid” säljningen . av mark kan beräknas "minska dessa skatte:' - inkomster. r betydande grad. Det; är då oklokt att binda kommu: . nernas. -flnänsieringsmöj igheter till : dessa , skatteinkomster. Mit- "tenpartierna vill istället: inrätta en statlig 'marklånefond som -fi-| nanstieras över kapitalbudgeten. Då vet man åtminstone på för" hand" hur mycket: pengar : man äl har att förfoga över. Mittenpartierna vill -dessutoni "sända" med" en beställning” till regeringen. att stimulera kommu- nerna. till en serviceinriktad mi jöplanebing. Det är en angl gen fråga i. dagens. mark. och | bostadsdebatt, > : Bostadsmilj imäste t.. ex. plåneräs. det "blir plats för både männi skor och bilar, . Man -kan. ibland hitta” avskräckande exempel: på hur ! människorna => fi hand barnen — glömts bart när - nya bostadsområden." planera prisfrågorna i "inom när ingslivet markeras” den senaste”. växlingen av propositionen om effektivis "och = " konkurrensområdet samt; " konsumentvaruforskningen, skri- -" Propositionen inledes med. en — uppriktigt sagt. — - välbehöv- lig kartläggning av' de'statliga åtgärderna på detta område, där den: ena utredningen avlöst den andra: och ett numera - rätt stort antal myndigheter gör insatser. "söm det inte alltid är så lätt att” "överblicka" eris av den, som har; till. uppgift att följa utveckling: en på detta. område, =: ua ”s..I propositionen avisera "så en ny. utredning.” Utöver: det "traditi nell i "skapet om en ny' utredning" har'| resultatet av de resonemang som föres i. propositionen ' och -som i huvudsak grundas på riktprisut- .redningen, d. vy, s. hr Nils Kell- grens och hans medarbetares, "betänkande ”Prissamverkaån' och konkurrens” , : blivit ganska ber - gränsat.: Det. är .riktigt när "dena ut- redning framhåller . att :prishöj- ningarna inte” "kan. sättas: matt i genom "priskontroll. utan att kon- ! .kurrensen är/ ett SJ Riksprisutredningen hän ock så betonat dei: betydelse! som heller: någon "konsumentombuds- man: Det får räcka med' närings: livets ätaganden. att ändra ordet : ”riktpris” - till ”cirkapris och "dessutom ' föreslås. - pengar. ; till ökad . upplysning och till ett” ån- a tal hyä tjänster; -:Det hade”. : varit "önskvärt om man i Pröpositio- "nen: mer fördjupat sig I frågor båda "dessa hänseenden har den senas- te tidens:erfarenheter ; visat att det finns: behov av'en” grundlig omprövning. mej "syftet tt: ge denna" verksamHet ' en mer både . objektiv - och ? positiv': "upplägg. ning, menar Köpmannen.” 53 I ERKLAMATIONSNANAD blir nästa nummer I den: se- rle klagomurar, som nästan på |: löpande bahd skapas för svenska |” folket, skriver tidningen Pöre tagaren: s Den här nämnden skall som påtryckningsmedel "använda sig av publicitet. Det var intressant. Dessbättre har tidningarna. an- svariga utgivare, som kan. råka illa ut om de okritiskt anammar . vad en Statsunderstödd rekla- "mationsnämnd anser bör kungö ras för svenska folket, le Det är väl det. , Tydligen! kall reklamationsnämnden' inte: ha någon ansvarig. I det "fallet » tycks. den få. vissa. likhe ter” med en taxeringsnämnd, nys t övsta mätts: sstors» betydelse, Man har ta- ..| inte: helt intressel ) nahsmi | Menvatj/ : kraft ma + jordbruket” bör istället "ha Samma kr Jördbrukgsutredntagen . före- slogs" av 'majoritetsgruppen att det. .-allmänna jölkpristillägget skulle: avvecklas, 'Från, regerings- sidan; har, man sedermera -I de slutförda jordbruksförhandlingar- na åtminstone till namnet genom- trumfat borttagandet av. mjölk- pristillägget.: Detta var praktiskt staget den enda reella subvention som, utgick: på lvsmedel i Sve rige. Hurblvida idenna subvention var 'att.anse söm en .konsument- eller, r producentsubvention . tor de inte »vara! utrett. - Storleksord- ningen var: cirka 100 miljoner kro- p . Den posten är nu på; rivning, även om: man var, tvingad att i prisöverenskommels sen "på ”ahnat sätt återföra en del av, den: vinst statsverket skulle 2 fax 'geriom + avvecklingen av ö gget. "Detta : skedde Cd uppgörelsen om av: "äkningspriserna på mjölk, +Tragan, om 'de hundra miljoner fönornar för att -förbilliga mjöl- n "elle om man så vill — "för. att "upprätthålla ' ett." skäligt avräkningspris till producenterna ; har våNat mycket huvudbry i en] del av pressen. Problemet har till- "git fram de- stora. orden, Stats- verket och «skattebetalarna kunde inte längre: belastas . med , denna ". subvention, ” > , Sa Mot bakprunde v detta är det öst. att. taga del av.den nuvarande dagliga diskus-' sionesom stödet. till : andra nä- senaste” dagarnas 'riks- + om. varvsindustrin har” Fit tern, har "klart: ;uttalat : att;Uddevallavarvet får sina peng-. om" "regeringen : i. huvudsak : får” ställa villkoren. Vi kan inte klandra: detta. Situationen är svår. . ebattera och jämföra är väl” motivérat.. I: riksdagsdebätten - efterlyste hr. Hagnell, partikollega till, finansministern, ”samma ' stöd . till: "den: svenska ' ”varvsindustrin , som”andra; skeppsbyggande länder ; ger-sina”. : > Hr. "Hagnell. uttalade bl. av at det —-tinder.. alla ...omständigheter.. blir lika; dyrbart. att "ersätta var vet. i; Uddevalla; med någonting. Fannat, ol ärs ekonomiska bär-. ingenting vet. Tongäng- arna: är: utomordentligt: intressan: Exempelvis ' detta, att:”deén arvsindustrin bör; ha stöd som ' andra . sképps: yggande ”I nder Ber 'sina Vvärys: Industrier: n . När” hörde v vi en socialdemokra- t'sk. riksdagsman träda fram och säga att det svenska jordbrukets konkurrensförmåga skall inte jäm- föras och; ' -bedömas " utifrån "de ort ofta Åskan 'dumpingpriserna :':på |! värlästnärknaden — ”det svenska NW, andra jämförbara; län- tt jordbruk”? - Ungefär | 2 unkt på jordbruket som på varvsindustrin, Vå upprepar gärna att vi "inte anser dej felaktigt" att i. avvaktan | på utvecklingen” stödja : varvsin- i instämmer också gär- na i vad” HF Hagnell 'uttalat, näm- ligen att det blir lika dyrbart att ersätta varvet med någonting an- nat; om”vars ekonomiska bärkraft man. ingenting vet. Möjligen: vill vi i ”meningen' sätta in» ordet ”kanhända”. Den :citerade' meningen innebär i varje fall något mycket väserit- dj ligt, Hr Hagnell har inte uttalat Fextreklam är tydligen, ett be- grepp På avskrivning. Det ' finns « Visserligen i rätt: utförliga anvis- "ningar rån tidningsutgivareföre- ningen, ätt=hälla” sig till —" men "med efterlevnaden är det, inte : sällan skralt beställt, Och där är de' stora inte alltid - något fö el Idöme för .dss mindre. ) «EN. ”Ketre "importerar något . "slags" kemiskt-tekniskt preparat SO för:att” hålla” blommor, friskare. : Något nytt är det inte, flera så: dana” preparat existerar — redan > iiskolan lärde vi oss förresten : got som -kallas ”fysiologisk när- - saltlösning”. Det är nägra korn "koksalt F'vatten — även socker i duger, "50 oa d i: Den" importerande herrns ny- het” slås emellertid stort "upp I » Arbetet med omfattande beskriv- - ning” av ”världssensationen” och "dess förträffligheter — en verk: ig ”bomb” på marknaden. Fem- a + puhktsprogram, användnings- sätt, strålande resultat eto i all- ra bästa reklamstil. | Det är förmodligen Atskilliga fler här i landet som lanserar ” världssensationer, Tydligen ' gör de klokt i att hålla sig framme, Vad som medges den ena bör rimligtvis inte förmenas den andra, : (Köpmannen) : att-resultat kan uppnås med nå: re 1; Staten och subventionerna låct direkt, men han äp finne på en mycket viktig synpunkt, som gäller. inte endast jordbruket, skeppsvarven. och «textilindustrin, utan överhuvudtaget gäller. för den ekonomiska: konkurrensen: Vi vet inte vilken.näringsgren som är "mest 'och bäst gångbar f'den Internationella "konkurrensen. om ett antal år, I .det långa loppet måste man alltid utgå Ifrån att det är effektiviteten inorh - en viss näringsgri en som är avgöran. de, även om effektiviteten är hög kan en näring (exempel: skepps” byggeri, jordbruk, textillndustri) skakas 'ekonorilskt genom en pris- konkurrens, som inte återspeglar en högre effektivitet, hos motsva- rande "näringar . i andra länder utan ' istället beror på antingen en orealistisk prissättning (priser som inte står i riktig proportion till produktionskostnaderna) eler statliga "subventioner, Sådana sa- ker kan man inte utgå ifrån, om man ' skall bedöma ' och planera för näringslivet på lång sikt. Om några "år kan politiken vara: om; kastad, . Om man därvid har 'en hög. ef- fektivitet, så kan. då en näring, som Idag ter sig bekymmersam ur ekonomisk synpunkt, vara, ett väsentligt starkare kort ”i det. eko- nomiska spelet, Det är riktigt att se på problemet så. till en. viss grad. Det har tydligen både fl- nansministern och jhr Hagnell gjort här det gäller skeppsvarven. Man har tidigare gjort det Ifråga om : andra industrier, Vi - skulle gärna vilja se. att. man öppet ut- talade" liknande synpunkter: när det gäller joräbruket.” Vi vet att man 1” realiteten hävdar dylika synpunkter. Men | varför: inte ut- "tala: dem och: därmed åstadkomma en lugnare atmosfär i den jord- brukspolitiska. debatten? Nej, ty om man gjorde det, hade man ju inte samma möjligheter att pressa jordbruket till lägsta möjliga pri- ser 'på. dess produkter. Detta går "lättare. om: man ständigt. diskute- rar. jordbrukspolitik med ett dovt 'hot i bakgrunden, 'som 'tillåtes "skymta fram tillräckligt ofta för tt --lära--jordbrukarna: förstå-att e till. syvende och sidst är bero- ende "av de politiska instahsernas Skydder = bande ifråga, om gräns- skyddet, .: Det är "inte, enbart varvsindu- un strin som "står h farozonen” och behöver, pengar från skattebeta- larna, : "Arbetsmarknädspolitiken kostar 1,1 miljarder, kronor 'en- ligt budgeten för 1987/68. Vad är detta?. är det subventioner? Det är delvis bidrag till omställning under en tid med stark teknisk och ' ekonomisk - press; Men: skill. naden är hårfin; LO har nyligen aviserat ett förslag. om ökning av de arbetsmarknadspolitiska' insat- serna med en halv. miljard kronor, Därmed . skulle. ”arbetsmarknads- verkets. årskostnad vara uppe- i 1,6 . miljarder,. Detta. är jättelika belopp, De kompletteras med sto-| ra belopp som industrierna kan sätta in på si k, skattefria Inves- teringsfonder och taga ut för in- vesteringsändamäl : utan. beskatt- ning vid de tillfällen detta kan anses' hehövligt för. att ' stimulera päringslivet och : arbetsmöjlighe- terna, be ” Sett mot. bakgrunderna ter sig resonemang- et om nedskärning av jordbruket medelst speciella åtgärder som en synnerligen illa övertänkt före- Jordbruket tillämpar de resone- mang, som. måste tillämpas på stora delar av det övriga närings- livet, så framstår det som ange- läget att se' till att man för lan- dets" egen "befolkning. säkrar en betydande" del av. den". vikt'ga sektor ,i näringslivet som "jord- bruket utgör, Det gäller inte en- dast de människor som är sys- selsatta i. själva jordbruket.' Det gäller -såmmanlagt 'ungefä gånger så. många om-.man nar in även de näringar, som för- ser' jordbruket med service .och produktionsmedel : samt de som förädlar jordbrukets :produkter. Detta är tillsammans en stor sek- tor : i. näringslivet ' som «är väl värd att taga vara på. . - Nu är det angeläget att MM. här «ksom ' för andra. delar: av nä- ringslivet' mer ägnar oss åt: dis- kussionen om -hur vi 'skall kunna förbättra näringen och. förbättra försäljningen av dess - produkter än, att -uteslutande ägna -:oss åt de här : diskuterade. teelse. Om man 1 dag även Pål. kom måbenn 7 mentär LO "uttatar salg om vikten avf att. statliga och, kommunala ' in- vesteringar anpassas på ett. så- dant sätt att industring betydel- sefulla. Investeringar får det ut- rymme de” "kräver: -— man beto- nar i flera ' avsnitt” hur angelä- get: det. är att Just investeringar- na; i näringslivet upprätthålles. ; "Det skadar inte, Erlander och sträng eller. inrikesministern och nye ' näringsministern Wickman att studera vad: LO har att säga genom sina ekonomiska experter. I långa stycken sammanfaller den- ha expertkritik med den syn som näringslivets ' män så ofta fört fram |" hittills fruktlösa debatter med” politikerna i kanslihuset. Nordvästra Skånes Tidningar. s "Industrins Investeringsbenägon- het motsvarar Inte de . kalkyler som tidigare gjorts: upp, Detta är förklarligt I ett' läge då lönsam- hetsbedömningen visar minskade möjligheter; att göra investering- arna räntabla, Det hjälper 1 ett sådant läge inte mycket att fi-l nansmintistern 'säger sig vilja öka ; utrymmet för industrins Investe-”. ringar. Det väsentliga är i vad . mån investeringsviljan finns. Det räcker således inte att ge indu-! strin - ökat utrymme ' på 'kapital- marknaden åtgärder mäste samtidigt vidtagas. för att stimu- lera näringslivet til de önskade investeringarna; : ef - Sydsvenska” Dägbladet, - ov - Ansvaret... för: löneinflationen ligger. väsentligen ' hos : arbetsgi- varnå "och 'samhället och i: mind- hur- man -snabbt:nog skall: kunna [skära ner. Det betyder kort och ' gott en. positiv och konstruktiv debatt istället fören huvudsakl : gen negativ. .disering. är att arbetsgivarna skaf- re grad”. hos.. löntagarorganisatio- nerna.. Förutsättningen för stabi- far Kontroll över slöneglidningen a "Holmqvist har: nu för. riksdagen framlagt sitt bebådade förslag om nyord- ning av .jordbrukspolitiken, Som » förut .. ut 'på.en. krympning av småbru: ket "och''ett. :närmande i allmän- het till det skånska storbruket, vilket hr Holmqvist. bäst. känher. Det 'skall ske genom olika åtgär- der; De; som vill bo kvar' på sina små” gårdar, kläms åt. Det hittills utgående smäåbruksstödet försvin- ner i.allmänhet. Men det bibe- hälles i. huvudsak I Norrland, -: Den :småbrukare, som, frivilligt avgår. får . ett ' 'avgångsbidrag på högst 6.000 "kr, ”minskat. med vad han uppburit under . avvecklings- perioden i årligt stöd”. Vad. som sedan äterstår blir olika. Det. gäl Jer. den som avgår vid'en ålder av: 55—59 "är. Avgår -hån senare minskas". :beloppet ' öch blir vid 67 "års. ålder 3.000 :kr. Beloppet blir skattefritt, Sista året är 1972, -Jor dbruksminister | SMABRUKSUTROTNINGEN - ämnts går det framförallt |, Då försvinner areal. och leverans- [tillägg. Bestämmelserna : kommer uppenbarligen ' att leda :' till att småbruket snabbt försvinner. Fol toi bygder: EJ "En del ättes med tillre- 'sande' städsbor,” sorå” "övertar 'de gamla gårdarna . för att använda dem”till ålderdoms- eller sommar- visten,. Men] de blir i regel inte varaktigt .'bosatta.' Bygden blir tommare” och fattigare, . Jordbru- kets” serviceanordningar försvin- ner med småbruken, såsom kvar- när, : handelsbutiker, hantverkare och, skolor. Hr" Holmqvists mening är, att maten för löntagarna ska bli bil ligare. "Frågan är, varifrån man ska få miölken, I Skåne kanske man kan få även den från Dan- mark; Liksom andrå' livsmedel, Köttimporten därifrån ska stimu- leras. Men de danska varorna lär inte bli billigare. : ön 0. Sjn.: 21985” 56 57" 188 Successiv höjning” a av skatterna fihansiellt: långtidsperspektiv Den "totala tillgängen på finan- . siellt kapital kan bringas i nivå med behover endast med, hjälp av finanspolitiska åtgärder, vilket i praktiken innebär en successivt ökad skattebörda, För att få till stånd. den. önskvärda fördelning- en av kapitalet mellan olika sek- torer torde det dessutom . krävas en aktiv kreditpolitik, framgår det av utredningen ”Finansiella lång- -tidsperspektiv”- som presenteras i Svenska Handelsbankens ekono: miska översikt ”INDEX”, .. " Kreditpolitikens uppgift . under de närmaste åren blir dels att säkerställa tillgången på finansi- ellt kapital, dels. att verka så att detta fördelas mellan 'olika sekto- rer enligt det önskvärda' mönst- ret.” Tro alfsektorn svarar för merparten av det totala sparan- det i samhället och "utvecklingen inom denna blir därför av avgö- rande betydelse för den. totala kapitaltilgången , . Det är realistiskt att räkna med att hushållsinkomsterna fram till 1970 stiger snabbare än konsum- tionsutrymmet, samtidigt som det är . osannolikt . att det. spontana sparandet. växer så snabbt att ingen till stånd.' Vid . bedömningen av hushållens .: sparande. fram = till 1970 arbetar utredningen med an. tagandet att hushållens inkomster stiger i takt med bruttonational- produkten, d. v. s med. 4,2 'pro- cent "per år. Om sparandet fram till 1970 fortsätter att utvecklas som hittills under 1960-talet 'upp- står då en. för stor efterfrågan på konsumtionsvaror i förhållande till det av längtidsutredningen an- givna utrymmet. Detta efterfråge- överskott skulle "kunna :elimine- Tas genom en, skattehöjning, Här- vid skulle t. ex. den genomsnitt- liga inkomstskatten behöva höjas från 25 procent år 1964 till 28 1/2 procent respektive 29 1/2 procent år 1970, beroende på om hushål- len eller företagen kommer att ”pära”. ATP-avgifterna. Fortsätter Priserna att stiga i samma takt "minskar. ytterli- | ol 1. London, "Paris. och Milano. Skjor- överefterfrågan. Kommer |- Afrika i inspirerar. -även'i herrmodet - ". De .klädmedvetna' och köplystna ungdomarnas krav, på nya idéer har accelererat även på herrsidan, schen, organ för' Sv handlareförhund. Afrika. r' det stora, modeordet på damsidan just nu "och. vad är häturligare: än: att. samma färg- Starka, kontinent får fungera som inspirationskälla : även "på ' den alerta herrmodesidan;' främst ” skjortor. Efter 'den” intensiva mexikanska: anstörmningen: i vil torde "vägen ligga öpp det--skönht primitiva” i afrikanska pel Örange/rosa, fött/es gult/marin/turkos.. Två kontrasterande. . seras' för dagen i skjortkragar — en mycket hög, knäppt med två knappar, 50 mm är där en van- lig”, nackhöjd, button-down = fort- dellen är "läg i nacken och har lång, smal ”snibb;- svängd :,.som en ;svalvinge.: Den senare är ;en kragtyp man 'ser mycket just nu tans. bål är numera riktigt. figur- skuren och. tygsnål,. En ny, .bra idé ;för.. ärmskärning » är att den än: svängd -på : samma ; sätt 'som en :kavajärm, vilket ger. utmärkt "rörelsefr. het.” Ärmhälet . "kan : då gärna. vara snävt. 3 A:Byxan uppfattas. idav, som en speciellt rolig modevara och : ung- domarna vet "exakt hur. de vill ha sina 'skärningar, Der låga lin- jen” är 'nu "nästan 'standard, bäl- tet blir allt bredare, upp till 90 mm, fickorna är gärra bälgskur: na ' med "lock och pästickade . annars . helt rakt-iskurna. Sjö- mansluckan. har fått stå mödell för den nyaste byxfrönten, knäppt med fyra knappar på varje sida. Ibland med 'en liten gylf dess- utom. ' Djup : kil ;. med + snörning bakt:ll ingår.i samma bild. Ka- vajen blir ' bara ' allt längre — fingertoppslängd "är: nu aktuell gen," ibland med. motveck » å la Cardin, Figurskuren, allt snäva- re i modéllen,; utan bröstuppskär och =P högt, ärmhåll 3, 0s som Nittills under 1960-talet kom- mer denna -: skattehöjning > till stånd helt och hållet genom pro: gressivitetens verkningar. / Kreditbehoven kommer under återstoden av 1960-talet att väx? kraftigt. Framför allt ökar kra- ven från företagssektorn, inom vilken en fortsatt snabb. investe- ringsökning "måste komma > till stånd trots. minskande självfinan. sieringsmöjligheter. Enligt utred- ningen blir huvudproblemet: hur näringslivets investeringar skall kunna hållas uppe trots ökat be- roende av lånefinansiering, Vilka åtgärder som här i sista hand kommer att' aktualiseras blir i realiteten ett. politiskt ställnings. tagande med återverkningar på kreditmarknadens utveckling och struktur som i dag inte kan. be dömas. v flationistisk +. plspolltik. + skriver?tidskriften>TEXTILbrans k£ä med viss chockverkan..Till' exem-|- "grövt.: tecknade "randningar|t med sammansättningar 'som gult/|- 'se/violett, |. farande” "aktuellt." Den "ändra "mo- i: — "och slitsen «allt högre 1 ryg-|27. jungarna;: tvista tare var"han bla; e inspirerat, eller te söker re, ara ” månniskorna? > "Förste ombudsman, John öst a und. I :Statstjänstemantiaför”” ”. bundet, v; vice oraförande 1. TCP! a Hr "Erlander tycks ha klart för sig att det, inte finns nägra radie - kala grepp som snabbt ledersfram till målet. Man får välja, de vä gar” partierna i stort "sett; redan enats ' om. Det finns; Angenting originellt, I denna strävan efter jämlikhet. Om resultatet blir, en missräkning, främst på att resurserna tryter. beror det kanske ; Mandelstiäningen ” Allmänheten” torde Känna eg lugnad av domar, ;som' 1 visar att samhället inte är ”hägat.”alt" se genom fingrarna på 'Brova brott. Man kan nämligen inte komma ifrån nödvänd'gheten att'förbry: fare som stjäl vapen. och 'skju- ter ned människor är farliga. och ' därför ' måste hållas” interneradeé under en viss tid, fall. måste "vara läng. . som 1. detta ' Det är på tiden att en allmän" - :straffskärpning sker.” när” vapen - medtas. -vid ' ånbrottsräder. . "Alla , vapen som nu cirkulerar; innebär en. stor otrygghetsfaktor. - nose Skånska, Dagbladet. a teknikens och trafikens ut: veckling I gger skäl” nog för: en övergång från tempörära och fik formiga till permanenta” "men dif- ferentierade fartgränser. Den sb naste översikten från träfiksäker- hetsrädet visar. ånyo övertygande att fartgränserna- även "I hittils- varande” ”tågot diskutabla” form räddar många liv och. jemmär och fordon. , Försöken. har "praktiskt taget genomgående följtsav mins: kad. "olycksfrekvens, : trots - prakt. tskt taget. genomgående högre ' trafikbelastning. än under, jämfö: relseperioderna” med fri fart.; Och minskningen är störst för de svär raste.. olyckorna” på. de större vä garna, , och - särskilt" markant" för allvarligt slög våra huvuden ihop och; utan fördomar. 'ochhal resultatet. av det' Pblir vi blir ännu mer enkelspåriga ra. respektive. äs. kter, maren: på. 350. ledamöter Skäl bli för: otymplig, och: det ligge, något ' det. Då: ana. ledamöterna skall rusa "till" lunch,” blir det en. för- färlig - trängsel i dörrar och". "kor; ridorer, . 2 jag 'häw ibland änare, (Luk; 22: Meng 2 vw sista vecka instifta: Dp tvarden för elina" lär. en skulle; hjälpa , dem: ; äl är Nr såsom I en tjö Under - sin de Jesus nat jungar. långt : efter börjada lär- sinsemellan, , Om den heliga' måltiden. vem som var störst, T £ förklarade" Jesus för dem j on storhet ligger i tä fe att han var deras Herre och 'Mäs- nd dem mm Säsom inflytande sa Nddtstiök 5 3 2 EE ; Strävar vi. kris ry Som vår Mästa. att: om tjänare bland
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.