LAHOLMS: TIDNING . Siatsrädet. 'Edenman . har. A.sin "proposition om vuxenutbildning- eri avvisat det. förslag . till åe- centralisering: som ' gymnasieut- |. ” redningen lade "fram: "Hr 'Eden- man föreslär” ått den" tiksrekry- terande vuxenutbildningen för- läggs till de nuvarande två lä- ” röverken för vuxna, i Norrkö- ' ping”och Härnösand. Gymnasie- . utredningen. hade föreslagit nya enheter till Borlänge, Borås och Kalmar. Nu.skall- Norrköpings- " skolan 'enligthr Edenman:' ut- vidgas: till det dubbla ' och till- s sammans 'med" de elever som ägnar Big! "helt 7 åt brevstudier kunna "ta '; ;emot mer-- än 3.000 "elever. Det "finns. starka skäl ” dom tålar 'mot” en "koncentration |" av detta slag; En, jätteskola med "över 3.000 elever, därtill med'en .;' mycket heterogen sammansätt- ning, kräver stora resurser för . elevvärdande ” åtgärder. "Vidare '- eder.” centråliseringen - till up enbara "nackdelar för 'störa "grupper studielntresserade .vux- "+Inpat landet. Skolorna bifr geo- "grafiskt svårtillgängliga” "och :följägn pl” att . många ' avstår |. | Det - praktiska :- mölleheter till den" Atbi Isamhället, "gav:dem' mer som dagens 'sam- hällé "har "stora" anspråk på. - . Det finns också anledning gö| ra, ; Invändningar. mot: föreslagna "bestämmelser" angående intag- > ning till tokal vuxenskola, .Bl. a. ' krävs ett klaft' angivet studie- ål, som, bör"ta sig uttryck" 1 : "önskemäl om studier 1 "flera äm: inen?, "samt. att studierna. är. av . 'betydelse” "för - den: studerandes . yrkesverkbarihét: eller: yrkesval; "Det skulle betyda att "elever, för: : utom i vissa' undantag; utestängs |. om de Inte kan 'ange någon be- atämd uppfattning om sin” fråm > tida verksamhet. Vidare kan "de stränga", kraven avhålla många ” sådana intresserade från studier som; "ifall målsättningen” ” från ; början : nöré. mal ev "ambitiös, inte AKOMMUNRNA SKULLE BE ”HÖVA. INVE ISTERINGSSTOPEP | . under några' år;.om, man, ser. |" utvecklingen ur FÖRS Bin ii stelt synvinkel, betonar: I och us'1ä- ningen: Men ' det. är jen ”omöj- . lig, tankel En «betydande del 'av + GR : syssolsättnihgen och "närlngslte | vet,'. främst bygghadsbrånschen, är beroende av de” "kommunala , Investeringarna: . . Va . Ur dilemmat finns efter vad vi kan förstå två utvägar. — I princip. Antingen måste en hård + " angeligenhetsgrädering av: de .. kommunala Investeringarna gö- 2 ras; eller. .också mäste finansie- . ringen reformeras, Detta under förutsättning att ambitionen är "att begränsa stegringen av kom- ” munalskatten. Till och .mod fi "Sr nansminister Gunnar Sträng har . sägt, att en:-sammanlagd kom- munat utdebitering på 20 kronor per skattekrona är en hög skatt. Men det finns I dag ingenting - som, tyder på, att kommunal- , » skatten kommer att stanna på 20-kronorsnivån. Tvärtom kom- mer under de närmaste” åren » stora — skattehöjningsbehov att anmäla sig, det vill säga om sam- hällsombyggnaden, skall fortgå. Om Inga förändringar sker är sdot realistiskt att räkna med, att kommunalskatterna höjs 1 "medeltal ungefär två procent om » året under de närmaste åren, > Detta lågt räknat bland annat med tanke på att svårigheterna |: . ätt läna pengar av allt att döma : kommer att bestå, 8.000 LÖNTAGARE NS väntar I dag på permitteri Ing, " skriver Veckans affärer: "Efter toppnoteringen i mitten av februari har arbetslösheten successivt. sjunkit I långsam takt, Men den .ligger fortfaran- de på en hög nivå — cirka 40.000 -—'så någon definitiv vändning i|- "konjunkturen kan man inte ut-|: läsa från arbetsmarknaden, Den för 60-talet unika situationen att antalet arbetslösa är större än antalet obesatta platser håller fortfarande 1 sig. Inte heller har ; någon nedgång skett av driftsin- . skränkningarna och . nedlägg- -ningarna, Både i januari, februa- ri och mars varslades om drygt 70 inskränkningar 1 industrin. De berörde. mellan 2- och 3.000 sysselsatta varje månad. Bara en enda månad under nedläggnings- året 1966 var driftsinskränk- ningarna ännu fler, : Många av varslen förra året och hittills i år har ännu inte resulterat I avskedanden eller permitteringar, I dag väntar när- mare 8.000 löntagare på defini- tiva besked om när de måste "sluta sitt arbete, w : 1" del .kunna” tillgodoses av' folk« under. studietiden. kan. nä myc! -ket, goda 'studieresultat.” Mihdre ! lyckligt. är. därtill, att inträdes-. kraven lätt kan kringgås genom;: ”diemål.. seck : Hr ; Edenman : avvisar "också: gymnasieutredningens: förslag. om att. man vid. folkhögskolor; skall kunna anordna ' ämneskur- »ser enligt ' läroplanerna” :för grundskolans ' högstadium, fack skolan och- gymnasiet.” Folkhög- "| skolans. huvuduppgift ska allt- jämt 'vara att. meddela allmän .medborgerlig bildning, "anför. "Statsrådet som "motiv, Men" skul” Je: denna > allmänna medborget- liga bildning ”ta" skada äv. öm "dets vid' folkhögskolor, ' som, så neskurser av ovannämnt' slag? Hr Edenmans' resonemang : år inte heller 'ihop med ' hans tidi- gare uttalädé bestämda”? Upp: "fattning gm "att. också” folkhög-' skolan 1:sin ”verksamhet mäste följa" utvecklingen i utbildnings -'samhället. Efterfrågan” av” ovan-; "nämnda ämneskurser kan 'säkert som" vill: förvärva ' partielt” gym" nasie- eller :- fackskolekompeteni: S -' Sädana önskemål bör med; för- högskolor, som av naturliga" skäl UYnte ". vill "se." rekryteringsunder: .: Bortser. man ;från de cirka a do "brevskoleelever : söm ;en- lig propositionen? ska: ; beredas "plats": vid' jätteskolan samma” "ställning: som :varje an- - nan studeraride;” ställs alla .& : riga” Korrespondensstu rande "fortfaranideis strykklass fråga "om';det.” allmännas; stöd :Her- " mods—NKTI? svarar. för; den. över- vägande. delen av; ” korrespodens- Undervisningen” "ock" tar årligen "emot ;cirka. 8.000 " studerande: för "gymnasiala - joch + gymnasieförbe- |] 'redande; studiér, Det ' är "således endast.en: bråkdel som Å.studie- hänseende" betraktas: - likvärdiga med; andra studerande; "Hur man praktiskt) kan: lö studiesocialt stöd .-till "dennax 'stu- derandek tegori har tidigarä än; > glvits: eleven betalar in” Kursav- >» gifter” i - .korrespondensinstitb: "tet; 'öch;; erhåller; efter: tentamen doch: uppnätt godkänt; betyg 1: ämne” tillbaka: beloppet på "så Hr mer"' således "orättvisa" för” stora. studerånde- ' själva "betald sitt "studiematerial; sin ”körsavgiftj: sin" tentamen. In; te "ehs”'de små" 3tipendiebelopp, 'som!; bittillsv stått: till: förfogan- » de kan ' komma dem, ill 'godo' ef. ” Lersom:; anslaget” 'härtilt föreslås getär; >. : t : ot Oms? ;vuxenutbildningen + skall bli” ett ; verkligt effektivt led -i det "demokratiska utbildningsvä « sendet, måste 'skönhetsfläckar.av ovannämnda slag -raderas' bort. |” Riksdagen "har. görå det när den behandlar. mot; förslagen "till" propositionen, "av centerns poxtimotlon "där rad. förbättringsätgärder.. slås. EN MER RESTRUKTIV FART: BESTÄMMELSE - $ - för den riktigt tunga trafiken vill Nya Norrland gärna ha: "Det vore behövligt ur trafik- ” säkerhetssynpunkt, För. 'närva- rande får timmerbilar och lång- tradare köra så fort — eller kör i varje fall så fort — att .de är svåra” att köra förbi på' grund av fordonens längd och bredd. Detta är orsaken till de långa - köerna av andra bilar bakom de tunga "fordonen. Om den tunga trafiken inte finge köra fortare än 50 km, så bleve dessa fordon Jättare att komma förbli. Detta är ' särskilt angeläget under den intensiva sommartrafiken, då denna ökas ytterligare genom ut- ländska turister. - Både våra. vägar. och trafik- förhållanden inverkar på ut- ländska besökares vlilja' och in- tresse att komma hit, . SOCIALDEMOKRATISKA UNG- DOMAR I DALARNA ' t har satt i gång en aktion för att få Dala-Demokratens redak- tör .Gösta Söderlund avskedad. Det vore i stil med socialdemo- kratisk” tidningspolitik att göra sig av med den skickligaste tid- i] sikpratare i TV, har:nyligen ti kommit hem från en. längre 'att elev kan uppge” Exktiva, stu: dj 2 önskar, kompletterades med äm. « väntag öka.:särskilt "bland "denf Ta ping "och som i; ;princip: skall ha |: en. uppenbar : ' grupper: "att konser veras, De far |: öjligheter ;: att |: N ”Käbl Laretéi; en av' landets mest kända pianister och mu- konsertresa i USA, för”att' ge sin tribut ät: Stockholms mu- .elkliv;-Därefter ' bär det i väg till: Schweiz och Tyskland, Hon skom Zöckså . hem lagom till Svenska” TonkKonstnärsförbun- dets: årsmöte, där hoh valdes till; ordförande efter Lars Sel- lergren. Därmed « har. Kultur- arbetareavdelningen inom, Mu- sikerförbundet " erhållit" én '1y- sande aktiv kraft:att förändra «kulturarbetarnas "villkor. - Käbi Laretei.. ger - i "denna; intervju de konstnärliga villko- He” musikartis- né'g, hår 'det'tagit'tr Ygga. upp mina arbetsmöjlig: I: USA, på: en -hård och: to- SEP musikmarknad, Vill man” kömma ” in på” den internationella: marknaden" är ' valet "av : medhjäl-j pare mycket: betydelsefullt." Vad bara speciellt. beroende av: själv- en: musiker: får ut av de -nödvän-|förtroende? . Behövs .det ständigt diga:omkostnaderna 1 yrket beror |övertygelse'om programmets slag- på korisertagenturens kvalifikatio-] kraft; om . artistens arbetsinsats? ner. »för sitt :spec:ellå' jobb. ' Mina] - 2 konsertinkomster: måste räcka till . bl. . a, -kontorskostnåder,.. lön: : till tionern ellan fanta telefonsamtal, .trycksa- onerna. mellan ett. elefantarbete och uppvisningen av en briljant. material samt honorar [vi får arbeta månader i våra lv.Nägra' disponibla! stud: ekammare vid instrumenten. -medel existerar inte för: Pyra till: sex' timmar. vid 'en fly- rtistens. GÖ; säger,.fru -Laretel. . gal innebär härt manuellt.arbete, ervicteyrket som konsertarran- där: "varje 'schattering i klangerna liga tistförmelllare är Värt | måste inövas genom ett samspel AES Ae SF är | mellan: hjärna," fingrar ” och hjär. hog.-behägen - att. avfärda. konsert. | ta. Givetvis måste vi också arbe- sten: robl > «ta - utan instrument: läsa teori, pianistens . problem . som. ”sagan biografier, historiska specialarbe- om: prinsessan på, ärten”. Varför ten m, m; skulle. en.' artists arbete omges med: så -minutiös omsorg? Är jag" Efter : ett: 'sådant” elefantarbete ga nittio minuter -på oss för att J exponera briljanten, som vi har sktpat på — vårt budskap. Under ett i månader på förhand bestämt : ögonblick: -måste : koncentrationen finnas, utan. hänsyn: till. .förhin- kömsten för” tusentals -arbetstim- mar. för: :egen del; omkostnader --och. -publikens- för-! väntningar. kan göras om intet -av ”dåliga - nerver” .under . några .se- änden "måste vara så; sam- lade” konsertkvällens .upp- gift. att vi. kan, höra en. knappnål falla i. vår. själ. : Och. detta. inte: bara” under: en enda kväll, .utan under turnétiden : e-som drivit - den "intensiva kåtnipen mot der så "kallade för: :gubbningen,. och för. föryngring på; alla, häl "och; kanter. borde vecka. Några. timmar med jetflyg bär ;oss. till "tropiskt. klimat — från, snöstorm. i Ne York till.30 graders: skuggvärme i” Berkeley; gär. "man. dessutom . får ställa om sig "på. tre. timmars tidsskillnad; Från;'en ”musiksal. för 3.000 per- spherr. till ven. annan med '1.200 platser, , inför vilket .vi måste rea. gera .med :omläggning av spelstyr- och så-mycket: som "möjligt under en "sådan . arbetsperiod .ger intet utrymme för, dålig kondition. och - | hristande. organisation! NEN soma "ett FA av, sina den ; —- förgubbning a Rikskonsertverksamheten i Sve [rige kommer att bli. ett. viktigt och mönstergillt inslag i vår tids musikliv, även. om. det. måste, gö- ras något åt själva' konsertformen. Den amerikanska utvecklingen är delvis. på .väg. ät samma håll som i Sverige '— alltså "1' frågå. om allmänt stöd, Så. också i England, För ett par är sedan: var jag på grund av personliga. erfarenheter skeptisk inför en tänkbar kultur- byråkratisk. utveckling. i. värt land, na. ' Det verkade då som 'om. man inom -'den , begynnande rikskon- sertverksamheten 'inte hade' stor förståelse. för tonkonstnärens ar- betsvillkor. De etablerade privata konsertbyråerna.-hade : under de- cennier. skaffat sig .erfarenheter, som: helt: enkelt 'inte 'fick 'spolas bort med hänsyn till detta servi- ceyrkes organiska plats i kultur- livet, ,. Synpunkterna framfördes också . vid .. en - ceppyaktning hos hn för. Iokala konsumentnämnder : Lokala konsumentnämnder - var ett av förslagen :till åtgärder för prisövervakning; :som- föredrogs på LO-kongressen och därefter utformats av LO—SAF:s -priskom- mitté, Handelsminister Lange har nu i proposition till 'riksdagen an- slutit sig till detta förslag. Dess- utom har handelsministern signa- lerat att en utredning skall till- sättas för samordning av alla de ätgärdér, ”som "under de "senaste ären föreslagits : i.en rad konsu: mentutredningar, ” — Vad vi nu närmast 'bör göra, säger Lillemor Erlander på LO:s utredningsavdelning, är att bilda ett centralt 'råd för' dessa lokala konsumentnämnder. Rådet bör bestå av.LO och TCO samt. -Orga- nisationer som' visat starkt in- tresse för konsumentfrågorna, t. ex, Kooperativa kvinnogillesför- bundet och Husmodersförbundet m., fl. Rådet får sedan i sin tur bilda 5—10 lokala konsument- nämnder, Det bör 'kunna starta redan i vår och de lokala nämn- yngr ingskrav., eft symptom på rdomar:av . Samma slag; som nsfördomar? "Kan det.iiverkli: "gen. vära annat än för domar att anse: all som är över fyrtio "år, stelnade: och" oförmögna till för- ”nydlse? "Många: ungdoinhar är. ti- i digt., mogna och visar: förmåga till: överblick; "men hur ofta kan :«-inte .-; motsatsen . konstateras? .Brist- på mognad, kunskaper och itts Gösta Sjderluna . i Dal Demo kraten är: den "mest ' citerade av alla socialdemokratiska tidnings- | « mäns och tydligen. högt skattad "av sina kolleger. Han är nämli- gen sedari många år tillbaka ord- förande i ,de 'socialdemokratiska + redaktörernas 'sammanslutning. Till: hans många förtjänster hör "att han är mångkunnig och skri- : Ver: så att folk förstär honom. -Sunt förnuft utmärker hans pub- licistiska verksamhet. Dala-De- » mokraten är en av de. socialde- s mokratiska tidningar. som klarat sig själv, fastän den arbetat i en ' bygd, där tidningskonKurrensen vär härd. vs 1. Dala-Demokratens =. redaktör gör för egen del denna deklara- tion: ” ”Tidningens styrelse skall till sätta redaktör och av denne ford- ra att han tar ansvar för jour- -nallstik och politik. Däremot kan ingen" styrelse:- föreskriva vad «och hur en redaktör skall skri- va. Om "sådana krav framställls, säger varje redaktör som aktar .sin heder, liksom Fröding (är det icke han?) låter någon säga: . Jag väljer staven utan. stor förbidan derna i höst "och säger tack och går ar tig De lokala nämnderria bör kun. garsidan. ' na stärka konsumenternas ställ ning genom t, ex, att: : sprida material från organ och institutioner som arbetar med konsumentfrågorna nor Pr untra til studieverksam- et i onsumentfr; r hos ABF, TBV' m. fL Me Någon skrivardräng åt SSU:are, som har brättom fram till äran och inkomsterna, elter ät andra Personer eller grupper det blir "aldrig denna tidnings redaktör”. GP kallar redaktör Söderlunds deklaration ståtlig. Det stämmer. ningsman man: för närvarande be = > (Forts å lid 7) ei ger programförllaring = JA, det! är frågan. om propor-! får vi vid en konsentkväll fatti-,;barnkonserter' i der. eller. tänkbara. ursäkter," In- |. arrangörens jkrav och nya or ganisatoriska möj- 'skornas liv. Äntligen blir det möj- ska yi kunna fortsätta vecka efter |: kan. Att pressa ur'sig det bästa" statsrådet Edenman, Net : Idag är bilden positiv; och det verkan som. om den statliga för- söksverksamheten ta; it del av den mer ' professionella arbetsnietodi- ken, vilket nödvändigtvis är och kommer att bli starkt avvikande mot förmedling av: övriga :veder- tagna arbetstillfällen, Nu äterstår att lösa de organisatoriska pro- blemen mellan central förmedling och. regionala kulturorgan. Vi får akta oss för att med hjälp av stat- liga subsidier införa en 'konstnär- lig diktaträtt mot publik och ton- konstnärer. I rikskonsertverksamheten 'mås- te -skolkonsertformerna »bli det centrala och utvecklas att omfatta förskoleåldern. Fransmännen tar vara på sina fyraåringar;, och i USA är. man på väg mot: ännu” lägre. åldrar. Där är . ett mycket: omfattande projekt på: gång,.bl. a. med min medverkan: - :Den. statliga "satsningen S er också : folkbildningen ' inför, höjda ligheter, . när det gäller att skapa musikförståelse att berika männi- ligt att ta vara på de -begåvning- vid Muösikhögskolans solistklasser men : artistiskt framträda. — Men märk väl, ett stort pr "f rränta”” att Ja sig, - | dagsmännen Torsten Andersson i ar som ' hittils årligen.” utbildats |.” inte getts möjligheter att] TV:s intervjuer blev en tydlig fingervisning om vilken som är främste arvtagaren! till "Gunnar Hedlund. Thorbjörn "Fälldin, i år återbördad : till. riksdagen ” efter den komplicerade utslagshistorlen i 1964 års "riksdagsval, ' fick en överväldigande" majoritgt" med 23 röster: mot fem. vardera för riks- Brämhult och partiets förste 'vice ordförande Lars. Eliasson, Sund: born, samt 1vå för riksdagsman Johannes Antonsson i Dahla. Den- na " röstfördelning torde dessutom ganska väl återspegla" op. ;nionen bland: par tifolket "ute i . landet. Thorbjörn: Fälldin är: utan tvekan ett utmärkt partiledarämne och éenterpartisterria " 'vill tydligen gär- na safsa på en ung, "frisk kraft då Gunnar" Hedlund drar sig. tillba- ka" En logisk konsekvens; av det- ta förtroendevotum för Thorbjörn Fälldin, bör bli att han vid årets förbundsstämma med centern pla-]- ceras I .partipres! idlet. » Hallands Nyheter. konkurréns inom bossäproan tionen, och; ett slopande av regle- ringar : är det enda alternativet för ått vi” skall komma ur. den katastrofala situation nu "rå. der på bostadsfronten? Väljer math inte denna utväg kommer” dét ätt se lika: bedrövligt ut på. bostads-. fronten som det gjort hittills un- der”, den: sögtaldemokratIska', regi- men, " : : Inte minst 1 ett sam samlevnadsproblem :bland.«x vannat på grund av bostadsbrist finns det starka skäl ått ta sig” en: xtra funderare ' på frågan om: man verkligen. skäl örsvåra” frivillig: organisatlönernas '. arbete, genom att senarelägga deras lokalbyggen n, Det finns verkligen, st kostiga ' med, . dispenst örfarandetyi , detta" fällt. t ” 1 | Skulle det slbtglltg ga. äv. rege- Hr Er lander brukar ha för var na. ätt anklaga oppösitionen för att. tänka: 'partitaktiskt i alla sam-'; manhang. Att vissa taktiska över- väganden ingår i de politiska be- dömandena, torde” emellertid icke? vara, något . speciellt "karakteris- tiskt' för de svenska oppositions- partiernä. Sådant , förekommer på alla håll och i alla sammanhang. Och en sak är alldeles säker — efter det offentliga. proklameran- det från regeringshåll" att. valkam- panjert för dess .del 'redan staktat får man räkna” med "taktiska? in- stag, 1, praktiskt." taget. hela 'rege- ringens” "politik. - Tendensen , har redan: börjat framträda allt" tyd- e, "Valkamperi "här : börjat: stör bottens-Kuriren men, blivit. vad man: tänkte sig, när . riktlinjerna: -för grundskola blem "återstår genom att den nor- malutbildade svenska; musikerh i dagens. läge inga chanser har, göra sig. gällande i internatio inheråska arbetsmöjligheter' om vi: vill "ha fram” instrumentala 'möt- svarigheter” till Jussi Björling och Birg:t' Nilsson, "som haft.en nor- mål arbetsmiljö i operaverksam-: heter. 'Utider: min senaste konsert-; resa "i. USA" hade jag tillfälle att; på' närå håll: DPPläva de ameri-| entera -sig efter. internationella. normer! Tänk bara:'att: man. vid, skolorna: där haft tonsättare som” sen .m; fl. som gästföreläsare un- der hela läsår. Artistutbildningen som ett. pedagogiskt, psykologiskt, musikaliskt : och. tekniskt team: work; : N Ren ns Harry Olt, Ia : sammanhang; Vi "måste skapa | Svenska utbildningen måste :ori: Hindemith, Strävinsky, Stockhau= drivs, ända upp till högsta. nivå : öch" gymnasium drogs - upp. Det skölväsen dit vi syftade Han har ; onekligen" rätt' att” kräva en: bätt- tbildning för”sitt yrke än den statsmakterna nu bjuder "honom. ' Nu kommer. han.att. få lägga ned mycket större möda ' på: självstu- I; ö dier. Kva Smäs nö ki de. vara 'en självklar. skyldighet för samhället' att. inte lämna dei "i sticket. nu: , 25-årsjubilerande, hyresregle- ringen "är 'mogen "att avskaffas. När kommer. -män att inse att fri ([— KRAKE NEDAN Inte”, har” tärarutbiläningsrefor- | "på. dem Det bor: - "Enligt gammal , folktro bör. vis” "ske" emedan 'kräkan vid denna tia ny, andra i nedan. Man, bör så- ; som man. vet' en: strykfäget, som lunda anlägga sin humlegärd "och: under ' vintern «lämnar de. kallare sa arbeten. om - vären. utföras i ofta' ruvar sina. ägg. Kråkan är är göda och risa denna i ”vårfruny”. Den bästa murningstiden sägs va- ra i "”svalnedanet”, emedan sva- lorna då bygger sina”bon, I sen- tida . folktraditiorn. omtalas ' från ren skulle -klippas i ”pingsteny” och - ”mickelmässenedanet”. ' På Gotland har man talat om ”maj- nedanregn” och från Västmanland | omtalas ” ”näverny"” , som kom ef-' ter. midsommar. : I Halland - och Västergötland : , är" benämningen hyllingeny" bekant," Från Värm- land ' härstammar ” följande” upp: teckning. ”Det månskifte, då må- nen gick längst ned 'vid horison- tery” kallas ”nötterkryparen” det är inte gott att säga varför, möjligen ' emedan 'hasselnötterna mognade under septembers full- måne. Me Av älla halvmånadsperioder är emellertid " ”kråkenedanet”- det mest omtalade. Biskoper: och folk- livsskildraren Erici från Finland säger att kråkenedanet följer näst efter majeny, medan man i Hal- land och Västergötland förr all- mänt höll "på att nedanet efter Tiburtius den 14 april är det rät- ta kräk d. ett 1t jordbrukslexikon' påstås kråkene- danet inträffa när häggen blom- mar, ; Samma källa' omtalar hyl- lingeny, -under vilket det växer mer på en dag än eljest på fjor- ton. Man skall: röja ängarna i april, i kräkenedanet, sägs i en gammal bondepraktika och då är det vanligen så kallt att all växt- lighet avstannar. Det äldsta vittnesbördet om krå- kenedanet finns i Per Brahes ”Oeconomia” av 1505, där det står att 'nu bör kornet i jorden, Bon- depraktikan säger att ”det är gott att täcka (väl torvtak med under- lag av näver) i kråkenedanet, ty det rivs aldrig av väder”, - Varför denna period fått namn i trakterna. av. landet; Hon återvänder i "mars ; och Vi] marskråkan har hos allmogen ord om sig att vara ätlig. I Borgå i Finland kallås den 12 mars kräk- Skåne och södra Halland att få-jdagen och måndagen före påsk I i Österbotten kråkmåndag; r H Kråkan har även namr om-.si att kunna spå. Det heter redan i ”De gamlas Ordspråk”, att ”Kra- I xan är thy ondh att hoon gaal' opta sandh”. "Stannar kråkan över vintern anses 'defina:' bli: blid, and- | ra: säger att. det kommer regn när | kråkorna , kraxar .mycket. Också kan man kanske tänka" sig att namnet kräkenedan uppkommit av någon av de många.samman- sättningar vi'har med ordet krä- ka, i allmänhet betecknande” vär- delösa, onyttiga ting som €xem- pel. ra kattgull, kräk- erg, en värdelös berga lun- skiffer; — kråkbär, kräkklöver kråkslott om ett uruselt hus, Krä- kenedanet kom ju med kall och! otjänlig väderlek, varför det var föga efterlängtat. = . Uttrycket Kråkenedan har haft en vidsträckt, folklig. popularitet och' Rietz uppger att det: varit särskilt vanligt i Västergötland, Östergötland, ' Småland och Hal- land. Det'har till och med varit så populärt att det vunnit insteg 1 litteraturen, Att det sålunda på- träffas hos en skald med så dju- pa rötter i det folkliga som Karl feldt förvånar knappast, I hans ”Flora och Bellona” heter det så- lunda: DS å Nu nejden står sval : hemmat flor kring din bä ty månen, färglös och sval id ännu i sitt kråkenedan går, . gen träden vaka ” ring huset med änglig blå ty in tunnklädda knoppar skaka i järnnattens blånande frost”, efter kräkan är rätt oklart, kan- "Tore Leth. svärsutgifternä för nästa 'budget- är. bli det som förs uti ”verklig- :heten, innebär det. att försvarsut- "redningen, när den i höst här att samsas om. villkoren för den lång- :siktiga' . försvarspolitiken, . knap- "past får. möjligheter. att” angripa . problemen förutsättningslöst. Skall vi skära ned försvarskostnaderria bör det göras först sedan verk- ningarna av” en dylik” -gperation. affektfritt kunnat. klarläggas totalförsvarets . organisatio utrustning "inrättats .därefte lig fö att: "mer "eller tipolitiskt. "motiverad skall, kurina tolerera förstarangspolitlker kan, titan ät V vara "oärlig mot 5 olika. <roller'” "på mästarplan Olof, Palme är tydligen. med | inom: omöjliggörs all. srådjursj lufteemänniskör, 3 semésteftirare m. fi, Inte bara under helgerna; utan jakt: på. lördagar-—sön bli: den « 'ömedelbara ; - Så I mycket mer skola. vi d ärför, sedan vi nu”'hava blivit rättfär- iggjorda i och genom hans blod, oa genom Jonom blivafrälsta redesdom : 1 Kristi rep och förvand. de den döende rövare ns. hjärta. Han bekände sina syndertoch vän. de sig til Kristus i ödmjuk: tro och förtröstan, .Han bad också att Jesus.skulle tänka på honom, Fran kom I sitt ' rike; 'Och örbarmad den, ängerfulle a en örat: mannen: ligen av. hans” offe död IE sade till honom: ”I "dag jen -Vagå med mig i-paradisep”,s .4 N ev den stac re fusfärdiggjord genom I tj fick fr d med Gud och hopp om evigt . iv. Frälsarens död, på korset er bjuder alla försoning för. synden ' o rättfärdiggörelse, Genom. rätt. ärdiggörelsen- borttages” .synden. dd vi blir iklädda, Kristi rättfär- ighet, Men rättvisan gör att. e kan frälsa oss mot: vår" egen NE. ja r den 'bemärkelsen: ligger värt änel våra egna händer: Men fast- ken ud är. rättvis, segrar. kärle- dr och ' barmhärtigheten endast Vi vänder. oss till hon 4 tros för . statsmakterna att våra, fri. ringen signerade förslaget om för- ' och . godhet grep och förvand- :' skall du
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.