Häl > ” M de Le "LAHOLMS TIDNING » Engagerad u-hjälpsdebatt : H ” Socialdemokraterna fann up Penbarligen : riksdagens. :behand- ling av u-hjälpen en aning”be- " svärande, Det var-inte lätt att «gå ersot centerns och folkparti- "ets krav om' ytterligare 50 mil- "joner till SIDA:s fältprojekt mot bakgrunden av att svenska fol- ket I söndags på nägra timmar frivilligt satsade 15 miljoner " kronor på .en annan form av " u-hjälp i -form av Flykting 67. . En annan faktor som bidrog till « den 'socialdemokratiska 'olusten var: förmödligen kompanjonska- : pet med" högern. Det var inte så - lustigt att arm I arm med hö: gern ställa "sig P "en i negativ "; linje,l; en av välfärdspolitikens ” ide att det". - inte finns någon: >7rande” en uhjälp ; på total " Vv 'kén.. Det. är naturligt, att 'ungdo- | "Ysamman" med: hår” man. globalt 4 HH AA N N "1 den Wickmanska ' bankverk- ”t-har: väl en regering: sökt få en -7 tig fråga på så lösa grunder som vd det här fallet. Så 'kan ett land aa partfet>har. i sin gemensamma . centration, . » > skriver : största frågor, SR - " Mot: denna bakgrund får man ;8é F utrikesmin er Nilssons över- ä : rag: att gå upp som ”förstartalare i andra kammaren. Utr:kesministern gjorde allt vad . han förmådde — och det, är i or sana de inte så litet räng "jantart över gset! ende ] i svensk opinior: för "ökad u-hjälp.”. I Nu var det. annat ljud i skällan [.. roch: det: Jövar. gott för framtiden -- mittönpartiernas Från”. " ”sida? terna Lars Eilasson och Johan- ”nés "Antonsson med. engagerade inlägg. Hr ' Eliasson slog fast satt det främst, hos "dagens" ung- dom "finns e N ark. "känsla: för I solidariteten 'med” de. "fattiga fol- me treågerar 'på detta sätt när I mänsklighetens framtid hänger I; löser välfärdsfrågorna. Den unga + generationen ” - räknar '" världen]. " som” ,sin:, hembygd oj Én I följaktligen reagera p - annat sätt: än tidigare AM pr MANGA. NEDLÄGGELSER- NÅ I NÄRINGSLIVET em tog . tydligen”. regeringén-' på I sängen, » konstaterar Svensk M Politik (cp). I varje fall har förslaget om den statliga inves- något yrvaket t teringsbanken Töver sig: , föreslår ' alltså en? HelstatUig |” sök investeringsbink, som skall få särskilda” befogenheter att An rikta stg"på. närbigslivets, Jäng H fristiga och riskbärand veste .ringar. Man. har Yfåttveta, att den nja statsbanken skall ha ett | eget kapital av 1 miljard kronor "och därutöver få upplåna 5 mil Jarder kronor — främst AP-me- del, Men inte ens huvuddragen samheten har klargjorts. Allt så: " dant' skall regeringen få fundera ut själv i efterhand — I all makt- fullkomlighet, '" Aldrig : tidigare » 2iksdag att fatta beslut i en vik- inte få styras. Centern och folk- motion riktat mycket hård kri- tik. mot, regeringens nonchalan- ta sätt att handlägga en synner- ligen viktig fråga. H . Mittenpartierna' är: ense med regeringen ' om att det. behövs krafttag för att klara' näringsli- |]. vets kapitalbehov, men man vän- der sig emot förslagets tenden- ser till. monopol och maktkoön- DEN .SOCIALDEMOKRATISKA EFTERTANKENS KRANKA "BLEKHET | "måste givetvis sprida förstäm- ning bland många anhängare: av en utökad och förstärkt u-hjälp, Handelstidning- en: . Det är en viss tröst att man » genom diverse manipulationer kan bereda Sida möjlighet att » fortsätta sitt arbete i planerad cgmfattning. Vinterns larmande offensiv mot regeringens håglö- sa: och stelbenta biståndspolitik har emellertid medfört även and- 1- ra, minst lika viktiga framgång- ar. 'Till dem hör den uppmjuk- ning som man kan märka när det: gäller den socialdemokratis- ka inställningen till industrietab- ”leringar 1 utvecklingsländerna, och som till icke ringa del torde Krister Wickmat: och rögering- dela generationer. även om vi äv- står en eller annan procent av vär nationalinkomst till u-hjälp bör de. äterstående 98—99 pro- center räcka för. att garantera social "rättvisa . åt”. de" grupper som "fortfarande släpar efter i välståndsutvecklingen ir, vårt! eget land, sade hr Eliasson, Även "hr Antonsson : berörde Han trodde för sin "del att 'de svenska socialdémokraterna snart slöja över denna, strid där man tillsammans med högerri" avslog en begäran ” om 5 miljoner yt: terligare i .u-hjälp. ” Centern var" det första. sven: ska parti: som” 'anslö 8. Stim till u-länderna,” sade hr" Antons- son. 'Det skedde vid samma tid- ” punkt som det engelska. arbetar- partiet" intog” samma. linje: Hr , detta: åtagande . och ', skaff v pengar som behövs." . ' Riksdagens: : slutgiltiga ' eställ || rf :ningstagande blev emellert'd" nu att . man. följde socialdemokra- ternas och; högerns : dinje innebär "50 .. miljoner. "kronor mindre i c ; mittenpartierna, föreslagit. i De Inte :. heller : : mittenpartiernas I krav. på svenskt? initiativ: inom FN "för att. få, till stånd dn, in- ternationell 'miljardfond . för livs- 'medelshjälp vänn. riksdagens-bi- fall, Även 1 detta ' fall höll den konservativa ån alliansen..; mellan " högern ; och. socialdemokraterna . och förslaget avslogs. | Å ” ; positiva tfställning” i debattens början och. den linje som, hans riksdagsgråpp ” följde? "vid [A ”Sälialngstaganaet » 4 voteringen, Framtiden” får "utvisa ' on man” företag: + ek Tvärtom . kan "både små: ch médelstora företag genom exem- pelvis specialisering vara mycket stora enheter inom sitt område, Lägger man ' härtill de” möjlig- heter- till: stor : flexibilitet -och snabb anpassning « till. ändrade marknadsförutsättningar,: i som ofta finns hos de: mindre enhe- terna, förvånår det knappast, att dessa företag ofta har en mycket stor. ; konkurrenskraft.: Det -bety- "dande antalet 'relativt:'små :un- derleverantärer till storföretagen är ett annat, belägg för denna uppfattning. « De, olika. företagstyperna. kan. aldrig ersätta varandra — det är «som komplement , till Varandrå "for tsatt: ekonomisk .expanston. : BILVRAKEN IT NATUREN || : Från 1 juli är de juridiska sa, eller till synés ”"ägarlösa "bilar, i stort sett ”undänröjda. Försäk- ringsbolagen och, bilägarna har väl en del självklara krav på en garanti att inte var enda stulen bil som lämnats hamnar på skrothögen, "men en:sådan bör gå att kombinera med möjlig- heten att ta rätt på bilarna, an- ser Östergötlands Dag- blad: Det 'svåraste problemet är na turligtvis att få" bilägarna att forsla även helt värdelösa bilar till skrotning. De allra flesta människor är ,så funtade att de försöker göra vad som är rätt och riktigt, men bilvraken i na- turen vittnar tyvärr om att det finns en hel del som inte i prak- tiken solidariserar sig med sam- hället i den här frågan, Hot om åtal och päföljd är nog ganska vara följden av den utpr som högern utövat i utskottsar- betet. .Omsvängningen betyder sannolikt att regeringen inom kort tid får göra sig kvitt en fördom som hindrat oss från att ” till fullo utnyttja en klart ut- vecklingsfrämjande form av kon- takter med de fattiga länderna. Riksdagens beställning på ett "förslag om nationella investe- ringsgarantler för företag som vill pröva lyckan 1'u-länderna vittnar om en ny och glädjande verkningslö "hang, särskllt som :det mänga - gånger visat sig omöjligt att spå]. ra den rätte ägaren.” . En tänkbar möjlighet är att införa en ”skrotningspant”, Den skulle fungera på det sättet att en avgift togs ut första gången bilen säldes.-: När bilen' bevisli- gen lämnats in till "skrotning skulle avgiften återbetalas. Pan- ten skulle vära så stor att för- lusten av den skulle vara större än kostnaden att leverera bilen till skrotning. realism, den internationella solidariteten, "FN:s rekommendatiori om enig procent avi nationalinkomsten. Tom ligt att bedöma "den exakta "Jer den. legala” narkotikan har. en 7 voté- å främst. går efter. när. det gäller . Jantalet dömda för rarkotikabrott: al och cha "(oftast falska --recept) : de har sina givna uppgifter reni: hindren för att föra bort ägarlö- ]” i detta samman-]-. Narkotika - Mit i:all välfärd blir missbruk. av” både > alkohol och. narkotiska preparat allt intensivare, De för- sta alarmerande rapporterna om narkotikamissbruk bland ungdom kom” redan 1954 från Stockholms stads, nattpatrull. I. dag saluförs preludin; haschisch, LSD och and- ra. centralstimulerande medel il- legalt, Vi lämnar här en statis- tisk "redogörelse för det. aktuella läget på narkotikafronten. a -sVar' "fjärde stockholmsyngling har erbjudits. ”knark”.” Det är Médlcinalstyrelsens' + narkornän- vårdskommitté som står: för den uppgiften som presenterats i ett delbetänkande som nyligen offent- liggjordes. Där konstateras i det si k. ”kartläggningsavsnittet” ! att "fjärde stockholmsyngling å 'ål- 16-25 är erbjudits narkoti- kal och att"var tionde också prö- et!: Hös polisen. hittade man € tid. utredningen . på- 6 är) "1.200 färska in-| jektionsstick hos : anhållna. eller gripna” ”ungdormått "> "Något egentligt grepp 'om miss- brukets ömfattning har man inte fått , fram; men" siffran 5.000 för Stockholm förefåller sannolik, --Sedan- -höstterminen ..1966 och till:dags-dato får "skolöverläkaren 1 Stockholm så gott som dagligen in ”änmälningar : om” nya fall av narkotikamissbruk i skolorna. Lik- nande gäller hela :landet. >>: LSD har också kommit in'i bil- Från och med den'1 januari koligalagen' även om det inte är ett. narcoticum i egentlig mening: utan” ett .hallucinationsgift. Det är doseringen ; och" riskerna . för: be-' stående förmer-av mentalsjukdöm är stora, é LEGALT OCH ILLEGALT. ' : "ungdomen! aller den också:under'nar-| Ingen. kan"" bortse '. från... den, ofränkomliga faktorn att det exis-: terar ett 'stort..behov. av legal: narkotika! svårt sjuka som' måste: ha smärtstillande :medel; vid aku- ta besvär: och : 1... mänga ': andr: sammanhång.. Även. när : det gäl stor. omsvängning. ägt" rum..: Man. konstaterar den -bäst genom att: studera, . -siffran | för" antalet: ut" "Ar 1964 vär" antalet: recept 184, 000 och för 1966” 128.000! äs bör”: dock: att." statist ken gäller” bara” an alet, inte: kvantiteten. Ni ” "> Det är tre åtalspunkter ” "man. frn brott 'möt' narkotikaförordningen eller läkemedelsförordningen, brott mot varusmugglingslagen, olovligt T tillgrepp, häleri ' och: urkundsför- och ocker, 1962 fällde :rädhusrät ten” 80. personer -för narkotika: brott som kan hänföras till. hågot av -Ovanstående" ätalsalternativ. 1964. vår. siffran ;122,.: "R. kspolisstyrelsens närkil kasek- ev rnpliktigas förmåner be ner” sig. fortfarande "på en ge- nerande låg nivå, Dagpenningen, som: är de” värnpliktigas : ersätt- "ning för att:de uppoffrär sig un- der: ett helt år. för det allmänna, är: "idag "endast. 4 kronor: > För- svarsministern' förordar nu att . -att:en höjning av dagpen- "ningen "till 10 kronor. är-att se "som, ett' absolut minimikrav och kräver att 1965 "års försvarsut- redning snarast lägger fram ett förslag om höjning . av värn- ; Pliktsförmånerna, "= Vi”vill understryka detta tik. som kravet att de värnpliktiga erhåller fria resort på tåg och buss, Ett generellt frikort skulle " enkelt "och : "smidigt — och ur samhällets synpunkt” ganska bil- ligt — lösa denna fråga, som är viktig både för? den : enskilde värnpliktigt och för traiksäker- heten, Den sistnämnda därför att .«.liftningen skulle minska: liksom trafikintensiteten : på vägarna ' under veckohelgerna;” Ton: (Svensk: Politik). tioner till 'en sådan idé'— bil -.ägarna skulle Påläggas en ytter- "ligare Ppålaga, "besvär vid bilby- ten skulle uppstå, vi skulle få en ny administrativ karusell etc. Men itroligen skulle åtgärden va- ra verksam och priset måste ses mot "bakgrunden :' av den stora men inte helt mätbara värdeför- störelse bilvraken i naturen med- för. - Visst kan man göra ”reserva- ) "Sverige ut., É 8 000 ' recept på" narkotiska :'pre- tion” har utökats för att kunna ll ell gissel genom arbeta. effektivare, .men får fort- farande anses vara, underbeman- nad. För närvarande har man che- fen, kommissarie ' Ake” Gustavs- son; 15 1:ste polisassistenter samt 4 tillfälligt engagerade ”1:ste polis- assistenter. och' 1 kvinnlig 1:e por lisassistent. Smugglingen oavbrutet, ökar konstaterar -man,' År 1964 så be-j: slagtogs i Stockholm 235.679 nar- kot.katabletter till ett värde av (då) ,cirka 500.000 kronor.. 1966 var , (motsvarande siffra ' drygt 272.000. stycken : tabletter. Prelu- dir toppar. listan tätt. följd av ritalina, Till fjolårets beslag hör- de även '9 kilo cannabis (hampa) ur vilken man framställer. mari- juanarl hash. | i i . . VILKA. ANVÄ NDER - ” NARKOTIKA? . ee "Vilka. människor är det som hemfaller' åt narkotikamissbruk? Undersökningar har gjorts ; (en för drygt elva år sedan) och då fann man. narkomanerna, främst i fyra, grupper och i följande ord- ning:.. medicinsk ;; personal,. före detta patineter.:som ' fått morfin, .neurotiker samt. ungdom, .I da- gens. läge ' är ordningsföljden ej längre, densamma ,utan: toppas, av Docent Erie öteborg, har i USA studerat. arkotikaför. hållandena' och -han anser att den ll årtusen eOf Sverige just nu | har stora Ikheter med . hur närkotikasyndikaten i USA ”bygger upp” en marknad. Haschisch är heller inte så ofar- ligt som många tror... 60—70 pro- cent "av alla heroinmissbrukare och 70—380 . procent av morfinis- terna startade just med hash! | GISSEL GENOM MIDERNA. : " Narkotikamissbruk är ingen mo- dern last, Redan för 6.000 år se- dan . berusade sig de gamla su- merna med förkärlek genom opi- um, 'Lasten -var allmänt accepte- rad i det gamla” Mesopotamien. - - Haschisch har också varit känt av. mänskligheten "sedan heden- hös, . Sydryska folkslag använde "hash" redan 100, år före Kristi födelse! ' : Opium introducerades” i ”väster- landet : av araberna” någon "gång omkring år 100 efter Kristus och blev'en av'de mest lönande han- delsvarorna och resulterade läng- re fram:i ”opiumkriget” mellan Kina och England 1840—1842, :: Morfinet kom mänskligheten, till fromma — och last — är 1803 då man lyckades. framställa ' det ur opium, 1843 ;fick "man uppslar get att injicera: det direkt. i blo- det. : hn Redan. 8807 "hade. "morfinet och cirka 400.000 amerikaner var nar. vig av missbruk :som florerar "le sne kotikamissbrukare!, In . M Arne öijen. ” : tiska centralbyrår'lärnna uppgif ter om tillhörigheten till svenska. kyrkan» Valstatistiken. har. inte” möjliggjort sådan redovisning; bl./ a, därför att. uppgifter: saknats från församlingar utan kyrkofull- mäktige och icke territoriella för- samlingar. Det är den ömarbetide bi änket- ten” till:1966 "års kommunala” val som" möjliggjort att man kunnat + få fram uppgifter: om" kyrkotill- hörigheten;';:upplyser.. byråchefen E'. von Hofsten. även vissa" and- | ra ”uppgifter.:av allmänt intresse” har man. fått: fram, nämligen hur många" "omyndigförklarade ;- det finns" i.-landet : och "hur : det" stäl- ler. sig. med fördelningen på sven- ska: och ' utländska, medborgare. |» Barnen har. det ej varit möjligt medta. Samtliga uppgifter belyser örhällandena i slutet av '196 När det! gäller” ”jkyrkotillhörig heten har kunnat konstateras, att av, 5 1/2. miljon vuxna "svenska" nbdbodgare 96.157: ”änte "tillhör svenska ' kyrkan, . De "utomstående söm” motsvarar "endast : 1,75 ” pro- cent, "är" talrikast ' i. Stockholm, Göteborg, '; Malmö, Västerås och Uppsala, : vt "Til de"5 1/2 miljon uppgående Vuxna svenska medborgarna kom vid 'undersöknringstillfället '173.418 utlänningar,» -I förhållande. mn folkmängden: är. "de . talrikast -: Stockholms län 'öch "städ;” Väst: De högsta absolita siffrorna stäl- ler. sig. dock .så här: Stockholms stad och Jlän' 28.587 ' resp. 27.067, Göteborgs" och Bohus län” 20. 297, Malmökus län 16.474: och" Väst: manlands Tän 11.655. "Relativt sett: är - utlännirigarna'” fåtaligast på Gotland 'och i 'Västerbottens län, sVAntalet ”' svenska medborgare som "var omyndigförklarade” har räknats' till 32.078: (0,61. procent). I Relativt. talrikast ' är- omyndigför-]. ; klargingarna i Gotlands; Jämtlands, |] Kronobergs och" -Västernorrlands län, fåtaligast 1: :Stöckholms Järn. vidd Kommuns relsen. kan i inte” nalpolitiken ofta resulterar i roar sällan "den . ;kömmunalanställde tjänstemannen och teknikern, som väntar: på klara besked och: rena riktlinjer, "Kanske de rent av. nå- gon gång: kommer, hohom) att 'i hemlighet drömma. om: ett bättre -Joch mera rationellt" kommunstyre, helt i: händerna på' de kunniga |: teknikerna” och : experterna, ' skri. ver redaktör Matts' Balgård, Umeå, fen artiker i Komniunaltekniska föreningens tidskrift, Stadsbygg- nad. se Å : Med : ett. sådant. kommunstyre skulle man äntligen kunna få-re- | da "och Fordning-på all nödvändig planering! och förvaltning." När var: och en sin. syssla sköter, så går: - det -väl evad oss. möter ..'. Eller; gör det? Sysslorna, expert- J områdena, är många i en nutida kommun. .: Om-. envar: avdelnings- chef -utan- inblandning : av kom- munalpolitiker. 'skulle , sköta. sitt, hur gick .det då med samordning- em -— och med kommunalskatten? I realiteten går det Inte att över- lämna: kommunalstyrelsen åt ex- perterna, eftersom det. inte finns någon. procedur för” samordning, prutningar och kompromisser dem eméllan. H Slutsatsen måste därför pi; att politikern ' och : teknikern måste ömsesid'gt betrakta varandra som ett "nödvändigt . ont. Tvånget till samarbete bör f, ö. kunna något mildras av ökad förstålse för var- . vill or. En sv righet,: med demokrati": som ; stjäristemanneri/ teknikern , måste | förstå, är den nödvändiga. långa vägen”. till ”be- slut; Om självstyrelsen : skall: bli. ett: sken, mäste: den ' faktiska >valmöjlighe- ten : hållas öppen .ända. fram till beslutfattande. i den ' valda 'repre- seritantförsamlingen" (stads: eller korimunalfulimäktige); mer «Men; de: flesta vet, - fastän "de undviker att. säga det, att .så fun-] gerar. det” tyvä r sällan numera. Besluten "blir! i- "många fall / bata en' formell: bekräftelse på det fak: tiska. avgörande, som 'i .realiteten skett "långt tidigare under ären- dets "behandling. Detta är uttryck för" en ' smygande ””rnaktförskjut- ning 'bakåt”,, i' första etappen: till” drätsetkammare: eller kommunal. närand,: i,, andra. etappen ytterli-' gare till arbetsutskott” eller: pre- s'dium' inom” denna; och slutligen i”tredje kanske till internå :sam- råd mellan' DK-ordförande' (kom munalråd) och. hans 'chefstjänste: man, experter" och ' tekniker, På den mot "väljarna " vettande för- troendemannasidan'” fungerar” det- ta i. praktiken, så, att de ledande förtroendemännen i regel kan:'lita på " sina ” partigruppers- lojalitet, Detta uppnås och. vidmakthålls genom. att 'de först påverkar och diskuterar med en liten inre cir- kel, som i sin tur blir stödtrupp i fullmäktigegruppen;" vilken 'se- dan: svarar för” opinionspäverkan utåt, t r : På en brygga Han dröjer, min båt MH men han kommer en gång ': >> + NOS sång TT a jas åt. vv. : den" stigande solens” färd "snart går jag i båten och vinkar: farväl - . till I lyckans och lidandets värld bd x så | mycket det ändå v var . ott njuta, att tacka för, av allt det som livet gav så rullar i lag hän över ändlöst hav och när jag är borta skall solen gå opp - och träden skall grönska ' och vindarna sjungande gå som”; förr | årmiljonernas lopp. ; i och stå som ett namn på histo- kanhända. om våren vid lärkor-' / "men 'att glömma när djuren och blöminorng ”gläd-: , önny i drömmen ler jag - Appell Det stora är inte ott bli berömd "+" riens blad Tesa (a siälv och » ÖR gån su eter 0 några fattiga steg: HH "för alt.'göra' en enda alad som längtar ' efter en enda” att tala med > ce ” därinom sjukhussalarnas bleka - « fasad "Framför c en n tavla ; Aldrig överger mig suset i skogen därhemma var jag än färdas ser jag blomstren därh "kom injiceringsmetoden resulterat i att |. inte :den' kommunala | mé kyrkomötenas beslut jämställdes " SRA inléntar "Ett tecken' på väggen .är att man "bland, de socialdemokratiska rebellerna visserligen under knot accepterade hr Strängs mer eller mindre reellt päfyllda totalram, men samtidigt stödde. mittparti- ernas reservationer om beredskap: att satsa 100 "miljoner ' eller mer årligen'. till en' miljardfond för livsmedelshjälp och att söka få med det av: Rhodesiabojkotten drabbade Zambia ibland : huvud- mottagarländerna. Regeringen fick alltså på en rad punkter bakläxa också av de egna Ii årets u-hjälps- uppgörelser, Hr' Strängs valuta- reservsbekymmer : drog" man” en obarmhärtig tystnad över. "Till nästa är | avkrävdes ', regeringen och en tidsplan för utbyggnaden. In, summa: vissa välförtjänta bak- stag "för. "regeringen! och vissa framsteg. för. uchjälpen, gel "Dagens Nyheter : "AMS redovisade. i slutet av mars 41. 000. arbetslösa — en liten sänk- ning omen i "gengäld. fanns 26.000: på ' utbildning, det högsta antal” söm någonsin redovisats. 10.500 "höll på med beredskapsar- beten, 8.000 handikappade + "hade också. berédskapsarbete, 6.500 ha- de: skyddad: "sysselsättning: ” och 3.500 arkivarbete, Det gör tillsam- mans. 67.500 fullt . arbetsföra: ar- betslösa och därtill 18.000 på ett eller": annat ” sätt - handikappade utanför den." egentliga: produktio- och. befarad” minskning : i efter-. frågan ' på: "arbetskraft "inom .en snar: framtid > har; AMS 'inte' haft något annat,” "ätt göra än 'att-för- söka. .mota. undan arbetslöshetens. spöke. Om det lyckas är ”inte-av- gjort mer: "Hade ingenting företa-' gts "hade: utsikterna bara blivit sämre. och sämre; : . "i Göteborgs Tidningen. . Nälligt har chefredaktörer och: a budsmän.: "uttalat sig för: att: hr. Gunnar, Hedlund ' skall stå kvar |; allmänheten skön” få" ut njut Även ” om. förhållandena” ändrats 3 står”, ; samhällsätagandet : de mil både . mycket: kraftigare satsning]: nen, Då är ändå inte den latenta : arbets sheten bland "kvinnorna i sitt.; kvar. I det ingår skyldighet att tillse att vidsträckta bygder Inte. görs” helt” beroende av, vägtrafik, Helsingborgs Dagblad.” goo te Även i Norge utreder man f. Nn, "problemet om vapenstölder ur ära mobiliseringsförråden. . Förslag föreligger där om att man bli a genom att innesluta förrå: den struktioner och genom att pröva upp: emot .ett 20-tal alarmerings- system avsevärt skall kunna mins- ka 'stölderna, Någon tanke på en decentralisering ' av förråden har man uppenbarligen inte i. speciellt :'starka 'stälkön- rt västra grannland. - i : » Borås Tidning, . : Återväxten av .. Visionärer är påfallande" god... Det finns! mänga ungä som: hyser . bestämda. upp- fattningar om hur. vårt samhälle bör 'se ut; "Men nu undras om det inte är "dags för. en "omvärdering av ' politikerna: Borde" man inte skatta dem högre” som” ”uppbställer mer begränsade ' men "realistiska mål” och sätter in hela sin. kraft på att' förverkliga, dem? Det är just I det: 'sytcket det har brustit ' under senare är.” Så "märkvärdigt" är det. ändå. inte att .vara visio- när i ett: samhälle, där det; knäp- past . existerar nägra, me r. påtag- liga klyftor i de polltiskå. grund värderingarna. : Säng ”Handelstidningen.. Hr 'Niissone iv Kungsängen: (op) | motion "om "Begränsning av valu- tatilldelningen ” för: utrikes "resor från. "nuvarande f génerellt högst 6.000 " krotior” till "1.500" exklusive.” resekostnader” avstyrks' ” äv dagens" bånKoutskött, "Ett frivilligt valutasparande” ge: hom inskränkning; av "riksdagens . Sk, studieresör skulle” se. . piyd- men som CN fått" redan 1 kan visserligen. se fullt, tydligt. för inre: öga" "hur Per sig. hr. Ohlin inför detta da avskedstagande?' 102-95 "levande: Ord” förbliver.: Gräset... torkar "bort, ; blomstren : falla" äv, :men Herrens' ord för-: "bliver "evinnerligen..: Och det:är etta ord,.:som: blivit 'förkunnat ' ör eder. såsom. ett glatt budr s'skap”. bov När Konung och ärkebiskop I ma. nät 'oss' att på Reformationsdagen ' i'år tänka på detta bibelord, me- nar de, att :vi ska påminna .oss, att det finns någonting, som all-” tid "håller i. denna förgänglighe-! tens värld." Det är Guds ord och löfte ”om frälsning genom Jesus: Kristus, . grunden som håller: i tid och evighet, > I Reformationen har icke skapat den grund, som håller att' leva och dö på. Guds Ord om Jesus Kristus fanns här i Sverige, re- dan då munkarna höll mässa i svenska medeltidskyrkor, av vilka många finns kvar ännu,' Jesus Kristus och frälsningen predika- des :redan då, Och det fanns även då människor, som levde. kristligt och dog saligt. Grunden är icke lagd genom reformationen . och Martin Luther, utan av Gud, när Han sände Jesus Kristus och ska- pade den kristna kyrkan den för- sta pingstdagen. Men med: tiden hade det kommit något mellan själarna och Jesus Kristus, som hindrade dem att rätt få syn på Honom. Kyrka, påve och präster- | u skap hade gjort sig till ofelbara medlare mellan Gud och männi- skor. Ingen fick komma fram till Ordet utan genom helgon och prästerskap. Påvens uttalande och med Guds eget Ord. värmd av julen därhemma , "Rudolf F Zenerquist + han åt. sidan: allt, som skymde bort Herren Kristus för männi- "skorna, .påve eller prästerskap för att Kristus skulle: lysa fram i åll sin Då: kom Martin Luther,” Med djärv och dristig hand ' kastade om det så var helgon, > härlighet och : han ropade. til v prosten. Olof Mörk, "Malm beräkna vi Ger i hjärtat, bäre, 2 kristenheten: Kommen direkt än Herren Kr Istus,. Frälsarent. Tro på Honom. : Genom - Honom har. alla fri. och öppen tillgång i Kyrka, ' helgon / eller” Prästerskap har icke. någon rätt ..att.; härska över edra själar, De är blött Guds tjänare till eder hjälp och” upp- byggelse: ' Och. så tog Luther Bi- beln: och 'satté den i var mans ' hand 'och sade: Ta g och läs Det: blev. hävdat som vari än , niskas både 'rätt attt eget. ansvar söka "sanningen i Guds Ord och följa den sanning : hon funnit, t Mot medeltidens 'slut hade. det' blivit så, att man börjat. väga, ånger, böner, botgöringar och g0- da gärningar värde, sådant kunde ha :inför Gud, och försöka ta reda på hur. mycket av:allt sådant, man be: läser: " avskeds-: "och ohytr . "Iningsårtiklär 1 ; Gud. ' och plikt att vå för att beräkna det ” hövde för'att kunna hoppas: på .. syndernas förlåtelse och bestå in- för Gud, Och ' aldrig kunde. man ' veta om man ångrat. sig tillräck. ligt, bedit nog, gjort nog., Då kom Luther 'och kastade med djär och dristig hand undan allt! detta, som fromma männis; Pinade sig med. kor gick och kristenheten: sus Kristus! ia honom! Han ropade 'till Tro på Herren Je Tro på Guds nåd ge- k Människan blir frälst Ike På grund av sin” egen mer cr mindre goda förträfflighet tan tack vare Guds" kärlek till : sina barn. L | dena vilka uther tog. bort, alla och såfra = alla dessa om, ifall Stå inte ch mät och vig och du vill ha förlåtelse och Guds Ord och IS kl 6 be a värdet” av di : dina böner och ev, soda Härning: ar. Tro på Guds” ord och löften, att alla din därför att 2 'synder är förlåtna, Gud är din Fader, och du hans barn, Det är sann luthersk lära och ' sann: kristendom. Sa
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.