"| PITAL; " "än I städerna, skriver fil. lc. "Ake Sambergs' A RLFtiG) ningen: so INS s . + tagarna i genomsnitt har. större As : LAHOLMS TIDNING et "ae 1 "Torsdagen den 2 april. 1907. — = LT 2 | Torsåagen” den 27 april 1967 Nåturvårdsråden bör. breddas Regeringsförslaget om den| framtida naturvården lägger nya '" naturvårdande uppgifter på läns- styrelserna, Detta'bör vara ett 'provisorlum tills länsdemokratl- utredningen presenterat sitt för- slag, säger; centern i en riks- dagsmotlon' med anledning av regeringens proposition, Det re- - gionala naturvärdsarbetet bör enligt centerns mening läggast under länskommunal = förvalt ning. , även om den föreslagna ord ningen är ett provisorium "är det angeläget att kommunerna blir: representerade i länsstyrel-|, sernas rådgivande naturvårdsråd redan nu. Den utvidgade natur- väårdsverksamheten = bör” även medföra att man vid länsstyrel- - serna skaffar tjänstemän med jordbruks: och skogsvetenskaplig utbildning vilket är mycket an- LANDSBYGDENS BOSTÄDER Det är. välkänt att lägenhe- , ternas kvalitetsförhållanden är ' gämre på glesbygden än tf tätor- . terna 'och sämre på landsbygden Ej heller kommer det 'som en överraskning att , lantbruksföre- : lägenheter än övriga grupper. « Av lantbruksföretagarnas lägen- ' heter hade sålunda 40 procent .4' » rum och kök" eller "däröver. mot 25. procent för samtliga, Man har även fått. vissa upp- gifter om RLF-brukarnas bostä- » der; Dessa brukare bodde till 94 . procent. på « jordbruksfastighet , och till 6 procent på annan fas- » tighet.” Av RLF-brukarnas”lägen- . heter hade 34 procent badrum . mot 42 procent för övriga lånds- bygdslägenheter. " - Motsvarande procenttal för andrd utrustnings- » detaljer var: WC. 41—58,: central- " värme 54—65, vattenledning 79 —86, Man Kan inte undgå att förvå- na sig” över” att” kvaliteten” på! Jantbrukarnas bostäder var så läg ä ännu 1000, RA | JORDBRUKETS STRUKTUR: OMVANDLING "KRÄVER KA mycket kapital, skriver. Nya Wermlands- -Tidningen: i .> Frågan om 1 vilka former sta- 4 ten borde .medverka till”en så : snabb' omvandling som möjligt av jordbruket när det gäller strukturförändringar. - och. nya driftsformer, diskuterades ingå- "ende av Jjoråbruksutredningen. . Den kom med förslag i den :vä- gen. Det kan nu konstateras att jordbruksministern i propositlo- nen om jordbrukets framtid skär ned.t. ex. de av jordbruksutred- ningen föreslagna statliga låne- garantlerna till ungefär en tred- jedel av vad jordbruksutredning- en en gång föreslog, Här är det Inte fråga om sub-' ventioner eller budgetrmedel i någon form, Här gäller "det en statlig borgen för att ge jordbru- kare som törs ock vill satsa på |" "framtiden möjligheter att i sina - händer få det kapital som är ofrånkomligt: Ingen har så ofta som statsrå- det Holmqvist — knappast nä- gon' heller med större styrka — framhävt den stora vikten av att vi någon gång måste få ett jord- bruk som står på egna ben och som kan konkurrera med andra länders jordbruk. . När man nu haft fria händer "att i sin proposition till riksda- gen lämna sitt bidrag till denna av alla önskade” utveckling med - den riktpunkten, helt accepterad av de progressiva jordbrukarna, effektuerar han inte ens den ut- skällda — jordbruksutredningens rekommendationer ifråga om statligt borgensåtagande till de hönder som vill driva utveck: lingen framåt, Detta är en obegriplig inkon- sekvens, fastslår tidningen. "LANGE FAR VILSE” : anser Folket (s) och hänvi- ” sar till att handelsministern fö- refaller osäker när riktprisutred- ningen föreslär att annonsering skall ingå 1 informationen om priserna: Menar hr Lange att staten skall fortsätta med att snylta på tidningarna och begära införan- de av gratis textreklam? Det är väl Inte möjligt efter den debatt som förekommit i de här frågor- na och sedan TU antagit ett sär- skilt yttrande om den offentliga textreklamen. En målinriktad och kontroller- har information är helt enkelt omöjlig för samhället, om man inte använder annonsering. . Redaktionell text är inte till salu. Vad som tidningarna på textavdelningen publicerar be- stäms av journalistiska lagar. Någon koordinering eller upp- repning av sådan information är inte möjligt att göra för utom- - skild: affärsföretagares' sak att geläget för naturvård i vid- sträckt mening, "=" « : Anläggningar för rekreation och : friluftsliv är kommunala i angelägenheter: "Kommunernas i förutsättningar 'att- klara dessa uppgifter är emel- lertid mycket ojämna, Enligt centerns mening borde man kun- na få utnyttja domänverkets markfond för 'att finansiera in-. köp av mark för fritidsändamaål "och för att ställa I ordning fri i tidsanläggningar. Domänverkets markfond får sitt överskott ge- nom försäljning 'av tomter för "tätbebyggelse och följaktligen - borde pengarna , användas . för att tillgodose tätorternas speciel- la behov av fritidsområden./ : KVÄLLSÖPPET LIKSOM: M - BUTIKSöPPET 7 är knappast någon billig histo- ria med nuvarande lönetillägg. a Prosa på lördagarna efter Klockan 12. IT =Onkel Will. började 'sc ywood länge efter. miss Clara I|Ffoll Yoknapatawpha County är, sce-! nen "för de flesta av: William Faulkners berättelser från staten. | Mississippi, där han' levde större delen av sitt liv, sedan 'han va- rit flygare i första , världskriget och posttjänsteman och filmför-. fattare i Hollywood och litet av varje. Just det häradet finns nu inte i verkligheten, men det som ' utspelas där har sina motsvarig- heter i det Mississippi, där Faulk- ner levde som bonde och förfat- tare, och som han fick Nobelpri- set' i litteratur 1949 för att. han? skildrat med så stor" konst. I TV-serien om Onkel Wills im- perium står Faulkners namn med, och 'det påstås 'att historien om, familjen :Varner och Ben ' Quick är byggd på Faulkners författar- skap, Så vidare värst nära hang. står nog inte TV-serien, men ' kanske skall. man ändå inte. tala "om helgerån .Faulkher Hollywood. Och nog är det ändå en ovanligt, välskriven serie, jäm- förd med vad man i USA är van att se. ; N TROLLKARL MED H OSCAR me Detta 'sägs inte för att avskräc- ka någon, som funnit att hans ; kundkrets: sätter värde på den. längre butikstiden och verkligen också använder sig av "den, skri-' ver tidningen Köpmanne Nn: "Vi får inte glömma att butiks- "handel är: en servicehantering. | Vill folk handla mellan sex och - sju eller sex och åtta på fredags-' kvällarna eller. fram till två. el-' ler tre på lördagarna så är det självklart inte: vår sak — och intet heller vårt'i tresse. : = att. hindra dem.” =: Men” å "andra: sidan kan det | > "inte heller ligga i vårt intresse att hålla sen butikstid 'bara' för att. det. ser..snyggt -och- prydligt |e ut. Det kostar som sagt slantar. Och det: är. angeläget att ha klart »för sig; vad det. kostar och om det lönar sig, Det blir varje en- med" kännedom , om sin kund- krets och sina speciella . förhål- ”Jandeh själv” bilda ” sig ett be- grepp' om, Kollektiva överens- kommelser i den vägen bör där-' för enligt vår mening ha karak- tär av rekommendationer, inte av bindande" beslut, "= - --; Man har .sett flera: uppgifter om . merkostnadens - storlek, . De är ganska samstämmiga. För ett kompetent biträde ;ligger den » mellan 110 och 115 kronor i må- naden.” Méd ”detaljhandelns nu-' varande hårt pressade margina- ler är det en pluskostnad att ta hänsyn ' till. Det kan knappast undgås att den kommer att slå igenom i prissättningen, ätmin- stone vid svag kundfrekvens, ' Frågan är då om konsumenter- na är villiga att betala. Eller rät- "tare sagt om de som inte utnytt- «jar servicen vill betala för dem som ;gör det. Eller om vi möjli- gen "skall tänka 088 särskilda - ;kvällspriser”. > » Frågan ställdes nyligen vid en debatt: i Norrbotten. Det förkla-. rades från de handelsanställdas. > sida att konsumenterna inte alls är pigga på att handla under' kvällstid eller på lördagar. Det: är enligt vår uppfattning en allt- för" generell. deklaration. Den kan: stämma på mindre orter. Men hur är det i de större stä- derna? «ov Att beslytet kan utfalla olika. 1 Timrå och Stockholm och att det också kan utfalla olika i olika branscher bör vara rätt själv- klart, ten om bostadsservicen har nu fått det resultat som så många andra debatter tidigare fått: re- geringen har tillsatt en' utred- ning. I detta fall har man satt statsrådet Camilla Odhnoff som , ordförande. En viktig uppgift "för utredningen bör vara att fö- Jeslå ändringar och tillägg i 1å- nebestämmelser och statliga nor- mer som kan stimulera byggan- de och bostadsförvaltande före- ; sin teaterdebut på Broadway 'som Den årslånga intensiva debat- , Edmond O'Brien, som Will Varner själv, började . som trollkarl vid tio” års ålder med. föreställningar i källaren hemma, . ” Det lär ha varit ganska' sevärt, "- och . orsaken till 'det' var att' han som granné tvärs över gatan och : "god vän hade den store Houd: ni, världens > främste - utbrytarkung, som bland "annat 'mot betalning: » lät. folk: under noggrann kontroll låsa "in honom, i handbojor eller. -.kedjor,:sy in' honom i en säck. och - slänga : honom" i" djupt" vat- ten. Han tog sig: alltid ut innan : han" hann drunkna. vän; Q'Brien :lär.: fortfarande ha! kb. del sådana. på lager: att för ffa. vänner, med: Vi har: sett honom :i "åtskilliga filmer; genom” åren . och '. bland : annat han han fått en Oscar; för: sin" roM' som .PR-man i filmen Barfotagrevinnan, > där / han 'spe- lade mot Ava Gardner. Ti « Han ' har 'också: haft en fram- | | gångsrik teaterkarriär på: Broad- ”Wåy och spelat”mot' Sir Laurence” Olivier och: John Gielgud.. elle - "BARNMODELLEN , NR ETT: es moved ; Clara Varner, "hans dotter, ' Spe- lag av Nancy: Malone; Också ; hon började sin: egentliga :karriär, vid tio års ålder; då hon av-tidningen Life -utvaldes..som..Det Typiska Amer:kanska. Barnet och hamnade på- oräslaget.. till tidningens. ju- bileumsutgåva, när den själv fyll de. tio än. i : Men 'redan när hon var sju är upptäcktes : hon :av :en fotograf och ganska snart var hon iden högst betalda barnfotomodellen i USA —-:så populär var hon. att en. tidskrift hade inte' mindre” än 14 stycken. fotografier 'av henne i' samma : nummer, .reklamerande för. allt” från barnkläder - till corn flakes. "Vid elva års" älder började hon i TV och fick, engagemang .i en $erle;- Hon - fick. god-: kritik : och började 'bli teatergalen. Som: det goda bruket är. i USA -— och har. börjat ; bli här på "senare år . tog hon flitigt. teater- och daänslektioner och blev”snart en av "de . mest . använda "och upp- burna: skådespelerskorna i ameri- Kansk TV. . ND 2 NEJ TILL ' HOLLYWOOD Vid 17 års ålder gjorde hon G.nger i Time. out for' Ginger. Det: blev, em stor succé med. sju månader 'i New: York och tio. mår, Er Al tag att satsa på utbyggd service. Men kommuner och bostadsfö- retag får inte slå sig till'ro med tillsatts. Kommunen har väsent- ligen ansvaret för att bostads- områdena fär en godtagbar ser- vice. För att skapa god service krävs det framför allt målmed- vetet samarbete mellan kommu- nala organ för stadsbyggnad, , skola, barntillsyn etc och mellan ; kommunen och företag inom " främst handelns område. stående, - - . i (Dagens Nyheter) att en statlig kommitté nu har, a Ben Quick alias Roy Thinnes blev skådespelare sedan hans” sport- själv hade ju ' fått lära -s'g att :- kompromissa med sitt konstnär- : '|liga samvete, när: han verkade i. spelar. : , Vanliga trollkonster pehärskade : Han förstås också, och haris unge ' a i Vackra Clara. Varner spelas av karriär pia tio och .Yar länge - å. nader i Chicago > vilket fört farande” är” rekord där.” > gen: feta. kontrakt. och stora rok "ler, "men :hon envisades länge att vilja ägna sig helt åt teater och TV, och inte förrän de allrä sista åren har. hon /gett efter och. tac- | kat ja .. till. roller: i både : film och TV där. DN . Men. hon. har kvar. sin. lägen- het:i New York, där. hon trivs bäst,.-och lär -längta ivrigt "hem till. ”sin; långhåriga "tax 'som' he- ter Sunshine och. till den stora och; fina ..samlingen med” bilder och "minnen .av Greta Garbo, som är". hennes. idol, och förebild, SKADESPELARI "1" STÄLLET" Ber, Quick heter: Roy Thinnes bakom kameran, .men något hår de; två gemensamt: vi har. sett Ben Quick med påtaglig : färdig- het” såga. och. snickra och” måla — det -gör. ungkarlen Roy Thin- nes. också: som' hoppy i'sin' vå- som trollkatl|[" "| där han'både målat 'och"ritat' Hollywood erbjöd : henne 'ideli-1genheten och snickrat alla ms Aktuell ss "kommentar: ; a [d Nancy Malone, Hon började sin USA:s bäst betalda barnmodell ing i Beverly” Hills i Hollywood, lerna själv.” Det är. bara åtta år Sedan han gick, i "skolan och först drömde om att. bli! läkare —" vilket” tan sedermera fick spela :i TV ett tag och ' sedan att: bli: sportidol, Men : amerikansk - fotboll 'är "ett hårt spel. — som vi väl närmast kallar : rugby - — och. på; träning bröt ; han -- båda : fotlederna ' och fick ge upp. alla vidare planer. Så ' blev" han. då : skådespelare" i stället, . och : efter. tre 'prov. fick han rollen som: Ben Quick. vå Han har. varit "med! i sju: TV- ;| serier" tidigare, fast inte” med; så storä”roller, nen” hu” tycks” hanä lycka "vara" gjord; och det -är: tro- ligt att ”vi får se. åtskilligt mera av honom i, framtiden, | Bara Beh Quick blir gift med Clara Varner "och, får . Onkel Wills imperium undanstökat.' För det är ; väl det $om' är meningen, - Karl Martin. Stockholm" "(rn | ningsgraden kan man "fa en: till ” Kläder”av ett tyg,-som 1 anpassar H tätning” av "porerna. Svällningern porter från USA, . omtalar 'tid- skriften. Textil - och ' Konfektion..' Vid torrt. väder släpper” det ige- nom luft "som konventionella ty; ; ger, börjar det" regna blir struk- turen :tätare” och. vattn inte. igenom, .-. Regntätheten | liknar då plast. foliernas och "de plastbelagda väv- nadernas. Dessa, egenskaper. er- hålls genom att man . kombinerar ett tyg med elastomer, .d. v.g en mycket töjbar plast. ; « Man ' har : utgått - från "en: kon ventionell. vävnad, som kan bestå av "bomull, rayon,' polyester, ny- lon. eller blandringar av: dessa. I porerna. anbringar .man. genom bestrykning en elastomer.' Denna beläggning är till skillnad från en konventionell plastbeläggning inte kontinuerlig. Elastomeren är mycket -töjbar, och kan därför” följa fibrerna och" garnerna vid tygets deformering, Men elasto-. meren kan dessutom svälla starkt i vatten. Genom att välja .sväll I sina: egenskaper. efter -väderleken ger. ett kontinuerligt elastomer- 'kan' nu : framställas » enligt rap: lager .. oc Tillverkningssättet Bär provats på : ett 'stort : antal: ol.ka. tyger. De provade bestrukna vävnaderna var härdiga "mot både vattentvätt och kemtvätt... Den bestrukna väv- naden "hade: inte. en: belagd” väv- nads .karaktär, .utan. ett. utseende som "mer liknade . orginalvävens. En mycket stor effekt hade 'upp- nåtts i graden av", vattentäthet. Den :bestrukna väven . hade ett vattentryck : på” mer: än 100, cm, medan den obestrukna hade 7—12 em, ' Tilltätningen. var, - sålunda mycket stor. vv Bestryckningen' sker på en stan- dardmaskin.: Eftersom .-man inte vill. ha. en kontinuerlig film utan en punktvis inplacering av poly- mer i. vävens porer måste: man använda en modifierad bestryk- ningsteknik, 'Kniven är utformad så. att, den polymer som placeras på väven trycks in i denna, 'Vä- vens underlag vid bestrykningen är också av betydelse. LÖNSAMHETEN MINSKAR GENOM. REALISATIONER Stockholm (ET). Det är ingen tvekan om att folks svaghet för -realisationer i viss mån kan förrycka den regul- jära försäljningen 'och inverka menligt på lönsamheten : inom många företag, uttalar ordföran- den i Textilhandlareförbundet di- rektör Carl Cason i en artikel-i tidskriften Handelsnytt. Säsongrealisationer är emeller- tid nödvändiga och företagseko- nomiskt mera berättigade inom textildetaljhandeln än inom andra brancher. Mot bakgrunden av att mode, modeller, färg och mönster ändras i en allt snabbare takt — mänga gånger även i säsonger- na — Måste man räkna med att sä$songrealisationer framledes kom- mer att företas i minst samma utsträckning som hittills, Realisa- tionernas uppgift är att under kort tid till nedsatt pris avyttra felaktigt inköpta varor, udda stor- lekar etc, samt att göra en 1a- gerrensning i syfte att bereda plats för nya säsongvaror. Även leverantörerna — säväl fabrikan- ter som grossister — mäste vid- ta realisationer av samma anled- » karriär stoppats ning som textildetaljhandeln, De- ras realisationer gär så att säga. v.a.detaljhandeln. Nog förekommer det att, be- greppet relisation- missbrukas. Det är framför allt i de största stä- derna som ' missbruk florerar, Oli- ka slag av försäljning och erbju- danden genomförs under täck- manteln realisation, Orsaken här- till är, att uttrycket realisation alltjämt har en: magisk inverkan på konsumenterna, : Vissa miss- förhållanden i detta avseende har man kommit till rätta med, men missbruk -: förekommer . alltjämt. Det är ingen tvekan om att en mängd överskottsvaror från 1le- verantörerna' saluförs till konsu- menterna under begreppet reali- sation, Det kommer . säkerligen alltid att finnas människor, som attra- heras av realisationsutbud. Efter- som en realisation alltid börjar en viss bestämd dag, inträffar alltid det förhållandet, att man skulle kunna ha köpt en vara billigare än :man, gjort, om man väntat någon dag. Företagen bru- kar dock i allmänhet åtminstone några dagar i förväg avisera om » munistpartiet, ofta varit förbluf- Jannat språk, Mihajlov 'som re- för några dagar sedan yttrade omvandlingsprotess och en poli- tisk debatt som inte minst när ldet gällt förhållandena inom kom- fande fri. Det borde alltså, kan det tyckas, finnag plats för för- fattaren och universitetsmannen M-hajlovs. tämligen ”hovsamma kritik 'av det jugoslaviska .sam- hället, en kritik som syftat till att skapa möjligheter för en lag- lig opposition inom författning- ens ram, Med skrämmande skär- pa talar domen häromdagen ett dan 'avtjänar ett ettårigt fängelse- straff dömdes nu till.fyra och ett halvt års fängelse, Tito! som I "Jugoslavien: pågår en viss | Högerns 100 miljoner än” "ioka- Eseringslånefonden kan . möjligen vara värt en extra kommentar." När" beslut fattades hösten 1944 . om införande av lokaliseringslån, gick .' högern 'som ' ensamt ' parti emot. "Nu tycker alltså även hö-. gern, att lokallseringslånen är bra — två och ett halvt är efteråt. Det -är kanske precis så mycket söm 'skiljer konservatismen "från andra idéer, | . Strukturrationallseringen måste. bygga på en ständig strävan: att förbättrå lönsamhet ock "att ra- tionalsera , produktionen, . Det är tänkbart att vi tillfälligt kan för- gylla verkligheten "genom att via att: all verksamhet mot staten skall slås ned,' saknar som synes och partiet från de intellektuella ; arbetsmarknadspölitiska medel sö ka göra livet surt för företag och I branscher. med lågt ' relativt lö- Skånska Dagbladet ln icke lydiga "verkställlare av. sina ' neläge, men. risken för att den intentioner. "Att värdet ' för "regi förgyllningen hastigt flagnar bort men" av. att ha tystat den .oför-. är "mycket. stor.: Besvärjelser - hå färade, idealisten inte till' närmel-itar föga — vår, enda utväg är sevis kan uppväga .de' negativa att i "främtiden . hålla. företagens verkningarna på: " Jugostaviens kostnadsökningar inom ramen för good will utomlands har uppen-? produktivitetens tillväxt, Det -mog- barligen ' befunnits vara” en. ovid- nadsprovet återstår för den svens- kommande synpunkt. : - Svenska Dagbladet Rymdexperimenten;/ har krävt ett nytt" dödsoffer, det första un- der flygning. Det ligger tragisk; ironi i att olyckan tycks ha vål- lats av. ett tekniskt fel av täm- ligen banal art. Krånglande' fall- skärmslinor torde, inte höra till de.. fdror..som .en. kosmonaut i första hand" måste: räkna ' med. Trots, att mycket stora risker: in- går i kalkylerna. kan Vladimir undgå att lägga; hämsko på den sovjetiska ' "rymdverksamheten. Bakslaget är minst. rika allvarligt som den. amerikanska” , rymdkap- selbranden' i januari då tre astro- nauter omkom. Katastroferna/ ma- nar stärkt. till besinning på öm- se håll) flac oe dt Sydsvenska Dagbladet sa i -' Reklamkostnader: ' Under perio- den. 1960—1965 ökade 'reklamin- vesteringarna med :.'50 : procent, snabbare än den privata konsum: tionen till och, med, och .-låg det sistnämnda . året på :1,7 miljarder kr, Pressen tar. emot. hälften: av reklaminvesteringarna, ' direktre- "I klamen — broschyrer och liknan- de'—. får "drygt 20. procent på S.n lott. och. på tredje plats, kom- mer butiksreklamen, : > Tillväxttakt: ,.: OECD-! ändernas ter i 'tillväxttakt .:under: andra halvåret '1966. —' genomsnittligt 3 från 5,5 första halvåret till 4 pro- cent det andra. Man tror, inom or: ganisationen inte" heller att -ök- ningstakten "i år; skall komma över 4 procent, För vår egen del — Sverige är en av: OECD:s med- lemmar. —— ökade bruttonational- produkten enl gt konjunkturinsti- tutets beräkningar med .3,9 pro cent 1966 medan man :' väntar en ökning på: 4,5 procent detta år. Bostäder: I Sverige investerade vi 1964 15,6 procent av brutto- nationalprodukten IP byggnader och anläggningar, visar en rap- port från Svenska Byggnadsentre- prenadföreningen; Vi byggde ock- så -11,4 lägenheter per 1.000 in- vånare; "Det är en hög .siffra in- ternationellt — i Frankr.ke var den 7,6, i Storbritannien 7,2, i USA 8,3 och i Västtyskland 10,7, Och - bostadsbristen »har> vi kvar i alla falls. Sverige dyrast? Existensminl- mum för: en svensk fyraperso- .Inersfamilj är. 525 kr per -vecka konstaterar en holländsk under- sökning och därmed 1pzgger vi i toppen på listan. I Holland räc- ker det med 180 kr, i Västtysk- land får man betala 242, i Nor- ge 289, i England 300. T.o.m. USÅ sägs vara billigare bara en femma men i alla fall. — Om konsumtion: Vi lägger ned nästan lika mycket pengar på resor som på bostäder, har In- dustriens utredningsinstitut 'fun- nit. Resorna har stigit snabbare än någon annan konsumtionspost under åren 1950—1964 då bilbe- ståndet sexfaldigats, Resekonsum- tionen svarar nu för 14 procent av den privata konsumtionen men 1975 räknar man med att siffran stigit till 16—17 procent, i : . ra som köps på realisation köps dock alltid under andra betingel- ser än om den köps reguljärt. Ett företag måste alltid 1 sin priskalkylation ' och ' prissättning räkna med prisnedsättningar på grund av realisation, som för när- varande är en stor kostnad. Ge- nom de många och långa realisa- tionerna torde det förhålla sig så att vissa människor köper större delen av sitt behov av textil. res- ”pektive beklädnadsvaror på -rea- Komarovs dödsstörtning knappast |/br bruttoriationalprodukt' sackade, ef-V” ka: arbetsmarknaden likaväl som för det. svenska” samhället i stort. Na Arbetsgivaren" : ”Samhä ets .: Ufrärbsta ppgift av" kvalitetsbostäder” "sade = inri- kesminister Rune, Johansson": vid : en" > konferens, > "som "Sveriges all: att ren fortsatt FANN hållbara garantin att bostads- vskaffas” in- att detta"; Cbyggand under. utveckland Konkurrens mel! former, Monopol: ken! ikthing den” inte "gynna. de" a £ a Sundsvalls Tidning bet Havet är stort men. det finns. "allt anledning. att ställa "frågan vilka "konsekvenser den, ;fortgåen-. de nedsmutsn: ngen med olja med- rr för för" framtiden; Det. är inte orimligt : sått tänka” sig vittgaénde ganlsmer? I att biologisk "högst: Åroligt ' ystém , i havet blir Varen En del av. det nge Säskae söm” sägs. kommer idag. om, inte från predikstolarna, : förlag och i orgån. som tatskyr- kans Vår Kyrka, Miss dets . Svensk"! Veckotidning,” bap- tisternäs Veckö-Posten, . de” frå” kyrkliga studetternas Kristet Fo- ' rum : och ' den "kristna ”kulturt: d- skriften Vår: "Lösen, ' "Också dylika röster — länge. nonchalerade där- för att språk ' och, tankar: tett . sig. obegripliga. eller intresselösa' för” utomstående — hör i dag. själv: klart. hepima - i. 'kulturdebatten och, ; viktigare, i en som behöver mobilisera rörligare engagemang, och "starkare insat- man i denna. och utan gränsskydd, . . : Dagens Nyheter i ETT ORD ' På. VÄGEN: 'Om 1: alltså ären” u; mål, sajnistus.... (Kol, npsandna ädjen över att Je st adden gav är län sus besegrat ska tillvaro - en "bestämd HinB. Fruktan för döden." kunde i e längre skilja dem : från" Krisg- Ht kärlek, Han gav dem förviss- ning om seger . över döden.» Människor som lever utan hop; anser öden. att livet utslicks"” genom De sörjer därför infö ö H tare "På döden, Men för: "vär Mån. re var den som en sömn, "Till ör "sade r vä somnat fr De som tror, på: ad tus kommer inte att dö, de har fått det eviga livet till 'arvedel. De lever och rör sig och är” till i honom för evigt, Jesus - Knistus sade; ön döda visade sig När Vi anspråk va- ordet: fön :öss «en förestående realisation.. En: varlisation, hOPP om. evigt a störda och den natorligå baläns n : rjungarnasr jor.. Jag lever; 'I skolen, ock leva” e kW” Gen i att han ;själv uppstod från de , måste vara att främja byggandet i sfö örbuni- i rkunnelse . ser inför, allmänmänskliga dilém- ärld utan gränser NN /
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.