+ perspektiv, att tänka 'sig' Dar —= = IT. Lörda isen den: 29 avril IT = Behövs alternativ till EEC? : Vid - nordiska rådets nyligen | avslutade session 1 Helsingfors | . framkom med tillräcklig tydlig- "het, att Danmark kommer —— om då så finner lämpligt — att gå. sin egen väg 1 EEC-frågor- nä, Det' betyder att om Storbri- ”tannien' gör 'en "allvarlig fram- stöt" för vinnande av medlem-]. skap, så kommer Danmark” inte att vänta utan följer Storbri- tahnien tätt I spåren. Det som något "kan ha förbryllat är att Norge visade samma brådska " och samma angelägenhet. Det förefaller ' tydligt > att. -Norges inställning " antingen: ändrats el- ler också-att vi "1 viss män har felbedömt derna FE Sverige. ” varje fall har, norrmänpen a sat. en - utpräglad : tveksamhet Ifråga om det norska jordbru- kets” möjligheter. Men även in- dustrins möjligheter här där- ifrån betraktats med stor skep- sid, Vid en estraddebatt i Vadste- - samarbete "ifråga om de åtgär-; : kunde bli; aktuella. na 1 juli 1965 deltog represen- tanter, för Finland,' Norge och" : Sverige. Frågan gällde de nor-| diska, . ländernas . "möjligheter : ett. stort handelsområde i Euro-| " på "och, problemen dissekerades ; med” hänsyn till de nu” "rådande? konkurrensbetingelserna inom :; EEC. Från ' Norges sida deltog : en." socialdemokratisk- politiker, hr Rasmus Norrbg. Vid detta: ; möte" liksom vid, praktiskt ta- |: get , alla dylika” tillfällen var "det just "från Norge .som be- ”tydande' betänkligheter framför- - des både I vad gäller jordbru- "ket "och "den övriga delen ” av näringslivet. . . .. sDet, ånyo. uttalade "ställnings- . tagandet,, från "Danmarks. sida framstår som. "allvarligare än tt . ”digare, då Norge nu tycks 'väl- "ja samma väg, Med "hänsyn mn ,.de olika . ställningstagandéna ”neutralitetsfrågorna, .vilka själv . fallet kan tänkas ge' både Dan- mark ' och Norge "större möjlig- , heter, än som, gäller. för Sveri Be. och Finland, är perspektivet MN allvarligt. För Sverige skulle det totalt sett och i-minst lika hög grad - för, "jordbruket - vara, ett minst sagt. obeliagligt - framtids mark; Storbritannien. och Norge "nor. BEC och ' Sverige utanför. ve eftertanke; manar också de” uttalanden ' som arts. sa .Stoibritanijens; IMpremi ministöl ning, Nyligen . : det kan komma, innan Storbritanrtön” har. möj. | Nehet . att. "vinna ” anslutning. 1 Trots detta förefaller det 'tro- Y'gt : alt "Storbritannien "under vären 1967 kommer att. göra en ny allvarlig framstöt för " EEC-anslutning. Hur detta kan komma att lyckas kan inte för- handsbedömas, Det har 1 olika sammanhang framskymtat," de nuvarande' KE C-länderna” an-| sor alt man fått betala ett så högt. pris för att vinna den Försonande åtgärd, «-Under« s'sta- världskriget blev "112.085 1. USA bosatta japaner internerade” såsom - potentiella fivoder, Icke mindre än 71.000 av dessa var amerikanska med- borgare och födda I Amerika. Deras” egendom konfiskerades och beräknades "uppgå till 400 miljoner dollar, Det kunde. ej påvisas, att en enda spionerat för Japan' eller motarbetat sitt nya fädernesland, De internerade hölls fångna "1 fyra Är och släpptes. ej förr- in strax före krigsslutet. Många försök har sedermera gjorts för s att de skulle erhålla någon gott- " görelse för de oförskyllda lidan- y dena och förlusterna men för- gäves, Nu har emellertid USA:s högsta domstol fällt en dom i denna fråga, Den innebär vi serligen en mycket ringa er- sättning, ty av de 400 miljoner- na konfiskerade dollar är det endast 4 miljoner,: som äter- ställs, "Dessa utgör för. övrigt sparmedel, som japanska banker haft innestående i Amerika. « Trots detta är åtgärden emel- Vertid av betydelse ur princi- plell synpunkt, gen:.25 är efter kriget en för- sonande gest I folkförsoningens tjänst kommit till stånd. Den är märklig även ur den syn- punkten,: att här en av segrar- makterna visat sig vilja ge rättvisa även mot en besegrad och erkänt, att en orättfärdig- "ett stort. . in: välbetänkt om "något större : Valborgsmässan,: lysera hur, den” nuvarande EEC- "konstellationen. kommer; attiber tiska, partierna "under Hels: ng- de relati genomgå ”"den'- . styrker emedan äntli-]' het blivit begången. od « enighet : som " hittills .- uppnåtts] att män, inte skulle vara villig : att ta några risker genom "den ' Je -kunna. åstadkomma” inom franska, kretsa : , .Skulle man -utgå ifrån .den nuvarande situationen, blev be- dömningen; ifråga om möjli heterna. till: en:-anslutning f EFTA-länderna av allt att dö. "ma tämligen pessimistisk. . Nu' är. det emellertid så i interna tionella sammanhang : att föränd-, ringar i positionerna tämlige snabbt kan. int äda. - Hur » som helst förefaller . let. som . om alternativ; i den 'händelse en främst! ' EEC-anslutning i någon form visar sig omöjlig” skulle. behö-jväxtförbättrande syfte, som ästad-|, vas. Det är. beklagligt , att Dan: kom em viss framgång i dåtidens mark, Inte: visat något: intresse för. närniare över: läggningar; och I der . för. eventuella" andra . 1ö5- ningat som i en sådan. " Det förefaller 'som "om u "Sverige rörde oss "något för myc- ket 'med problemen. hu tr uvida; vi önskar-en anslutn: ng till "dagens ' läge” är a som ”kan av- "Ingenting : rna detta. ' turligtvis., avhålla” OSS ifrån att granska våra möjligheter inom göra" handelsblock” ib med : hänsyn till ”konkurrefis måga. "Kanske vore det > dock tresse även ägnades ät att” ana- döma och ; betrakta” én "svensk framstöt i ärendet, Det. är en främgårig . att de. svenska” bolt fors-sessionen tycks ha. kommit fram till tämligeri likärtade" ställ- JOCK ningstäganden; Fock en ”prakti kt taget." fullständig ”; enighet "om att: anslutning”. bi eftersträvas. Den "avvisade dariska: toch" nors- ka) ' attityden” till ett” närmare samarbete”: i 'EEC frågor d: det. bromsarna 'som” inte furige- "rar söm "de skall. "Dessa olyckor har. blivit färre nu,-sedan' inspek: tionen blev obligatorisk. Många äldre bilår' kati vara” säkrare än ya som inte hunnit hårdnänta - -pröv- ning bilkontrollens test innebär. Men; syftet förfuskas "om försäl- Jare, skall ”tillåtås ' bedriva mo- dernt hästskojert med andras liv som insats. Att. så sker i bety- dande omfattning visar den, kon: trollaktion polisen och. bilinspek- tionen. överraskande företog våra tre största städer, " Synnerligen - anmärknin svi är att ett. betydande antal av de bilar, som belades. med” körför- bud” "befanns vara 'stulna.> Det : uppfattningen . att” det ig om mindre nogräknade örsäljare, Aktionen i Stockholm och på , de" två andra platserna var välkommen. Den får inte bli en engångsföreteelse. Den bör ut- sträckas till även ahdra 'städer, sporadiskt och övrraskande, men också till mindre försäljare på landsbygden och smärre tätor- ter. Först då kan man räkna med en vilja, om än under tvång, att inte sälja annat än vad som: utan risk kan trafikera våra vägar, ” Hur man' slutligen skall få de försäljare undér; kontroll som har hela. företag i fickan och I drar från. ort till: ort, hör till de svårlösta frågorna. På något sätt mäste de också lösas, BOT FÖR GAMLA DER > På "många håll i världen har det nu på allvar slagits larm om luft- och. vattenföroreningarna, USA får lägga" ut. 10: miljarder dollar :per år under 30 är; det betyder 50 miljoner kronor ärli- gen, för att lösa problemen, be- rättar Östgöta Correspon. denten: : ”Arskostnaden : tio + miljarder |" i "dollar är självfallet "ett ungefär. '- som dock ger en: ligt belopp, uppfattning om vad det gäller. Det är också föga sannolikt 'ätt > det blir "mindre — all erfaren: het lär:ju att prognoser oftare, visar sig vara tilltagna i under. kant än i överkant. Dessa väldi- ga utgifter krävs alltså för att: 1 efterhand, i den mån, det nu är möjligt, bota skador som upp- stått. genom gamla försyndelser, Problemet finns, som ' bekant i, alla "industrialiserade länder, - 1- mässa, irritation som en plädering för festen, s sina rötter i en grå forn- Storbritanniens anslutning .skul-? tid; | ituation 'serades,.hon,. Hon fick: som "dag Den" heliga valborg & är. jordbru- kets helgon och efter henne fi-| den katolska kyrkan Valborgs- men i Norden har vår- Dagen Väen 1 maj är uppkallad efter ett katolskt helgon, kunga- dottern "och ' abed.ssan . Valborg, som föddes omkring år'710 och dog 779; Hennes härstamning är inte fullt utbredd, men vad som -är' fullt-klart är, att hennes brö- Ket' lck: namnet Heidenheim, och detta Kloster blev Valborg abe- '; Hon. gjorde sig snart be- itt religiösa nit, men ven för sin kunskap om jordens rukande. --Omkring "sitt : kloster t hon anlägga vidsträckta åker- fält, : anställde ckliga jordbru- "kare och skötte själv en del expe- "riment: "11 ljördförbättrande och "primit.va "jordbruk. Hon vann därigenom snart ryk- te "som "en" framstående: både re- en "tid efter .hennes död kanoni- den, '1 maj, eftersom just den der. i- mitten av 700-talet grunda-]. , desett kloster I Wärtémberg, vil-|. ligiös och ' praktisk kvinna och|. Majelden har uvgamla tidgn var och är den betydelse fullaste för” "södra" Europa i jord- bruksävsgende. Omkring 1 maj r nämligen gröningstiden i Syd- Elitopa. 'Has 'oss ligger gronings- tidpurnktén > längre fram 1. maj. Valborg. dyrkades och dyrkas fort- . farande: i. "de. Katolska : länderna ; $säsom, äkerbrukets 'skyddshelgon. ! -SDe katolska helgonen firas, ju ågon” män dagen ' före firas ! därför över, hela, den katolska : världen + en + mässa, ' som ' kallas inte: endast "att fira minnet - av | jordbrukets. : skyddshelgon-. utan även att genom böner till helgo- net försöka: förmå henne "att: ge de bedjande en göd skörd. Värt Välborgsmässofirande, som sedan. gamla tidér'häff stor bety-T delse, . hår fått; ärskilt” "framträ- rmer i Uppsala men. har enare tid fått ökad '"landet "och söka. lorsaken ' till: denna vårens fest ”— liksom ju.-förhållandet är med ralla de större kyrkliga hög- t.derna.::—. långt tillbaka i den många ” decenniex,, har Utider” sig I stadigt accel fått "utveckla. ngeles smog. Meri ] ör”långt även hos oss. med renandet av uft och, vatten, na mycket länge uppenbara. "och deb + Även I Sverige nar Ul stora - försummelser-' att -ta igen och mycket: att göra -för att förebyg- »ga, nya: skador. Det har börjat sTÖracpå sig åt rätt håll, om än det går,i maklig kitt. wc Anläggningen , avloppsre- Cningsverk har kommit. någorlun- "da igång. Regeringens avslag på ansökan om. anläggning, av en sulfatfabrik + i- Kvicksund -:-vid Mälareny: Stockholms 'stads--för- "bud. mot körning . på: tomgång "med bilar längre tid än tre minu- ter, stekniska - verkens .uppsätt- ning” av "apparater för mätning jäv luftföroreningar i Linköping några ' spridda ' exempel på "skärpt , uppmärksamhet. För Några: månader” sedan avgavs också ett .utredningsförslag om ”ältmär lagstiftning mot immissio- "ner, den sammanfattande benäm: ningen På obehäg av skilda slag "som uppstår genom -: förorening- ar, buller, skakningar 0. S. Vv. " Än'så länge är detta bara ett förslag” 'och ett förslag som inte berör. ett- -mycket; viktigt område :— ;bilarna. / Mycket återstår och det hastar! : DET FINNS BARA jEN . EF. FEKTIV ATGÄ RD dö att reducera Vvapenstölder- na, hävdar. . Norrköpings "Tidningar och det är centra- lisering av förräden: ... Från) flera håll har en centra- liséring av vapenförråden före- slagits, varigenom man skule kunna" uppnå en bättre bevak- ning. De utspridda. mobiliserings- förråden kan rimligtvis inte va- . ra motiverade i vår tid, då man med bil snabbt kan transporte- ra ut "vapen tiotals mil i ett - skärpt : läge. Försvarsministern ' förklarade också att en ökad centralisering är aktuell. Den "utredning som arbetar med vapenstölderna och förrå- dens placering bör ha fått en extra sporre genom den intensi- va debatt.som förts i frågan. En - mycket bred opinion står bakom kravet på bättre förhållanden på . och, 'som' avser i "] och > de” blommor,- gagnar; [lorat- eller, kanske .rä ändrad ” betydelse. i tid — grä' forntiden, . tusen år: minst före kristendomens införande i vårt land, Ungefär vid denna tid-! punkt på året, då sådden började: våra” förfäder” stora ' "varvid 'offer av olika slag skedde. 1 åtminstone i södra Sverige, höll |sen,' Vi: tänder i vilka i allmänhet ingenting av (själva offret brändes, ibland tän- de man ' också vid festen eldar på avstånd från själva offerplat- nu våra eldar i; såddfester, | allmänhet på höga berg eller and:| ra upphöjningar, så att de kan :NU fick man också bruk för den j|ses på vida avstånd, men detta från julfesten sparda såkakan — ' beror. uteslutande på en:samman- ett bruk, ':som-:kan räknas från blandning mellan majelden och ! 500-talet ' i. vårt land. Denna så-. .kaka "bakades, ibland redan till Luca, ty tidigt började ju jul- firandet. med den” dagen, men senare, sedan Lucia och själva” juldagen "blivit mer skilda högti- der, bakades såkakan tir julbor- det. Denna såkaka avsmakades i allmänhet "aldrig "vid dessa hög- tider, ehuru den tillhörde de of- fer, som ' då. hemfördes . till an- darna. Den' sparades i stället och smulades ' sönder . samt” blandades med 'dé frökorn,” som spriddes på åkrarna 1, såt.d.- På: mänga håll delade man; kakan; mitt itu /vid "jultid..<och+ åt den ena ' hälften på . samma ' sätt ' som. "man. åt upp allt: det övriga, "Den :andra,' hälf- ten" sparades för” att. söndersmu- las och, användas vid själva såd- den, Met här i andet ' offrade "vi också .: markens , första blomster och de första gulgröna knopparna på. björk: och sälg. .Offerlundarna pryddes med späd. björk - och -sälg .som, redan dä var. utslagna t.. ex, vitsippa, blå- sippa och "hästhov.. Maj kallades -också. .blomstermånaden Må er den, hedniska. lla bruket vid den. tändandet av valborgsmässoeldar, Våra” förfäder från: urgamla. tider tände också eldar. vid sina: fester. Ibland tände. man: offereldar;:, vid värdkasen. > Vårdkasen .var en. stapel "med ved, :som' ständigt - fordomdags : — man torde kunna räkna detta bruk från 1000-talet, alltså :sedan vära gamla . offereldar i egentlig mening redan slocknat och. efter- trätts. av ljuset på :altarna :i 'då- tidens kyrkor —. funnos ,upplag- da -på "höga kullar och berg, så belägna; att de kunde” ses vida omkring... Denna vedhög var, av- sedd.- såsom .signal:: till... de: om- kringboende.” När. värdkasen tän- nast, att ond. tid" nalkådes. :Då var nämligen fienden på väg. El- den var signal till traktens. män att gripa: sina. våpen, .samlas” och skynda fienden, t.ll” mötes, innan denne. hann skövla deras hem”; » Majelden,..håde : emellertid : ett helt. annat 'ursprung...Den tändes nämligen, - som; förut "sagts icke på bergen utan antingen, på: el ler helt. i närheten: av -offerplat- sen oci vår "avscdd' ätt" skrämma de onda andarna' på flykten" un- der "offret! Alltid "vid stora” högti-; der, :var” de; onda; andarha:i far- | ten för at "omintetgöra" eller" ska: da människornas ”offer' till. gudar- mas och eftersom mörkrets makter : älltid trivs" i mörker. och ljuset : är deras största f.ende, tände man. bål; helt "enkelt - för "att: genom , ljusskenets' inverkan hälla de on- da makterna: på avstånd. oc, för oss har emellertid ala dessa -gamla.:- traditioner vingen verklig betydelse ' längre, I -maj- eldens sken -och i'vårsångens-tec- ken hälsar: vi”nu: våren välkom- men utan att behöva använda oss av. några". besvärjelser : varken : det enia eller" det andra. avscendet, es I. E.. v.lkas: sken. offre! försiggick, men : Stockholm (TT). v tionen "här snart tjänat. ut; försäkringsköncerns första data- lerades: år. 1957, har "överlämnats till. Tekniska' museet i Stockholm och i dagarna får. museet :också ta emot Besk, den första svenska datamaskinen, ' omtalar Teknisk Tidskrift: ooh H IBM 650 ' var' den. vanligaste maskintypen i... datamaskinernas första generation, Den -.gjordes i nägra tusen. exemplar, vilket man då i databehandlingskretsar ansäg vara svindlande många, I Sverige fanns det elva. 650-maskiner. . Av dessa är två fortfarande 1. aktiv tjänst, därav en köpt och en hyrd: De första datamaskinerna hade elektronrör som aktiva komponen- ter och det var si och så med dr.ftsäkerheten, . även om - ett elektronrör är en mycket, drift- säker komponent blir. den sam- lade pålitligheten hos några hund- ra eller några tusen elektronrör inte vad man egentligen skulle önska. : Effektbehovet . var stort. Der ' nödvändiga elkraften var visserligen billig, men det' var dyrt "att kyla bort energiutveck- lingen. Giganterna bland . den första generationens datamaskiner krävde förstärkta golv och i många fall måste man slå hål i väggarna för att få in de sto- ra enheterna i husen, I- den andra generationen av datamaskiner hade man . ersatt elektronrören med transistorer. Dessa uppfanns ungefär samtidigt med datamaskinen: själv under 1940-talets senare del och : mot slutet av 1950-talet slog de ige nom på datamaskinmarknader. Med en gång blev datamaskiner- na mindre, lättare, strömsnålare, driftsäkrare och .mera ' lättsålda. Den andra generationen härskade oinskränkt till mitten av 1960- talet. Man har länge talat om en föl- jande generation, där de diskreta komponenterna och de konven- : detta område. tionella transistorerna i sina se- fade "Den: första datamaskingeniera- Flera' fabrikanter har också -bör- året' liksom där ute i naturens!- parata höljen ersätts av integre elektroniska ' kretsar; IEK. till konventionellt är "alltså inte enhetliga i kom- ponenthänseende. Det karakteris-; tiska är istället andra, . mindre konkreta drag, som har att göra med maskinernas ” Jogiska iskep- nad, Det är 'ett allmänt. drag på dä: tabehandlingsmarknaden att. ma- skinerna byts ut mot modernare modeller långt innan de är. fy- s skt 'utslitna, Den som har lus och pengar kan alltså köpa e «begagnad, stor amerikanare och” etablera sig som dataraggare, Det kommer alltid finnas. be- hov av en välgörenhet som springer, ur den medmänskliga känslan av att vilja hjälpa. Det viktiga här är att få bort ordet välgörenhet 'och hitta på något annat istället — ett ord som inte är belastat med en gängen sam- hällsforms, värdeladdningar.. De flesta ger gärna en slant — inte "minst har aktionen. ”Flykting 67” nyligen bevisat detta. (Den är f. ö. inte slut än, det går bra att sätta in en gåva på postgiro 90 1950). Det kan vara värt att påminna Aktuell - Å kommentar-- Det är förutsättningar för en ekonomisk :stabilitet som mäste skapas, "om vi skall kunna. be- mästra våra strukturrationalise- ringsproblem och om . vi skall kunna bibehålla och vidareutveck- Ja näringslivets konkurrenskraft. En "alltför .stark statlig' utgifts- expansion, som tidigare inte mött nämnvärt :'motstånd, är 1 ett så- dant läge oförsvarlig, Det är det- ta hr Sträng kommit till insikt om och som resulterat i att han nu gör sitt ' bästa : för att leva upp till sitt namn, . "> ÅA Sydsvenska Dagbladet Det är ett rimligt! principkrav att företagen — som för' sitt eko- arbetskraften ' — "ges 'skyldighet att garantera de anställdas trygg- het vid en driftsinskränkning eller nedläggning. Men det är i prak- tiken” mindre lyckligt att belasta alla företag med en viktig social des, då såg.de omkringboende. ge-l' na:”Dessa onda andar måste skräm- ! funktion som "åtskilliga av: dem när det blir allvar 'kanske inte orkar med, Inkomstgarantin' vid en sysselsättningskris är en ele- | mentär trygghetsreform som mäs- te reglerås så att den gäller lika för alla och av branschens - eller. företagets konjunkturer, Den: bör med and- ra ord få formen av en allmän arbetslöshetsförsäkring. Finansie- ringen blir en teknisk ' fråga, yt- terst ett rent bokföringsproblem; det är' garantin och den generel- la giltigheten som är det väsent- liga, wo : agens » Nyheter; tjänstemän” som. konstaterades på en fp-konferens”i Stockholm kom- mer att ställa "enormt ökade: krav på arbetsmarktadsberedskaper.” d ps ÄN > så länge. -finns” det ens. en ”tillfredsställande. form ” ärbetsfö rmedling” för "tjänste för att' nämna ett exempel, rat: onaliseringsvågen tors. - inom "Kon: och": | "attoslå över: oss i något |] skilda tragedier; mycket ma ade ahspråk : på ; arbetsmark: " nadsmyndigheternas '" möjligheter fatt samtidigt; lösa problemen” för dem som arbetar i fabriken och pför dem som arbetar på Kontoret or sv Wertaland; Tid ingen Den teologiska : utbildningen är nomiska bestånd är beroende av|s inte blir. beroende]. Om 3 tjänstemannavärlden. Junda ett enbart. akademiskt, propb- lem. Det angår hela vårt folk. 1 stort ' hur ' det löses. . Det. finns allt skäl att understryka att även ett livsåskädningsmässigt' "och ret. lgiöst neutralt samhälle bör kun: na se det som en uppgift ätt. gå sitt stöd ät en' utbildning: som många och stora avnämargrupper har behov av,' givetvis under förutsättning att den utformas så. att. inte bara en "utan "alla dessa gruppers behov tillgodoses. » Skånska Dagbla det ' Norge” har rekordlåg arbetslös- het, säger kommunministern -Helge Selp: som befinner sig på besök 1 Sverige” Det hänger särskilt amman med den starka aktivi- teten inom byggnads och anlägg- ningssektorn, Vidare har det möj: Igen också något samband med en: expansion 1: näringslivet, som är mera decentraliserad > än tidi- gare, vilket har gett. en "högre grad av sysselsättning, Det kan ju också tänkas att den politiska situationen med borgerligt styre kan ha: haft någon inverkan, 5 : en "Sundsvalls Tidning, | H Det blev 10 Yespektive 12 ärs interneringsstraff » för . de ' "båda unga rånarna och” polismördarna. Straffen är ;.hårda, de hårdaste". som utdömts i liknande fall. Och nu börjar. man: och' framför. allt i en "del" vänsterradikala' tidningar att kommentera det hela med att domarna är för härda, « mätning: för att: -varna > ra” andra ungdomar. till: eskapader. Det” måste slås fast att:. sådana” brott : de här 'ynglingarna: gjort. sig. s diga tur blir! härt bestraffad språk. Dylika synpunkter har: d' gare framförts i riksdagen bl; a. av hr. Löfgren ,(fp).: När. dessa frågor nästa. gång. komme upp på Helgeandsholmen. kan man : väl utgå ifrån /att statsrådet 'ock- - f Så framhåller hur v. tigt det. är att personer. med, missionset aren: : ett akademiskt ärende men inga- : SN Visby Text: "Joh, 16: 23—33 I stund, Pingsten, som är alla krist- Ii himmel : "Det? är en löftets! tid i kyrko- under «denna tid. en. divgivande : solstråle, från Honom, .som är. so- len själv i det eviga riket. Det är. varje 'söndag 1.Guds hus så-' som en härlig vårdag, då ljumma vindar kommer över oss och bö-. vi bereder oss på' uppfyllelsens : as. högsommar. -En sådan ski i värvind möter oss ock i Bönsön- dagens evangelium" med: ”Sannerligen,' sannerl'gen säger |v jag Eder”, vem .är det som ta- lar så allvarligt försäkrande? Det är Han, vilken är given all makt och på. jord, Herren Jesus själv, Då vi hör de för- säkrande orden, hur kan vi då tvivla på sanningen i vad Herren säger. Och vad är det Han lovar? — ”Vad I bedjen Fadern om, 'det skall Han giva eder I mitt namn”, Om vi nu blott.tradde dessa ord, då kunde intet. nedtrycka eller minna om syftet med Majblom- me-insamlingen: att hjälpa de funktionsstörda barnen, d. v. de barn, som genom sjukdom, skador eller utvecklingsstörning- ar blivit fysiskt och/eller psy- kiskt invalidiserade. Inköpet av en Majblomma är ”bara en av flera möjligheter att ge sin hjälp just ät denna kate- gori. Det finns nämligen 1 det fallet :särskilt goda möjligheter att göra en insats genom person- lig kontakt med dem, som på . ena eller andra sättet blivit han- om detta när nu Majblomman åter blir aktuell — och att på- dikappade. S-] tystnar alla begär, tft oroa Os: Och detta att. bedja i tro, det. är att bedja i'Jesu namn. Men kan. vi' så bedja? Ja, vi Ern .jat leverera. JEK-mäskiner även "rike. . - Varje. morgon' ser" vi, nya: kan . alltid : bedja "med den grad civila och jordbundna" kun- blommor, som "viskar till. oss om 'av tro vl har och. med :d maskin, en IBM 650 som instal-Ider, men andra, håller: fast. vid . :sommaren, de :uppfyllda'! vårlöfte- avi mått Jesu Ande,” som är öss givet, "transistorteknik. : nas skönhet och. rikedom! Så ges i; Ty» även. en + mindre fullkomlig "De maskiner, som nu : tillverkas, "oss, varje "söndag i evangelierna "och stapplande bön I Jesu. namn skall ha: sin välsignelse enligt Hans. löfte; "Den som” beder. han får, den som söker han" finner och" för den , som» klappar: skall varda upplåtet.” -Vid- varje vår hön gäller det - ordet;. "Ske dig, nens blomma börjar spira 'l våra - såsom du' tror”. ” av Guds ord öppnade hjärtan och! ”Hitt.lls "haven I-icke . hett om något I mitt: namn; bedjen, och I 'skolen få, för att' eder: glädje - skall bliva fullkomlig.” — Ja, det är så. Ju bättre vi kan: bedja i En namn, desto gladare ska bli, Glädjen blir fullkomlig först när vi kan be i tro,.— Vi har många önskningar och. be- gär,.men har vi fått gåvan att bedja i Jesu namn, så samlar sig alla .våra önskningar 1" den att få frid med Gud och ha vår glädje i Honom. , Förstod vi värt eget I ta, så! längtade vi efter att” ha andra önskningar än sådana, som kunde uppfyllas, så snart vi ytt- rade dem. Men hur ska vi finna sådana önskningar? Jo, om vi en- dast önskar och vill vad vår Gud och Herre vill, då vet vi ock säkert, att vår längtan skall upp- fyllas. Ty allt vad Han vill, det sker, och när vi vill, vad Han vill, då sker också vär vilja. Då då har, = dast en' önskan, den, att em vilja må ske .och då är. vi.gsa- liga, vår glädje har blivi full- komlig. a Den stund kom "för "Jesu r- jungar, då deras :iglädje blormma- de ut i hänryckning, då när dén Helige Ande på Pingstdagen. blev utgjuten över dem, Den tid skall ock komma för oss, om vi i tron kämpar den goda bönekampen in- till änden, då Jesus i all sin” nåd drager in i våra hjärtan, i -sina bedjande lärjungars hjärtan, Giv oss en Pingstdag, Herre, en nådens Pingstvind änt föunasvalls Tidning). O, sänd Din Helge And av himmelen me
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.