i - i « ringsbasen för det framtida .jord- « en" allt hårdare internationell " engelska trupper har Grekland posten som regeringschef, Papar ”grepp och "för den skull växlar ' : LAHOLMS TIDNING : ; I över sr hundra å år bar kungamakt nya regimen skall skapa ordning, och folkmakt kämpat om herra- och; säkerhet, verka (för nationell väldet över Grekland. Den senas-' > enighet och "säkerställa en sann te veckans händelser i landet ut- demokrati. De grekiska kuppma- gör en ny; kulmen i denna' se- karna utgör inget undantag frår. kellånga dragkamp, Efter inbör- den regeln. Fröet till den nu ge... deskriget 1945—49, då ett kom- nomförda « kuppen såddes redar, munistinspirerat uppror slogs ned : år 1965 då kung Konstantin tvin- med hjälp av amerikanska och gade Papandreou att avgå frår dreous avgång satte ; stopp fö försöken att, bygga upp center-. "unionen-som ett demokratiskt ut- veckl trum "och som €e schef utövade under buffert mellan de raktionära hov- . 1030-talet och militärkretsarna och dei 1930-talet. ' Under 1960-talet har er konsolidering av de demokra- - vänsterpartiet na sammanslutnat oc tiska krafterna skett, Största för-. ci li isk 2. och. ] nistiska härav tillk Gior- "gios Papandreou, som lyckades merendels regerats av konserva- tiva politiker, men sluppit ifrån militärdiktaturer av' samma typ som general NV i k ' Den egentliga anledningen till att" sammanföra liberala och moderat- = militärkuppen - genomfördes - Ru : konservativt orienterade politiker torde ha varit militärledningens 'i' den s k centerunionen. Denna : säkerligen. mycket ' berättigade var ett löst organiserat riksdägs- : parti, några partier med organi- serad valmanskår som i demokra- tiska. stater finns inte i Grek=.. land... Partiväsendet är koncentre- ill parlamentet, ett grekiskt en. grupp' parlamentsle- damöter, som flockar sig kring en politiker med fr tående 1e-; daregenskaper,'. Lojalitet mot”le- ' daren är ett relativt okänt be- : . fruktan för att. de, val, som, skul- 1e ha hållits den 28 maj, skulle ha gett center- och vänstergrup- perna en stark majoritet i parla-' .mentet.. Även: kung - Konstantin insåg,” att dessa ' grupper skulle - segra och därför sägs han ha va- rit missnöjd med -deri nu avsatte: ri oa Kanelloupolus beslut att utlysa nyval, Kanel-' loupolus åtnjöt annars som starkt konservativ. ' i politiker ., kungens partier och ledare ofta, vilket Pa- ' stöd. Säkert är, att kung Konsta - 3 'pandreou nogsamt fått erfara. Ut- ' tin genom den politik han -f brytningar : från centerunionen 3 satt den grekiska monarkins fort-; 'har. kringskurit hans möjlighe- satta existens på- spel. "Troligen : ter att genomföra det program : har. han' inte: längre någon poli han ställt upp." , < i : »' > tisk rörelsefrihet kvar utan mås- [ De' båda närmast . föregående . te: lyda de order den'nya rege- kungarna har i stort sett funnit . ringens ledande militära medlei " sig i sin roll som konstitutionella : mar ger... - monarker men, den nuvarande 2: Så länge den: nya "regeringen ' kungen, ..den unge Konstantin, förblir enig inbördes förfogar; den? nn har "ända sedan sitt” trontillträ- ' över en militär maktapparat; som: de för två år sedan sökt vidga . gör: varje försök till :öppet mot- ' monarkens inflytande och” makt; lånd från” op sitionen « utsikts- : Förmodligen har han - ansett sig " löst. Frågan": handla i enlighet med grundla- ' -kuppmännen verkligen utgör. en ' jens ,både bokstav och anda, En : homogen grupp med samma poli- ren" bokstavstolkning av konsti- ' tiska mål en av regeringens" .utionens inte särskilt - distinkta " : proklamationer: talas: om "att den; bestämmelser skulle” tillerkänna +. vill avskaffa fattigdomen hos" fol- ' | "monarken tämligen stora maktbe- i ket.. Är denna påroll bara ett, ca-; "fogenheter;' Vad kung Konstan- | mouflage för "en reaktionär in-; tin "synbarligen inte är i'stånd" ställning. eller / finns :det "något att fatta, det är att en monark, ' allvar bakom :. densamma; .En-.av ' som” verkligen 'söker regera; är.. de: mest inflytelserika militära 1e- : J- en an6mali i. våra dagars Europa, ' darna inom: den nya: regimen lär! " I en demokrati mäste den politi- + gå. under smeknamnet .”Nasser”, : . ska 'rhakten förankras hos-folkéet Det kan” tyda, .på' att det” "inom. och inte" hos monarken och” de ' officerskåren - finns”; en”. socialre-/ > samhällsgrupper, som stöder 'ho- 'volutionär grupp av samma typ: nem, : jersföv som den ”egyptiska officersgrup- :Om militärkuppen . Benomförts pen kring Nasser;- 1. så: fall torde ! |. med eller mot kung Konstantins dess-mi nn. eller i möjligaste mån inte Jåt- 2 Sas om" för ' medmänniskorna, ++ Detta, ger ; geschäftmakare 'en ' extra chans, Ett hembesök mel- : här så lätt för att gå : ;. Beschäft.i i allting, inte 'minst i .. människors lidande, Ett handi - » kapp; . stört eller litet, "anser ; många drabbade vara. förned- rande och försöker smyga undai Jan fyra ö ögon tilltalar den, drab- bade :;mer '. än -att exempelvis träda fram "inför: en' Jäkare på” en "mottagning. Och hjälpmedel : för handikappade av 'olika slag ;: finns" alltid att köpa, oftast. för” dyra ar,' av. kringresande RARE ikek Någon direkt hem- . örekommer N kanske ån- vetskap och vilja 'är oklart, 'men ' grekiska kungens ihärdiga försök att hävda' gierade: ekoriomiska - ställning; me " monarkens måkt i öppen konflikt .dan de :äldre' officerarna :säker- med. centerledaren Papandreou ligen ser'som sin uppgift” att! bety skapade ett politiskt läge, som gav "varat och: stärka; dessa "privilegier: | goda förevänd CFinnsi verkligen en; sådan : motz' som nationens” ri sättning inom offic rskårerna kan'; ögerextremister gri tsikterna'-ljusna för de mot:re- imen -oppositionella demokrati: ska krafterna.” att uppträd. dare, När hö alltid höra ,flosklerna om satt den : . är starkt. pressade och lönsam: kän "ersätta varor med 'sko Sond: "traditionell råvarubas, "De "prognöser' sor 'idag' kan gö Eje ras pekar "alltså klart på belio-]: vet. av en strukturomvandling |- och effektivisering ' av den sbens-. ka: skogsnäringen: om vi skall be- "hålla" vår” ställning som- ett ”le-' :dande-skogsland liksom. behovet ”av omfattande satsningar" på oli- ka utvecklingsarbeten. : : Väsent- : ligt är givetvis att vi kan "hålla nere kostnaderna per Producerad enhet, Det svenska kostnadsläget inom: produktionen: är: idag: så högt att det-är'en. änvarlig. häm- | -sko. inför framtiden : Man) måste självfa le ”satså - Pärt. på” 'Produktiorsutveckling]. :med skogen, som -råvarubas. Kan "skogsindus själv, åstadkom- ma , denna” utveckling av eger I kraft eller måste samhället ” enga- gera sig ytterligare? Att det' ock- så I fortsättningen kommer att - krävas samhällsinsatser för: att klara'av-en 'rad arbetsmarknads- problem och sociala svårigheter torde vara höjt över allt tvivel. Zz Om man :'sen till skogsägarrö- » relsen så måste också en samord- . ning och” prioritering av: resurs; Mor TUNGT VÄGANDE söt : Jordbruksutredningens: . hadé mycket". tungt vägaiide s "den föreslog förlängd” "Kmorte: ringstider. för jördförvärvslän. och driftslån, skäl som borde vä- ga tyngre än den ”återhällsam- het "som gäller som" nödvändig även” på åndra områden i den kreditsituation som råder”, skii- ver Jordbrukarnas F ningsbläd: MN Går det. över huvud att åbe- ropa den aktuella kreditsituatio- nen. 1 "ett fall som detta, så snabbt som: denna situation för- ändras! Vär undran" över att reger iing- en i fråga om sådana: rationall- serlngsbefrämjande åtgärder som förlängning av amorteringstider (och vi kunde tillägga förkort- ning av :avskrivningstiden . för ekonomibyggnader) är naturlig med hänsyn till att vi för jord- ” brukets och i detta speciella fall särskilt de unga jordbrukarnas talan. Samtidigt kan vi inte un- > derlåta att uttala en förundran över att regeringen, med sin all- männa samhällssyn, inte är be redd att vidta dessa åtgärder som "bl. a, ägnade att vidga rekryte- s mogna fram. På det skogsägarr örelsens. a kunna; smycket väl? bruket. Det borde inte > vara så att när det gäller att bygga upp sådana brukningsenheter, som i den all- "DAGEN 1 : t männa diskussionen brukar ut-|' - alltsä den datumgräns so! pekas som: mönsterföretag ”en-v fastlagda för övergången; dast käpltalister göre stg be: gertrafik här AA” landet, n rmar svär”, star sig. hotfullt. :Atskilliga; arrange- Å .-mang'. skall utföras” innan: dess, : . och. mycken kunskap om trafi- SKOGSBRUK I OMVANDLING :-ken-och-trafikfarorna 'mäste än- i Det, är kärva ter. för del till den tredj, e -septemberda, svenska jordbruket. Priserna på ? P " gen a ha inmängts 1 svenska folket, — de Internationella .marknadernal...hur det Nit än skall gå till! Kom- -mer vi. att "klara. 2088 någorlunda heten I skogshanteringen "och vi . dareförädlinger är i dag mycket låg, skriver RLF- ttäntngr en: ' ax Det 'är också "svårt att ' nu se omställning, frågar sig fackor- |. ”ganet Z Elektrikern' Och detta av" mänga” skäl: Inte minst ur arbetarskyddssynpunkt är tra”' . många "samtal, :helskinnade . ur denna enorma |- rlorär, hellre några u finns åtskilliga: bilister sol sakna, Varje un av” sunt Hur kommer: sohyta. Ör Ng Nära på Sn fäkna. med. att: ven de: en :marodörer. då tar sig. i kragen och kör "me så ödesdigert inte enbart för. 058 själva Utan. fö |: ningen; med. under rubriken ”stor v' inkomstkälla .' -—!-stört ansvar”. UTacknämligt. kan man där kons- «:tätera,' att. teltverket.. lägger ner "mycket arbete, på att få samtals- «räkningen helt Korrekt, skriver -Sundsyalls Tidning; oa . Det förekommer en hel del kla- ”gomaål. från abonnenter, som. an- ser- att de blivit påförda alltför I'de allra flesta I fan viSar det sig att televerkets I automatiska samtalsräknare. har rätter - . ' Men, eftersom- all automatik är . bekäftad- med fel kan det hända att en felräkning uppstår. Tele- verket tillhandahåller en teknisk anordning, som gör det möjligt för'rabönnenten «att själv kon- :trollera antalet telefonsamtal. Detta. medför” dock -extrautgifter "för abonrenten. . nn > Man får” Hoppas, att "den' tek "niska utvecklingen på teleområ- > det går :framåt "såpass, - att: det - skall bli möjligt att varje'tele- nägra tecken till ljusare tider. Snarare förefaller vi att gå mot| fikomläggningen en mycket all- / varlig affär: . s Vad som gör att vi sviktar en smula i tron, är de upplevel. ser. och intryck. vi får vid prak-" tiskt taget värje- färd på gator och. vägar: Ingen bilförare är |. helt oklanderlig, naturligtvis in-+ te vi själva heller, Det vore orim: kat att fordra, något: sådant." konkurrens där endast de bästa och rationellaste enheterna kom- mer att stå sig för framtiden. Konkurrensen kommer inte ba- ra från andra länder med skogs- tillgångar och en expanderande skogsindustrl utan också från andra” produkter, t, ex, platsen, i ,” så : +täkneverk; : som — visar, ' hur mänga samtal man ringer. Samt - attidetta icke skall kostnadsmäs- sigt belasta' abonnenten; : N Även: om man hyser all res- i Pekt för televerkets tekniska re Burser är. idet otillfredsställande, sätt det: bara är televerKket, som svarar. för räkningen; av samta- ler > - : : ga mätt fav | pa. - på Daågeri H helt plötsligt skal 7 , fonapparåt ' är försedd med : ett | 'centralen i Halmstad. selvårdskonsulent” Kerstin Evjen tar audiogram på en. ung patient, : Monica ;dohansson, vid hörsel- .. wu och "dessutom Jämnas en fort-' löpande ' service . och : kontroll från : landstingets sida, Överläkare Anders Walander och hörselvårdskonsulent Åke Hagestam vid centrallasarettet i Halmstad ut- vecklar närmare dessa förmåner vid en intervju... — Alla med hörsel- nedsättning är statsbidragsberätti- gade,'. «säger ;; .konsulent ' .. Hage- stam, Någon behovsprövning före- 'ha behöver inte. förskottera -kostna- den för hörapparat. "Däremot:är det nödvändigt med -läkarbesök: först och. därefter behöver man - endast skriva, spår ett. papper, .. så ; ordnar en gång” i. veckan -för sutlämnande av: batterier: och fiknande;' "Däremot "= De? hörselskadade. känner inte till ;smöjligheterna, - säger, dr Walan- d änka betala dyrå "och dessutom "inte |; :få den Bervice "efteråt, .som'-hörcen> .tralen ger, Till. denna service. räk- nas 'de' hembesök, 'som hörselvårds- konsulent; Hägestam' "te alla hörselskadad speciellt mån. som" kan: kom” anordnar: föratt. hjälpa de' hörsel- "skadade fed den "mångsidiga iek- kommer. inte längre och patienter- | En fo; tlöpande, information är I) Även andra: tekniska hjälpmedel för om hörcentralen | sd öra utrustning, som numera stär till deras förfogande. DE i En ny" tjänst . som hörselvårds- assistent är begärd och kommer att inrättas så snart som möjligt. Där- igenom kan en utbyggd, kursverk- samhet genomföras och även hem- besöken utökas, Man räknar med att många" garla "genom" denna hjälp skall kunna: klara ' sig längre i sin hemmiljö innan "de .behöver söka in på. ålderdomshem -. «eller. lång vårdskliniker.” : . Förra" året utlåmnades cirka å00 hörapparater "och. kurser för dessa? var anordnade i länets samtliga stä- der samt i: ”forup.. . Sammanlagt av: serkådes” 15. kurser: med ;samman- | att delta kan av” hörselvårdsassis ente! man igenom” apparaten, hörselskador "ete.'. Dessa; hembesök | och: alldeles, speciellt: kurserna" har ; visat sig” bryta” isoleringen. för de” Hörselskadade; Di niskor” i. samma situation, de kan sämtala. om sina problem etc... Ad nat: han söker bomba Hanoi till "I noi tydlige räffar . medmän- / fr H . , Den '£. d. amerikanske flygvar penchef som för några år sedan ville ”bomba ' Nordvietnam tillba- ka «till - stenåldern” . betraktades som ; ett "särskilg skrämmande exempel - på vad, militär ameri- kansk , mentalitet kan leda; till. President Johnson vill, hävdas det, "åstadkomma något helt an- förhandlingsbordet:- — det uppseg- lande presidentvalet” ger.en extra knuff åt "hans ansträngningar. så kan då stenåldern” vara 'på" väg tillbaka. tnäm eftersom. Ha- bas till: Det har' påståtts, latt tribunalen genom: att slå sig ner här berö- var Sverlge möjligheten att upp- träda . som: "medlare” 1 Vietnam. fIyvärr alltför höga . tankar om Sveriges "betydelse, I ' Vietnam är det våldet som” härskar. Där: be- aktas rige vare sig vi har tribunaler här eller: icke, att utkämpas” till det bitträ slu-. tet.” Den .som inte är: . blind kan ne nu' se. hur tragedien kom: mer : att sluta. i ixföbladet Giv ät mindre industriföretag deras ' rättmätiga "andel av "den jväxande. AP-fonden: och förakta icke männen; som - startar ett: fö .retag och. börjar " exploatera en idé I sitt garage. "Det finns: stor sannol. khet för. att han kan bär - Industriella” marskalksta- >har visat, att inte” 38” "Itet. av: 'dés- på. lokala." myndigheters". ovillig- het att lyssna tilr händelns syn: . Det är emellertid. inte enbart.h re apparater” av ivanlig typ som "kan ' | erhållas > utan nämnvärd. kostnad. kal + håll. T utrett. och icke ' fridsröster. från Sve-]', Kriget : kommer 4 |friktionsfritt. som "länkar i vad Kkedjän. a fan JA ak : Fri Köpenskap : "Sten. Sjöholm «1 ' Hälsingbofg sul; få ställde 'en : enkel fråga ” nansministern ' om. .denne:- -möjlt- gen kan tänka sig att | regeringen blir färdig. att göra? ”nägot” å mervärdesskätteförslaget och 1:så fall här! Svaret: blev. att utred- ning - pågår och" /att.. hg? Sträng inte. vet rär den blir färdig. - Frågeställaren : "tyckte:” att är geringen tar ovanligt. godt tid: P sig för att' utreda ett låg, som . redan ” förut, är ; ;grupdllet ör lades. fram av en enhällig; beredning ' som en av. "alla ”par- ter sänktionérad kompromiss: När det gällde" att” presentera. teringsbankeni behövdes de a nerligen Inte, så läng bet oket + men då” svar hr 'strängs. "intresse lötsligt så" mycket större. NN 3 nn z Sydsvenska Dagbladet - Tills vidare ' är möjligt” att” genomföra ” "atgärder . som skulle" "skapa. en 1: det' när- maste olycksfri' trafikmiljö. "Även om vi vär: beredda att betala vad det' kostar, vet vi” inte tillräck- ligt om trafikolyckornäs. orsaker och ": vilka "insatser som” "skulle sant exempel; på att: Intresset; å punkter på frågan svar” butiker E vara utrustade" . för tt. fungera bruk i h kan. gratis. Dessa är 'dock ' behovspröväde Till sådana” kan nas speciella dörr- klockor” "eller. sådana i" kombina- tion” med” ljussigrial, mikrotelefon "för förstärkning av "talet efter ”be- | hov i telefon, magnetslinga till ra- dio och; IV? en" speciell fläkt” att jag ' vara" årets!” roligast I skogsdungarna ritade vårsolen lekfulla ' mönster, : slog « hårt" på I bäckar : och ; rännilar och: satte | smältvattnet :;. Det började. droppa och" rissla .i' Jliderna, sorkarna. kilade: som små bruna streck över fjölärslöven. och ”I'glada ' värbudskap,' "Myrstackarna '. fick på några dagar" svarta; kräk lande, fläckar i topparna, se | Då: vars: det. bara : talgoxar och .nötväckor.. som svarade : för värmelodierna,.'. men efter: hand blev stämmorna . flera en : massa fiskmåsar, . grätrutar - och skratt- måsar drog in mot insjöarna, De kom. skrikande "och ' inspekterade sina: häckplatser, som --låg) ' ren- sopade och kala efter vinterns stormar som gjort riktig 'storstäd- ning i-de gamla redena.: Så en morgon kom staren och: slog till i sitt gamla boträd och slutligen spatserade .”-sädesärlan:' omkring och vippade” över tegelpannornas skarvar, Bofinken visslade. till på försök 17 trädgrenarna 'och for omkring” som 'en orolig ande: ; Vintern hade. väl förberett sin rörelse: .mot ån! nötväckorna ' började : ropa ' ut' sitt. kung B Böres' döm: retade," makade sig: motvilligt” upp” vassa: sylar” I" ytan” och” be. fö redde: sg på hårt” sökte -sig vår! bäcken lekande under , istäcket och "gick; till” 7 grepp även underifrån Det: öpp- nå "vattnet. blev" bredare 'och. svir- «| radé: "sig; "stadigt . till allt'. större ytor. och en dag låg; dä : 4 så en "natt "kom -baks get: vår: stormen med” "åtföljande, köldgra der, och ' snö, det ”stjälpte + hela förvären | över” ända.” Men' sä "en vacker. dag ' låg hela” 'sörjan och gungade och rasslade i dödskamp i. en gråblå," formlös ” "massa:-Det var. vårens definitiva-seger, En 'stickande förräd'sk -åprilsol är ingenting att lita" på. I år har;'det särskilt väl synts. Bäst' som . det" är: sveper" hagelskuren som "en . knattrande ; grov jätte-' sådd . över . ängarna. Då kurar fåglarna ihop och . väntar bättre väder. ft - ipänderna” Gunnar, Svensson. Stockholm (TD). fer Den ånyo stegrade- arbetskrafts- efterfrågan, ' som :' kan : emotses längre fram 'i år torde skapa större möjligheter. för tjänstemän, friställda och andra, att erhålla nya arbeten, konstaterar arbets- marknadsstyrelsens organ Plats- jourmalen i en ledare om läget | för tjänstemännen, : Samtidigt gäller att tjänsteman- någrupperna till följt av intensi- va rationaliseringsansträngningar inom både "den privata och of- fentliga administrationen samt en väntad fortsatt snabb struktur- omvandling" i högre grad 'än tidi- gare kommer” att ställas inför krav på geografisk och yrkesmäs- sig omställning. För att såväl skapa en positiv. inställning till som att underlätta dylika omställ- ningar vilar ett stort ansvar på MA Bättre chans längre fram - för friställda tjänstemän arbetsgivarna och de” anställda. De förra kan genom vidareutbild- nings- och omskolningsåtgärder bidra till att underlätta en anpass- ning till. ändrade: betingelser. De anställda kan själva och via si na fackliga organisationer genom olika utbildningsinsatser bidra till att skapa en god omställningsbe- redskap. . a va Många tjänstemän i mellan -— och högre befattningar synes. i högre grad än arbetargrupperna : vara företagstrogna d. v.'s. stan- nar i ett och samma företag en mycket lång tid. Detta medför of- ta att. arbetsuppgifterna:anpassas till resp. befattningshavares egna förutsättningar och intressen: Det--, ta slag av specialisering kan med- . föra speciella problem att finna resp. ställa om till ett annat ar- bete.: En ökad ”eirkulatiort”. mel- + i EE ig ger "omkring 75 procent och i ät. ben ina” "måste; genomgående” . i med mycket: hög. "skuldsättning. Det är inte ovanligt. att den 'lig- skilliga' fall ännu högre. Vad det- .ta innebär: av osäkerhet och ekö- nomiska: risker. vid nuvarande n ; lönsamhetsförhållan-' ;h gå ;räntor.. behöver man: knappast något ”större mätt avi fantasi för. att föreställa sig: dö i Någon ström av unga jordbruks- ifämiljer, villiga att bemanna de istörre” och” hårt rationaliserade i jordbruk = :som jordbruksminis- :tern "drömmer. om, är knappast > att. väntas I: varje fall inte så länge" jordbrukets mera långsik? tiga": kapitalförsörjningsfrågor gnats så ringa intresse som hit- tills varit fallet. > cc a NN Att "vänta ut” den" nuvarande ; allt mer aldradeé generationen , äv | tälmodigt arbetande "&måbruka- » -kräver. inte några. stora in- i dager: "Därvidlag går "utveck ing- - en obönhörligen sin gång. "Men planerar man inte "redan nu. för "nästa skede, som är att bereda ' rimliga chanser ät unga männi- "skor att fortsätta i yrket, så ska "par "man. med öppna 'ögon ett "svenskt jordbruksproblem.. av betydligt större dimensioner :än dem vi hittills brottats med. AX | (Västerbottens. - Kuriren), lan olika företag torde.1 hågön mån motverka dessa svårigheter. . Självfallet "har" arbetsmarknads- verket stora uppgifter för att un- derlätta för arbetslösa tjänstemän att få nya meningsfulla sysselsätt- ningar, Den geografiska anpass- ningen kanske är något” lättare för tjänstemannha-' än andra ar betstagargrupper.'. Det förefaller nämligen som tjänstemännen i mellan- och. högre: befattningar i relativt stor utsträckning snarare shar en riks- än en ' lokal arbets- marknad, Vad slutligen gäller ar. och övriga arga. :könsrollsdeb rer dagligen" anser: i Sveriges, Ra-. dio-TV. och andra” massmedia” Nå: fröken ' : Backberger; > : Naturligtvis? är. det : läkemedelstirmor ” eller - vilka” fö retag' söm hölst öppet" bidrar till pridning » av narkotika. Det.; bör” inte: vara » omöjligt. att Sviker.” samvete k då”tänka på Sitt. goda” namn? och rykten oo SP mycket” mera reklam. i Exp Pg: sen: än vad Noriskertsrlamin ti. kan. Be. 4 jag" Icke; ett "jag: ” jag som var. blind: nu : gom kan se, (Jon. I juni 1963 delto; mi och jag i en ko e0g i am hist människor :-mottog Kristus som sin personlige Frälsare; En kväll strax efteråt sjuknade helt, plötsi ligt min hustru Som varit min livskamrat ' och ' medhjälpare; . i pPastörsgärningen under ' fyrtio år och några timmar senare ' hon till sitt himmelska hem, Vi ställs. inför . frågor I. livet som det är svårt att! få: "besvarar de: "Varför tillåter Guq olyckor? ' Varför Svarar. han :' inte - på vår bön På det sätt vi vill? . Den : blindfödde manner : som fick" sin ' syn genom att :Jesus botade: honom . fick. svara . på många frågor. Han hade "inte stu- derat teologi och inte kände han till 'eller förstod de problem. som: hängde samman med om; var : Gud ; eller » människ; han visste vad Jesus hade, g med” honom — "hur -han gav 'ho-- nom. hans syn, hur hans ' forna värld omskapades: och : blev... jort »betsmarknadsutbildning för -tjän- -stemannagrupperna har ' denna kommit igång på olika håll och möjligheterna är goda att vid be. -hov öka denna ytterligare, . ' i I den. kristnes liv är Kris | tus Centrum. Vi lever när, vL. jrdtus där Då har åt honom och förtrös. r oriom både fö framtiden, 2 TT bust och sg US e [| ge de bästa resultaten; Problemöt 2 måste angripas från” många . håll, och : fältet för: "experiment och 7 forskning: är stort: Teknologföre- ringens ' skrivelse "är ett-iritres- N gick” .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.