7, upp +bristförhållandenv 1 "dessa" 2 Pen LAHOLMS TIDNING —= IT" Pensionsåldern oh Antonsson ä Dahla (cp). som ef- terlyste. organiserade ,ätgärder - för. att bereda, dem som. så öns- pension för sitt jobb. Men det är kar . syssélsättning även efter justivad som hänt i Mexico, 76- ( Frågan. om sänkt pensionsäl-| Jiserats bl' a. från centerhåll Häromdagen . avslog riksdagen | ” en .centermotion av hr Carlsson 4 Vikmanshyttan m. ft. om ut rTedning .av frågan, Självfallet - kan invändningar göras mot kravet på sänkt pensionsålder, t. ex. att en sådan reform skul- le medföra stora kostnader för der har under senare är aktua- I Å LJ » pensionsåldern. inträdd pensionsålder, belysning. Den nu gällande, fol åldern 67 "är fastställ-: ken, verktyg m. m, I gengäld har samhället, ” Den ' ekc iska st - dan hör "emellertid bedömas mot : bakgrunden av, de hjälpbehov|. som. uppstår "för ett. stort antal . människor "före. 67 års ålder, Vi- :' dare bör beaktas att det är den äldre arbetskraften som drab-]. - bas: särskilt hårt av struktur- omvandlingsprocesser ' och . det gäller I hög grad just dem som befinner 'sig något eller några år under pensionsåldern, Vad kostar samhälletg åtaganden: i här nämnda avseenden? . En förbättrad folkhälsa gör att ett flertal människor vid in- träde 1 penstonsåldern ännu är ” fullt kapabla ått ta aktiv del i ” arbetslivet. -. dessa, , penslonärers behov av | syssclsättningsmöjligheter, Också I denna" fråga aktualiserades » ny- : ligen '£ en' interpellation av hrj $ UNDER. OMV ANDLING 2 "som bekant inte bara jord: : bruket; Kooperativa förbundet ' har nu ett förslag på sitt bord " om minskning av antalet',kon- sumbutiker från: 3500 till 920 "fram ull 1975. JOrdbrukar- "nas Föreningsblad: har " uppmärksammat - förslaget I en " ledåre 'ock drar en) parallell med vad, som' sker mom Joräbrukets |: ekonomiska ”lågårna, ett omfattande fuslo; r rationallseringsärbefe:.. . "Även 'om de enskilda förening- ”arnas "hahdlande kräver en stän- " dig anpassning: till" den företags- "ekonomiska ttvecklingen i. sam- : hället får. .man. emellertid inte . förleda sig..att tra att den saml. "lade föreningsrörelsen: kan frita |. "sig från ansvar för. de problem som vår” grupp '.av” medleräfnar Jställg' inför. 'Likaväl.som vi-kan ""förstå' att hårdare, -korikurrens "kan. tvinga, konsurnefit-koopera- "tionen att mer eller mindre läm |- na glesbygderna,. lika litet! kan vi acceptera att samhällets +ré: 'surser inte sätts in för att Klara bygder, ; Kravet på, Vätgära ' grundade" på: insikter ont. de sär» skilda ..problem som "glesbygder . har, mäste: därför ständfgt-vafa .,.ett.ledande” och levande inslag I "lantbruksorganisationernas 'verk- Bamhet, ev Men även för 'oss- gäller hårda ekonomiska lagarna' och'|' insatsen blir därför begränsad. ' Tyngst faller ansvaret "på sam. |” hället som Inte med en axelryck-]. " ning får "acceptera" att ett ' Jandsproblem > kan” Växa fram " mitt inne. I värfärössamhället, på- ; pekar” Jr uu ALLA TROGNOSER PEKAR rå i cen växande. tjänstomannakår |. , men också på allt suddigare lin- : jer -mellan vad som, traditionellt benämns arbetare och tjänste- . män, Klart är dock att samhäl- let kommer att behöva mer och : mer utbildat — folk, fastslår Norrköpings Tidningar: Denna utveckling kommer att föra med sig en hel rad prob- lem som kommer att bli svåra att lösa. Ett av de väsentligaste är att tillgodose och på rätt sätt inrikta utbildningen. 'Redan 1 dag har man också på olika håll Eenom skilda ätgärder sökt vä- . Ear som leder till en fruktbar rationalisering. Vad som 1 dag främst tycks vara 1 blickpunk- | ten är den administrativa: ratio- ' naliseringen. Den kan innebära personalomflyttningar men ock- så ett ökat prestatlonslönetän- kande,” ” - Omskolning och vidareutbild- ning kommer I framtiden att in- gå som naturliga faser I den en- skildes Hv, och kraven på de fackliga organisationerna kom: . mer att ökas och ändras, = £ ' Löntagarorganlsationerna mås- te för att nå resultat vara öppna |. för förändringar och nya impul- ser, många gånger kanske det blir nödvändigt att skrota ned tradittonella föreställningar och hävdvunna målsättningar .. til förmån för nya. Uppdelningen på olika yrken |. kommer att påtvingas andra nor- mer, tror NT-öÖD, och antalet spel. ciallster. kommer att öka. Det |. blir svårigheter när, det gäller de nya .yrkesgrupper som kom- mer till, Ofta är dessa starkt ef: terfrågade ' på . arbetsmarknaden | och kan pressa upp sitt löneläge, vilket föder kompensationskrav från andra grupper med sömre Samhället har inte ', > f tillräckrg utsträckning beaktat | ' ekonomiska "förenlngar relse: De 2 des 1914. "Med/ de, djupgående” ledning att närmare pröva också - frågan .'om' folkpensionsåldern.' sionärers 'syssklsättningsmöjlig-" 'heter', är problem, som under: de” . närmaste ären” kommer att få | allt: större aktu: li et.” ” DET SENASTE DECENNIET - <.har präglats av en intensiv re- formverksamhet' på utbildnings- omrädet. Man. kan med fog säga; vatt" tyngdpunkten 1 det samhäl- ”leliga” omdaningsarbetet'' skiftat ningspolitiken; skriver: föreningsrörelsen - "Det har: i vårt lånd . rätt: en bred enighet. om ätt utbildnings. möjligheterna; måste" demokrati- .seras.' Även om det ännu! kom: "mer att:ta Ätskilliga år fönan de "beslutade. :reformerna >inom ,ifän- dervisningsväsendet Helt - slagit |. igenom, ' kan man redan nu på mänga sätt avläsa, effekterna av dringar. som” skett. Det stegrade ; : utbildningsintresset skapar. en, stark press på de till- däng'iga resurserna, Genom” att spärrar som tidigare funnits för- .svinner, stannar allt flera ungdo: "mar kvar 1 skolan. under en. allt längre Hd. Det. beräknas” ått.om- d rskull ingdomar. kommer: "att få ; en "grundutbildning; om. 11.å. 12 ,» år, med andra ord vad som bara "för ett: par, tiotal år, sedan var förbehållet :ett' privilegierat, fåtal. »"Det" 'antydda förhållandet a ningspolitik.. Det'är på ungdoms- utbildningen vi främst” har” sat. söm är; mycket "bättr " maföriteten: av./de'nu Yrkesyerka] " så sent” som på .30-talet här, 80 procent fått. .en grundutbildning > på "mellan sex och åtta” år, kall lyfta mellan unga och äldre är öd > handlar - en engagerad artikel fästidningen Ko Cå rrne & > värdområdet skriver Berit" Berg: ÄN Det” "finns de som säger:-” I sjukvärden., "blir ” ett -kall igen, "blir alt. bra..v ” Jag kan” inte "tänka mig. något mer orealistiskt vän att välja ut "en liten "grupp "människor och förvänta sig. ätt «de ska" vara mer etiskt: högtstå- ”endey mer självuppoffrande än -de, andra, ett slags ställföreträ- dande änglar; . Nej, den människosyn som vill ge större värdighet ät människan måste naturligtvis delas av alla: Så länge samhället är fullt: med härdar av främlingshat, vanfö- reställningår,.; ingrodda - fördo: mar, karriärlsm, maktlystnad; sig I att återfinna dessa härdar även Inom sjukvården. En ovän: « lig sjuksköterska: är inget -att " förfasa' sig över, om man betän- " ker, att hon så fort hon lämnar sjukhusets portar går ut i sam- ; hället. och konfronteras. med ” ovänliga: busskonduktörer, "sner- ” kiga posttjänstemän, nonchalan- "ta affärsbiträden, vrånga hyres- ” värdar 0. s. v. De är faktiskt . ålla samma sorts människor — "en produkt av bl. a. sitt samhäl- "10. Jag. är fast övertygad om att i ett. annorlunda samhälle Pprodu- " ceras annorlunda människor, . :" I det samhhälle jag vill ha skå » det vara som på det sjukhus jag fvill ha — en gemensam målsätt- . ning: individernas bästa,” menar . Berit Bergström. TRE:AV FYRA av ÅR reumatiskt NOR || Stöd Riksins [CE Renar 90055 konjunkturer, menar NT. Det är en rad iröskelproblem som uppstår för de gamla — an-”judaride av den stora amerikan- tingen det gäller före eller. efter ska f. latelistorganisationen, Ame- Det är. rican Philatelic Society. FThuin är problem som, tarvar en allsidig” förändringar; 'som samhället un. dergått "sedan dess; firing det an- Både denna” och frågan om pen-. från Zsocialpolitiken till” Utbild- fd speglar ett di emma: i vår utbild: or ny sbeskijivningar +deH.: avbilaningar "sämma' här. "Av dem' som föddes ä gden, It: mer, besvärande utbildnings- |" "I kät, men även. gjorde" falska: post ja [Sporanj De kunde eméllertid” Ju " pennintkärlek,' måste man finna |. eh förfalskc ne ra många nybörjare och mindre erfarna samlare, : PATRYCKSMARKEN - LURIGAST. i :Gemensamt för trion. Fournier, Sperati och Thuin är att de för- falskat säväl hela frimärken som enbart påtryck eller ' poststämp- lar, Thuin har mest gätt in för falska : påtryck' eller övertryck. Det var ju vanligt att frimärken vid portoändringar av politiska och andra' skär försågs med olika pätryck som t. ex, en ny valör. Vi här ju sådana exempel när det gäller svenska -märken —-5 kro- norsmärket med Gustaf -.den V:s! Iäörtabsare brukar väl i allmän- pv hamna bakom galler när de avslöjats och i varje fall inte få -Järige "Raoul Charles. de . Thuin, som;«.bor i Merida i provinsen "Yueåtar. har fått ett generöst er- våt tids store frimärksförfalska- re och nu har amerikanarna köpt hela” hans''Jager av: falska mär- Thuin” förbundet sig att inte gör ra. "nägra flera falsifikat. : -Nu är det inte förbjudet i lag att; förfalska... gamla... frimärken. ; Vem som helst kah t. ex, privat låtar ttycka gamta"' skilling banco- märken”utan att han nås' äv la- gens; afni; Däremot får man inte göra förfalskningar , av kurseran- de frimärken, d. v. s. sådana som har pöstal ”glitighet 'och alltså kan användas på försändelser, i v. s. American Philat med valörerna 1.98 och 2.12 som ett: provisorium, Thuin' hade en mängd gummi- stämplar - med vilka han försåg olika märken med falska påtryck. Nu - är sådana . påtrycksförfalsk- ningar i regel vanskligare att av- ket. lättare att ästadkomma 'ett: rträtt överstämplades sålunda ; han började .med sin skumma hantering. Pramförallt tycks. han |” slöja än helfalsifikat: Det är myc-.s ”samarbelar” falskt pätryck eller förse ett mär- ke med en. falsk poststämpel än att göra en helförfalskning av ett fr. märke, . H "”KÄRLEK TILL KONSTEN", Raoul Charles , de Thuin är mexikansk medborgare men född i Belgien. Han har bott-i Mexico i 33 år. Liksom de Sperati drevs han till att förfalska frimärken av kärlek till ”konsten”,-men det påstås också att han varit en stor Casanova och "att hans svaghet för kvinnor och de ekonomiska svårigheter .. som följde ' därmed skulle ha varit orsaken till att ha sysslat med att förfalska ame- rikanska märken och / då: inte minst Mexicos," - Så man: förstår att” den : :stora amerikanska organisationen. till slut "fann det lugnast att: ”pen- sionera” honom. >; Färn.- - lie” "Society, "kommer nu "att ge'ut] so co er bok med' avbildningar åv Thu- | REFLEXER och ins alster i. syfte att hjälpa fila tel'ster. att skilja agnarna från vetet —' att inte låta lura 518 av "Våra : ” petöpektiv på s världen ; har under vår generation under- gått stora” förändringar. :Vi' har genom de moderna transportmed- len kommit närmare' människor- ; N na i avlägset "belägna länder. Vår kvaria kap för. ätt skydda "fila: kunskap Om randra folk har ökat telisjerna är, inte ågonting unikt. och . mänskligheten - har ' allt mer för några'.är se : E oohÖr Det: då Bå också Be ;;. blivit. en enda:'stor familj. Ansva- ret för: folken som lever 1 svält, nöd” och.. umböranden, "växer . sig allt 'starkare..:Vi' här. ansvar: för varandra; Den. vita rasen har ut- I nyttjat; .utsugit och illa behandlat de färgade folken. Dessa folk har | vaknat. till.' frihet och självstän- "dighet. Vägen ut ur beroende" och förtryck är, inte "lätt: för" dem. De behöver vår hjälp — den vita rasens: hjälp. ' Vi har -kanske svårt att. göra en: föreställning om hur :stor "nöden -är- i världen, vi som : lever. under :särskilt' gyn ädö förhållanden. Er > ” VÄRLDS - MÄSTAREN ” ia, A "lager av? :ysamt:. alla jhans stämp ar :och andra verktyg” ” «Jean (Giovanni) de Sperati vat” den skickligaste frimärksförfälska- re. .som ; någonsin ' funnits. ' Han; gjorde så 'utöomordéntligt exakta falsif,kat- äv, en lång: rad världs- rariteter... att han till. att börja med "Lluradé" flera "internationellt känds experter att utfärda. intyg hans. förfalskningar - var hon tliskninga honom för bestämmielsérna,' o de-.böta « É beräknar, at! är; 2000 skall "jordens befolkning: "uppgå till:6.000: miljo: en: ade siffra! på 30 år! toställa .sig:v För att formulera:) lågra :världsproblem på ett sätt-som vi kan fatta, har: nå- gon översatt världsbilden till för- hållandena ;i; en; by. -med.:1.000 in- "I vånare.; Hur ser-det: då ut i den-|fö svårt "att' da. världsrariteten vär gula. tre: skilling: banep, -och.. han gjorde. ..dessutom . utmärkta ,.fö "Ina.cby: med" ettusen - - människor | representerande : världen? : --Endast 303 människor”. har" sam- rnå : hudfärg som .vi:—.697 med-| lemmar, a ä hi huafärg ling: :bånco-rå i BPA" lät trycka en bok. med galle 'som' "samlårobjekt; och / för el år sedan -säldes-t. ex. .en - perati-skilling för”, någon- 0 : a” grannar eller skriva. Det är 20 "inedborgare tillhör medan: 710. rbe- 8 eizare; Francois, 'massproduceradi hetfalsifi- n ta” fasta "på. I Den; vidgar. vyerna, til r. de färgade: folken och REFLEXIONER- Vi är omkring 200 i byn som tar för . givet, att 80 :procent av varorna som finns i affärerna ärj. till. för' vårt bruk, ' under det. att 800 "av "våra' grannar måste nöja sig med de andra 20 procenten. ' Bara 340 invånare kan, äta så mycket de' vill var dag — du och jag "hör till, dem,. Men 600 gran- nar — män, kvinnor och barn.-— är . synbart .- "undernärda, : rnånga: döende av hunger, och varje må- nad . dör: 'en eller: två av våra medmänniskor å byn av. hunger. En skrämmande och: gripande bild . av :världsläget . i' dag, som manar: till "både eftertanke och hjälp. Mycken "hjälp "lämnas från vårt land: till: folken: i nöd; ' men det lilla vi ger är som en droppe | 1" havet, " Vår hjälpverksamhet bland folken i misär. mäste inten- sifieras; framför allt. måste' vi gel: hjälp .« till "självKjälp. ; Lärare, lä sjuksköterskor, : kunnigt: ypkesfölk. av? "skilda: slag behövs för höjd: ;skolundervisning, för "bättre. sjukvård, för ledning; av industrier och. förbättrad! jord] bruksdrift.; Personliga: insatser; i u-länderha” bej övs, Pengar. behövs och: vi har' möjlighet att: ge: Mis- sionen, .: Röda... korset, Individuell Människöhjälp, Lutherhjälpen, kan vi med förtroende "lämna våra bi- drag"till. Vi kan” även” få: :direkt Tä derna. Genom de olika misslons- organisationerna s kan si vi. knyta kontakt med "människorna -därute,t vi . Något som särskilt ungdomen bör, och: givande är én 'sådan, kontakt. ökar: förstå- deras ; för! hällanden och änskaps'te band för hela :livet. - Frtinsa pojke, som : för. närvarande" arbetar i:en bokljandel, . och :-en indisk ; icka; som" studerar till läkare," 'skänker mig och de mina: stor gl $stämplär," Efter! hans: död- Jät. man iordningställa” "kömpletta album med" hans fålsifikat;' Fournier 'ha- de "förfalskat märken, : som 'i'ka: talogerna noterades till ett sam- I manlagt”. belopp äv"2,8” 'mitjärdet JE i Men. hang? falsifikat-'var i: skick!gt gjorda. som New York (LP); "Förenta Stäterna' kommer: under: milj ' dollar "till "FN; dess "special organisationer; .: " fredsbevarande operationer -och . speciella '.-pro- gram, Det ' är den: högsta: summa 1 som, "USA erlagt till :världsorgani- "| sationen "och: gör: det totala 'ame- T.kanska anslaget till Förenta Na- tionerna sedan dess tillkomst till 12,9 miljarder: dollar. - ”. Under 1967 komme USA enligt preliminära beräkningar att bidra med "cirka, 30 procent 'av kostna- öerna för'FN och dess 11 'speci- alorganisationer, 40' procent av utläggen "för: de fredsbevarande operationerna; på Cypern::och i Mellersta : Estern, '40: procent "av FN:s barnfond :(UNICEF) och ut- vecklingsprogrammét ” samt : upp .Språngningen av "det femton- åriga > kommunistpartiet i - vårt "land synes ofrånkornlig. vid par- "tikongressen i pingst uppges den BjE definitiv och sedan 'skulle vi få ett nytt kommunistiskt parti, redo att. ta upp en bitter kamp - med "CH Hermansson. Mönst- rét från ; Norge och Danmark följsr alltså." : nitära hjälpprogram. - Sedan världsorganisationens' till komst för 22 år sedan och fram till i fjol har USA erlagt 43 pro- cent av alla! FN:s kostnader som under dénnaå period belöpt sig till sammanlagt sex miljarder dollar. Det -största' amerikanska bidra- get genom åren .till FN är 549 milj .dollar till dess utvecklings- program, medan den näst största a . mot Hermansson utkom med én egen tidning "den 1 maj; och .där pästods att Her- .mansson förbereder en övergång till socialdemokratin och likvi- : boten : -— 448 milj dollar — innevarande år att bidra med 233 tll 70 procent av särskilda huma- é gått till..FN:s" reguljära ;budget, d, Vv; s.. dess . högkvarter. i.. New> York och Geneve, deras administration och: personal samt till. säkerhets- rådets -verksamhet, Bland de' änd- |: ra...större ..posterna ;:kan nämnas 252": milj. dollar: till UNICEF; 118 1: milj” till: - Världshälsoorganisatio- va nen och. 107 ,milj NL.EN livsme? s delsprogrant.. Medlemsstäterna. täxeras FN ärorik, : berikande'|, » förhållande, till; deras | förmåga |. ”- Världens". energiresurser kan tyckas" rikliga. om man ser på kort sikt och bara anser att den industrialiserade världen har någ» ra" energibehov att tala. om, För- söker man 'se hela jorden, alltså också u-världen, och på litet läng- re sikt, är' det tvärtom uppenbart att jordens energiförsörjning kan komma att bli ytterst prekär. . - - : ” Dagens Nyheter. Det är inte bara på första maj man flaggar med, föråldråde. pa- roller: och visioner, Det blir allt mer och mer nödvändigt 'att” vi formar 'våra framtidsvisioner med utgångspunkt från den verklig- hét' vi lever 'i.. Det" blir" då också allt: mer och. mer ' nödvändigt ätt de. unga. generationérna i släpps fram. i debatt och praktiskt" sam: hällsarbete och : får . lämna sin praktiska medverkan vid: 'den an- gelägna revideringen. av vär syn på” framtiden:ZzTy ' det: är. "på vi- |sionerna vi skall bygga vära prak- tiska. politiska åtgärder. > i. war Västerbottens-ICuriren.': : Vem som "än "kommer att inta ärkebiskopsstolén” i Uppsala ' får en svår; uppgift. Också ' kyrkan befinner sig ” i; en» brytningstid. Man hödgas också konstatera att spänningarna inom kyrkan är av mera: djupgående art” än vad "de oftast. "ytlig bedömningarna" ger vid handen; Det som särskilt ska- par. irritation är de "odemokratis- "ka fogdelater” som” kyrkans .cen: tralråd ; 'lagt sig till med... > mom: de! närmaste åren kom: nye: tärkeb: skopen” Kar. -en: ige sym ocj gedigen” erfarenhet; 'gruh: från.” "gångna" "decenniers .. tik; kring. Fritldsbebyggelsen, alltid” utsatt -för olika” riktningar. Den främsta. utsättningen; för:jatt-”apparaten” trots allt skall 'kunin sera, rer ,och kompletterar ' varandra. Ör: förskjutningar. 1 bäda "parter. inser att .de bel "Redaktör Matts Bilgår d. mv-Aktuellt; har. gentemot. be- rättigad | kritik: för uppenbart vänstervridna program alltid bru- , kat. försvara; sig med att. man måste spegla händelserna" ich all- tion skränande vietnikar ipå Sta- dion överröstade » LO:s - ordförande Arne: Geijer och flera: andra -upp- ” seendeväckande provokationer äg. de rum,: var det ingen ”pärvaran- de som kunde undgå att. uppfatta detta .:som ; ett. inslag 'ätän "mo stycke; historia. Det; räpporterades också . mycket. riktigt : 1, press . och. isra- dio, men när TV-tittarna. tog. in Aktuellt,;, för, att" får veta "något om demonstrationen fick" de. inte höra? någonting om” intermezzona” på Stadion, ” Varför befan TV-Aktuellt just denna gång inte i (cehtrum?: Fanhs det månne nä- Det råder: ingen - tveka den är på väg mot en. betydande” kande, som Vhar "stora .. likheter . med ..den . internationella '.och...de- mokratiska socialismen; säde: rike" dågsman.; Evert: Svensson, :(s)' I sitt förstamajtal,' + : .; Efter. denna uppvisning språkslös shet det: bara: satt) står Yr talärstolen > reprösenterar. d vaken” inför Utvecklingens: ris- Bada” parter: har. mer att för. lora än att. vinna på att den prin:: cipiella: skiljelinjen” melfan förtro:.. ckså: att: man: på ömse näll 4 na; tid : befinna: sig” i centrum, När y under ärets första måj-demönstra- j om / att de” världsvida -kyrkosamfun: radikalisering i sitt samhällstän- att. betala och" de" olika specialor- 7 ganisationerna' fastställer belop- pen efter 'sina -olika mallar. De fredsbevarande" operationerna ; fi nansieras också" genom: taxering, medan bidragen : til] den humani-:' tära' verksamheten," » som -t.. ex. UNICEF "och ' utvecklingsprogram: |. met, är: helt frivilliga, i ill "1967 ' års reguljära FN-budge' är USA med -. 38. milj. dollar eller 31,9 procent av totalsumma Sovjetunionen med »16 milj, .'ellc 14,9 procent samt Storbritannie med.7,6 milj dollar, eler 7,2 pr cent av hela summan. Sverige bi drar med 1,3 milj dollar, 'vilket . utgör 1,2 procent; av. det. totala beloppet. d . i Usis. : i . dering av kommunistpartiet. I "Göteborg hade 'det nya kommu; "nistpartiet” eget 'möte där ' Nils Holmberg, ' en av: stalinisterna, |. - i talade, inför ” omkring 500 åhöra- kh re, Det nya” Partiet sägs inte” få några funktionärer och någon "Partiapparat i gängse mening är det; inte tal om, Mao blir rätte- "snöret i det nya partiets revolu- "tionärd kamp." > ov. + Stöten: mot hr "Hermansson -och hans ”folksocialister” är allt- så gjord. Den blir knappast sär- skilt verkningsfull men splitt- ring :stärker sällan, så hr Her- :mansson får kanske skynda på att sadla' om, innan hans draga- re blir svagare och därmed mind- Fe "Jämpad att ”ställa villkor”, : Stockholm orm. : " Ett system med' fasta vecko- och månadslöner kommer sanno- Lkt att i framtiden bli ett allt starkare alternativ "till ackordslö- nesystemet inom byggindustrin, skriver civilingenjör Göran Hell- sten, "Stockholm, i en artikel i Teknisk Tidskrift. - För att man skall nå hög pro- duktivitet är det nödvändigt att lönesystemet . rymmer . faktorer, som är kvalitetsstimulerande. Be- greppet. prestation får inte ses enbart som något som uttrycker kvantitet, Det har också en kva- litativ sida, som alltmer kommer att öka i betydelse.” Det är inte -I bara resultatet, produktivitetskvo- "(Helsingborgs | tens täljare, som därvid hålls högt, eo, :| Det minskar st Dagbla AD. Ypeg klaftsinsats, behovet av ar- produktivitets- Fast Tön i i stället för ackord - NN 2 mom byggfacket i i framtiden kvotens nämnare, för att göra om ett” arbete och för underhåll och reparationer i framtiden, Arbets- och meritvärdering kan vara vär- defulla instrument i konstruktio- nen av ett sådant lönesystem. ' ' Den sociala aspekten på :lönen tenderar också att få allt större betydelse. Enligt en beräkning, som utförts inom Byggförbundet utgjorde de indirekta lönekostna- derna år 1965 cirka 18 procent ' av kontantlönen, år 1970 bedöms de utgöra cirka 23 procent. Dessa indirekta lönekostnader utanför det enskilda företagets beslutsom- råde utgör semesterlön, ATP-av- gift, sjukförsäkringsavgift, yrkes- skadeförsäkring, grupplivförsäk- ringsavgift och avgångsbidrag. ; Dessa faktorer medför sanno- - : (Forts, å nästa sida) I N De: tre största bidragsgivarna I arg Text: Johi”15: 2616: 4. - sin församl ng. ' Jesus har. ut- ryckt det så: ”Hjälparen, den he- ige” Ande, som Fadern skall sän- a i mitt namn ”7..”. Detta. löfte m en hjälpare, . en. andlig makt ill vårt bistånd," innebär, att vi Jever i ett liv, som för- varje "dag kan bjuda nya erfarenheter, Allt- jämt lever människor under Jesu in i männ'skolivet på ett påtag- ligt sätt: ”Min Fader verkar in- till nu”, skulle även i dag Herren Jesus ' kunna säga, Herren Jesus ser ofta hela män. niskolivet såsom en rättegång, och han har också sagt oss, att denna rättegång en 'gång skall avslutas med ”en yttersta dom, I denna rättegång uppträder många gestal- ter. Det är vi människor. Där är också 'Hjälparen, Han kan vara en åklagare, som för fram hjär- tats anklagelser. Han kan också vara en tröstare och hjälpare, som friar oss från dessa anklagelser. Två ting vill han visa: att: det finns synd och att det finns rätt- färdighet. Ingen upptäckt i män- niskolivet kan ha den betydelse .som upptäckten av dessa motsat- ser: synd och rättfärdighet. Och till att upptäcka dessa motsatser: i vårt liv kommer Hjälparen allt; jämt till oss. I I en jordisk rättegång händer det stundom, att den som först stod som kärande- blir förflyttad på de anklagades bänk, Så är det, -.När Anden. kommer som hjälpa. re, Så var det, när Herren Jesus sade. till. de fariselska : : Judarna: l (:e' sonden & efter pek holms Tidning a kyrkoherde: em. teol d : Dagens”.text. talar... om. Herren, | Hjälparen, som alltjämt lever mitt. fostran och Gud griper stundom | sker. än i dag." Det fariseiska sin. net är. det, som aldrig. kan se In I en;annans. andliga nöd, och ång: est. Därför. finns det. mycket dö- mande :. kärlekslöshet. "Men det finns "också ett” rättfärdighetens, liga. umgängelsen ''med "Herren Jesus... Herren har ' 'sagt: ”Himmel och jord skola förgås, men miria ord skola icke' förgås”, VI Här: anledning 'att komma ihåg'sådana ord i våra. dagar, då. det- Synes, som; om himmel och: jord" vote får vi veta, att det som består I denna upplösningens tid, det är Jesus ord. Hjälparen skall påminn: na' oss om, vad Jesus har, sagt: Denna : Hjälpare skall "också ta fram det i människornas liv, som är evighetsdugligt, det som : hör Jesu rike tilll Han skall överbe- Den som lever under. denna hjälpares ledning: får frid, frimo-' dighet 'och frihet från all oro. Det är icke en frid, sådan'.som världen ger. Det är den frid, som. endast en Jesu lärjunge. unäfär. - Nu det mig bekymrar föga, ' v hur mig världen döma vill: '' Vittnet har jag. i det höga," vittnet, som jag vädjar till; Mänskor mina brister minnas, Gud min tro och bättring ser; . Med hans hjälp skall jag. alltmer vakande "och trogen finnas, '; I Hugnas i all nöd och strid av hans Andes fröjd och" frid: ” till gagn ' t andi ga" livet, när sådant liv, ett liv, som danas i den dag- ' nära sin undergång, .Och- likväl - visa världen 'om rättfärdighet. : iv, '1-majdemonstrationens, . |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.