= LT Trafikolyckor Det gå: att åstadkomma en från olyckor befriad trafik — om vi är beredda att betala vad det kos- tar! Det beskedet fick kommuni- kattonsminister O. Palme härom.” . dagen av Svenska Teknologför- eningen. Visserligen låter löftet - som en utopi, men det ligger sä- kert åtskillig realism bakom det. Teknologföreningen' hävdar i det förslag hr Palme fick'ta emot, och som avser ökad trafiksäker- ; het, att ”det är principiellt möj- ( ligt att höja tillförlitligheten el-' x . Och bilarna kan byggas efter and- I ra principer än vad som sker nu”: . na satsa åtskilligt mer, på, f rar- " "försöka. tänka en smula själv. , ler säkerheten till varje önskad nivå genom att sätta in tillräck- ligt mycket resurser”. Som argument för denna teoris , riktighet = anför ' teknologerna -atomkraften, som redan från all ra första början omgärdades med rigorösa säkerhetskrav. Man viss- te att det var farliga saker man - handskades med och kravet var att olyckor inte fick förekomma: Man väjde inte heller för de väl- diga kostnader dessa säkerhets- ” krav medförde. I dag betraktas .ssatomenergiområdet som den risk- " friaste tekniska" verksamhet man . AI kännér till. mee | Oh t låter bestickan- ' de. Och teoretiskt sett är det na- " turligtvis tänkbart att en väldig ” ekonomisk satsning: på trafiksä- kerheten skulle kunna bringa ner. antalet olyckor! "väsentligt. Vägar- I I "na kän självklart göras "mycket > trafiksäkrare . vad de nu” "genom bredare ; körbanorl ' först- ; -» klassig -beläggning, 'väldoserade cv >kufvor, planfria' korsningar :o s v. då utseendet spelar en allt :för : . dominerande roll,: Trafiksäkerhe-. ten borde självklart komma i för- det "sättet med - en” del biltyper. : att "utstyrseln till: 'och". med ' ökar . Olycksriskerna. , Man. .skullé -kun- sker, Ingen förare är- färdigutbil-" dad då han eller hon får si kör-" : al Avsi ;clal .omvärdnad har. sina, dl "hjälp": och fattigvård. Rakt , "motsatt social rekrytering från ' börjar. således,. därför: också skiftande prestige. + Z, ..- ts, Aldersskälet för ”medicinal- styrelsen”. är. alltså; godtyckligt |: och stötande; Dessutom kan man "CI så fall finner man att den :sociala omvårdnaden är det över- :-ordnade begreppet, Inom. denna Tyms, som Ka behandli gen och värden. ömvända gäller däremot inte, » Spelar då namnet på'ett äm- betsverk någon roll? Jay, det 'speglar en, bakomliggande syn, i detta fall en syn som man bör försöka ändra på. '"Förmår riksdagen överge vis- 'sa status: och åldersbundna före- ställningar och I stället söka det från sakliga mest korrekta namnet, kommer det nya värdverket att heta $o- einstyrelsén, " Det AR MASSMEDIA "MENLÖSA? boet tillspetsas frågeställningen fingsblad, vars kulturredak- | tör ' Ragnar, Oldberg; samman- "ställt två aktuella händelser vil- kä I dagspressen kommenterats med två oförenliga resonemang. Den ena händelsen 'är domen mot 'polismördarna i Nyköping: Den rådhusrätten kan knap- past.: beskyllas' för provinsiell självrättfärdighet — tvärsom ut- : "talade den förståelse för yngling- ' arna, vilkas uppväxtförhållanden Ppredestinerar till brott, medan samhället saknat resurser att fö- ra dem tlll rätta och samtidigt som '— framhölls det I domsskä- len — det finns en ”samhällets ogynnsamma påverkan på dem i våldsbrottsbefrämjande riktning, bl; a. .genom 'det bruk som görs |. av allmänna massmedia”, +: Att detta sista led i resone- manget inte kom med i alla tid- ningars referat finner JF fullt förklarligt eftersom det finns tid- ningar som I andra sammanhang förnekat" att "det skulle finnas "något samband” mellan, diktat "Måndagen. den 8 maj: 21967: > längre. och längre mot maximal! »kunna göras för ökad trafiksäker-" " het. ;En successiv förbättring av . gena, "där; samhällsresurserna be-, IT mm kan. undvikas | Men allt detta kostar pengar och åter pengar, varför det är nödvändigt ' med ' en - avvägning mellan rimliga” krav på trafiksä- kerhet ' och kostnaderna härför. Var den gränsen går är kanske inte så lätt att avgöra. Låt. oss hoppas alt den inte är uppnådd och att den' ständigt flyttas allt trafiksäkerhet. 'För närvarande är 'det dels samhällets'och dels den enskildes. resurser som | bestäms: mer denna gränsdragning. Men inom "denna gräns bör åtskilligt. vägnätet sker, men det gär sak«!t "ta med exempelvis motorvägsbyg-' stämmer 'takten. "Den enskilde + bilägaren. har heller inte råd att betala ett 'allt' dör” högt. pris för! .- bilen. Detta :måste stå i rimlig: proportion till inkomsten, Och bi-; Jen är: först och främst ett viktigt, kommunikationsmedel,' som ' vid- gat räjongernä. både! för arbets-' kraft, köpenskap, kultur, service: osv Även här måste det alltså bli en" avvägningsfråga mellan, " fordonets trafiksäkerhet och" kost-' I naden för denna, ir - Allt det där vet såväl. kommu-' nikationsminister Palme som and-: ra « människor' : som 7 reflekter De existerar i idag tusentals olika konstruktioner av bärraketer, rymdkoapsiar, kommunikationssatel- ”Hiter osv, och en del av dem fanns faktiskt mer eller mindre färdieri- ”tade redan 1955—1956, Trots detta — och trots allt som dessförinnan talats och skrivits om: rymdfärder — tozs mänskligheten ändå på sän- gen när. ryssarna den 4 oktober (957. sände 'upp den första konst-. orda, satelliten, . Sputnik I. De nppreklamerade amerikanska pro- iekten 'hade i viss mån tagit ut se- erna i förskott och ingen hade haft en tanke: på att ryssarna skulle bli först som vägvisare . ut i univer- sum. "Sputnik ' I:s radiopip blev därför 10. år fier Sputnik. 1 iober 1962) "och Gordon Cooper 22 varv (i maj 1963). cr . USA TAR LEDNINGEN, Sedan dess har mycket hänt. Rys- sen Alexej Leonov blev. den förste som tog steget ur en kapsel. ut i tomma ' rymden (sommaren. 1965). Flera amerikaner har sedan utfört iiknande bedrifter och man. har dessutom gjort ett flertal obeman- "komn och så småningom bileldet d dags för Apollo-3-projektet . 207—208? dub- belnumret innebär att man skjuter upp två farkoster på en gång: den ena en bemannad Apollokapsel den andra en landningskapser av typen LM — för ”Lunar Module”—som skall :användas vid den kommande månfärden, - Nu blir det om man väl kommit så långt — -: rendezvous, ling eller dock och nade månl tagit tals "fotografier av månytan, sänt djuprymdssonder mot Mars och Ve- nus ' osv. Och, så får man förstås inte glömma de hypereffektiva kom- munikationssatelliterna, som i syn- nerhet " militärledningar, teletekni- ker och meteorologer har så, stor därtill, vilket aldrig skett, förut, överflyttning. av två astronauter från” Apollokapseln till landnings- kapseln. Detta sker genom en ”tun=- nel” som öppnas vid dockningen. -. « Man har i' detta : moment rått fram till det mest intressanta i he- - "Heningsutbytet. Men Sputnik I blev inter ERD och ' till. intensifierade ' an- Ta faketforskningen. n stor chock för. den västliga värl- den och ängsliga ögon riktades mot ISA: medan" de : ryska , ledarna "skärpte tonen i det internationella dast en .. källa : till militär JP litisk huvudvärk, och dess rodfosignaler inte bara en påmin- nelse öm "rysk raketteknisk över- "Äzsenhet, utan "också en uppford- ran till nationell självrannsakan i ningar inom, den amerikanska glädje av. ” I dag är det "amérikanskå för- språnget i rymdkapplöpningen obe- stridligt, Även före katastrofen med Komarov. . Vad det: kunde lett till om det iyckats kan man endast spekulera om. Allt ty- der på att ryssarnas satsat mycket hårt på det. 7 Det gäller vem som "skall landa med den första bemannade rymd- farkosten på månen, En del ryska auktoriteter. har visserligen sagt, att. månen i och: för 'sig inte, är experimentet Chockt' nummer. : två kom' med .Storsputniks: entré den 3: novem- något mål att kämpa. om. Men ut- talanden av denna typ motsägs klart av de som fn ber ogamma: år. ..Denna'" ”j 1- + dium' av dessa” "problem överfl i 13(508.3- kg) - med hunden Tajka som passagerare .satte' ånyo” fart på de tekniska och "militära spekulta-' >”tionerna-och till dessa fogades ock- :så hela: världens känslomässiga ytt- Singer I oron för den lilla hundens de, : oa FÖR. hock nummer "tre svarade amerikanarna själva: Det våldsamt -uppreklamerade Vanguardprojek- "J.-tets "totala fiasko .den ',6 ' december räderade: nära" nog: ut resterria' av ö rsak och 'verkan, Men där=" fö r' inte ett” "systematiskt stu: digt. Det är inte alls säkert att vi, nu har den mest ekonomiska av=.' vägningen ' "mellan trafiksäkerhe—' ten och 'det pris. vi betalar: den, ,Människoliv kan' aldrig sättas, Svårt trafikskadade niskor kräver stora kostnader vård, : "rehabilitering 0 8 v. Vagn ig ! skådorna kan räknas i i i många mil: | det nationella' älvmedvetandet, : Ä Den 1 februari, 1958 blev" ”ääremot an t dag: de amerikan- "ska fymdteknikerna; Sent på natten sick starten för den .Jupiter-raket, som "inom ' sju "minuter" länkade? in . ningen, KortesBonden's: 5 + Propositionen om vuxenutbild- "ningen återger" visserligen : tidi- n del, den medicins- |: ; föranlett något annat förslag än » densundervisning avseende" gym- . Norrköping. . 1 ta utgångspunkter . : bildningspropositionen inte 'utlo- . positionen att det nuvärande våld: 1 TV och verkliga våldsdåd "dear illa "satelliten : ; Explorer (13,6 nikårna "hade fått "sällskap och det amerikanska > självförtroende "något 5 så när. återställt; feels 1 12, april. 1961; var: de lertid dags. för en ny | rysk Då läggs ned i. både öst” och väst på planerade månfärder, . > vx Under åren 1965 och 1966. genom- förde amerikanarna .; projekt -- Ge” mini, som omfattade" ett' femtiotal ytterst avancerade rymdexperiment, och just nu har. operation Apollo. som . helt -och hållet rör sig, om la. Apollo-serien. Ty. manövrerna innebär ju faktiskt att man redan gör en generalrepetion inför mån- färden. Efter 207-Å208- projektet" skall" det vara I dags för Apollo 4 med ar- betsnamnet 503, och nu gäller det en mycket avancerad repetition F «+ ruvida sedan' Apollo '5 eller 'Avollo 6 kommer att innebära direktfärd till "månen tur och retur är ännu inte helt klart "Troligen blir. det dock Apollo 6. ;: Det är den kolossala Saturnus-5- raketen som är huvudförutsättnin= gen för 'seriens lyckliga genomfö- rande,. Kolossen. i. fråga är, Wern=- her 'von Brauns verk framför alla andras. (Det var den mannen som på sin tid var hjärnan-bakom de sk V-vapnen,. som sattes in. mot bl-a London under andra : världskrigets slutskede.) : as 1 Sture. re Wahlström : «| den sovjetiska fållan eller i hög- mentar "I Moskva befinner mån sig up- penbarligen under. ett allt hårda- re tryck från de med Sovjet lie- radé : :kommunistpartierna '- och världsopinioner , ;åi dess, helhet. Förståelsen. för den "amerikanska krigföringen Ä Sydöstasien "har allmänt blivit förminskad under [la tiden för den ”upptrappade”. krig- : föringen,' en « Ryssarna kan i detta läge inte längre ' förbli lika återhållsamma som tidigare: resultatet kunde i : så fall lätt bli att flykten undan de -sovjetiska. - -revolutionsfanorna |. blev en verklig fara' för "världs- komrmunismen som sådan. De par- tier, som redan” helt krupit ut ur re, eller mindre' grad har lösgjort sig från Kremis hand, kunde fler- faldigas, vilket givetvis I inte är ett ryskt intresse, >; > oris Sydsvenska Pbagbladet.” Det är värt att. särs ilt notera att hr Sträng funnit"tiden inne hr Sträng funnit anledning peka på dem, Nu får staten mindre bolagsskatter och tvingas” "gå. ut på ansträngd kréditmarknad . obh es läna upp mer pengar och samti- digt . visar handelsbalansen. och industrins investeringstakt . "oför- delaktiga siffror. En samordnad pris, löne: "och skattepolitik förefaller. oundgäng- lig. Skall det 'vara- omöjligt att förhandla därom?” sea Rs Y Helsingborgs Dagblad. = Det är i högsta grad. önskvärt att vär tids förnämsta intellektu- ella prestationer iInom:naturveten- skap och ingenjörskonst kontinu- ; erligt och bättre än nu ”présente- ras och kommenteras, . Men. för att det skall kunna ske — en sträckning som'vi alla önskar'— "I behövs fackmänneng hjälp. I de cennier har humanister ställt-s'g till förfogande för denna. uppgift på sina fält med uppbjudande av” all den pedagogiska och konstnär- + liga talang de varit mäktiga; Na | att slå larm om lönehöjningarna. De "blev. för stora i fjol, det är tydligen hans uppfattning och han - höjer , ett varnande pekfing- er / till. alla skickliga. och fram- gångsrika förhandlare, Deras framgång 'var” som" känt av va- rierande omfattning” i senaste av- talsrörelsen men sammanlagt blev lönestegringarna så' kraft.ga att månforskning och "må k s förtursrätt,.. hd ; Det gäller: att "med absolut fäker- het fastställa vilka områden på må- nen som bäst lämpar sig för land- ning,” och "det var i första band kosterna byggdes och sändes. i' väg. Det otal fotografier som blev resul- tatet,; har gett - värdefulla” "Upplys" ningar om ytförhålländen i in m. men ännu fattas det doc bi i puzzlet.:: SK SS + Suveyor-: symdskeppen har | pletterat Gemini-: och -Ranger-ex- perimentet/ 'gehom; att! bl a placera att några slags" forköster "Skall plac v | ceras även på , månens .baksida för skeppet hette Vostolz 1; och; ;kostnot nantem Juri. Gagarin," Ä sähda "upp sin: debutman Alen Shepard på ens k” barabelfärd 'Atlantén. ”Resvägen” + var. 287 tande. en funskap.. Den tron Kan, 'ratte Freedom.7. + vc .; Den, 21, juli iorde de "a. "omkomne ' Virgil - Grissom 7 en 4 d med; Der. Bell. 7. "Men så kom e en: rysk] storsmocka ideri; Herman Titov. brakade. med Vostok I i väg inte mindre än 17 varv'runt Sorden. På 1 dygn! Y' tim: me och 18 minuter "avvarkade ' han inte mindre än 700.000 km.” "Det dröjde till februari 1961 in- nan amerikanen' John .Gleån" med Friendship .7 lyckades göra en 3- varvsresa på 130.000 km.på 4 tim mar. och 55 .minuter och tre måna- der, senare. gjordes en nästan exakt de brevskolestuderande ka 'rakteriserar . Hermods: NKI -che- fen: fil; dir Bö je Holmberg pro- ositione: i; om” :vöxenutbildning-: i det. nya numret av: ,elevtid- gare framförda tankar på ”kost- nadsfria; målinriktade brevstu- dier, statlig "finansiering av. pre im den 4 feb: öklandning i gång, Deras Luna 9 ruari 1966 Kjörde" en, rie "utomordentligt ' skarpa och : di taljrika bild « Enbart i år satsar” 'USA' ca 25 miljarder; kronor 'på sin rymdverk- samhet. "vilket" motsvarar cirka två tredjedelar: av den” Svenska” stats nevarande år på forskning och ut- veckling: Av detta ställer den fede- rala administrationen! upp med un- gefär 85 miljarder kronor, eb id Cape Kennedy, den ameri- kanska ' rymdbasen i Florida, finns redan. ett 'eller ; flera exempel av den enorma Saturnusraket, som i tidens fullbordan ;,skall.. första människorna till månen, Där finns också några exemplar av den likadan färd av, Scott Carpenter. . Ia "Knappt "hade världen hi nnit hämtad? andan ' efter 'dessa 'ameri- känska framgångar förrän ryssarna levererade 'en . verklig knock out. Den. 11 augusti 1962 beh d. parandkurser' och . examinatiori, utvidgning av ,brevskolestipen- dier etc,' De har emellertid inte att: "också" "renodlad" korrespon- näm- : nasieundervisning' skall: byggas tr h 1. i vilken de: första månbesökarna' skal; göra sin färd, " Ett sådant raket-kapsel-aggregat är det i "särklass mest kompakt komplicerade tekniska' system som någonsin byggts på denna jord. An- liceri Andriian Nikolajev med Vos- tok, I cirkla 64 varv runt' gamla Tellus: Sträckan var" 2.650.000 km ach ' färdtiden :3 dygn, 22: timmar och 22 minuter. NN. . + Men inte. nog härmed. "Dagen ett kolaiev startade Pavel Po- noviti med Vostok Tv och" gjorde 48, varv. : > Ämerikanarna" kom” dock stärkt igen,; Walter Shirra giorde med »ån i den- statliga 'vuxenskolan 2 Ser man på. den föreslagna. to- tala kostnadsramen för ståtens skolor . för vuxna ” (ungefär en sjättedel av det största svenska korrespondensinstitutets årsbud-. get) står det klart, att vuxenut- var några förbättringar för det stora flertalet korrespondensstu- derandé. Tvärtom -:föreslår” pro- talet . " överstiger 300. 000. men i själve” "verket är de ännu fler, eftersom begreppet, kom-' ponent , täcker skilda ting, i skilda hjärnor. Trots de bakslag UsA råkat ut för genom den senaste tidens 'svåra olv ändel «under - kapselprov på marken, "kommer 'under åren 1967 och 1968 en serie: Apollo-expe- riment att genomföras. Först skall rym toner Sigma 76 varv (i ok- turnus 1.B som startraket göras, för, detta. ändamål 'som Ranger-far-. föra, de, ett antal obemannade prov med Sa-" "systemet "med: brevskolestfipen- |- dier avvecklas om något år, Det- ta” -kan "visserligen "anses. vara en konsekvens' av att dessa .sti. pendier är löjligt . otillräckliga. Icke desto "mindre: ter' 'sig'för- slaget upprörande "ur: den -kor- - kel cnsstuderandes sr Synvin: obe: Lo | . + Man kan med god vilja inna formuleringar. i, Propositionen som tyder: på” att regeringen" är beredd att på något Jängre sikt i större -utsträckning 7 än hittills en märkpolitisk motion före- slår > centern och ' folkpartiet att även statens och kyrkans mark skall kunna exproprieras av kom- munerna: När-det gäller kyrklig mark innebär förslagen att kom- anknyta till den verksamhet som :munernas ” exproprasationsmöjlig- 1 huvudsak fallit. utanför sam- het utsträcks till, de 20 procent hällets. egna -utbildningssträvan. 2v de kyrkliga markerna som nu den, Vi hoppas att d&ta skall le- "' .inte:kan- exproprieras av den an- da till. förbättrade" studiesociala j ledning att: de är anslagna,. av förhållanden .för de: brevskole. | Staten. u - På studerande,, .. " Mittenpartierna föreslår denna «Vi vädjar allvarligt . tält. imyn- -Utvidgade expropriationsmöjlighet digheterna :-om : snabba : åtgärder ' Som" ett alternativ till den av a 'Tegeringen . föreslagna statskom- är om - vära Never, Skriver : munala marknämnden med upp- olm rg. ls » gift «att avgöra tvister i markfrå- gor. där stat och kommun är in- ;' blandade, ” Det upps ft Lite förstånd 'och mycket: 'vetan. koma bpstår 0 ia svårigheter för de: — det. är. ungefär detsamma Ning "av. statlig och kommunal som en lam: herde med I tusen gets. mark genom de oklara framtids- ter. | Planer som finna beträffande sta- De "tens och" kyrkans .disponering” av Statens och dk Kyrkans mark | > bör. kunna exproprieras Ky marken för egna behov. Mitten- partierna vill därför att. planver- ket och byggnadsstyrelsen gemen. samt skall — i samråd med kom- muner, statliga och kyrkliga myn- digheter — kartlägga det statliga och kyrkliga markbehovet under de närmaste fem-tio åren, = SOLGÅVAN - + TILLBLINDA <<. 8T900326 [9 "| buskskvätta och en hel del. av gens månad: som att. ideliga” bakslag här” förekommit under" denna "må: nad,' med;'ständiga' köldinbrott och hård Västanvind under hela. ”må- 7; tämligen ; grönt :t.H17 maj: och avslutat; S De två värmäånaderna mars och april. har. varit. tämligen - skapliga, hade: bara ; inte- västanvinden: va- vackra försommaren ».har "vi ju kvar -och den: är "ändå tidig, öm denna : sköna Ärstid. ' Jag "skriver? nej ur. min. ' dagbok ' för - april månad. Den: '1-'var 'sädesärlan åter här. Den 9 plockåde jag de första vit- sipporna, samma dag såg jag den första ' tranplogen:' Den ' 12 var dem vär denlilla lövsångaren den främste,.” han''som - sjunger . även när han arbetar, Den 14 såg jag nötkreatur "ute, på 'bete, Men så kom :; plötsligt ett svårt bakslag|' den 17 med hård "blåst, hagelsku- rar ' och "även snö, 'sålunda: var marken vitklädd både den 21 och 22, 'men enligt de, gamlas mening är” april :snö mycket bra,: så vi får väl se? Den 23' var enkelbec- kasinen' eller. horsgöken åter ' här.” Aprils; senaste vecka frosten: både hård och envis: un- der denna vecka ' under: april, men :andra' medlem- mar ur min familj hår sett både del fåglar har ännu ej anlänt för- |" utom ..svalorna är det gök, natt- skärra, ' tornsvala, :-flugsnappåre, våra - sångare. i Jag ' 'kan” ej. "heller låta bli att skriva: om" en dornitologisk hän- delse som jag läst i Laholms Tid- ning redan den 7 mars nämligen under” rubriken,” Årets: sparvkull en unik' händelse, En ornitologisk .. märkvärdighet uppdagats i Simrishamn, Ett par gråsparvar har redan fått flyg- färdig årets första kull. Tre näp- nu 'med fågelborden i staden. De bör ha kläckts i mitten av febru- ari och ' väl: förmodligen klarat sig tack vare den milda vintern, Jag får- säga att:det sannerligen var en sensation, gråsparvarna fögger inte i regel ägg förrän” i ”Skan vi våga oss att förutsäga dar envisa västliga - andedräkt här- ifrån, naden. : Men ' här! blev i alla" ”fan |: böriderna" har fått sitt -Yärarbete I rit. så envis” hade, allt varit” skön |” försommar ; redan: nu;'. Men : den]. inte 'västanvinden . fpokerar även ite” axplock NN flera” sylvior- åter här och bland |: blev vacker, men tyvärr var natt- |" Jag har: ej sett nägra svalor |. ladusvalor och backsvalor. En hell första |- har | na dunbollar bekantar sig just |- att västanvinden så småningom]. skall upphöra : och varmare vin-|' intränga över vårt vackra | SydhaHand och köra Kung Bores |: Bilden” visar' några vildkaniner | v ” T "larna I runt "min.:stuga:'-De. små [ gnagarna. fördärvar oerhört mycket i" min" trädgård och gläd- 11 Hen: 'skulle bli stor: om: "de. "kunde fö . Text: Gunnar: Svensson. Bild: Hans Gunnarsson. Den radikala = "vänstern har kommit upp sig i smöret genom iden PR, "som massmedia 'stått till nu tjänst. med, Och medan spåltniet- J arnas mångfald. fylls. med djup- 1 sinniga funderingar kring .den uppkäftiga attityd,: som: Några — förlästa. akademiker 'sätter' upp u ett sammanhang, där de intet - > begriper -öch inget. fö -risken för en ' splittring av... so- cialdemokratin, ja, man tar till så, det förslår och menar att he: : la: den - svenska . arbetarrörelsen skulle" skakas 1' sina grundvalar. Vad är nu "allt" detta "för tjafs. Vad. är .det för slags arbetarrö- - relsé, som inte skulle kunna stå emot några” s. k, intellektuellas barnkammarlekar: i” politik? Är inte” dess demokrati” så . pass grundmurad att.t. o, m, omnäm- nandet "av ett dylikt hot borde anses genant; Ingen ; vill: väl tro satt Verklighetsnära | arbetare " skulle tillåta" några. akademiska fantaster att dirigera deras poli tiska uppträdande. | Att några gått i den förrädis- ka hermanssonska fällan får tas 'för vad det är'— ingen regel utan undantag. Orsaken är väl närmast; att den' demokratiska ' upplysningen haft 'sina brister, vilka det sålunda gäller att sna- samt "intresse för landets samt- .. liga demokratiska" partier, Mas (Nordvästra Skånes som här är mycket gott c om i dar :-Tläningar). ” stående företag eller av en rast rätta till, Det är ett gemen-|: turvetenskapsmännen . och. tekni- kerna är lika välkomna '—: Bara "de -hyser en liten smula förbar- -mande -med Aladdins fattningsgå- - vor, .det .vill säga: inte bidrar: till den språkförbistring som kan läg- ga ett ljusårs. dimridåer till och I med” mellan en biokemist och en. elektrotekniker, nn i , Svenska Dagbladet. « Ala nyttiga företag är allmän- nyttiga. Om: de officiellt stämpla-. de; allmännyttiga företagen låter sina mater:alköp styras .till ideo- J|logiska: släktingar: 'snedvrids : den ' samhällsnyttiga "konkurrensen, Nu har "detta. ändrats. så att man 're- kommenderar; inköp av..den eller den produkten från. ett. visst när- 'kva-! litetsavseende lika bra” produkt:' Det t låter vackert. = men pekfing- - e' Norge : blév -beslagtagna” illa kvickt; Med > > tortyren i | det ockiupe hålls fram i TV: rutan, kan” fåren litteraturvän : att tar till: lipen,: den ser dödare ut' än en död, sitt och utlöser på; sin” höjd e i historisk rysning, - Javisst, så var. det: en bok '.såg' ut, » gudskelov att:> man slipper” läsa ' "den; "Att" tillbringa kvällen med "en gammal, god bok (eller ny: ond) anses: inte ekt asocialt; ' även om." händelsen : ut- spelas på bästa" TV-tid. :av ns | ana sv Stig "Ahlgren. i. Idun/, Vecko-Journalen, ETT. ORD SS PA VÄGEN. KT vid uppståndelsen och det-faktum att Jesus uppstod. Han anser det vara själva kärnan i evangeliét. 1 Somliga. säger om Jesus: ”Jag tror att. han levde, en människa bland människor; Hans liv, inspi- rerar oss och hans lära 'saknar motstycke, Jag försöker leva. ef- : ter den. Om han uppstod från de . döda eller - inte har: ingen, bety- delse”. cz Men tron på Jesu uppständelse : har i sanning betydelse... Den in- nebär att han lever :i- vår närhet och att vi kan 'vända oss ' till ho. nom för att få hjälp, kraft: och ledning. Tron drar en gräns mel lan dem som anser Jesu lära vara en morallag och dem som tagit emot Kristus i sina Yhjärtar och låter sig ledas äv hans. ande, så att de' blir öppna för det. som hör Gud till. cv Uppståndelsen ger bss kopp. ut över det vi hoppas på 1 detta -1i- vet. Ljuset från. Guds egen tron lyser in I' våra hjärtan och: "över vår pilgrimsväg, Det blir en stän. dig - påminnelse om ett 'bättre tv | som väntar -— fet eviga: Uuvet, A Aposteln Paulus lägger stor vikt |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.