. Inne på problem, som 1 hög LAHOLMS TIDNING Tisdagen den —= LIT. 4 För en tid sedan avlämnades | "ett ' "digert "betänkande till jus > titleministern 'angående luftföro- vattenföroreningar, bul- vJer/ och andra olägenheter som av kan uppstå genom verksamhet sinom fasta anläggningar. Utred- ningen angår 'alla," Den ' angär| ' 'rehingar, också I hög grad jordbruket, , eftersom . denna näring kan komma 1 kollision med. hithö- "rande Äntressen på olika sätt . De mest. påtagl'ga berörings-] punkterna 4 är givetvis Ii detta fall luft" och vattenföroreningar. Utredningen har ställt en rad positiva” förslag. BL a, föreslås -att en koncentration” skall före- tagas av samtliga hithörande åt- . gärder; 1 "syfte: att vaka över etablerandet : av anläggningar, vilka kan .innebära risker för olika störningar; Det blir lätta- 're för den 'enskilde;' då”han "kan vända sig till ett enda ämhets- verk 'och där få Information om Mänpliga åtgärder "oavsett ' det |: gäller - -t. "ex, vatten. eller. iuft- förorening." Samordningen . till Jet. enda ämbetsverk kan även ”medföra' tidsbésparing, eftersom 'den->”enskilde- '- härigenom - kan undvika - att "hans "papper skalll vandra från ämhetsverk till-äm- : vetsverk. : Ett: starkt pos: tivt drag i ut-. "redning "Järigt möjligt förebygga och för-: ' hindja:,, de. ifrågavarande stör- I ningarna” istället för att ingripa "först -sedan »dessa -.har. uppkom- ' mit. - För. jordbrukarna har lagför- ” "slaget" stor ” betydelse, '. eftersom «man, vid "den pågående utbygg- Vv industrier, samhällen allt flera fall: befinner: sig n Caltuatlonen”. att ett 'jord- bruksföretag utan. egna åtgärder]. , eller förändringar. inom”; företa- "get, plötsligt ligger MN sådän när- » het av t, ex, bebyggelseområden |, vatt ”företagåt; kan. uppfattas som «en "olägenhet (ex.” lukt från . svingårdar,.' 'vätten frå ringsanläggningar etc.) ' Utredningen hår direkt varit « NISE RAS. ' se nu med. statöng dö mt för- iBlag om stöd för” bildande av å 3 producentföreningar. har ; lagts i fram av VJordbrukarnås Före: énsile: . .,EEC- -kömmålåsloneig; » n 9 maj 1967 | IT = grad kommer att gälla jordbru- |; ket, dock utan att 1 tillräcklig grad apostrofera jordbrukets si tvation. Det har' sålunda fram- hållits att hänsyn bör tagas” tin "vem" som" ”varit först på ' plat- sen”; Samtidigt pläderar "emel- lertid ' utredningen för att: "den som åstadkommer en störning genom: sitt företag också skall svara för att eliminera; stör- ningen ifråga. Sett ur jordbru- kets synpunkt kan det förvisso ofta förhålla sig så, att det. är de aktiviteter, vilka ”tärmär "sig "jordbruksbygden, som”. medför att vissa processer. inom: jord-, " bruksproduktionen | kan komma att uppfattas som en olägenhet. Det förefaller därför" rimligt. att nya anläggningar, | "vilka inte "anses förorsakade ' av” " jordbru: ket, blir skyldiga” att bistå jord- brukarna -'med medel - till att mildra eller avlägsna 'olägenhe- terna, Det kan naturligtvissäven. pi fråga - om ersättning I 'såda- "na" fall, då jordbruksföretaget helt" enkelt” :rmåste "upphöra el- ler till "väsentlig: del förändras. "Den &eck, immissfonsutredning. en (man: kallar med' ett. gemen: samt Hamn” Juft: 'och vattenföro- reningar; or - damn etc. för immission) aktua- när att man avser så; liserar-även. ett annat problem; nämligen den framtida utveck- lingen « inom; "jordbruket; mot Bk. storföretag. inom "animalie- "produktionen. Under: senare” år har 1 debatten. : gång på. gång från vissa: "håll, framhållits "att ”enr det” grenar i "av -anirnallepro- dukt: sonen 'med fördel skulle ch samhällen, Detta "har fr: emhållits:! » frågar om let 1 . undvika” hopklump- > ning av» animalleproduktion till stora ' 'enheter .härhéten äv stö för att undvika detta"-— i varje! . fall: då det gäller mjölkproduk- " redningen nh de Kithörande problemen beak- 1 nihgsblad: har u Pp a ” in sammat förslaget öch finner är Ti Fvark. av. stort Intrösse. äver. ur + Vår syn vinkel Det visar nämligen att, man in- om REC lägger. så stor: vikt vid » producenternas ekonomiska sam- arbete när. det gäller en kon; . centration 'av marknadsförandet . att man inom ramen för en för- ordning, som omfattar hela EEC, förordar statliga stimulansbidrag för bildandet av producentgrup- . per och tillåter betydande stat- Niga' Invésteringsbidrag. Det be- ”traktas även som självklart att medl 1 pen, vilket givetvis är frivilligt, - medför. förpliktelse för med- «, lemmen. att via gruppen mark- nadsföra hela den produktion, med vilken han sätt in som med- lem. ; > Samarbete jordbruksproducen. ter cmellan är ju inte — allra +! minst I de nordiska länderna — .någontIng nytt, men det är onek- ligen Intressant att man nu inom RUC är på väg attita efter vad som för länge sedan skett 1 t, Ox, Sverlge: ' Ia : rup- DUBBELVÄNSTER 0. Kommunisterna ska enligt för- . slag av partistyrelsen uppträda under skylten — vänsterpartiet . kommunisterna, vilket 'förefal- "Jern, både” onödigt och tvetydigt, menar, ' Göteborgs-Tid- ningen - Kommunisterna har i alla ti der räknats till yttersta vänstern och. därför -skulle väl inte detta behöva markeras särskilt. Om inte namnändringen ska uppfat- tas som en högervändning. Nis- se Holmberg, den doktrinäre marxlsten-leninisten, .- uppfattar tydligen . .namnförslaget så och förutspår . ett riktigt kommunis- tiskt parti” efter kongressen, Vem som står till vänster om vem och' vad ger sig väl så små- . Ringom, Det börjar bli rätt mån- ga om budet på soclaldemokra- ,tins uppluckrade vänsterflygel "men till sist sker väl ändå upp- sorteringen 1 får och getter, " Kommunisterna har förmodligen ändå "inte "varit: riktigt mogna att allesammans gå in i hr Her- manssons vänsterpartistiska fål- la, , vadän "kommunisterna" åt. minstone tills vidare får hänga . ars partibeteckningen. " "+ ,De klentrogna' kan följaktligen peka på partibeteckningen och påstå, att de I alla fall: är: kom- j r år detta slag:: Vi har” plats föl bäde:. djurstallar, dch” "bostär HAR I VÄRT: LAND FATT EN UTFLYTTNING : 5 av stora proportioner, takttar Barometern. Under ". 1966 "lämnade 18.592 'personer Sverige för att söka" arbete” i andra. län der, Man: får gå tillbaka "till se- kelskiftet för att finna ett högre emigratlonsta ee "Det är ett något förbryllande 'fäktum att varken arbetsmark- nadsstyrelsen, statistiska central- byrån eller någon. annan insti- tution vet vilka yrkesgrupper som de nya emigranterna repre- senterar, Inte heller ger vär i övrigt "grundliga. statistik. något besked om de skäl som-.i varje särskilt fall kan ha varlt avgö- rande för, de väl utbildade ut- vandrarna att flytta och söka ar- bete på annat håll. "ag. cs. - "Tendensen kan få: ; allvarliga följder, Skulle gränstrafiken på kan, tolerera "de störningar som > kunna förläggas 1. närheten: av]. M politiska såväl söm. fackeko- nomiska kretsar har diskussionen om. nedläggningar och . driftsin- skrähkhningar inom? industrin bli- vit alltmera intensiv under senare tid.-”Debatten föres inte i brist på. ändra” diskussionsämnen, Det är vissa bestämda problem och fakta, som sätter fart och liv i debatten. : Under förra äret be- rördes en väsentligt större del av de anställda inom industrin av nedläggningar eller av in- skränkningar :i driften 'jämfört med året dessförinnan. "Två pro- cent 'av. de industrianställda blev berörda mot 0,5—1,0 procent un- der "åren, närmast. förut, Skeendet har undér, den senaste tiden kän- ts av, betydligt snabbare ire förhandsdiskuterade åtgärder än vad:som tidigare va- rit: aktuellt. Så har t, ex. inom skoindustrin bevittnats hurusom allvarli a .; svårigheter . uppstått ämnvärda förvarningar. , - -1 debatten :har.. många gånger st its frågan varför ' svårigheter- na--så starkt. har accentuerats. un- der de två senaste åren, Det van- ligaste svaret i industrikretsar är — . förmodligen med al:rätt — att de allmänna. lönekostnaderna här ”stigit' i alltför" snabb takt, FDetta ' har gjort att även företag, vilka. är : väl. tekniskt: utrustade och ingalunda kan betecknas som -”underutvecklade”; -har komrrit i kläm. .Lönerna Har stigit starkare liv Sverige” än ”” genomsnittligt i Västeuropa:;: Det "uppkomna läget har söm:fbekant även" resölterat åtminstone : positiva "uttalanden från sämtliga berörda ' parter ifrå- ga om önskemål. och åtgärder för: att "kunna ;, stoppa. den starka " svenska ationen. . | Ett" till: synes väl underbyggt | bidrag till debatten. har. lämnats : äv 'tivilekonom :Lemnart , Graf-|. ström,.. Svenska arbetsgivareföre- ningen; i tidskriffen Ekonomisk revy (nr: 3: 1967)... Hr Grafström skriver <s'n: artikel: med en -»>viss polemik” riktad - mot '.en ' tidigare Han säger. [Mförvänad = vjtöde: Kör "kdstpädsstegringar:: - : . Debzsista är kanske sant, minstone i, stort sett, men det i. har. inte. med "saken att” göra. . Enligt. de nya. principerna skall "hyrorna sättas utan hänsyn. till ; Kostnade na. för; fåstighetsägar- na, Srandet skall I stället va- » lägenheternas” "bruksvärde, ch om” "man. anser. att detta Je- der till oförtjänta vinster” fostighetsägarna, så får man -lö- ;,Sa det problemet på andra vägar N enomi att hålla 3 Byromna I ner hyreshöjningar: enligt "den : nya " hyresla en; så kunde den, gam ha fått vara kvar, Förmodligen är detta precis vad hr Geijer me- nar. Enligt den filosofi han är exponent för fick hyrespolitiken 'sin. slutgiltiga form- 1942, Något "rättvisare än'' hyresregleringen kommer aldrig att uppfinnas, ” Xx "den 'svenska arb knaden vad det lider innebära att vi im- porterar omskolningsmässig ar- betskraft' och exporterar skickli- ga yrkesmän blir det jen, något tvivelaktig bytesbalans vi håller oss .med,, Det. är ; ingen , tvekan om att de exceptionellt höga | skatterna, byråkratin och regle- ringspolitiken är en belastning och att allt: fler lockas -av. de villkor. . och -av de möjligheter som länder med ett något bättre skatte. och arbetsklimat erbju- der, . = Rörligheten. på arbetsmarkna- den "är bra, menar tidningen, men politiken I övrigt bör-modi- "fleras så att den internationella marknaden inte berövar oss allt- för mycket av den värdefulla ar betskraft vi redan har. ” ALLA DJUR ÄR PRINCL - PIELLT FRIDLYSTA, Ir om inte undantag uttryckligen gjorts: för visså arter — detta är huvudtanken i get förslag till , tidsenligare fridlysningsbestäm- melser : som , jordbruksminister Holmqvist nu remitterat till lag. rådet, 'skriver s venska Da & munister, ” bladet: : . Xx "Hittills har som känt - motsat- "sen gällt — det har varit tillåtet att döda alla djur som.inte ut- tryckligen. fredats. Det är ett be- » tydande ” framsteg". ur” natur- , skyddssynpurikt att ht: Holm- "qvist nu "vill vända” på denna bristfälliga ordning. ., Den nya regeln .bör: som do- . mänstyrelsen formulerat saken, "komma att verka "starkt :be- , främjande för allmänKetens och Y jägarnas inställning till och vörd- nad för: djurlivet”. Föfslaget är för övrigt inte endast i princip utan även i "Konkreta detaljer mycket” glädjande.'-Framför allt gäller, detta ställningstagandet i "den ' ofta , känsloladdade frågan om de störa rovdjurens framtid 1 värt land. Hr Holmqvist fast- "slår, att utrotning av rovdjuren — även vargen — bör förhind- ras. Till den ändan föreslås be- tydande inskränkningar i rätten att jaga varg och järv, de arter "som 'står närmast gränsen för " utplåning... Systemet med skott- : Pengar på rovdjur avvecklas. En av våra mest överhängande na- . turvårdsfrågor synes genom det- ta förslåg äntligen kunna få sin lösning; : » Det är verkligen i'sista stund =, antalet kvarvarande : vargar . torde: som bekant snarare vara : under än över tio, ” Å " Fomättat fett för "återfall" ;ishjärtsjukdom, fram- |. i. vilken" hävdats att ”företagsdö- den” i stort sett varit att be- trakta -som -rationaliseringsåtgär- der.” Författaren ställer Yrågan huru- vida .en ökad .nedläggningsfrek- Hur stora, skall företagen vara?f framställning i samma tidskrift, den kraftigaste sedan, början av vens i själva verket är ett tec-" ken på att de svenska driftsen-) kunnat igångsättas ovanligt tidigt heterna ökar i storlek. och att, och” under ovanligt gynnsamma produktiviteten hos företag ; och. förhållanden, Detta tyder på att samhälle. - utvecklag i rätt rikt- situationen i är skulle vara säm- ning, Han ställer detta delvis i.re än den nu ter sig om klimat- | förhållandena inte varit så gynn- Oiika försök har gjorts att be- samma som nu varit fallet. tvivelsmål. lysa ” orsakerna till "nedläggning av. företag. Hr: Grafström anser m.m” procent, säger författaren, att ”en samhetsproblemen -bliv.t akuta”, Det framhålles emellertid att aku- ta lönsamhetsproblem, oavsett om dessa gällt enskilda företag eller viss del av en koncern (med un- dantag för 1964), tvivelsutan har svarat för halva sysselsättnings- effekten av alla nedläggningar och driftsinskränkningar.; . Hr ' Graf- ström drar härav, den slutsatsen att ; majoriteten av; alla nedlägg. ningarna icke står 'i direkt sam- band med en ökning av drifts- enheternas storlek i den svenska ekonomin. Han tillspetsar sitt på- stående mycket skarpt genom att framhäva att vi inte ens har nå- gon garanti för att de på detta sätt friställda resurserna. utnytt- jas effektivare i: alternativa verk- samheter. . " Det framhålles vidare att åt- skilligt ..samhällsekonomiskt vik- tigt: kapital såväl söm arbetskraft går till spillo vid företagsnedlägg- ningar och att'vi' har en tämli- geri .'ofullständig uppfattning om storleken .av dessa . omställnings- förluster, som bekant har man från so- dernokratiskt håll med'en 'ena- stående frenesi hävdat att vi inte upplever. . någon -' väsentlig 'kon- :| junkturavmattning. Detta har häv- dats ända” till i början av. 1967. I' motsats till detta framhåller” hr Grafström” att vi: just: nu :upple- |ver ti - konjunkturavmattning, som. "kanske "är: den ' kraftigaste : funder: 1960-talet och t'varje fall:: ] 1963. Det förtjänar Ib samman- hanget understrykas att den ovan- ligt gynnsamma väderleken un- der hittillsvarande. del av 1967 har gjort att alla arbeten av sä- songkaraktär ” (arbeten : som är beroende av. väderleken) i år har Hr, Grafström konstaterar att en icke oväsentlig del av 'ned-|' att andelen .nedläggningar, vilka -läggningarna 1965 och 1966 kan skulle ha utgjort ett led i före-, förklaras tagskoncentrationer, har överdri-/ ningen, men att detta troligen in- vits. Orsaken till ”konecentration te är hela sanningen. En viktig har klart understigit' 50: delorsak är 'de försämrade hävdar ' han. Klart är, : ternationella konkurrensbetingel- icke" serna, vilka står i samband med oväsentlig del.av företagsnedlägg-, vår för företagen . ogynnsamma ningarna och driftsinskränkning-| kostnadsutveckling, Hr Grafström arna -betingats av beslut som fat-. påvisar även att nedläggningstak-|- tats före den tidpunkt då . lön- ten under 1968 ökades obetydligt, av - konjunkturdämp- in. vilket sannolikt delvis kan förkla- ras av att vi under detta år hade en kostnadsstegring, som väsent- ligt understeg det västeuropeiska genomsnittet och en prisstegring som" motsvarade genomsnittet för Västeuropa.: Det finns 'i varje fall skäl i att inte överdimenstonera tron på de stora företagens möjlighe- ter att klara upp problemen. Kom- mer vi In I en större europeisk marknad, kan. även företag som nu betraktas som mindre enhe ter växa och utvecklas på grund av det ökande avsättningsutrym- met. Huvudsaken ' är då att en modern teknik och god:' teknisk konkurrensförmåga föreligger. Det | - -värdefullt att 'satsa |; måste vara på ett allsidigt kunnande'.i. ett land, . Stordriften . och specialise- ringen leder visserligen .till- hög effektivitet, men . när. det . gäller näringslivets möjligheter att an- passa sig till ändrade förhållan- den, kan. ett starkt differentierat näringsliv och ett allsidigt ' kun- nande hos tekniker och arbetare medföra stora fördelar. Det är inte "enbart hög teknisk effektivi- |. Aktuell: kom mentar.- "Sitvationen för socialdemokra- terna är ytterst komplicerad sam- tidigt söm de är. väl medvetna om att, 1968 få gå en avgörande match mot den demokratiska op- positionen som med samlad kraft går till val med målsättningen att åstadkomma en växling vid mak- ten. . or - AA Allt fler medborgare sätter sin förhoppning till att :de tre bor- gerliga' oppositionspartierna' nästa är skall lyckas åstadkomma det regimskifte som är nödvändigt för att' hindra. kaos och - utarmning av den. svenska "ekonomin, Helsingborgs Dagblad - : Lönerörelseria kan "och bör in- te "bli" fria från "motsättningar, men ingen tjänar på en så snabb urholkning av "penningvärdet som kapital och skulder. gör det ge- nom den automatiska förmögen- hetsöverföringen från framför allt småspararna. Men. flertalet in- tressegrupper kvittar. inflatlonen ungefär på kort sikt, medan den på lång sikt är till nackdel för gare. ' Göt eborgs/Tiäningen ” I Stötsminister. Erlander har meddelat tribunalen, att den icke är önskvärd på svensk jord. Detta har "emellertid tribunalen noncha- lerat. En domstol på svensk bot- ten bör iaktta svenska rättsreg- ler. En. svensk jurist har, erbju- dit sig att'enligt: svensk rättsord- tet... som ' leder ' till ::: ekonomisk framgång. . Allsidighet och därmed förenad förmåga : till. anpassning - kan..”leda . till väsentligt bättre” konkurrensförmåga .” och. .-ökad ' trygghet under tider med en tark |: strukturell förändring i livet. och. så vitt man”? åter fallen i 1. hjärtsjukdom; kan se len; « « Överföringen --av. - kolesterol bindände, belägg. för att man med . från blod: till kätlvägg med på- fettfättig”. diet (där en 'del av det' följande. avlagring och skada. på ;mättåde "fettet ..ersatts. med ' fler- "kan; minska risken läggs; idskriften' ”Näringsforsk- ning”, av den kände norske: ex- -perten », professor." Ragnar : Nico- IP. Leren" för. tio! år sen. inledd undersökning vid " Ullevåls :sjuk- hus i Oslo av" "412; patienter, som drabbats av en. första hjärtinfarkt, ..De detades slumpvis i två grup: per om: 206 i varje. Ena gruppen f.ck . besked: om »att - joförändrad : kost". (kontrollgrup- pen), den andra (dietgruppen) fick, muntliga instruktioner om att ändra sitt kosthåll. Instruk- tionerna gavs 'i-hemmen av en t läietetiker, som arbetade: året runt med detta, bistod med vägledning och övervakning 'så vitt. möjligt. Genomsnittsåldern ' var yi "båda grupperna ' vid försökets början 56 åre so osoa "Alla: undersöktes var sjätte må- nad i.de fem år försöket pågick. Dieten ' gick . huvudsakligen: ut på att var och en i dietgruppen så gott han kunde skulle avlägs- na: mättat fett från den. dagliga kosten och ersätta det med fler- omättat från sojaolja, levertran, ete.” När något tecken på hjärt- sjukdom uppstod, blev alla data bedömda "av :en expertgrupp på: tre kardiologer; som inte visste till. vilken. grupp patienten hörde! och som avgjorde diagnosen, Kroppsvikten minskade i ge- nomsnitt två kg vid övergång till ny diet men' förblev ' sedan oför- ändrad; Grupperna hade till en början. samma genomsnittsvärden för kolesterol i blodet, något un-- der" 300 milligram pr 100 milli- liter "blodserum, Kolesterolvärde- na. minskade .ca: 60 milligram i dietgruppen men höll sig konstant hos kontrollgruppen. ' Resultaten visade en "höggradigt signifikant skillnad mellan grup-; perna vad angår ny angina pecto- ris och nya anfall av hjärtinfarkt, medan plötslig död var lika van- lig i de båda grupperna. Även On blötslig död” togs. med,' var skillnaden uppenbar-mellan erna. pp re grup- Kan. man då hävda ett "orsaks: sammanhang mellan lägre koles- terolnivå ' och minskning av an- gina pectoris och hjärtinfarkt? Professor. Nicolaysen svarar med en motfråga: Kan vi inte för framtiden ' (trots att'vi mobilise- rar : all "tänkbar : skepsis) i "alla fall hävda att denna diet, som har varit rik på fleromättat fett, har verkat på blodets kolesterol- nivå och på en okänd faktor, som är den ansvariga för utveckling: en av en ny hjärtsjukdom? . - Det finns tidigare en rad tee- ken På ett kausalsammanhang mellan hög: kolesterolnivå och hjärtsjukdom: Kolesterol är den väsentliga komponenten i de för- kalkade fettbildningar som upp- -står vid ” ”Aderförkalkning” i kär. I - .| gram) . genom » en ' diet, leva : med]: | kärlväggen är » klart : demonstre- rad, Man; har - pA apor: ökat blod. kolestero]halten. till. 500 milligram Pr. 100. - milliliter (från det. för apor... vanliga värdet 100 milli rik på mättat "fett och . kolesterol, : Det medförde 'en . ”åderförkalkning” som blockerade åtskilliga artäter. En apa dog efter att ha fått fem infarkter, en annan fick ”brand” i en extremitet så att den. måste amputeras, : överdödligheten i "hjärtsjukdom hos medlemmar: av familjer med extremt höga kolesterolvärden är väl känd. : När : man -vid plötslig död-hos en flicka på 20 år finner hjärtats kranskärl blockerade av ; kolesterol kan det inte vara: nå- got särskIk tvivel om att. hjärt- H .| börjat sin andra diskussionskon- a i muskulaturens näring måste. ha varit så reducerad att detta har varit dödsorsaken. Från Hammersmith-: sjukhuset i London har man "nyligen beskri- vit en syskonskara . om tre, Alla dog i barnaären i hiärtsjukdom. De hörde till en familj med ext- remt höga kolesterolvärden. En flicka låg på sjukhuset. tills hon. dog.: De höga . kolesterolvärdena ; trotsade varje behandlingsform. | Nio år gammal fick hon 'sin förs- ta hjärtinfarkt. 12 år gammal dog "hon av hjärtsvikt efter upprepade . anfall av' angivna pectoris. = : Det är möjligt - att. andra kan finna motargument av värde, Jag kan det inte,' säger professor Ni- colaysen; Hög kolesterolnivå ger, större risk för hjärtsjukdom... Man '- kan. sänka den genom diet, och det bör man också göra allmänt genom att:i förebyggande syftel: minska fetthalten i den allmänna: a. den anklagades” talan. Detta "vägras honom dock av. den minst sagt besynnert. ga domsto- : "Spå et förtsättér.- Alla vet, att "de självutnämnda domarna redan före .-rättegångens . början ..hade domslutet klart. Amerika "har: för- lorat ”maålet”.' "Tydligen hår Ame- rika också' redan förlorat kriget. Och det är värre,. för Amerika], och västvärlden |: Det" är hög' tid att! de landet, som banar väg för" den politiska" nedbusningen' genom att försumma det demokratiska upp- lysningsarbetet eller:att inte kate: goriskt ta' avstånd” från. de poli- tiska marodörerna, äntligen. tän- ker om och fattar vilket ans ar Astma botas med: hypnos. Sydney (LT). | Framgångsrika försök att ota astma på hypnotisk: väg redovi- sas av en hjärtspecialist i Sydney, för en läkarkongress' i. Australien förklarat, att hypnos .vid många fall av astma har medfört totalt tillfrisknande utan några' andra läkemedel; Metoden förefaller va- ra: mest effektiv på yngre patien- ter. "Av; de 20 astmapatienter "dr Collison behandlat: under. en tid av fyra år har 11 helt tillfrisknat. Ytterligare 5 har fått sina astma- arifall minskade till hälften" både beträffande antal. och svårlghets- ”Brad.' De återstående. 4' har :I1 varje fall ' reagerat : positivt. på behandlingen. Patienterna var I åldern. 9—56 -år,' Av de 11 .fullt återställda var inte . mindre. än 9 i åldern under 20 år, Läkaren har försatt 9 av patienterna I :djup trance och de övriga I lät- tare . form av . hypnotisk . påver- kan, : — Metoden kräver lång behand. gstid, men 'den är ofta myc- folkkosten och där. införa, mera" ket verkningsfull, säger är Col- fleromättat - fett. , ».lison, I Här den nya a musiken begripes | Kassel (LT). Partiturens första 14 takter syn- tes i fyra färger på en duk bak- om orkestern : när generalmusik- direktören Gerd Albrecht (32 år) sert i 'Kassel,' förbundsrepubliken Tyskland, med. Anton Werberns symfoni från äret 1928. Den därpå följande "diskussionen" om den :svårt förståeliga kompositionen vi- sade att en sådan bild som illus- trerar. kompositionens uppbygg- nad "påverkar lyssnarnas upple- velse positivt. Dirigenten hade redan i fjol gett en sådan diskus- sionskonsert med-tre polska ton- sättares verk på programmet, Den andra diskussionskonserten pre- senterade samtida tyska. musika- liska verk: utom, Weberns nyss- nämnda symfoni den konsertanta premiären av den avlidna: unga Peter : Ronnefelds , orkestersvit. ur operan ”Die Ameise” samt orkes- terkonserten av :Diether: de la "Mottes, professor. vid . ”Staatliche i Häm Hochschule för Musik” burg. : Det är inte allenast de ändrade tonföljderna och, den svårt defi- nierbara rytmen som gör det svärt att lyssna 'till modern mu- sik. Musiken av idag gär. Inte helt enkelt uppleva, hänge sig åt, man får lov att arbeta med förståndet för att kunna tillgodogöra sig dess innehåll. Denna egenhet gjor- de hititlis vår tids komponerande ganska illa omtyckt hos den bre- da publiken nästan överallt 1 världen. Att ändra konsertens form för att väcka förståelse” för den nya musiken var redan grundtanken hos Arnold Schönberg då han för nästan ett halvt sekel sedan grundade sin förening ”för must- kaliska : privatuppföranden”, .Leo- nard Bernstein förverkligade den. na idé i Amerika men han. pre- senterade' företrädesvis klassiska verk för sina lyssnare, Gerd Al på senare år, Jo — fölk med real |. | samhället som helhet öcH därmed - även för varje enskild medbor: dr David Collison. Han' har: ia-|- [de.har: I ett trägesvar - Ad riksda. . gen nyligen sade justitieminister Kling, . att - polisen skall hålla skärpt uppsikt till skydd för. mör tesfriden. "Det är'gott och" väl Men ' demokratiens bästa skydd är och förblir opinionäbildnin gen, ” | Svenska Dagblad Det talas mycket om vålet på hösten 1968" redan nu. Som, ald- | rig' tidigare f värt lands” ”historta : ansvarsmedvetna medborgare: att med valsedeln” i hand” ”demonstre- ra för " demokratins 7 fortvarc och stärkande i'det "svenskä” "samtäl- let. Det lär bli ett svar som: köm- mer demokratins fiender — Idag så uppkäftiga och , storord: gas att. blekna. : N Nordvästra” "skänes” tidningar - c + Ar "De som upplyser OSS, om ofri heten i de socialistiska. staterna har mir: sympati." Jag kan" myc ket väl förstå" 'en” människa” som ägnar : alla sina ;krafter 'däråt. Våra liv” är. ju så korta, oci och, v kan inte hinna' vara överallt.” "Vi tvingas att välja. en, front där vi' kan göra nytta. Men är : det inte "samtidigt sant att” svälten lt "världen, . befolkningsexploslonen och -risken - för ett krig mellan stormakterna är de angelägnaste frågorna i dag? . > Olof. Lagörerantz. DN. Att futetltgens och N klokhet många gånger inte hör ihop har statsrådet Palme": klart "bevisat. Hans ' shatpropagand mot" .USA och hans: ständiga försök att dölr ja vart! I Nordvietnåms trupper. att. Palme blivit den svenska, kom- munismens bäste ; :propagandist. " NN Mycket" tälär me skulle bli” "Erlanders, öfterträ- dare; Men ' om: Palme” ska Horde ” Framgången "med multikonåtut- utställningen har-sporrat Sveriges : Radio ' att: ge, ut: bok ,om; evene- manget:.: Det tycks. "bli en" -oerhört intiéhållsrik: volym" med både” "bil- med” i den tävling fom snsrän under ett ” tredjedels "århundrade, mén ändå ' är irtle tryggheten: ri tigt garanterad. "Mycket ;' tråkigt). Frågan är nu, om -det' blir :re- geringens:' eller: "världens öde; som avgörs efter; de svenska” ”demö Md strationerna; ” "”Bort, USA”, ”Håll käften!” skrek: e skrek de äldres Vil re > beakta? a ne ”Bliven stllia jag är Gud: a och besinnen, att hög ”varder hednin, jag bland 46: 10). > NÖ8 på Jorden”, (Ps, Bönen kan vw , inte är vili tillfällen och Nga gäånge, ara farlij om, I ga att: blig om, de fylla de krav som Faommer som "di. r begäran 'är vi upplevelse. önen blt-en underbar Bönestunde; andra — en' liten familjekretsen och stärka de Tna' tillsammans med »-€1 enskild : människa, upp. eller 'den egna — kans stimulera, fram till under ; Att mman. vå 083: mera a Uthllga da äfidra”ger ler att Upplyfi tankar: till Gud. våra: Genom att vi ber. till: och söker ner överbia Se blir vi alltme rö Sydvietnam. syftar har medfört - kommer . då: med säkerhet". Mas : Vi har Haft sossar i "regeringen ' ka synpunkter skall världens sto. :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.