' LAHOLMS -TIDNING "Onsdagen" den. 110: maj .1967+ ' = LT. Onsdagen den 10 maj 1967 -. : Han 1 ndikappade För de handikappade — bort-]' "åt en halv; miljon människor ”produktiv '; ambitlösa . höv Jande. att. statsmakterna visat sitt ansvar och givit sitt stöd ät de olika. handikapporganisa: 1/1 strävandena att åstad- så effektiv. informa- ligt, för de; håndi- ålder. och - ett par hundra tpsen, äldre samt 25.000 barn. — innebär? trafikomlägg- ningen 3 september i är sär: skilda svårigheter. Den mycket Informatfonsverksam- het som pågår inför dagen H när inte stora grupper handi-| | kappade, Speciella ' åtgärder .be-. ” för att, underlätta deras möjligheter att klära sg” fen HAR CENTERLEDAREN . > GUNNAR HEDLUNDS ; ' STÄLLNING som partiledare nägonsin, var . :. ge "stärk | som: Idag? Den frå ; äns Ä nionspejling bland partiets' chef- "redaktörer och ombudsmän tycks ” uppslutningen kring honom vara " 100-procentig. Lägg där 1 satt singa g£enterröster, som. vill. byta I: | ledare rs, nu, Längre. | ifråga öd . , partile <> Mot 'debh därför besynnerligt om hr Hed " »Jund, som själv uppgivit, att han 1 år måste välja' mellan skogsin-'| 'dusttin och politiken, inte valde ..det element han hör hej Det är: svärta faktorer, som främs' hr:.Hedlunds stärka'stö misstänker emellertid, at! a är.de förändrade betingelserna |- : för: politisk a a "hohorn. Hi til : ba, och: :enkla svar på besvärliga |. - frågor 'kondlmer helt:ti IA TV-debåtter och:'inte..minst I . utfrägningar ' 1 televisionen. - Vi » behöver bara gå” tillbaka till TV-]- . utfrägningen 1:1966 års valrör "Se, - barmhärtigt "äv. Högerledaren |. föll . igehom. Hr' Ohlin är alltid "bra 1 sådana sammanhang . till ' följd av sitt rika kunnande; Hr Hedlunds . kvicka svar, och hans | dkanstlade Tesonemang - - visade, . måga, att gonna lägga 7 politiska "program i NH nom själv utan också för scenter- ” Bartte menar PRE ke 'område är angeligon. N om. man har" ett system"; med 're- lativt. ofta” återkommande pris |. förhandlingar, " -hävdar. ' ELF. tidningen: vt ” m man, som ' jördbruksml: nistern tydligen helst ser; vid varje ' förhandlingstillfälle - tar. produkt. för: produkt: och ,visar F ' « ”återhållsamhet”, , vet man inte var. man "till slut. hamnar., Det "bör vara ett gemensamt intresse för samhället och Jordbrukarna | att det finns. vissa långsiktiga "garantier" för - en godtagbar in-| « komst- och dönsamhetsnivå inom Jordbruket och för en viss stabi:|: litet 1 prisrelationerna, I annat |: tillräckligt]: många duktiga jordbrukare att|: fall kommer, . inte "våga satså på näringen. Därmed skulle utvecklingen mot ökad-ra- tionalitet och effektivitet "8 långsammare, - TN H Man får därför hoppas; att riksdagsbehandiirigen skall ge klarare konturer åt den längsik- "tiga målsättningen för Prispolt: tiken. DE SVEN SKA ÄGGEN i är nu fullständigt rehabilitera- | de, konstaterar J ördbru ka r- nas. Föreningsblad,' "studerat den nu publicerade Folkhälsorapporten' om kvicksit: verhalten: . I. intet : fall har kvicksilverhal- ten varit över 0,05 milligram. per kilo, den av Världshälsoorganisa- tionen fastställa gränsen . för livsmedel. Naturligtvis "hade det l- varit bättre om de alarmerande ryktena aldrig spritts på basis av fynd på ett par enstaka går- dar, men de bör nu äntligen va- ra fullständigt avlivade, så myc- ket "mer 'som alkylKvicksllver som 'betningsmedel inte'längre fär säljas eller användas. Skräcken för fisken syns ock- | Så vara överdriven, Debatten har fått alldeles för stora proportio- ner och allvarligt skadat en hel yrkeskårs försörjningsmöjlighe- "Statsministern ” kläddes :'0-|. ; kunna tillväxa "om deskunde på- inför. dagen H ; i stort , beröm: -":.'; « sr Det kan emellertid. mation” i "allra h gsta grad gä ler också den' stora "allmänhe-? ät de- mindre, lyckligt, lottade. "Det. är av stor LÅ mänga "som "möjligt" "tar ; broschyrerna hjälpa - Blinda, ” : vårt" arisvär. för" vära ” ;medmär” . niskor i" svårigheter. a : Man? får. : vidare, hoppas, de "många ”och "dyrbara fö rbät! ringsåtgärder som I måste ” vid: samhälle”. ' Från. handikapporga nisationerna. r detta ett stark | begångna av. nordvietnameser? rihet: och” Rätt; Svante iHjeftstrand; 1 ett, brev. till tribunalen, meddelar -Hel- ingboörgs. Dagblads. "| Bakgrunden är att han träffat ""sedermera' » erhållit "amnesti. Sydvietnam Denne" har : erkänt - att hans! förband, plundrat: och | mördat civilbefolkningen 1 eröv. "rade: ;distrikt;- Erkännandet skall "ha skett i höstas inför: ett stört" 1 antäl. personer; bl.a. represen- tanter för Sve iges, radio Fallet kommer ' naturligt teratt.tast Upp ay. tribunalen. tersom dess: syfte är att ensidigt "brännmärka”. US igföri att ge "publicitet åt bekännelsen. Visserligen” har". exempelvis” TV- . aktuellt -pårsenaste: tiden - gjort | . ett. par” suppseehdeväckande. av: fö ; "Men jom- Sveriges radi Et 'har änlit inne med a en en” Savhoppac officers": be Mss Kan misstanken om” ett; systémåtiskt ar ”antiamerikanskt mr käppade." Dessa: organisationers ” insatser” på: området är" värda I te. nog understrykas, "att denna. infor-] ten; alla friska” människor. som; har möjE gheter att'ge. sin hjälp och: de informationer” som utgår till? vå . de. handikappade. : I 'de' många” "ken" - lämnägs' råd och 'ten, "att relativt "snåbbt och "b upplysningar som ar vi kan. ka hämmade' etc. Vi” bör sätta "oss? Tåg shys län” 4 desga "frågor" öch" kännå”. nya” fu: tas inför- tfafiköråläggningen' tar: sikte på ett '”handikappvänligare” framtiden. ' Inte ' minst : det fak: rågar Ötgivaren av "tidskriften - en nordvietnamesisk officer som. I < . Bala? 1 Äfrika, "kryssning" tur västind. n, tigerjakt i Indien... Researranigörernas utbud blir bar rä mer Tockande för varje säsong och is skar med gott om peng- arv tilltagen fritid och . med nägra? droppar av vikingatidens -åventyrsbiod ' kvar i ådrorna är: iinte. sena: att svåra: på lockropern, la, man går- mot, allt längre och- esor -—' samtidigt: som. bli trogna -mot vård | her lättåtkomliga ”solöar” i ditg -kuster; Inte minst de” ;sendste vintrarna har svens- . gemen -välsignat möjlighe- ngt. ”korhma' iväg och slippa mör- och kyla" fören vecka eller Mtväå för att: utvilad och gyn "på "tillvaron ; möta dagar? hemma ir gamla svt fanschen har trots stor” - l efterfrågan på sina. produkter aft, åtskilliga bekymmer senäste iden, Inom de större företagen Sver ig "Ki Kr] Fa värsta 'stormen har bedarrat och "överlag ser man optimistiskt på ! Torsten +. Press 1: Ving ; Club "33, : Gambia : vin, blir' vält aldrig någon .resform för en” störra: publik, . men. anses. av många--som--den ' verkliga ' drömre- san, väl' värd. att spara ihop till, Och”, enklare än genom att lön- spara kan man välj knappast JAg! ga -undan- -en slant! edelhävsområdet, « trc "Ruben: Enocson 1 Reso,. kom- njör "atts, behålla” sin dragnings- i gengäld” NT ärliga kryssningarna: till : priser. "som ingen kunde drömma om för bara fett "par "år - meste mgvara. ett "Men för . den. |) ror-:man-«-emellertid. nu: att den . rt.d. är et. paradis, . safariresor: ' Längresandet ökar: kraftigt ”Solöarna” håller positic UL”I LAS" PALMAS a "Folk "med''sintie föratt planera: sin” ekonomi” börjar: gärna”. redan på” å Kanten : 2 ” fr fa 'ett.under: Cl - EN » Norge ' lika H 0 dur styrelsens - "chef > ” generaldirekti Hans "Löwbeer; > framgår: ”att” én allmän Sutbildningsexplosion”. ka- rakterlserat” Europa ,.sédan” 1950. t. pågå. åtminstone ett å onde” tll. Antalet studerande på akademisk: nivå ” och » i. frivillig” skolgång. har Ii de". - europeiska + OECD-länderna” fördubblats under :| de-.senaste'15—20. åren och' kom-i, mer. att" fördubblas: en gång till under”, åren "fram till: 1980. ;Utvecklinger ”. har .. ställt. alla Yr. ning," Men man borde «ha? >kän-, nat, gå ännu "längre. Bundenhe-. » ten, till "Organisationer ännv 4 Bidragstilldelningen. . Alla stora organisationer här ju en gång tatet av frukbara personliga" int | tiativ; Vi. vill nu nte gå så ang som” till, utt mena," att? varje idé” kan avsätta, ? tesultat' i form Vv SA stör. "organisation, men "säkerli- gen finns det,-särskilt. på mindre” platser,-små grupper :'som skulle | räkna stöd från samhällets sida. ' Verkligt” välkommet - är bort. tagandet'. av:: Sspärren” mot de politiska” 'utigdomsorganisationer- "na. Väd edriver de om inte ung- | fomsarbet mniligen?” "Att verk- samheten” r ” politisk ” fostran . skall inte nses. som en försyn- delse, "> Mar int (Sungsvalls Tianing Två behovsströnimar går genom, livet: hungern och kärleken. Man-- nen - har den "mer prosaiska -lot-, ten att stilla hungern, kvinnan att; mätta kärleken i dess olika gestalt. ningar, Ändrar, vi på denna 'sto- ter. Vetenskapsmännen håller nu på.att lugna ner de oroliga, -Rårt.. ra ordni: så får ve sö" "hur det alltför hög, grad: avgörande" för) i ! varit små och de' har varit resul; |man 80 gånger större chans att ringar. Prognoser spå. huvudet, ”konstate- ar: författarna; Som, ett: exempel i] nför de. .att: man i Nederländerna 5 hade" 29.000" studerande; emisk nivå och I samma: nades' att siffran 'år 1970; . bli 450.000, Den passerades mellertid redan; 1963, Ar: 1965 'f hade man i Nederländerna 65.000 studerandé | på akademisk "nivå och : prognosen för, 1970 lydde 'då 5.000, sv, - RE LA. SKILLNADER. klingen,.. visar "stora . olik- hära 70: procent äv. ungdomen: i åldern 15—19 år i USA under ut- bildning Mot . inte. fullt ; 17 pro cent, i Portugal, . = ig > Imonti: länderna - visar.” : utb! id- filngsfrekvensen kraftiga 'skillna- sder-. mellan :-olika - socialgrupper: enligt" en fransk undersökning; j. här. én "son -till en högre. tjänste- få "akademisk . utbildning än :so- nen till. en lantarbetare "och 40 gånger större chans än sonen . till en industriarbetare. : KONSERVATISM. . : "örfattarna understryker vik- ten. «av sen ,studierådgivning som bygger. På beräkningar "av : hur mycket. «arbetskraft med: skilda utbildningar som . kommer att be- hövas, I, framtiden och som' sedan i skolan ,- -upptäcker olika begäv- ningar 'och ger dem” handledning. De snabba förändringarna i'sam- hället. gör det.- emellertid svårt att veta vilken utbildning en elev kan ha nytta av om tjugo år. Detta problem anser författar- nå blir lättare att åtminstone del. vis "lösa: om skolan för egen del accepterar att den själv måste förändras: liksom. samhället, .Ut- :bildningssystemet har av tradi- tion, svårt" att :acceptera föränd- Det tycks. ta omkring femtio år innan en nyhet helt har slagit Igenom "i undervisningen! » Läroplanerna präglas. fortfaran- de mycket starkt av de olika län. . dernas sociala. och politiska för-' ta ; ge tillkallade rexperter,” sen; stå ”årtiondena” medför! 'därtblan den: isyenska. Skolöver-;. Vin till: Iskge. - stö «svårare rän:'ätt- ett. nytt. ämne på schemat, anmärker "de tre "experterna; "Det |: beror inte :på. mötstånd? ådringar hög 1 tatär : läroplanerna : inte e" genom” Maga plansrevision i kontakt” med ”pe- dagogisk forskning "och metodiskt utvecklingsarbete r Je beträffande hjälpmedel av olika Slag. även Tog tonk - Stockholm (TT): » Transpörteri "av vin. tilliSveri ige för Vin-' och spritcentralens räk- ning -skör. nu. också med. tafikbil. Under: 'mars "månad” har” på det sättet transporterats -hit-en kvarts miljon, liter tyska viner, konsta- ib terar « Persovhltidningen” Vi och Spritcentralen, ">> + Den 1' mars iår anlände gen ,Istörsta lasten ' på. en--gång tilll Vin- och spritcentralens Jageran- läggning vid: Arstadal ; i: Stock- holm. . Fyra tankbilar . med var- dera drygt 25 000 :liter vin i var- je bil kom samtidigt på morgo- nen. fram... efter. .sin . långa .-färd och. strax efter kl..10. Var Ioss- ningen : slutförd. ' Bilarna .. vände omedelbart söderut: och kl. 23 samma kväll körde 'de' ombord på bilfärjan i- Trelleborg. - Där kunde . chaufförerna » sedan... vila |. ut en' stund innan de sedan på- följande morgon fortsatte från Trawemiinde -till Mainz. .- H Tre! av - bilarna «återkom. till Arstadal..redan'.onsdagen den. 8 mars med ytterligare 80000 liter vin,.Dén 22 mars :kom så åter en bil med 20000 liter Johannesber- ger Riesling och "den '3 april yt- terligare två bilar.: med : 53 000 liter ”Reiler vom heissen" Stein”. Vinet: till 'Ärstadal -kommer .verk- ligen på många färdevägar : både över hav och på land, konstaterar Tendensen. bland svenska, utlandsrese " och: "dyrare resor. Folk: med sinne! för” s börjar" gärna? "redan nu på vårkanten n introducerar; För ca” 1 800. kr. får "Toch, , han- vet .om . det. Ja onen| "kom Imentar: . RR "går mot allt” längre planera , .sin "ekonoril - Tlönspara" till" är de nya : ”paket- resorna” - till. New. York som" SAS ya upplevelser, ill .minnen "som som väntar : I tiken,. Skall K detta bil. den framtid: Greklands ' folk ' de närmaste trettio "åren?" Mycket beror ; härvidlag på omvärldens reaktion, 'I synnerhet vilar an: svaret på landets allierade i Na to, som genom påtryckningar kan förmå .: ' dagens : makthävaré' att lämna plats för fascistinspirerade |, moderata krafter, :Danmark och Norge” har: genom sina: framstö- isat vägen,” : : Sydsvenska Hagbladet ” : Under. de' senastå åren har det talats om ,den ökade' satsningen på. rationaliseringen ' som ett vik: tigt nytt grepp i jordbrukspoli- : Det är "anmärkningsvärt och beklagligt at ”jordöruksmi- nistern inte. fullföljt denna tan- ke, utan : prutat : ner: utrednings- förslagen .på — rationaliseringssi- dan. Det "verkär-t.. ex. som om man inte riktigt förstått vad för- bättrade avskrivningsregler - — och förlängda amorteringstioder - be- tyder — inte minst. för nystar- Jtande jordbrukare. Har inte. jord- bruksdepartementet tillgång. t11' : någon” av: de elementära läroböc- ker i Jantbruksekonormni där "des- sa. Jroblent. är så. ingående be- RIP åiäningen t En: seffektivitetsfrämjande jord: brukspolitik måste i- första: hand satsa” på rätionåliseringen,: De s. ik) rätionaliser; ngslänen. är här av”. stor. . betydelse.: Jördbruksmi- nistern. har! i: propositionen satt ramarna i -rationaliseringslånen "cirka 11200 - mil | jordbruksutredningen. l Oppositionen. e Viling, den lille änker nan, he västtyska, priset. för. årets” >alla innehåller: fjorton porträtt av. ty” ”Köp- -och-släng-glädje” i IL otk har; ersatts av. li ;otidsenlige. fantasten, . gått besvärar:' de sig T- allafall, att" plöcka' sönder. Hans' resonemang bit: för ät blir. ingenting> kvar ”gammelradikanalen, -han' får höra hur myck t "En vännan. lav: de” fjorton: är Valter Eneryd; Uppväxt i ett fat- tigt hem saknade han allt det. som gör barndomen ”glädjerik; Så -får han arbete; skrapar: ihop ett ka- pital,' Men han vågar aldrig "ge ut' pengarna: »Han är; ångestsnål, I. stället" för allt det som .han" och hustrun verkligen behöver, köper han hem bakelser,. som för att mildra. Till slut: går hustrun ifrån honom.' ”Riuner Jonsson: kallar "sina be- Beter ” deri? Cilya samlingen" söm. é gl et ” "blir: ett: Hasko. ingen lyssnar: till lockar” mer” "till löje' än till: gap - sition, som inte torde. - Uppskovet "mod ”Jänsfeformen blir. kostsamt : utan att det ber. de” fördelar de tror” sig kunna behålla” inom nuvarande gränser. Ett . intimt: plåneringssamarbete mellan län och -landsting är ett Landstingen” är : oförhindrade att redan; nu: mans. Samarbete Kan, vä $ fläcka:; den. »”Jänsnationella” 'Nya produkter får. "svärare : att komma ut: på marknaden - I; sam- ma mån: som": handelns: inköps-. or - samlas på” ”ett' "fåtal blocks" händer "— :det är. en upp: fattning. som bla. dem kellgrens- ka: riktprisutredningen ; förfäktat. En enkät i. facktldskriften: Inköp, där" cheferna för de åsyftade ”blöc- Ken fått uttala sig. är ägnad att vederlägga desså farhågor, 'som våra konsumentupplysare börjat omhulda. sedan den rakt motsät- ta' faran — en alltför, brokig. 'sor- timentssplittring — . förlorat sitt propagandavärde... A . Fri Köpenskap ; har ”PagelskyddspropaBandan att svedning av "gräs bland häc- | fridlysts," Det skulle beh ti ex. ved” rg efter” "en; viss dag | vara "kommun sternas För fattären - ,Jean Paul skratt.: Runer” Jonsson ' är - alltid '; MN en skarpsynt: ävslöjare av mänsk-; liga. . svagheter, "och .- somliga -.av . svenska män, kan: vslöjar, gör han det : alltid - med 7 en + varsamhet, - som röjer"allvar och medkänsla. Hans ironi. är. stingande , men aldrig' illasinnad. Och detta är kanske ' den sanna humorns” bästa 'känne- tecken, . att: den lär öss "se; förstå. . och överse, 'samtid gt-,.som vi skrattar.- mos on EWK har föl evigat de fjorton svenska männens yttre: med en karakteriseringskonst som är fullt värdig, det-litterära underlaget: -P.N. ”regnmakare” . här; varit - så fran gängsrika 1”sina "experiment, ätt de kunnat öka veteskörden med ett extra tillskott; till: ett värde rofessionella : Australien av mer 'än "11 milj, kr. 'Verksam- heten. har genomförts: i samarbe- te mellan jordbruksdepartementet och » den . internationella : forsk- ningsorganisationen CSIRO' (Com- monwealth ” ISd:entific Industrial Research Organisation). :Moderna vetenskapliga . ”regn- makare”: framkallar regn genom |- att, via flygplan ”så” en brinnan- de "kemikalieblandning” över mole nen..- Röken ' bildar kristaller ' molnen som drar till sig fuktig: heten. När - kristallerna . nätt. en viss storlek, faller de ner i form av 're; ' Området ' för: experimentet var] drygt 30000 "kvadratkilometer. Under. 18 veckor. stod hela tiden ett flygplan med all behövlig ut- rustning berett att lyfta vid lämp- lig, molnsituation; ,98 - procent av vi och Spritcentralen, denna: yta fick. också regn, Ne. ''. |derböräsmängden blev 24 procent större än 'i. angränsande trakter utanför experimentområdet. extra regntillskottet medförde. en skördeökning av vete för mer än 11 miljoner kronor, Det nys me 0 > I sedan' under | vad de hade iproces te; ens' en” "gäng len: "Tribunal av det” mi idenna vecka: hållits har ordnats för att taga så dining till Sovjets krigsförbrytelse Dét "säger tillväckligg. om "det" sätt "på vilket: de går fram. + "och här Lova Herren, "mm själ,” "] förgät Icke vad gott : han” gjort. PS 103: 2). 2 acksamhet - är kanske minata gemensamma. "nämnaren vid bönestunderna i hemmet; : vi kan ha mycket: -Olika "saker: att bekänna "och: be 'om. m, men tack- sägelseämnena' är desamma. vi börjar med att, räkna u så blir.ett.' bi samman. and som binder -c Oss acFlusfadern i mera tacksamma, "Han an de vid måltider: tllsamamane skulle säga: "Tack, . Fader”; Mar Inde av f ödmjukhet och ningar, nför alla: Guds: välgär- de" nu indragningshotade ;länenr . inte” trängt "igenom. Den som. tän- - ker efter tycker. väl till exempel en familj” förstod” aålla medlemmarna. behövde bli: ' tystnad tänka” efter | alternativ” 'och ett. 'minimikgav: SS
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.