/ p net, — IT » LAHOLMS TIDNING t Erlanders Hy Er ander. Har det inte lätt. ; Kommunistiedaren C. H. Her- manssong ånviter till socialde- mokraterna . .om .valsamverkan |. är en pinsam historia. som mäs: te avvisas” med kalla handen. Samtidigt bör Erlander' ha "fullt upp : med. att i hälla AA: styr, de själar som. kallar sig. för. den nya ;vänstern 'etc.,' missnöjda so: efalister som inte : tiga 1968-årsvalet. I ”debattar. ”tklar = utidervisar > soclaldemo- krater. om; hur: man ska” bära sig. ät för att klara mitten. För ögonblicket är den socialdemo- kratiska” pressen : ivrigt syssel- satt med att kasta sig över den salongsfählge kommunistledaren, splittraren,; som har sina' splitt- rare att kämpa med — de mosk- vatrogna : som” Inte : vill: hä med f'omkostymeringen. 7. Om-;de. hermanssonska fram- tidsplanerna skriver .Norrländs<,' « ka-Socialdemokraten blan > : klärt... leker. det ., Her«: » hågen. att. bit ledare . T 7” Pal Kuriren här” kom” : mit på regeringen med att stop-|- pa het potatis i skrivbordslådan: Det väntade utredningsförsla- > ; get.om att banta ner antalet län ; från 25 till 15 har väckt så stark irritatlon på en del häll att rege: ringen lär vara inställd på att stoppa det längst ner I en skriv- » bordslåda, Eller längst in I skaf- ferlet: den potatisen är het och regeringen . har ingen "Just ' att : bona fingrarna Inför, nästa års ”A skall" "Inte moralisera över. regeringens: "motvilja". mot ;.nya djärva tag. Däremot kan vi inte "undertrycka den principlella: re: flektionen att de 'regerandes' vil- ja att vidta åtgärder som : pål. kort sikt kan misstänkas .vara. mindre populära. blir ännu sva- gare -Un nu om vli-får :riksdags- |" val. vart tredje år..Det är fara värt att det blir många potatisar |; som Ngger och möglar I skaffe- AA AMI yet, inte "riktigt är. "värst, att, ha he skrivbordslådan, eller att ha mög-] . lig potatis I: skafferiet, .V1 ; vill 1 alla fall varna: ; regeringen; , för att ställa in skrivbordet 1'skaffer |: Kommunalrätten, d.. v, 2. den , lagliga regleringen av. kommiu- rens verksamhetsfält, har: inte . tillräcklig förankring hos många, konstaterar tidskriften” 5 int Förnuft, -ANt som i. komm nalnämndens "ögon är "bra och limpligt för -kommunen är till- låtet, Säger lagen annorlunda är det, en' dålig lag. Då behöver in: ga moraliska skrupler hindra ett förverkligande av ”kommunens > bästa”: av: I detta töcken av 'dällga kun- skaper :. och .outtalade missför- stånd..och I en tid, då av staten ständigt nya uppgifter läggs på kommunerna samtidigt som om- flyttningarna 1 samhället skapar problem, tenderar denna bristan- de kommunala rättskänsla att växa. Det är därför välmotiverat när -Justitleministern 1 proposl- tion 'om ändrade regler för. riks- dagens ” ombudsmannaämbeten (JO och MO) ber riksdagen prö- va om inte en intensivare tillsyn bör riktas mot kommunalförvalt- ningen, I remissbehandlingen av utredningsförslaget — har det framkömmlt ert bred anslutning för en sådan utvidgning. JO har uttalat ' att det föreligger ett på- tagligt behov av en mer ingåen- de” tillsyn och justitiekanslern har sagt något, som både kom- munalpolitiker och lokaltidnings- män borde särskillt fundera över. Han kan inte förstå hur en vid- ”gad ombudsmannatillsyn skulle kunna anses innebära intrång i den...kommunala självstyrelsen, ”Pftersom ombudsmännens verk- samhet uteslutande syftar till att värna rättssäkerheten, synes en sådan argumentering närmast ge uttryck för ringaktning för den . kommunala självstyrelsen och dess funktionssätt”, ' Detta gäller I lika hög grad om en riktig användning av be- svärsrätten, Naturligtvis är det I int? bra, om kommunala. beslut överklagas utan objektivt goda skäl, en fara som otvivelaktigt finns i besvärsinstitutet men som inte skall överdrivas, ÅA andra sidan är det uppen- bart att prövning av lagligheten av ett kommunalt beslut — allt- så av frågan huruvida kommu- nen I sitt handlande hållit sig Wnom de för. dess "verksamhet uppdragna gränsernå — inte är någon politisk majoritetsfråga utan en rättsfråga, som det inte .. skall ' behövas något flertal av folket för att få prövad 1 1 dom- stol, ' fen Fredagen den 12' maj 1967. Når gar vi huvudvärk dei för. ett vänstersociatistiskt dart ; lär ctt mer, ansträngande; om han av allt att döma räk ovårbeta på ett, bygge. "Denna! nar med: ska få: en "betydligt för: oss; inaskuliner” smått "chocke-: större” .tillslutning : både I med: jute. en dokumenterats ö en -undersökning av :'doc' lemsantal. "och röstetal - än” det; "1 klinisk, fysiologi Ena. Karolinska nuvarande: lilla >. betydelselösa" tnstitutet; Irma Astrand. Det -be-: Imponerad'; tyder « också i. klartext att bästa örre' "danske ' motionen är hushållsarbete. .. kommunistledarén Aksel Larsens | Docent ” Astrands 'försöksobjekt "var 'tio, hushållsarbetande kvin- lycka som folksocialist tror han nor 4 åldrarna 20-45 år. En av . på: samma framgång . för sig 'qe "tig: "saknade .. hemmavarande själv som en: vänstersociali: isk ; barn, ätt. "sköta, övriga hade två— artiledare.i. - 4 re 2 fue Alla utförde sitt arbete un- Pe H;' Hermansson : är. ”dock der "s.k "moderna förhållanden. ingen Aksel Larsen”, o4De: hade tllgång till varmt och ;summe- "fkallf vatten, badrum med vatten-' "rar den söcialdemokratiska tid-- toalett, : elektrisk - eller. gasspis, en fört: östansfullt. + automatisk suppvärmning,. damm ringe , sugafe » och -kylskåp. 'Undersök- ; "Nej, än så länge är .han bara, ningen; :genomfördes :delsYi labo- c H. Hermansson, inte så, BAra jratestum ock dels på ederböran det "förresten -för den "svenska deg "ärbetsplat ÖA soctaldemokrat:n. Han: kan..bl " "en Axel, Hermansen vad "det lider. ee gr ten HI ee EN NORMAL - N arbetsplatsen, d.v.s, I ,.hemmet. För att : ;vederbörandes ”prestatio-? dner. lättare"skall kunna bedömas: medelvärdena . för vi här TRIBUNALSPEKTARI T IS ÖCKHOLM / «Fråga. är. cmellertid” om icke. de ”görerna har anledning att. 'känna vs sig en .smula besvikna, menar Svenska Dagbladet. , Vad som förevarit i tribunalen har-icke givit den, propagandaef- fekt här hemma som,'de 'uppen- barligen hoppats" 'på trots: att i synnerhet svensk. TV. sökt "göra sitt: bästa. Veterligen” här tribu- nalen . hälsats välkommen : till Sverige endast av, två" socialdet mokratiska tidningar, Aftonbla- : det och "Arbetet. Två andra” rös. ter, den ”k istiska tidskrif: Inhemska. medlöparna och” arran-j=.: :"lran är hög, beroende på att, kök, ger. kvinnornas .jäålder, » .kroppslängd,! vikt: och förhållanden ,.i och: på; | arbetsplatsen. som: Medeltal. personer i hushållet: '4, Medeltal.rumsenheter: 7,9., (S:ff- badrum och hall medräknats). i"Meéedeltal: 'våningsytar 123 kvad- fatmeter. s 6 bodde. .i' lägenheter, 4 i villor. Försökspersonerna uppmanades att organisera en normal arbets- dag inklusive, veckostädning." Un- der: dagen" registreradeg hjärt- verksamheten "kontinuerligt oftast inellan ,07,15—18.00, Olika arbets. |; i: möme; "antecknades ; noggrant, ten, Tidsignal . och 7— - märkligt nog .— chefredaktören för: tid- skriften "Vår Kyrka, Carl-Gustaf CAB har gått ett steg längre och sagt att-det är”emn heder för Sve. rige att tribunalen: får "tala här, Mot... detta -..står+ statsministerns. beklagande, , 1. vilket en. enhällig” utrikesnämnd : instämt och där: ” till not vanan "gjort sitt'instäm- : mande . «offentligt...» Tribunalen | : tycks nu som bäst söka plats för » nästa, möte, Öststaterna lär icke , vilja. veta.av. den och hoppet ; torde. ”Jänge ha stått. till Uruguay, Boäthius,den senare r ett. inlägg i tungt". ett > arbete: är” genom . att t visade att medelvärdena ör” antalet pulsslag pår ' minut varierade" mellan :100—1i2 . MINDRE. LUFT ' Det<är. lätt "att bestämma Hur hur” mycket : luft. man an: - | nadsarbetare,. Om båda grupper-' än mången man eller kvinna med . nadsarbetare använder 39 pro-: slutkläm: T talet arbetsuppgifter har ökat, an- er di finsterls sist? Mattpiskning är det tyngsta "husmörsgörat (när gav ni. förresten :. ” er! fru en mattpiskning sist?) "Medan" pulsen i'vila slär'80 slag. 'i minuten, går den upp. i det dubbla vid bearbetningen av: mat... forna. Att diska är dock ett , relativt lätt arbete,” 106 "pulsslag som "denna har” gjor's då bygg? de enbärt genom sitt yrkesarbete na. jämförs visar det sig att bygg- stillasittande arbete. Och hennes cent av.sin lungkapacitet mot 42'""”Så länge våra möjligheter till procent för husmödrarna. Det be-: effektiv och. lustbetonad . träning tyder ”att husmödrarna förbrukar: är så dåliga, som 'de 'är 'i:en mera luft för att klara sina ar-'stad, är. det därför 'kanske bättre betsuppgifter: Några :jämförelse-' att'behålla några tunga moment”. tal. för kaloriomsättning' redovi-| '' Nåå, mina herrar? När gav ni sas inte.. Men man får med stor er "fru. nyputsade' fönster -sist? sannolikhet ianta: att husmödrar-| Eller piskade : mattorna? Bättre Aktuell LIN kommentar. Toft ra na, att resultera i "ett. överuthud av teoretiskt ' skolad arbetskraft” som dämpar "Kompletteringspropositionen kan ses som en bekräftelse på åtskil- liga av de. farhågor som fram- fördes. av opposit:onspartierna i underlagen för motionerna till statsverkspropositionen, . Rege- ringen är inte mäktig att hålla igen... prisstegringarna vilket får omedelbara konsekvenser på vår utrikeshandel eftersom möjlighe- terna att finna Kompensation för värt höga ”kostnadsläge "är 'för- kontorsarbete: , svinnande' små. Underskottet i]. handelsbalansén, . som | initierar den " ekonomisk-politiska inrikt- ningen, kommer» vi tydligen ändå inte” Ifrån. - | Nordiska : rådets”. konferens; startade på "måndagen i Stoc holm. AV otillräcklig ' betena, med' motsatt effekt lönesättningen, -- Den: proces: bör — i bästa fall — få hi Dagens Nyhetér : Avfall - ata ofte ns- Kuriren tydtigt att shotade” län inte: bör se alltför pess'mistiskt på situationen, Den sittande re- geringen är inte glad. för denna med de problem, 'söm' der öka de stadsbosättningéh och indus sen 180- . samma följder för de traditionel- la värderingarna av kropps- jöch löneinflationen; på tjänstemannasidan och i en helt” rekrytering”. till? de tunga, ' smutsiga . lågavlönade; ar. i på ) och Vattenföroreningi | stod i centrum” för Intresset! vid mn. uttalanden framgick. det att man på olika häll i Nor. - den "alltmer «börjar ' gripa sig: an: I så. mycket: villigare. Det indragning är motiverad, : -: På lite na förbrukar "mera: kalorier även [ och billigare än motionshallarnas i det. fallet: -. ; : mängmiljonindustri. . . en Ra Erwing "Oscarsson. ” heta potatis och var står det skri- vet, att ett nytt styre skulle vara skall mycket; starka argument till att riva upp en gammal ordning som dock inte föngdrat så illa, Smär- re' justeringar är på. sin . plats” och. vissa "län är så'små att en. Helsingborgs Dagblad NN "längre" sikt kommer förmodligen ” utbildningsexplosio- nen, med dess snedvridna inrikt- ning, på de soner yrkesven ernas' koncentrering : medför. Bä da dessa "faktorer 'ger oss -visser-'' ligen "en. högre levnadsstandard, M men ' de” medför samtidigt” "också ' problem si form av" miljöförstö- ring till lands. och" vatten. "Det. or är hög tid att man tar krafttag > för. att. motverka dessa negativä ” - sidor . av denna: utveckling.: År .s narg blir .de stora tätorterna "till. slut obeboeliga. ;". . va Sundsvålls: mianbni — Västerlandets . misstag . ligger . sinte i en överdriven omsorg: > om demokratins- framtid ””Ne MEKANISERING "FLER UPPGIFTER: : ? Hushållsarbetet har? mekanise- rats men det: har :fortfarande:en del arbetsmoment som är:desam- ma-som för, 30—40 år sedan. An- ser docent -Astränd, ' vilket gör att graden av fysisk ansträngning fortfarande :är "densamma, :3 «. En - gå" här. liten : undersökning '- Televerket, har just. beslutat att begära in. anbud” från r ett.. antal firmor. på en automatisk telegram- Om” ni upptagen; ” lagräås ngen : från: stationen - i Stockholm till adresstätionen: ärjgö friheten” till: mer, än e -telegrammet datamaskinén . och ,sänds.. vidare laget finns därl. att man" 1. svaret av :den egna demokratin har glömt dess revolutionära drag Tlegtum:' Om: vi återger. den. dess sprängkraft..och -helhjärtat -b: rar.« till: de "sociala" förändringar som i ellep man ' blir. "Docent. Astrands: hus- de-t; "ex. -piskade mattor för att mäta” 'Byreupptagningsförmågan. Kroppsternperaturen;, ”d. v. s: kalo- riomsättningen: mättes likaså. iur ;: mycket: varmare | är , naturligtvis: lätt :att kritisera: för få: försökspersoner: för. att re- sultaten ska bli: tillförlitliga, för osäkra metoder att mäta med etc, Sådan kritik. hår docent :Astrand förutsett och: förklarar :' att . av- mödrar bar mask för ansiktet” när förmedlingsstation ' i: Stockholm, som - skulle förmedla. . inte bara telegramtrafiken till. och" från .ut- landet utan också trafiken mellan svenska telegrafstationer, omtalar Televerkets .' persönaltidning : Ver- ket. och: Vi. . '..Det.är: däremot: svårt att 1 ab! goluta, tal:angé: hur ansträngande. ven" viss” arbetsuppgif! äre: Svärig-" ; + heterna” är, två:.-försökspersonen” "| kan: ha” dålig - kondition. Vidare: bit: ansträngn: ngsgraden -' större; Ju mindre:en:s viss” muskelgrupp; är!u Relativt, stor - kroppsvikt :på grund: av,. fetma '- blir" n ext osäkertetsfaktor.: röd " men även där synes: man nu sä "feikten varit :att kartlägga en dag "Förmedlingsstationen, som z i princip. :är en datamaskin, skall känna dirigera telegram till >rätt bestämmelseo enbart: med :'till- hjälp av att "telegrarnmen utfor- mas på. speciellt sätt. Något be: slut om att: anskaffa utrustning- en' kan det inte' bli taljom förr- än anbuden" inkommit och grans- kats, vilket tidigast kan: bli klart till "hösten... Och även. om tele: med tyngre: arbeten '. i, hemmet. Situationen .har.. varit densamma som” vid varje 'annän yrkesanalys. Försökspersoherna har,, inte . an: strängt 'sig speciellt . utan: dagen har: genomförts . utan "ändring av tempot. eller ; speciell trötthet, NYTTIG TRÄNING - : » Docent. Astrand. konstaterar -att Husmödrarna; blir bättre” tränan- + Samma flag” av randersökning ” : hälla. skallen. nå än dra ; reteelser, hotar. deras miljö, på > : minner Joräbrukarnas 1 Föreningsblad ” Men detär, också" samhällets : skyldighet att 'se till ätt alla”gat |7 . ranteras "drägliga” livs etingelser, . "även i fråga om miljö" Ännu är |: " dét döck en olöst fråga vem som SD finne ca. 1/4 miljon: finsk- f'förstd hand skall ta det ekono-| sp! tor Sverige. .I s.ffran in- miska ansvaret. En. näringsutös, Sår -”Tornedalsfinnarna.: Som? in- värer t.ex. en svinuppfödare, kan | v2rdrargrupp' "utgör .. finländare bli rent ruinerad om låt 'oss' sä | ck AYBjoFt största i Sverige och gå en påträngande fritidsbebyg- intar ”härigenom en särställning else skulle tvinga' honom. att bland andra.. Finländarnas arbets. upphöra med sin verksamhet. insatser har. varit, av stor ekono- Hur länge dröjer" .det: Innan | mvandsav delse för landet och för ” ” 'vandrarna själva har immigra- förskningen. blir klar, att fram-] tionen betytt :bättre mkomster lägga normer för-vad som: kan | och-'större sociala förmåner, Men tolereras av t. ex, dålig luft? Vad, det: finng: en tredje part som lidit kommer att. förluster. Det är de finskspråkiga barnen, :De åtgärder som vidta- | 8its för. att lösa dessa barns un- dervisningsfrågor har; varit" helt otillräckliga. I väsentliga avseen- den är. -undervisningspolitiken di- rekt negativ, . Den motverkar två- språkigheten, om vars värde all sakkunskap är överens. ; 1 -Vid den konferens om den finsk- språkiga, minoritetens skolfrågor ”"Tsom föreningen Norden och Cent-|-, » | ralförbundet för finska föreningar [i | Måste minoriteters 1 | diskemineras i . | styrelsen. fattar beslut. om inköp Jav en:.station' redan 'i ; höst, så tordé det: "dröja till" minst: 1970 J innan den" är I. träfikl Alla svenska telegrafstationer skall enligt plånerna vara anslut: na till. telegramförmedlingsstatio: nen i. Stockholm,' de större: star tionerna genom, direkta- ledniggar, de ' mindre ' via” telexnätet. - När ett. "telegram. skall -sändag' till' an- nan inländsk eller utländsk tele: grafstation, sänds I det bara på, linjen till Stockholm försett med en speciell, "bokstavskombination. så det och komma ifrån tväspråkig. heten, .'Offa:”resulterar 'dettå. i en djup . klyfta mellan barnen: och föräldrarna — de sistnämnda har kanske inte alltid så Jätt att: lära sig isvenska, "| ningen” så ombesörjer denna för- när förb.ndelsen blir ledig; Man kan” alltså "få en” mycket ekono- misk -trafikavverkning. > - När. ett telegram tas emot i felegramrumniet. är det i och för sig onödigt att skriva ned' det på en blankett, Expeditören-kan skriva : télegrammet på en: ma- | skin, som matar texten ' direkt in. i telegramförmedlingsstatio- nen- för": ; befordran till adressorten; ” Avsikten ' är också” att: om in tresseé. finns ”hyra ut” telegräm- överdr ivas,. komma fram till upptagna” telex- apprater..; Avgångsapparaten ”behö- ver då. bara sända in sitt telex- meddelande i förmedlingsutrust- till, det ären bréd "allmän" mantiseringea av' superiet träffliga maskin att. meddelandet inte säga daltet med spriten. i sinom tid när adressapparaten blivit ledig sänds till denna. '..; Erfarenheter från andra länder talar, för att anläggningen kan väntas bli ekonomiskt: motiverad och' då. har. vi''en mindre tele- grafrevolution . att ' vänta om” så där en 2-4" år; konstaterar Ver- ket "och Vi & : omdömeslösa ungdomen nte vä del,” Den: forskning -. som ” bedrivits]: ifråga om : värdet av två- ochj - tee flerspråkighet har varit otillräck. lig men.kommer att få allt större betydelse, :. omvittnade " professor Els Oksaar vid Stockholmskonfe- rertsen,.' Redan nu kan emeller- tid. slås fast att tvåspråkigheten bl. "a, underlättar . inlärning av ett "fredje" språk samt att tvåsprå- kiga' barn har mycket goda betyg i svenska. > Ska; vi leva” Arets värrikidag + sjunger "på sista versen,' Den första juni ska den vara slut. Men det återstår flera 'stora frågor, "såsom ' 5-mil- jardersförslaget om lån -till in- dustrien, framförallt för att den " Sö:s Undervisningspolitik be: a : . träffande de finskspråkiga barnen fkl DIRpa Faler fler arbe går stick i stäv med de åtgärder are. | eh Sar jord mu "Spropos : man egentligen borde: vidta: för en både socialt och vetenskapligt]. 1-5. lada sett positiv utveckling. fn grundskolans 'alla. stadier stiga 4 till en feratedel. En enkätunder- NYTÄNKANDE -] sökning visar att 68,5 procent av i Sverige "nyligen anordnade i Stockholm riktades skarp 'krit:k mot främst skolöverstyrelsen, Dess insatser på området: är ensidigt inriktade på att de finskspråkiga: tillfrågade föräldrar anser att bar. nen borde ha undervisning: på : finska alla njo klasserna i grund-' skolan "under 4—5 timmar i vec- "Ordföranden i föreningen Nor- den, borgmästare Yngve 'Kristens- son, betonade vid konferensen vik- ten av de principiella riktlinjerna Krav et På ordning Kommer all- Ha i konflikt med kravet på fri- het. 'Det : finns "inget samhälle som kan fungera utan regler för den "mänskliga samlevnaden och utan att efterlevnaden av dessa regler ges stöd i upprätthänar- det i någon form 'av vedertagen ordning. Vad man fordrar av det demokratiska samhället är att .-det ger utrymme för tolerans säå- väl mot olikartade åsikter som beteenden och attityder, När gränsen överskrides till "det tolerabla” kan dock samhället inte underlåta att ingripa. Detta : "gäller också om protestyttringar- |! na, när de ges former som inte: kan godtas. I demokratin är det trots allt i sista hand folket självt ! som i egenskap av allmän opi- nion och väljare anger gränser, na och fortlöpande kan ompröva . och påverka dessa, Sabotage mot; dessa former kan innebära ett- undergrävande av demokratin. LR (Sydsvenska of Dagbladetj-> i för invandringspolitiken, Det finns två möjligheter; antingen att strä. , va” efter att invandrarna skall få behålla sin egenart eller att göra dem så lika svenskar som möjligt. Språket spelar här en central roll, » Vilket' av de två-alternativen barnen så' fort som möjligt: skall lära : sig : svenska. -Man tar inte: hänsyn till värdet av att två-' språkigheten upprätthålles! "ALLVARLIGA kan, Endast :2,6 procent ville in- te ha sådan undervisning, — Sät- tet att ordna undervisningsfrågan i Sverige kan få: allvarliga koni sekvenser för en hel befolknings- grupp, sammanfattade "docent Si- milä. : 4 ” + te på utlandet? - t:onien. Den. är. hr? " Holmqvists senaste ”bravad”.' Den. har som väntat väckt "centerpartiets ' en- hälliga opposition... Få se om det blir något stöd från annat parti, [ då frågan kommer fram till riks: handlar världens rika nati dagen. i slutet på månaden. på precis samma” sätt, en nog är det underligt, att|privilegiera något land i denna Värld. rains- R jå de” samhäntet gjor kar sin produktion 'av livsmedel till 80 procent, . medan de flesta ökar sin, Vi ska istället minska vår! Frivilligt. Och ' konkurrera med der svältande: folken om ma- ten på "jorden, Främst i' Asien gas, mäste den, 'stuid'. komma, tiga sätter, sig 1 rörelse, boksta ligt. eller bildligt, undertryckta ville göra un gemente. "Men hr Holmqvist har styrt om så att det inte ska se rädande situation. Vad som, mäst het "bör varken förringag. eller - : Klart. är > emellertid, förmedlingsservice ; till .: kunder: latt. den. inte ensam: mäktar” åstad-- Vidare skall utrustningen under-| k, lätta. för" 'telexabonnenter . att Omma, en ”ållmän förbättrläg av. bli nyktrare; Ett'steg i rätt rikt ning är”att nästan all represenitg- tion; : som. betalas: med ; skatteme- ' i sär: ;spritfri, ' Undan- - dv de myllrande m.ljonerna : av « fake. nion' för"! : nykterhet;. Så sängen po- : Skall" de” då” mötas med : vapenmakt? 1 så fall » förr i världen, när. de fattiga och... sina mänskliga s rättigheter --' gällande, En sådan situation: måste undvi-"" kas "med: alla till :buds stående., och Afrika. Men”våra: styrande medel. : vill" så ha "det. 'De får 'skyndal " - ve Veckoposten sig så länge de får regera, Det| ..5. sr ov re kan' ta snart slut på deras rel. > Sumer SEVEN så tomt ut efter alla dem, som måste flytta bort. De ska få ”av- trädesgåva”. Men:hur går det för KONSEKVENSER -. 1». Det, finns en skolföreskrift som säger att wd svensk undervis- ning av utländska barn bör lä- rare 'inte behärska dessas språk. Sö har "rekommenderat att. finsk- språkiga barn inte skall ”klumpa ihop sig”. på rasterna. "Tidigare förbjöd mån de finskspråkiga bar- nen' i' Tornedalen att tala finska på rasterna. Huvudsyftet med "dylika, i och för sig mycket anmärkningsvärda, rekommendationer är att barnen skall lära sig svenska och på j5å sätt anpassa sig till det svenska : skolsystemet och samhället, Kon- sekvenserna ur vidare aspekter har man tydligen inte tänkt på. Det hela har lett till-att ett stort antal barn går i skolan i månader utan att kunna ta del av undervisningen, (Tidigare var det vanligt att barn med språk- " svårigheter placerades i hjälpklass = en sak som dessbättre rättats till i någor mån). När de sedan = genom myndigheters nära nog tvångsvisa åtgärder — lär sig isvenska blir det också lätt för som "är att föredra gav konferen- : ' sen '— med representanter för LARARFRAGAN alla berörda "parter — entydigt Det finns ett förslag om att ut svar på. Skolöverstyrelsens repre-| bilda tvåspråkiga lärare vid 'se- sentant konsulent Margareta Eklminariet i Haparanda... Vid Nordis- blev ensam med sitt påstående om | ka Rådets sammanträde i Helsing- att barn som inte har' svenska|fors rekommenderades tillsättande som ' undervisningsspråk har svå-lav en arbetsgrupp för att sam- rare” att anpassa sig. Från skol-|ordna undervisningsproblemen för håll. hävdade man att bara dettalde finskspråkiga barnen, : visar att SÖ inte är kompetent|-. Bland de finländska invandrar- att ta hand om en så viktig frå-|na här i landet finns också tvä- ga som: minoriteters anpassning. | språkiga lärare. Har skolöversty- Den bör: handläggas på regerings- relsen. undersökt intresset hos nivå. dessa för undervisning bland Det . hade varit intressant att finskspråkiga barn? Det finng vi- få höra på: vilka grunder en Sö-|dare tvåspräkiga akademiker — representant .kan påstå att barn |vilka ätgärder har vidtagits för som inte har svenska som . un-latt. engagera dem för Järarupp- dervisningsspråk verkligen har| gifter? svårare. att anpassa sig.. Veterligt| ”Det är ingen konst att kom- föreligger inga - undersökningsre- ma med idéer, men det är en sultat. konst att genomföra deém”, för- klarade ordföranden i föreningen Norden vid konferensen" i 'Stock- holm. | Men : måste svårigheterna att genomföra idéer på detta mycket med en nettoinvandring av 100 000 | vitala område vara så stora som finländare... Redan om ett par årj|det nu verkar? : VILKA ATGARDER? - Docent Artturi Similä hänvisa- de till prognossiffror: inom de närmaste tio åren .räknar man ; dem "att glömma bort modersmå- kan / antalet finskspråkiga barn i Ar NE terns i stora .. motion . i Det är sanna ord! | SOLGÅVAN NL BLINDA. dem, som bara får det för en kort tid? : : "Vi gör oss beroende av ut-| "Ty var "vå ell E landet för vår, livsmedelsförsörj. | samlade a mitt RA ä ning och skapar ett permanent importbehov”, heter det-1: cen. ' ämnet, Inget annat land i världen med möjligheter att i stort sett klara '. 0. Sjn. Lå mitt ibland. dem. - (Matt..- be Man och hustru. få r. Ökad, kråft tt vardagsliv ' genom” SN .stilla M and tillsammans inför Kristäs. nga » äkta makar, har : omvitt- sin egen = livsmedelsförsörjning | nat den ge | har hittills avsiktligt vägat stälat makt ' att $ överbrygga. .n böneng | sig 1 en sådan situation.” skiljaktigheter. BE mener Även ”barrien får ' "dal fav be a kraft i föräldrarnas” SA +En aa en öVimnasister :Var församlade ' len dig mMorgongudstjänst..på - mn gelsedagen, De vittnade om. ör Je särskilt hade att :tacka - att ja föräldrar bedja: F ambassadtjänstem; 2 » 3 [2 0 land, a SR 900326, | to msären hade" dessa burie PAR ” . er som - hölla Ana i sr andek po ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.